Livsmedelshandlarna uppmanar till kamp mot brott i matbutikerna
Brotten i samhället ökar liksom otryggheten. Mitt i det offentliga rummet står matbutiken dit vi alla går. Även matbutikerna utsätts för den eskalerande brottsligheten i form av hot, rån och stölder. Livsmedelshandlarna jobbar för att skapa trygga matbutiker igen och uppmanar nu alla att visa sitt stöd för att matbutikerna ska bli en tryggare plats genom att delta i kampanjen "Skicka Kärlek till din matbutik”. Livsmedelshandlarna ger 10 kronor till Brottsofferjouren för varje deltagande i kampanjen.
Brotten i samhället har ökat kraftigt de senaste åren och de ökar fortfarande. Vi läser om att fler särskilt utsatta områden har uppstått. Vi läser om gängskjutningar, bilbränder, stenkastning mot blåljuspersonal och om en kraftig ökning av personrån och sexuella ofredanden och övergrepp på allmänna platser. En majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år, uppger att de är trygga i sitt bostadsområde på kvällen, men 19 procent uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 2015, enligt siffror från BRÅ*.
Butiken mitt i samhället
Mitt i det offentliga rummet står matbutiken. Där har brotten följaktligen också eskalerat kraftigt de senaste åren. År 2013 stals det för 4,6 miljarder i svenska butiker, enligt Svensk Handel. I våras skrevs den siffran upp till 6 miljarder kronor. En ökning med 1,4 miljarder kronor på bara fyra år. Även i butikerna har den upplevda otryggheten ökat. Två av tre butiksanställda, 67 procent, känner sig numera otrygga på jobbet.
Skicka kärlek till din butik
Livsmedelshandlarna vill att såväl personal som kunder ska kunna känna sig trygga i sin matbutik. Därför har de nu skapat en kampanj som syftar till att var och en som vill stötta sin butik därhemma till att bli en tryggare plats kan "Skicka kärlek” till butiken. Detta genom att sätta en digital pin, i form av ett hjärta, på orten där butiken ligger och även namnge butiken. Livsmedelshandlarna bidrar med 10 kronor till Brottsofferjouren för varje digitalt hjärta som sätts på en butik.
Gå in på tryggarematbutiker.nu
Kampanjen Skicka Kärlek till din matbutik lanseras på tryggarematbutiker.nu och fortsätter fram till vecka 28. Livsmedelshandlarna kommer även att förmedla budskapet under Almedalsveckan där organisationen deltar genom att bland annat visa VR-filmer om matbutikernas allt oftare brutala vardag.
– Jag vill poängtera att syftet inte är att ställa de olika butikerna mot varandra, inte heller orterna. Utan det är snarare en möjlighet för alla att visa hur viktig ens butik är för en själv och för sin ort där man bor. Genom kampanjen hoppas vi skapa en större och bredare förståelse för hur viktigt det är för oss alla att stävja brotten i våra matbutiker och skapa tryggare miljöer som alla vill vistas i, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.
Gå in på tryggarematbutiker.nu/skickakarlekför att delta i kampanjen Skicka kärlektill din matbutik.
Text: Marie Halldestam Hallencreutz
* BRÅ - Brottsförebyggande Rådet
Så här gör du | Skicka kärlek till din matbutik
• Stöd svenska matbutiker genom att skicka kärlek till din matbutik där du bor.
• Gå in på www.tryggarematbutiker.nu och klicka på fliken ”Skicka kärlek”. Zooma in din favoritbutik på kartan och sätt en pin (i form av ett hjärta) på din utvalda plats.
• För varje digitalt hjärta bidrar Livsmedelshandlarna med 10 kronor till Brottsofferjouren.
• Du kan ”hjärta” (pinna en butik med ett hjärta) fem gånger per IP-adress.
Nya mynten riskerar att inte nå ut i tid
Idag är det två veckor kvar till att de gamla mynten blir ogiltiga. Men fortfarande är det många butiker som inte har tillräckligt av de nya mynten. Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel, är orolig för att många butiker, främst de mindre, ska stå utan nya mynt till den 1 juli.
Snart är det stora sedel- och myntutbytet inne i sin sista fas. Senast den 1 juli ska handeln stå redo att ge ut de nya valörerna men mynten går det trögt för. Svensk Handel är oroade för att de nya mynten inte ska nå ut till butikerna i tid och har manat regeringen, riksbanken och bankerna att kliva fram och ta ansvar.
Svalt gensvar
I ett brev som bland annat skickats till finansmarknadsminister Per Bolund skriver Svensk Handels vd Karin Johansson och betalexpert Bengt Nilervall att små volymer av de nya mynten hittills nått ut till handeln. Hittills utan större gensvar.
Svensk Handel har under hela våren manat butikerna att beställa de nya mynten i god tid. Men nu håller tiden på att rinna ut.
Dyrt att växla in nya mynt
Samtidigt är det många mindre handlare som har begränsade möjligheter att köpa in nya mynt. En förklaring är att kostnaden för såväl hämtning som lämning av mynt i butiken ofta är orimligt hög. Särskilt mindre butiker har svårt att ta kostnaderna för att växla in till nya mynt.
Bankerna vägrar gratis växling
När myntbytet går in i sin intensivaste fas anser Svensk Handel att handelns företag borde kunna växla in sina gamla mynt mot nya kostnadsfritt. Men bankerna förhåller sig negativa till detta då de anser att efterfrågan saknas.
Loomis erbjuder växelpaket på rek
För de butiker som deponerar i servicebox erbjuder nuLoomis ett färdigförpackad paket med mynt och sedlar till ett värde av 2 850 kronor som skickas som ett rekommenderat paket via PostNord till närmaste postombud. Kostnaden för växelpaketet är 160 kronor plus moms.
Matvanor i ny framtidsrapport
I en helt ny framtidsrapport, ”100 år och framåt”, har ledande forskare, experter, matinnovatörer och hållbarhetsexperter från bland annat NASA, Sveriges Lantbruksuniversitet och Oxfords universitet intervjuats om framtiden.
Deras visioner har formulerats till fem framtidsscenarion, där varje scenario visar att vi kommer behöva göra stora förändringar av vår livsstil och matvanor. Kanin, majrova, larvpulver och frystorkade grönsaker är några av de produkter som kommer stå på våra inköpslistor i framtiden enligt rapporten.
ICA har tillsammans med trendanalysföretaget Sprillo låtit intervjua ett trettiotal ledande forskare, entreprenörer och experter om framtiden. Resultatet sammanställs i rapporten ”100 år och framåt” som målar upp fem möjliga framtidscenarion år 2040 och dess konsekvenser för såväl samhället och matproduktionen:
Farm city – Urbanisering har lett till ett ökat behov av självförsörjning och städerna har blivit vår nya jordbruksmark.
Kvantjaget – med hjälp av teknologi mäter vi vårt näringsintag, prestationer och sjukdomar – och skapar på så sätt skräddarsydda hälsoprofiler som styr exakt vad vi äter.
Mångfaldsjordbruk – regenerativa jordbruksmetoder har bidragit till att förhindra den globala uppvärmningen, genom att binda mer kol i marken och gynna den biologiska mångfalden.
Ransonering – ingen lyckades stoppa den globala uppvärmningen, och klimatkatastrofen drabbar Sverige hårt med minskad tillgång till mat som konsekvens.
Rymden och smaken – i framtiden är rymden vårt andra hem och det nya, extrema klimatet har fött fram forskning som hjälper oss att optimera odling på planeten Mars och på jordklotet.
– Mat och matproduktion spelar en avgörande roll i hur vår framtid blir. Till stor del är våra samhällen uppbyggda kring matförsörjning och därför kommer vi behöva göra stora omställningar i hur vi lever och äter. Den här rapporten ser vi som en viktig utgångspunkt för att diskutera vilken framtid vi vill se, säger Per Strömberg, vd för ICA Gruppen.
Varje scenario beskriver vilka råvaror som kommer finnas tillgängliga om scenariot blir verklighet. Baserat på detta har ICA låtit Filip Fastén, kock på restaurang Agrikultur samt två elever från Grythyttans avgångsklass ta fram framtidens vardagsrätter.
– Vi vet inte vad som händer i framtiden, men vi vet att vi kommer behöva anpassa hur och vad vi äter vad som än händer. De fem olika scenarierna är alla tänkbara och innebär olika utmaningar för såväl mig som kock och för livsmedelsbranschen i stort, berättar Filip Fastén, kock vid Agrikultur och Årets Kock 2014.
Framtidens vardagsrätter och vanliga ingredienser år 2040:
Farm City· Vardagsrätt: Kanindolmar med syrad majrova. ”Kåldolmar” på blasten av majrova, fylld med ragu på balkongkanin och blåmussla. · Vanliga ingredienser är källargris, labbkött, insekter, Tilapia-fisk, algolja, rädisa, hasselnötter och potatis.
Kvantjaget · Vardagsrätt: Taco 3.0. Tortilla på rotselleri med salsa-såserna Superfood, Omega 3, Kalcium & Mangan, C-vitamin och antioxidanter bland annat. · Vanliga ingredienser är sardiner, ägg, mikroalgolja, mankai, spenat, rödbeta, rosenblad, skyr av raps och godis.
Mångfaldsjordbruk· Vardagsrätt: ”Ärtsoppa” på favabönor, tång och senap. Serveras med plättar på bovetemjöl och rabarbersylt. · Vanliga ingredienser är libbsticka, bocktörne, maskros, bredpilblad, kirskål, kernza, teff, manet, fläsk och nötkött som smaksättare.
Ransonering · Skogspizza. Mättande vetepizza med ost, skogsvamp, vilda örter och fiskolja. · Vanliga ingredienser är viltkött, gädda, getmjölk, svamp, granskottolja och raps.
Rymden och smaken· Rymdsoppa med frostade grönsaker. Buljong med frystorkade grönsaker, torkade larver och fiskrom. · Vanliga ingredienser i detta scenario är insekter, fiskrom, vete, kinesisk kål, sötpotatis, sojabönor och frystorkad mat.
Källa: Ica
Mobilen oviktig i matbutiken
Det är inte många som använder mobilen i matbutiken. Att bli uppringd upplevs som störande och distraherande eftersom det gör att inköpsrundan tar längre tid. Dessutom används butikskedjornas appar och hemsidor i väldigt lite utsträckning i butik, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Ulrika Holmberg, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, har tillsammans med fyra andra forskare, undersökt hur kunder använder mobilen när de handlar i en livsmedelsbutik.Studien som har pågått under två års tid har finansierats av Handelsrådet. Sammanlagt 400 kunder har studerats genom observationer i butik, intervjuer, dagböcker med mera.
Opraktisk mobil
Tydligen har få mobilen framme i matbutiken eftersom den är opraktisk att hantera tillsammans med en kundkorg eller vagn. Den tar helt enkelt fokus från själva handlandet.Om - och när - mobilen ändå skulle användas är det på vanligt sätt, det vill säga man ringer, sms:ar, svarar på email, letar/laddar ner recept eller rabattkupnger, kollar inköpslistan eller saldot på bankkontot eller så lysnar man på musik eller kollar på sociala medier.
Inköpslista vanligast
Men detta görs inte i särskilt stor utsträckning. Fortfarande är papperslappen vanligast som inköpslista och om mobilen används är det oftast via anteckningsmappen.Andra alternativ är att man får ett sms, fotar en lista eller kylskåpet. Butiksappar används däremot sällan för inköp. Det är också få som tar bilder i matbutiker vilket är desto vanligare i klädbutiker. När mobilen används i matbutiker är det för sällskap eftersom butiksbesöket upplevs som tråkigt.
Störande mobil
Slutsatsen av studien är att mobilen är nedprioriterad i matbutiken och bara används korta stunder. Att bli uppringd upplevs som störande och distraherande eftersom det gör att inköpsrundan tar längre tid.
Vardaglig teknik
Butikskedjornas appar och hemsidor används i väldigt lite utsträckning i butik. Enligt forskaren Ulrika Holmberg behöver kunderna framför allt hjälp med inspiration till vad de ska laga till middag. Tekniken måste komma in i det vardagliga och underlätta, i stället för att störa matinköpen, är hennes slutsats.
Källa: Livsmedel i Fokus
En av fem vill köpa svenskt bröd
Var femte svensk anser att det är viktigt med svenskt ursprung på livsmedel och 7 av 10 är villiga att betala ett något högre pris för bröd, som är bakat på svenska råvaror. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Pågen.
Runt 67 procent av svenskarna anser att det är viktigt att köpa svenska livsmedel och var femte svensk (20 procent) tycker att det är viktigt att köpa bröd som är bakat på svensk spannmål. 9 av 10 gör det för att stötta de svenska bönderna. Även miljöfördelar, att stötta svensk bageriverksamhet och högre produktkvalitet anges som viktiga anledningar till att välja bröd, som bakats på svenska råvaror. Trots detta är det drygt 33 procent av svenskarna, som inte vet om brödet de köper faktiskt har svenskt ursprung.
– Vi är måna om att arbeta med svenska råvaror och med svenska bönder, eftersom vi vet att ursprunget är viktigt för våra konsumenter. Omtanken för människa och miljö är en av våra hjärtefrågor, därför bakar vi vårt bröd på svensk spannmål odlat inom 15 mil från våra egna bagerier samt maler mjölet i vår egen kvarn”, säger Boel Lagerwall, kommunikationschef på Pågen i ett pressmeddelande.
Det finns flera anledningar att välja bröd, som bakats på svensk spannmål. Spannmål, som odlas av svenska bönder, är bland det renaste inom hela EU. Sverige använder dessutom minst växtskyddsmedel i Europa och har ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler gällande växtodling. Därför arbetar Pågen både med egna kontraktsbönder samt med Från Sverige-märkningen, som innebär att minst 75 procent av ingredienserna helt och hållet har producerats i Sverige.
Fakta | Pågens/Novus undersökning:
• Två av tre svenskar anser att svenskt ursprung är viktigt vid köp av livsmedel.
• Var femte svensk anser att svenskt ursprung på spannmålet är viktigt vid köp av bröd.• 7 av 10 av dem, som anser att det är viktigt att köpa svensk spannmål, vill göra det av miljöskäl medan 9 av 10 gör det för att stötta de svenska bönderna.
• Boende i Sydsverige värdesätter både smak och färskhet i högre utsträckning (72 procent) jämfört med rikssnittet (61 respektive 63 procent).
•Undersökningen är genomförd av analys- och undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Pågen under perioden 27 april - 3 maj 2017. Totalt 1.037 intervjuer har genomförts med ett urval i åldrarna 18–79 år.
Källa: Pågen
Skicka kärlek till din livsmedelsbutik!
Skicka kärlek till favoritbutiken där hemma och visa att du bryr dig. Trygga matbutiker är viktigt för oss allihop och genom att sätta en digital pin, i form av ett hjärta, på din ort visar du ditt stöd och ditt engagemang i frågan. Livsmedelshandlarna bidrar med 10 kronor till Brottsofferjouren för varje digitalt hjärta som sätts på en butik. Hjälp till och visa att du är emot brott i matbutikerna. Väg upp ett dåligt beteende med ett gott!
Den uppmaningen ger Livsmedelshandlarna som nu tar sitt initiativ Tryggare Matbutiker ett steg vidare genom möjligheten för alla att visa uppskattning för sin lokala livsmedelsbutik. Detta genom att sätta en digital pin i form av ett hjärta på "sin” matbutik på en karta på hemsidan tryggarematbutiker.nu.
Målet med Tryggare Matbutiker
Med Tryggare Matbutiker hoppas Livsmedelshandlarna att en folkrörelse ska ta fart för att skapa butiker där kunder, anställda och handlare kan arbeta i utan att behöva utsättas för stölder, hot, skadegörelse och trakasserier.
– Oavsett om du jobbar eller handlar i butik eller är politiker, beslutsfattare eller jobbar inom polisen eller rättsväsendet kan du hjälpa till genom att följa och delta i vårt initiativ Tryggare Matbutiker, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.
Ställ upp och skicka kärlek
Kampanjen Skicka Kärlek till din matbutik lanseras på tryggarematbutiker.nu den 9 juni och fortsätter under hela sommaren. Livsmedelshandlarna kommer även att förmedla budskapet under Almedalsveckan där organisationen deltar genom att bland annat visa VR-filmer om matbutikernas allt oftare brutala vardag.
– Jag vill poängtera att syftet inte är att ställa de olika butikerna mot varandra, inte heller orterna. Utan det är snarare en möjlighet för alla att visa hur viktig ens butik är för en själv och för sin ort där man bor. Genom kampanjen hoppas vi skapa en större och bredare förståelse för hur viktigt det är för oss alla att stävja brotten i våra matbutiker och skapa tryggare miljöer som alla vill vistas i, säger Pär Bygdeson.
Gå in på tryggarematbutiker.nu/skickakarlek för att delta i kampanjen Skicka kärlek till din matbutik.
Text: Marie Halldestam Hallencreutz
Så här gör du | Skicka kärlek till din matbutik
• Stöd svenska matbutiker genom att skicka kärlek till din matbutik där du bor.
• Gå in på www.tryggarematbutiker.nu och klicka på fliken ”Skicka kärlerk”. eller följe denna länk:
tryggarematbutiker.nu/skickakarlek/
Zooma in din favoritbutik på kartan och sätt en pin (i form av ett hjärta) på din utvalda plats.
• För varje digitalt hjärta bidrar Livsmedelshandlarna med 10 kronor till brottsofferjouren.
• Du kan ”hjärta” (pinna en butik med ett hjärta) fem gånger per IP-adress.
• När du har ”hjärtat” din butik, hjälp gärna till att sprida kampanjen vidare på Facebook.
Handlare måste informera om plastbärkassar fr.o.m 1 juni
Från och med den 1 juni måste alla som tillhandahåller plastbärkassar informera om dess negativa miljöpåverkan. Handlare måste då informera om plastkassarnas miljöpåverkan, om fördelarna med att minska på användningen av dem samt hur kunderna kan göra det.
Nya EU-regler innebär för svensk del att antalet plastbärkassar ska minska till 90 påsar per person år 2019 och till 40 påsar per person år 2025.I dag använder varje person i EU ungefär 198 plastkassar varje år. Med drygt 500 miljoner invånare innebär det att runt 100 miljarder plastpåsar årligen sätts ut på den europeiska marknaden. Runt åtta miljarder av dessa tros sluta som skräp i naturen, enligt EU-kommissionen som ligger bakom förslaget.
400 års nedbrytningstid
Enligt Naturvårdsverket kan det ta upp till 400 år för en plastbärkasse att brytas ner i naturen. Många fåglar och däggdjur skadas dessutom då de fastnat i plast eller ätit plast i haven.
– Vi ser redan att många butiker hittar spännande lösningar för att minska antalet plastkassar. Vi ser fram emot att allt fler börjar informera om att plastkassen är negativ för miljön, säger Malin Göransson, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Nya regler kring plastkassar
Enligt de nya reglerna för plastpåsar i butik har handlare en informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan. Som träder i kraft den 1 juni.
För handlare som tillhandahåller plastbärkassar innebär det att denne måste:
• informera om plastpåsars miljöpåverkan
• informera om de miljömässiga fördelarna med att minska användningen av plastpåsar
• informera om åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen
Informationen till kunderna ska innehålla alla tre delar
I dagsläget finns det inga bestämmelser kring hur man som handlare ska informera sina kunder, det vill säga om det måste ske vid kassan, i butiken eller med text på plastkassarna eller på annat vis. Det är alltså upp till varje handlare att själv avgöra. Om man som handlare själv importerar plastkassar är denne från och med den 1 januari i år skyldig att rapportera förbrukning till Naturvårdsverket.
Konkreta tips för dig som handlare
• Uppmuntra kunder till att återanvända sina kassar. (I Storbritannien har handlare exempelvis infört att man får bonus varje gång man tar med sin egen kasse.).
• Informera kunderna om miljökonsekvenser av plastbärkassar
• Informationen måste vara igång senast den 1 juni.
• Hitta ett eget sätt att informera så effektivt som möjligt, vid kassan, i sociala medier eller i nyhetsbrev till kunderna.
• Förbered dig så fort som möjligt på att ställa om till bärkassar som är återvinningsbara och tillverkade av återvunnet eller förnybart material.
Källor: Svensk Handel, Naturvårdsverket
Fakta | Därför behöver vi sluta använda plastkassar
Naturvårdsverket nämner fyra viktiga argument för varför det är smart att använda färre eller inga plastpåsar alls:
• Det kan ta upp till 400 år för naturen att bryta ner en plastbärkasse.
• Många fåglar och däggdjur skadas efter att ha fastnat i plast eller ätit plast i haven.
• Att tillverka plastbärkassar är energikrävande och påverkar klimatet negativt.
• Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta | Bakgrund till den nya svenska lagen om plastkassar
Regeringen beslutade om en ny förordning om plastbärkassar som trädde ikraft 13 december 2016. Syftet med förordningen är att minska förbrukningen av plastbärkassar, minska nedskräpning samt att nå mer effektivt resursutnyttjande. Målen är att minska förbrukningen av plastbärkassar generellt och att tunna plastbärkassar inte överskrider:
• 90 påsar per person och år senast den 31 december 2019 och
• 40 påsar per person och år senast den 31 december 2025
Undantag för supertunna kassar
Förordningen omfattar alla plastbärkassar som tillhandahålls för att konsumenter ska kunna packa och bära varor från den plats där varorna tillhandahålls (såväl tunna som tjocka påsar). Förordningen omfattar inte tunna plastbärkassar (tunnare än15 mikrometer) och som behövs av hygienskäl eller som förpackning för livsmedel som säljs i lösvikt. Flergångskassar omfattas inte heller.
Finns ingen livscykelanalys
Svensk Handel har framfört till Naturvårdsverket att det blir mycket svårt för handeln att på ett trovärdigt sätt kunna hänvisa kunder till andra typer av bärkassar då det inte finns en neutral livscykelanalys gjord som beskriver fördelarna med olika typer av påsar i olika material utifrån svenska förhållanden.
Rapporteringsskyldighet
Förordningen innebär också att den som yrkesmässigt tillverkar eller för in plastbärkassar till Sverige måste rapportera antal tunna respektive tjocka plastbärkassar avsedda för den svenska marknaden. Rapporteringsskyldigheten gäller från och med den 1 januari 2017 och innebär att handelsföretag som själva köper in plastbärkassar till Sverige måste börja rapportera dessa till Naturvårdsverket.
Plastbärkassarna ska rapporteras i antal och uppdelat på tunna respektive tjocka plastbärkassar. Rapportering ska ske första gången kvartal ett 2018 för 2017 års förbrukning. Dock senast 31 mars.
Källa: Svensk Handel
Fakta | Bakgrund EU-beslutet
EU vill minska förbrukningen av tunna plastbärkassar inom unionen då man anser att nuvarande förbrukningsnivå inom EU leder till stor nedskräpning och ineffektivt utnyttjande av resurser.
Tunna plastkassar värst
Plastbärkassar med en väggtjocklek under 50 mikrometer (så kallade tunna plastbärkassar), är de påsar som utgör den största delen av det totala antalet plastbärkassar som förbrukas inom unionen. Denna typ av påsar anses återanvändas mindre ofta än tjockare plastbärkassar och man anser därför att tunna plastbärkassar blir avfall snabbare. 2015 fattade EU därför beslutet att alla medlemsstater ska minska förbrukningen av plastbärkassar. Målet är att skapa en bättre miljö och att effektivisera resursanvändningen.
200 plastpåsar per person och år
Därför har EU beslutat att målet är att varje person ska högst förbruka 90 tunna plastpåsar per person och år till 2020. Till och med 2025 är målet är minska förbrukningen ytterligare, till 40 påsar per person och år. I Sverige använder vi varje år uppemot 1,3 miljarder plastbärkassar. Det innebär att en genomsnittlig svensk förbrukar cirka 198 påsar per person och år.
Sverige går ett steg längre
Sverige har valt att även vilja minska förbrukning av tjocka plastbärkassar, det vill säga påsar över 50 my, och har därför inkluderat dem i den svenska förordningen. För att vi ska lyckas nå dessa mål krävs en beteendeförändring hos alla. Handeln har här en viktig roll att spela och kan bidra till att motverka en onödig konsumtion av plastbärkassar.
Källa: Svensk Handel
Länkar till mer information:
Läs mer om hur du ska rapportera till Naturvårdsverket
Ytterligare vägledning kring de nya skyldigheterna i förordningen om plastbärkassar