Nytt plocksystem effektiviserar Icabutiks e-handel
Ica Maxi Lindhagen har kört e-handel sedan 2011, men först 2015, när ett nytt plocksystem infördes fanns kapacitet att utöka e-handelserbjudandet.
Butiken har i snart två år använt sig av Cub Business Systems click and collect-system för kunder som köper mat online. Systemet har på många sätt bidragit till att de kunde effektivisera sitt arbete och erbjuda kunderna den bästa servicen online, skriver fri Köpenskap.
”Vi har blivit mer effektiva. Vi hinner därför med att plocka fler ordrar och kan därmed ta emot fler kunder eftersom det finns utrymme till det”, säger Lisa Rister, försäljningschef online i ett pressmeddelande.
Redan 2011 erbjöd Ica Maxi Lindhagen en onlinehandelslösning för företagskunder och har sedan dess utökat verksamheten även för privatpersoner. Förra året började de använda Cubs plocksystem för e-handel och kan numera hjälpa ännu fler kunder.
Förbättrade plocklösningar
Den tidigare plockösningen gick ut på att onlineplockarna gick runt med papper och plockade en order i taget.
”Om vi hade lika många ordrar när vi hade papperssystemet, då hade vi behövt mycket mer personal. Idag jobbar vi mer effektivt, då vi har anpassat vårt plockvarv i en logisk följd efter hur butiken är uppbyggd”, säger Mats Larsson, handlare.
Onlinepersonalen har som mål att plocka minst tre artiklar per minut och har ett snittantal på 295 plockade artiklar i timmen. Genom en utförlig plockstatistik kan de möta en hög orderfrekvens. De valde bland annat att börja plocka varor i tre olika zoner; kyl, torrvara (kolonial) och frys.
Följer och stöttar
Varje anställd kan då plocka ordrar till flera olika kunder samtidigt inom samma zon. Som ansvarig för onlinesegmentet har Lisa även möjlighet att stötta sina medarbetare genom att följa deras personliga plockstatistik.
”Om jag ser att någon av mina kollegor har hamnat efter och inte plockar lika snabbt, kan jag fråga om det är något som känns svårt. Det här skulle kunna bero på att det finns en osäkerhet vid val av ersättningsvara, då kan vi hjälpas åt för att bli så bra som möjligt”, Lisa Rister.
Källa: Fri Köpenskap
Stabil tillväxt 2016
HUI research presenterade på onsdagsmorgonen årets rapport ”Handeln i Sverige”. Den visar en blygsam utveckling för fysisk handel men fortsatt positiv tillväxt i landets kommuner där Stockholm hade den högsta omsättningen motsvarande 11 procent av hela landet.
Ur rapporten:
*Den fysiska detaljhandeln i Sverige omsatte 655 miljarder kronor år 2016, vilket var en ökning med 2 procent jämfört med år 2015.
*År 2016 blev därmed ett förhållandevis blygsamt år för fysisk handel. Trots det blev tillväxten stabil runt om i landet då 222 av Sveriges 290 kommuner ökade sin detaljhandelsomsättning under år 2016. 32 kommuner uppvisade oförändrad omsättning och 36 kommuner uppvisade en negativ omsättningsutveckling år 2016.
*Av Sveriges kommuner hade Stockholms kommun den högsta omsättningen med cirka 70 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 11 procent av omsättningen i riket.
*De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för närmare 21 procent av omsättningen i riket.
*Starkast utveckling i detaljhandeln i riket hade Solna kommun (Stockholms län) med en tillväxt om 69 procent, vilket motsvarar en ökning med över 2,5 miljarder kronor.
*Fortsatt goda förutsättningar för hushållens konsumtion om än något svagare än tidigare. I bättre tider är det sällanköpsvaruhandeln som driver utvecklingen. E-handeln väntas dock ta större andelar av detaljhandelns totala tillväxt framöver.
Handeln i Sverige är en databas med nyckeltal för detaljhandelns storlek och utveckling i Sveriges län och kommuner. Handeln i Sverige produceras årligen av HUI Research och finansieras av Handelsrådet. Materialet finns tillgängligt för kostnadsfri nedladdning på www.handelnisverige.se .
Källor: HUI Research, Dagens Handel
Konkurrensverket ska granska livsmedelskedjan
Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera konkurrenssituationen och funktionssättet hos marknaden för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel.
Upplägget för uppdraget kommer att vara brett och omfatta både livsmedelsproduktion och livsmedelshandel och inte bara de påtagliga och väl dokumenterade problemen med hög marknadskoncentration i flera led.
Konkurrensverket har redan påbörjat en genomgång av i vilka delar som analysen av livsmedelsmarknaderna behöver fördjupas mot bakgrund av den utveckling som har varit, sedan vi senast studerade marknaden på djupet år 2011. Som ett led i detta arbete har verket hittills intervjuat en del branschorganisationer, livsmedelstillverkare och de största aktörerna inom detaljhandeln.
Konkurrensverket kommer att bjuda in till rundabordssamtal under hösten för att få del av berörda aktörers synpunkter på vilka analyser som behöver göras och vilken inriktning själva utredningsarbetet ska ha.
Utgångspunkten för Konkurrensverket är att bidra till livsmedelsstrategin genom att främja en livlig konkurrens i alla led av marknaden. Vår utgångspunkt är att företag som är utsatta för konkurrens vässar sig och sin verksamhet och att de därigenom blir mer konkurrenskraftiga. Och att både tillväxt och lönsamhet kommer av stärkt konkurrenskraft.
Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 21 juni 2018.
Källa: Konkurrensverket
Högsta inflationen på sju år och ökade matpriser
Konsumentprisindex (KPI) från SCB som presenterades nyligen visade juli var inget undantag från de långsiktiga pristrenderna. Totalt ökade priserna för alla varor med 0,5 procentenheter under juli medan livsmedelspriserna ökade med 0,9 enheter. Mest ökade kaffe, te, bär och smör i pris.
Mest ökade priserna på kaffe och te med 4,5 procentenheter vilket späder på den totala prisökningen med hela 15,5 enheter de senaste 12 månaderna.
Även fruktpriserna ökade med 3,5 enheter där det nästan uteslutande var de färska bären som ökade i pris med nästan 20 procentenheter.
Matfettspriserna ökade med 2,7 enheter, till stor del på grund av den ökade efterfrågan på smör.
Grönsakspriserna fortsatte dock att minska med -0,2 procentenheter och grönsaker är i princip det enda livsmedlet som sjunker i pris.
Till månadsförändringen bidrog högre priser på paketresor (18,8 procent) med 0,3 procentenheter. Högre priser på utrikes flygresor (19,3 procent) och el (4,6 procent) bidrog med 0,2 procentenheter vardera. Livsmedelspriserna (0,9 procent) bidrog med 0,1 procentenhet.
Uppgången motverkades av lägre priser på kläder (-5,2 procent) som påverkade KPI nedåt med 0,2 procentenheter.
Inflationstakten uppgick i juli till 2,2 procent, jämfört med 1,7 procent månaden före vilket var över Riksbankens mål, och årstakten var den högsta på nästan sju år. Inflationen är högre än ekonomerna hade räknat med och inflationen har nu överträffat förväntningarna under flera månaders tid.
Källa: Fri Köpenskap