Livsmedelsverket föreslår ny avgiftsmodell

För att underlätta för livsmedelsföretagen föreslår nu Livsmedelsverket att avgiften för livsmedelskontroll ska betalas efter avslutad kontroll i stället för, som i dag, i förskott. Något som många livsmedelsbutiker och restauranger väntat länge på, liksom Rättviks kommun som jobbat på det viset med sina inspektioner och kontroller i fem år.

– Äntligen vill de införa den modell vi tagit fram i Rättvik och det är bra det, säger Martin Clarstedt, Miljö- och byggchef på Rättviks kommun och en av inititivtagarna till ”Tillväxt & Tillsyn” som Rättviks modell för livsmedelskontroll kallas.

Redan 2013 tog Rättvik fram sin nya modell för tillsyn och kontroll som gick ut på att betala för utförda tjänseter snarare än att debitera i förskott. En nackdel med förskottsdebitering har drabbat livsmedelsföretagare i hela Sverige och det har varit att debitering har gjorts utan att kontroll gjorts förrän året senare eller till och med ännu längre fram i tiden. För små företagare har det kunnat betyda skillnaden mellan fortsatt verksamhet eller konkurs.

Svensk Handel kritiska redan 2014

Sommaren 2014 riktade Riksrevisionsverket skarp kritik mot det rådande systemet för livsmedelskontroll och på Svensk Handel instämde man i kritiken och förordade Rättviks modell för tillsyn och kontroll som bygger på fakturering för utförda tjänster. Så här sade Martina Elfgren Lilja som då var näringsrättschef på Svensk Handel hösten 2014 till Livsviktigt:

– Tillsynen fungerar inte bra idag i kommunerna där företagen debiteras för tillsyn tre år framåt men ofta inte får ett besök förrän år tre. Det drabbar både företagen och konsumenterna. Vi vill ha en enklare och enhetligare tillsyn, tillståndshantering och regeltillämpning i kommunerna. De kommunpolitiker som väljer att inte förenkla för företagen säger nej till nya företag, jobb och skatteintäkter i kommunen

Otal antal utredeningar

Därpå följde ett otal antal utredningar bland annat av dem Livsmedelsverket självt, Riksrevisionen, som nämnts ovan, och Statskontoret Även Näringslivets Regelnämnd, NNR har utrett frågan – i tre omgångar sedan 2010.

Redan 2015 föreslog Statskontoret att regeringen skulle kunna lagstifta om regional samverkan mellan kommunerna. Dessutom föreslog Statskontoret att regeringen genom förordningsändring skulle möjliggöra att butiker, restauranger med flera betalar efter genomförd kontroll, istället för i förväg.

Fler utredningar behövs inte

Även branschen har deltagit i att förmå regeringen att ändra sig. För ett år sedan, hösten 2016, reagerade Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell mot att landsbygdsministern återigen uppdrog åt Statskontoret att utreda frågan.

– Hur många utredningar ska behövas innan (landsbygdsminister) Sven-Erik Bucht agerar? Det finns förslag, så om ministern verkligen vill uppnå en likvärdig livsmedelskontroll i hela landet inom en snar framtid behövs politiskt ledarskap snarare än ytterligare utredningar, sade hon då i ett pressmeddelande.

Föreslår succémodellen

Efter alla dessa utredningar samt efter påtryckningar från branschens företrädare har nu Livsmedelsverket slutligen ändrat sig och föreslår betalning i efterskott samt en ny riskklassningsmodell.

– Dagligvaruhandeln har under flera års tid, för politiker, myndigheter och SKL, påtalat att livsmedelskontrollen behöver utvecklas och föreslagit ett antal åtgärder. Efterhandsdebitering är en av åtgärderna som vi har föreslagit och därför är det naturligtvis mycket glädjande att Livsmedelsverket nu också rekommenderar det, säger Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel.

Nöjda i Rättvik

Och i Rättvik är man nöjda då deras modell under åren spridits vidare till andra kommuner:

– Vår modell med efterhandsbetalning blev ju en succé och flera andra kommuner tog efter den, bland andra Gotland, Norrköping och Surahammar. Vårt synsätt handlar om att hjälpa företagen att lyckas med sin verksamhet och att göra rätt. Vi utgår inte ifrån att alla fuskar, säger Martin Clarstedt.

Kan genomföras 2020

Att Livsmedelsverket nu föreslår att Näringsdepartementet ska utreda frågan om att införa obligatorisk efterhandsbetalning av kontrollavgifter innebär att dessa kan komma att genomföras från den 1 januari 2020.

– Med tanke på att den nuvarande modellen upplevs som omotiverad och svårbegriplig tror vi att det här kan öka transparensen och livsmedelsföretagens tilltro till kontrollen, säger Pertti Nordman chef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket i en kommentar.

Om regeringen väljer att göra den föreslagna lagförändringen, vill Livsmedelsverket koppla samman den nya avgiftsmodellen med en ny riskklassningsmodell.

Avgift efter risk

Kontrollavgiftens storlek varierar beroende på kontrollbehovet. Hur hög avgift företagen betalar för sin kontroll avgörs av bland annat av vilka risker som är förknippade med livsmedlen och med hanteringen och hur stora riskerna är.

Att laga färdiga rätter från rått kött innebär till exempel större risk än att värma färdiglagade rätter. Livsmedel som är riktade till känsliga konsumentgrupper, till exempel små barn eller allergiker innebär större risk än livsmedel riktade till andra grupper, meddelar Livsmedelsverket.

Oavsett om avgiften betalas i förväg för ett helt år eller efter avslutad kontroll ska kontroll utföras. Hur mycket kontroll som ska utföras tas fram via en riskklassning som blir avgörande för avgiftens storlek.

– I det nya systemet är det risken som avgör vilken kontrollfrekvens ett företag tilldelas. Det innebär att en Ica Kvantum med deli, egen detljstyckning, kanske egen catering med många anställda får fler tillsynsbesök än en liten Ica Nära med få anställda och liten egen livsmedelshantering, säger Martin Clarstedt.

Tidigare avgjorde risken hur många kontrolltimmar man fick betala per år, oavsätt hur många kontrolltimmar som erhölls.

Text:: Marie Halldestam Hallencreutz

Fakta | Rättviksmodellen ”Tillväxt & Tillsyn”

Tillväxt & Tillsyn började som ett samarbete där lagar, paragrafer och hållbar utveckling förenas. Meningen är att främja samarbete för att nå ett gott företagsklimat, arbeta för den kommunala tillväxten och lyfta hållbarhetsfrågorna i samhället.

Tillväxt & Tillsyn ihar dag utvecklats till en ideell förening där många kommuner, företagarföreningar, politiska partier och privatpersoner är medlemmar för att de vill förändra kulturen inom svensk regeltillämpning. Mer info finns på www.tillvaxtochtillsyn.se.

Tillsynen ska baseras på god kommunikation och förståelse:

1. Muntlig dialog
2. Skriftlig dialog
3. Föreläggande
4. Föreläggande med vite och

sanktionsavgifter

5. Förbud mot verksamhet

Kontrollerna ska vara avgiftsfinansierade, inte en ”skatt”:

1. Årlig administrativ avgift
2. Debitering för utförd kontroll
3. Resultat (100 % kostnadstäckning)

Rättviksmodellen är

• Inte skattefinansierad

• Inga luftfakturor

• Laglig

• Rättvis

• Riskbaserad

• Tydlig och transparent

Källa: Rättviks kommun

by Livsmedelshandlarna

PostNord ber om hjälp – hämta dina paket hos ombudet nu

Från Black Friday den 24 november till tisdagen den 28 november har PostNord sorterat och levererat cirka 3,7 miljoner e-handelsrelaterade paket och brev. Just nu är hyllorna hos PostNords ombud överfulla. Därför ber PostNord nu alla som e-handlat att underlätta för ombuden genom att så snabbt som möjligt hämta paket som har aviserats. 

Svenskarna har e-handlat varor som aldrig förr under dagarna kring förra veckans Black Friday. Under perioden fredagen den 24 november till tisdagen den 28 november hanterade PostNord cirka 3,7 miljoner e-handelsrelaterade paket och brev. De paket som framförallt levereras till postombud, B2C-paket, har under perioden ökat från förra årets 869 000 till 1 252 000, en ökning med 44 procent.

PostNord har under den gångna veckan arbetar mycket intensivt dygnet runt för att hantera rekordvolymerna. Eftersom volymerna kraftigt överstiger alla de prognoser som både e-handelsföretagen och PostNord gjorde för veckan har inte alla försändelser kunna levererats så snabbt som i normala fall.

– Det är fullt i alla fordon, i alla terminaler, i alla paketburar, i alla maskiner, på alla ombudens hyllor. Det går inte att hitta några extra fordon utöver dem vi redan förstärkt med. Under denna vecka kan därför många konsumenter få vänta en eller ett par dagar extra på sina försändelser. Vi gör allt vi kan för att komma ikapp, och alla involverade, avsändare, PostNordmedarbetare, ombud och mottagare tar situationen med ett imponerande tålamod och ett gott humör, säger PostNord Sveriges VD Anders Holm, i en kommentar.

Följderna av helgens shoppingrekord märks extra tydligt hos PostNords alla postombud. Hyllorna är överfulla och det fylls löpande på med nya paket. Därför ber nu PostNord konsumenterna om hjälp.

– Personalen vid våra postombud gör ett fantastiskt jobb och är mer än någonsin beroende av att paket hämtas så snart som möjligt för att göra plats till nya som strömmar in. Om du har ett paket att hämta, gör gärna det så snart du kan. Vi och våra ombud uppskattar verkligen all hjälp vi kan få, säger Anders Holm.

Källa: PostNord

by Livsmedelshandlarna

Så hanterar du sexuella trakasserier på jobbet

I kölvattnet av Metoo är det många som efterfrågar starkare skydd på sina arbetsplatser mot sexuella trakasserier. Detta har Prevent* uppmärksammat och i en artikel i deras magasin Arbetsliv tipsar de om hur ansvariga chefer bör göra.

Enligt arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras – och sexuella trakasserier är en form av kränkande särbehandling. Men sexuella trakasserier är också diskriminering. Och enligt diskrimineringslagen har du som arbetsgivare skyldighet att, så snart du får veta att något hänt, både utreda och åtgärda sexuella trakasserier.

Här är några tips till ansvariga chefer:

• Ha alla rutiner, processer och handlingsplaner på plats så att du och alla andra vet vad som gäller om trakasserier inträffar. Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 och i Diskrimineringslagen på www.do.se.
• Reagera snabbt. Det är viktigt att få stopp på sexuella trakasserier direkt.
• Se till att det inte finns några "untouchables", någon chef eller person med inflytande som får bete sig illa. Så fort det tillåts tappar arbetsgivaren i trovärdighet.
• Vara uppmärksam på om personen som utsatts blir ifrågasatt och utfryst.
• Var lyhörd för en situation som ofta är mycket känslig.
• Känner du dig osäker på hur till exempel en utredning ska göras, ta hjälp av en företagshälsa eller liknande externa arbetsmiljötjänster, eller kontakta DO.

Vad är då sexuella trakasserier?

Det är den som utsätts som har tolkningsföreträde och som definierar utsattheten. I lagen definieras trakasserier som “det som kränker en persons värdighet” och det kan ju vara individuellt. För att det ska vara sexuella trakasserier ska det vara uppträdande av sexuell natur som kränker ens värdighet. Och det ska vara oönskat

Vad gör man om någon i personalen utsatts av sexuella trakasserier?

Den som utsatts kan behöva stöd i form av till exempel samtal. Den som har utsatt behöver veta att beteendet inte accepteras. Ofta följer en tillsägelse, en varning och i sista hand uppsägning. Om frågan håller på att utredas kan det vara värt att skilja parterna åt under tiden som utredningen pågår. Olika sätt kan tillämpas: Att den som är utpekad får vara hemma med lön, att det görs tillfälliga omplaceringar eller att det görs schemaändringar så att de inte arbetar samtidigt.

Källa: Arbetsliv/Prevent

Omarbetad text: Marie Halldestam Hallencreutz

* Prevent förmedlar kunskaper som hjälper företagen att förbättra arbetsmiljön. Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Det innebär att allt de gör är framtaget av fackförbund och arbetsgivare tillsammans.

by Livsmedelshandlarna

Handlare i Sätra fick tillstånd att anlita ordningsvakt

Det är bara ett halvår sedan Livsviktigt berättade om hur handlaren Andreas Bylger tampades med gängkriminalitet i sin Ica-butik i Sätra, Skärholmen. Då hade han precis skaffat en väktare för att skydda sig och sin personal.

Det räckte inte. Nu har han - som förmodligen första butiksägare i Sverige bortsett från köpcentra - fått tillstånd av polisen att skaffa sig ordningsvakter.

– Här i Sätra har vi inga övervakningskameror men den väktare som jobbar här gör ett mycket bra jobb. Trots det funkar det ändå inte optimalt av två skäl.

Vem bryr sig om arbetsmiljön för kassabiträden?

– De här kriminella som hotar, stjäl och rånar har för länge sedan fattat vilka skillnader det ligger i befogenheter hos väktare och ordningsvakter. Det andra skälet är att väktarna inte ska behöva utstå vad som helst i sin arbetsmiljö. Då går deras fackliga skyddsombud in och säger ifrån. Vilket är bra, men vilket fack bryr sig om unga kassabiträden som ska stänga och låsa butiken en mörk kväll i ett sådant utsatt område som Sätra?

– Det är mycket som inte stämmer längre i vårt samhälle och definitivt inte i Sätra centrum, säger Andreas Bylger som driver Ica Nära i Sätra centrum.

Hundratusentals kronor på säkerhet

I våras berättade Livsviktigt om hur Andreas Bylger spenderat hundratusentals kronor på övervakning och annan säkerhetsutrustning som ändå inte hjälpt mot de tiotalet unga kriminella som tog för sig i hans butik, hotade personalen och satte skräck i alla näringsidkare i Sätra centrum så de knappt ens vågade anmäla när de blev utsatta för brott.

Bilden av ett samhälle där alla instanser, från polis till kommun och även andra företagare, kapitulerat inför hoten och kriminaliteten framträdde. Till slut fick han nog och anställde en väktare, förutom den digra skyddsarsenal han redan hade i sin skyddsarsenal.

Fattade fort väktarens befogenheter

Men det tog knappt ett par, tre veckor innan han märkte att ”gänget” genomskådat den nya skyddsåtgärdens blottor.

– De lärde sig ganska snart att väktaren inte hade några särskilda befogenheter att stoppa dem från snatterierna, hoten mot personalen, narkotikahandeln i öppen dager och allt annat elände de hittade på.

– Jag sjönk ner i ett hål. Vad mer kunde jag göra, måste jag ge upp nu?, frågar han retoriskt.

Detta skedde därtill under en tid då hans granne, växlingskontoret blev rånat. Igen.

– Jag kommer inte ihåg i vilken gång i ordning som växlingskontoret blev rånat då. Det har blivit som en sjuk vardag. Gänget måste ju finansiera narkotikahandeln på något sätt och växlingskontoret verkar ha blivit en bra utväg, säger han.

Bra skydd vid stängning

Väktaren har trots allt fungerat väldigt bra i butiken. Framför allt på kvällarna då han har skyddat den personal som stängt butiken.

– Han har varit, och är, ovärdelig. Vi talar om unga tjejer som suttit i kassan fram till kvällen och är på helspänn inför stängningen. Då har han funnits där och följt dem ut på baksidan, där vi har personalentrén. Sedan har han följt med dem ända in i tunnelbanan, eller om de har bott här i närheten, hela vägen hem. En enorm trygghet för tjejerna.

– Frågan är varför inte polisen kan garantera deras säkerhet. De (polisen) kommer hit emellanåt och vi sitter i möten med dem och kommunen och fastighetsägaren i centrum och vi enas om hur besvärligt det är i Sätra centrum och att vi måste göra det ena och det andra och sen, sen händer ingenting. Det finns inga resurser.

Ansökte om tillstånd för ordningsvakt

Så Andreas Bylger ansåg att han blev tvungen att göra något mer för att skydda sig, sin personal och sin butik.

– Då tänkte jag att helst skulle vi behöva ett poliskontor här i centrum men det kan jag inte ordna själv. Näst bäst är att ha en egen ordningsvakt med vissa polisiära befogenheter. Och det kunde jag alltid försöka skaffa mig. Så i maj skickade jag in en ansökan till Polisen om det.

I början av oktober fick Andreas Bylger ett beslut från Polismyndigheten om att han fått tillstånd att ha ordningsvakter i butiken samt två meter utanför huvudentrén.

”De polisiära resurserna är begränsade...”

I beslutet står:

”Det föreligger ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att ordningsvakter förordas på platsen för att kunna möta de olika typer av situationer som kan uppstå där. De polisiära resurserna är begränsade och därföravdelade för andra mer prioriterade polisuppgifter. Lokalpolisområde Skärholmen anser att det finns ett behov av att ha personal med ovan angivna befogenheter på plats.”

Dyrt att hyra in ordningsvakt

Andreas Bylger är jätteglad över att få tillgång till ordningsvakter i butiken men det kostar pengar också.

– Visst är det bra men jag blir ju tvungen att betala för något som egentligen polisen borde sköta. När Polisen inte klarar av att ordna säkerheten måste vi göra det själva.

– Tittar man krasst på kostnaden att hyra in en ordningsvakt från exempelvis Securitas så inser jag att jag inte skulle ha råd i längden. Därför kommer jag att anställa en ordningsvakt själv i mitt eget bolag. Det blir billigare.

Men enligt beslutet får du bara ha en ordningsvakt klockan 17.00-22.00 då ni stänger. Ska du anställa en vakt på deltid då?

– Antingen det eller så anställer jag för fler timmar. Under de timmar vakten inte jobbar som ordningsvakt kan de ha Ica-kläder på sig och jobba med exempelvis varuplock. Jag känner flera ordningsvakter som lätt skulle ta en sådan anställning och slippa sena timmar på krogen med fylla och slagsmål. Ett drömjobb för dem faktiskt.

Idé om vaktbolag för handeln

Andreas Bylger tänker på sina kollegor i branschen som har det tufft med ökande kriminalitet och funderar även på om det inte vore en bra idé att starta ett vaktbolag för handeln.

– Vi som behöver mer ordning och reda i butikerna än vad rättsstaten numera kan ge oss, får försöka hitta gemensamma lösningar medan politikerna håller på med sina utredningar. Ett gemensamt vaktbolag skulle kunna sänka kostnaderna rejält.

Ett stort samhällsmisslyckande

Livsviktigt frågade Svensk Handels säkerhetschef, Per Geijer, hur han ser på ordningsvakter i livsmedelsbutiker.

– Det här är tragiskt att höra och det är helt nytt för mig. Visst har det länge förekommit ordningsvakter i stora köpcentra men att enskilda livsmedelsbutiker får rätt att hyra in ordningsvakter, eller anställa i eget bolag, är nytt. En skrämmande utveckling som visar på ett stort samhällsmisslyckande, säger han.

Hur ser du på att handlare går samman för att skapa ett eget bolag för väktare och ordningsvakter?

– De större vaktbolag som finns har varit duktiga på att hålla konkurrensen ifrån sig genom att köpa upp eller på andra sätt konkurrera ut små vaktbolag som har startats. Men här ser vi en nisch där de väktare och ordningsvakter kommer att behöva handelsspecifika kunskaper och erfarenhet av att jobba i och nära butik.

– Vanligen ser man ordningsvakter i restaurangbranschen, större köpcentra och i tunnelbanan. Tyvärr verkar det som att de behövs även i livsmedelsbutiker– inte minst i de utsatta och särskilt utsatta områdena, som polisen kallar de förorter som har hög grad av kriminalitet och ökade säkerhetsrisker.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Fakta | väktare, ordningsvakt & polis

Väktare

Väktare anställs av bevakningsföretag och har ingen polisiär utbildning eller befogenhet. Till skillnad från ordningsvakter får väktare endast ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Det handlar om att gripa den som har begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för bevakningsföretag och väktare.

Ordningsvakter

• Ordningsvakter är komplement till poliser och har begränsade polisiära befogenheter som att de får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats.
• I första hand ska ordningsvakten försöka prata personer tillrätta, men får använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Det får inte vara fråga om mera våld än vad som är nödvändigt för att lösa uppgiften. Batong och handfängsel är vanlig utrustning som kan kompletteras med hund och i sällsynta fall skjutvapen.
• Ordningsvakter utbildas och förordnas av polisen, som också sköter tillsynen. Ett företag kan, efter tillstånd från Polisen, själv få rätt att anställa en ordningsvakt i det egna bolaget eller anlita en ordningsvakt från bevakningsbolag som till exempel Securitas.
• Eftersom ordningsvakter lyder under Polismyndigheten är de skyldiga att lyda polisens order som rör tjänsten som ordningsvakt. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet gentemot polisen och ska lämna rapport när de får kännedom om brott.
• Det måste framgå av en ordningsvakts klädsel att han är i tjänst som ordningsvakt och inte som exempelvis polis

Polis

En polis har befogenheter att begränsa människors fri- och rättigheter, använda våld, reglera trafik, bryta mot trafikregler, bedriva förundersökning och mycket annat.

• I normalfallet ska polisen först avvisa, det vill säga ge en tillsägelse, för att sedan eventuellt avlägsna personen. Om ingen av dessa åtgärder räcker kan polisen tillfälligt omhänderta honom eller henne.
• Poliser får använda våld om inga andra medel räcker till och om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna.
• Poliser utbildas i 2,5 år på Polisprogrammet där man bland annat läser juridik, kriminologi, vårdvetenskap, beteendevetenskap, socialt arbete och statsvetenskap. Teoretiska studier varvas med praktik genom övningar, fältstudier och färdighetsträning.
• Poliser är alltid anställda av polismyndigheten.

Källa: Polisen

by Livsmedelshandlarna

Black Friday på gott och ont

Black Fridays betydelse för den svenska handeln fortsätter att öka. 78 procent av handlarna uppger att den har ökat under de senaste åren. Bland konsumenterna planerar 45 procent att handla under Black Friday, visar Svensk Handels undersökning. 

Och en undersökning som Icanyheter gjort framgår att av de handlare som är postombud känner sig en fjärdel inte rustade för den anstormning av paket som väntas under Black Friday och julhandeln.

Ungefär var tredje handlare planerar att genomföra någon form av kampanj i samband med Black Friday. Bland e-handlare är andelen ännu högre. Störst genomslagskraft har Black Friday bland de yngre. Black Friday infaller den fjärde fredagen i november och är ursprungligen en tradition från USA kopplad till Thanksgiving-helgen.

– I takt med att konkurrensen i handeln blir allt intensivare ser vi hur kampanjer och reor blir viktigare för att locka kunderna. Även om försäljningen i många butiker ökar under Black Friday kan det vara en utmaning för handlarna att nå lönsamhet, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel i ett pressmedelande.

I USA anses Black Friday utgöra startskottet på julhandeln och Sverige ser ut att följa mönstret. Över hälften, 57 procent, av de som tänker handla under Black Friday planerar att köpa julklappar.

– Försäljningen ökar i november på bekostnad av handeln i december. Det blir därför allt viktigare för handeln att även betrakta slutet av november som en del av julhandeln, säger Johan Davidson.

Förra året ökade omsättningen under Black Friday med 1,3 miljarder från 2015 års nivå. Totalt omsatte handeln 3,6 miljarder och i genomsnitt handlade varje person för 1 817 kronor. Det visar siffror från PostNords e-barometer.

Även Icanyheter har gjort en undersökning kring Black Friday men då utifrån näthandeln som väntas öka med 100 procent under Black Friday och till jul.

Enligt Icanyheters undersökning är det bara 64 procent av handlarna som känner sig redo inför anstormningen av paket. En fjärdedel är inte rustade och resten vet inte.

Två av tre butiker har vidtagit åtgärder för att säkra kapaciteten under helgerna som kommer.

Källor: Svensk Handel och Icanyheter

by Livsmedelshandlarna

Årets Julklapp är elcykeln

HUI Research utser Årets julklapp för trettionde året i rad. Årets julklapp 2017 – elcykeln – speglar de svenska konsumenternas ökande klimatmedvetenhet, vilja att ta hand om sin hälsa samt att vara fri, flexibel och stundtals bekväm, skriver HUI Research i sin motivering.

Årets julklapp är en analys av rådande samhällstrender och en spegling av svenskarnas aktuella och/eller framtida konsumentbeteenden.

För att erhålla titeln Årets Julklapp ska ett eller flera av följande tre kriterier uppfyllas:

• Produkten skall vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året
• Produkten skall representera den tid vi lever i
• Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter

Motivering till Årets julklapp 2017

Årets julklapp 2017 – elcykeln – speglar de svenska konsumenternas ökande klimatmedvetenhet, vilja att ta hand om sin hälsa samt att vara fri, flexibel och stundtals bekväm

Elcykeln har på kort tid gått från att vara en exklusiv vara till att nå en bred målgrupp. Människor ges möjlighet att enklare än tidigare susa förbi storstadens bilköer, bemästra småstadens backar, trotsa slätternas motvind eller ta ut hunden på långtur i skogen. Elcykeln är en detaljhandelsprodukt som har stor potential att på djupet förändra samhällets infrastruktur och människors beteenden.

Elcykeln uppfyller alla tre kriterierna för Årets Julklapp. Konsumenternas intresse för och efterfrågan på elcyklar har accelererat kraftigt i takt med att tekniken mognat och gjort elcykeln mer lättillgänglig. Sedan regeringen i årets höstbudget flaggade för införandet av en elcykelpremie ökade intresset ytterligare.

− Elcykeln når en allt större publik. Den avlastar bil- och kollektivtrafik och kanske kan växla upp utvecklingen mot smartare städer, säger Jonas Arnberg, VD på HUI Research.

Elcykeln krokar även i tre av dagens starkaste megatrender – urbaniseringen, reflekterandet över klimatförändringarna samt träning och hälsa.

− Elcykeln har just nu stark vind i ryggen. Klimatoro, hälsotrend och regeringens premie gör den till en given årets julklapp, säger Jonas Arnberg.

Prognosen för julmånaden decembers totala detaljhandelsförsäljning 2017 är en omsättning på 78,5 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3,0 procent jämfört med december 2016.

Källa: HUI Research

Foto: Crescent

by Livsmedelshandlarna

Livsmedelsbutik i Markaryd riskerar böter för otrygg arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket kräver åtgärder i en livsmedelsbutik i Markaryds kommun – Ica Nära Strömsnäsbruk - där kunder hotar och kränker butikens personal. Om inte arbetsgivaren förbättrar miljön för sina anställda hotar ett vite på 50 000 kronor.

På bild: Johan Lindahl, Ica Nära Strömsnäsbruk, Markaryd.

Arbetsmiljöverket skriver i sitt beslut att butiken i onormalt stor utsträckning drabbas av stölder som inte polisanmäls och att personalen ofta blir kränkt av kunder och utsätts för hot. Personalen känner sig otrygg på sin arbetsplats och upplever ingen stöttning av arbetsledningen.

– Vi har haft det bra till för för två och ett halvt år sedan. Då fick vi en ganska stor grupp med nysvenskar som har ett väldigt annat annat sät att bete sig än vad vi är vana vid. Efter det har vi i Strömsnäsbruk upplevt bilbränder, slagsmål och annan kriminalitet. De bor väldigt nära butiken och har varit i vår butik flera gånger per dag sedan dess, säger Johan Lindahl, handlare Ica Nära Strömsnäsbruk i Markaryds kommun.

Hur har det påverkat dig och din personal?

– Jag vill poängtera att det inte bara är vi som utsätts för de här personerna, även andra butiker har fått utstå att de gått in och fyllt en kunddvagn och bara gått ut därifrån, säger han och tillägger:

– Hos oss har det handlat om att vardagssnatterierna har slagit upp i taket – vi har tagit fast dem flera gånger, till ingen större nytta. Sedan handlar det mycket om skällsord och verbalt kränkande saker som min personal fått utstå när de påtalat att man inte bara får ta saker utan att betala. Min personal har blivit kallad för ”rasist”, ”inte respektfull” och en hel del andra saker i kombination med deras hotfulla attityd.

Ökat väktarinsatser

Johan Lindahl menar att det är dessa trakasserier som lett till den otrygga arbetsmiljön som fått Arbetsmiljöverket att agera.

– Polisen har alltid varit närvarande och de har varit bra på att reda ut saker och ting förut men sedan detta gäng kom till stan så går det inte längre. Vi har därför själva ökat med väktarinsatser och när de ser väktarna går de ut igen men sen kommer de tillbaka. Det är hopplöst, säger han.

Anmälan från Växjö

Det var skyddsombudet centralt i Växjö som slog larm och gjorde en anmälan om personalens otrygga arbetsmiljö på Ica Nära i Strömsnäsbruk.

– Ja, de hade tre punkter som vi nu tittar på och som jag självklart förhåller mig till. Den första var att det måste vara ökad närvaro av ledningen och då anställde jag en butikschef.

Vilka fler anmärkningar fick ni av Arbetsmiljöverket?

– Den andra handlar om säkerhetsrutiner och att vi måste vara bättre uppdaterade och jobba mer aktivt med dem. Det räcker inte med bara en gång per år. Det tredje var en tydligare skriftlig dokumentation för arbetsplatsen, säger Johan Lindahl.

Så vad händer nu?

– Vi har till den 15 januari på oss att ordna upp det hela för att slippa betala vitet på 50 000 kronor och det kommer vi att klara. Vi har redan mer arbetsledning som finns för att stötta personalen, genom butikschefen vi anställt, och säkerhetsrutinerna skrivs ner och sätts på pränt.

– Sedan har vi lite tur också att de som trakasserat oss flyttat från orten bara för någon vecka sedan, så den biten löste sig av sig själv. Tyvärr flyttar ju bara problemet en bit härifrån, till Kvantum och Netto i Markaryd, avslutar Johan Lindahl.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Foto: Ica

by Livsmedelshandlarna

Handeln lägger en halv polisbudget på säkerhetshöjande åtgärder

Drygt fyra av tio handlare har ökat sina investeringar i säkerhetshöjande åtgärder. Totalt lägger svenska handlare varje år 11 miljarder på väktare och andra säkerhetshöjande åtgärder. Det motsvarar nästan hälften av polisens budget. 

– Jag ser det som ett tecken på att polisen, och rättsväsendet i stort, har abdikerat och att man som handlare får sköta säkerheten själv. Tyvärr ser vi också en stor acceptans kring detta. Det har kommit smygande, i takt med att polisen inte klarar av att sköta mängdbrotten så får handlarna göra det själva. Så kan vi inte ha det, säger Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel.

Många satsar på säkerhet

Enligt Svensk Handels rapport ”Stölder och annat svinn i svenska butiker 2017” har stölderna från svenska butiker ökat med drygt 30 procent sedan år 2013.

Utvecklingen har tvingat många handlare att växla upp sitt säkerhetsförebyggande arbete. Rapporten visar att 44 procent av handlarna ökade sina investeringar i säkerhetshöjande åtgärder under 2016.

– Det är förfärligt. Som grundprincip borde samhället vara så säkert och så tryggt att man utan vidare kan bedriva en butik utan att behöva lägga ut så stora summor på säkerhet. Detta åligger inte handlarna. Det åligger staten via dess myndigheter och då menar jag polis, åklagare och domstol. Det är det vi betalar skatt för, säger Per Geijer.

Dubbelbeskattning av handlare

Säkerhetshöjande åtgärder kostade den genomsnittliga dagligvaruhandlaren 528 000 kronor under 2016. Motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln var 103 000 kronor. Totalt innebär det en prislapp på över 11 miljarder om året. Det motsvarar nästan halva Polisens budget för 2017, 24 miljarder kronor, eller cirka 30 000 heltidsanställningar inom handeln.

Vad behöver göras?

– Jag vill inte medverka till att skrika mer resurser även om det också skulle behövas. Vi har länge hävdat att minst 10 000 till poliser krävs. Samtidigt måste resurserna inom polisen och rättsväsendet användas på ett smartare och effektivare sätt och ledningen måste ta sitt ansvar. Det görs inte idag.

Räcker det?

– Politikerna måste ta ansvar för ordningshållningen i hela landet, där vi bor, lever och jobbar och inte bara säga att de gör saker. Om de inte gör det bryter de samhällskontraktet där vi ansvarsfulla medborgare betalar in skatt för att bland annat få trygghe,t var vi än befinner oss. Hittills har inte politikerna orkat ta tag i den här frågan.

– Grogrunden är mängdbrotten som vi ser i våra butiker, tänk sedan bara på resten av de olika brottstyper som florerar. Och där inget heller händer, Säger han.

Pengar i sjön

Vill du kommentera siffrorna, att handeln spenderar närapå hälften av polisens budget årligen på säkerhetsåtgärder?

– Jag vill påstå att de resurser handeln lägger på säkerhet är vägda på guldvåg. De har inte råd med annat. Men hur ser det ut hos polisen? Hur mycket resurser de än har fungerar det ju inte. Jag vill se en tydlig styrning och ett fungerande arbetsätt. Allt annat är pengar i sjön hos polisen.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

by Livsmedelshandlarna

Arla donerar överskottsprodukter till Matmissionen

Arla har ett mål att halvera matsvinnet i produktionskedjan fram till år 2020, jämfört med 2005. Som ett led i att nå detta mål tänker nu Arla donera varor som ligger nära bäst-före-datum till Matmissionen.

”Vi jobbar med att minska svinn i alla led men då vi producerar färskvaror får vi ibland ett överskott av produkter som inte går att sälja eftersom bäst-före-datum ligger för nära i tid för att Arlas kunder ska vilja köpa dem. Arla i Sverige kommer att donera sådana överskottsprodukter från Stockholms mejeri till Matmissionen, en del av verksområdet Matcentralen inom Stockholms Stadsmission.”, skriver Arla i ett pressmeddelande

– Arlas målsättning är att andelen matsvinn ska halveras under en femtonårsperiod. Att donera överskottsprodukter istället för att låta fullvärdiga livsmedel gå till foder- och biogasproduktion är att bidra till resurseffektivitet, säger Anna-Karin Modin Edman Hållbarhetschef på Arla.

Arla kommer att kunna donera stora volymer överskottsprodukter, till människor i social utsatthet, på ett strukturerat sätt. I Sverige är det är framförallt smaksatta färskvaror och specialprodukter som kommer att doneras, exempelvis smaksatt yoghurt, kvarg, soppor och Creme fraiche.

– Att donera överskottsprodukter bidrar också till folkhälsa eftersom många människor i social utsatthet äter en kost som är sämre ur nutritionsperspektiv och är mindre varierad, säger Anna-Karin Modin Edman.

På Europanivå kommer Arla att starta ett liknande samarbete med European Federation of Food Banks (FEBA).”

Fakta

• Matmissionen tillhör Stockholms Stadsmissions verksamhetsområde Matcentralen, som arbetar med arbetsintegration och för att reducera matsvinn. Matmissionen gör det möjligt för människor, som lever i ekonomisk utsatthet, att handla mat till reducerat pris.
• Matmissionen är också en plats för arbetsträning och bidrar till att minska matsvinnet. De har två butiker i Stockholm (Veddesta och Hägersten).
• Den ideella organisationen European Federation of Food Banks (FEBA) har ett nätverk som binder ihop 326 så kallade matbanker i 23 länder.

  Källa Arla 

by Livsmedelshandlarna

Fritt fram att stjäla för under 60 kronor

Enligt åklagarmyndigheten finns det ett internt beslut om att polisen inte behöver lagföra personer som begått brott till ett värde under 60 kronor. Det innebär att det är okej att snatta bara man håller sig under den gränsen.

– I grunden handlar Riksåklagarens riktlinje om en uttolkning gällande lag och hur denna ska tillämpas i praktiken. Genom riktlinjen ger Riksåklagaren landets alla åklagare vägledning om detta. Riktlinjen bygger således i allt väsentligt på uttalanden i förarbetena till den nu gällande lagstiftningen, säger Stefan Bergman, chefsåklagare vid åklagarmyndigheten i Södertörn.

Det var Ica-handlaren Andreas Bylger som uppmärksammade Livsviktigt om den interna riktlinjen där polisen tar upp anmälan om stöld men inte går vidare med lagföring av gärningsmannen om värdet av det stulna understiger 60 kronor.

– Jag tyckte det var mycket konstigt, och väldigt jobbigt, att polisen inte brydde sig om när vi anmälde snatterier trots att vi hade bevis från kamerorna och kunde peka ut de skyldiga. Polisen kommer till butiken och tar upp anmälan om snatteri, sedan läggs det ner automatiskt. De är för få, de har inte tid och de har en maxgräns för brott i butik på 60 kronor, säger Andreas Bylger, handlare på Ica Nära Sätra i Skärholmen.

Vad menar du maxgräns för brott på 60 kronor?

– Polisen lagför inte om värdet på det som är stulet är under 60 kronor. Och det kan jag säga att det snattas det för minst en gång per dag. Ibland oftare, även om det är olika personer som snattar från dag till dag.

Så det är okej att stjäla i din butik – och alla andra butiker - för upp till 60 kronor? Det är ingen idé att ens anmäla brottet eftersom polisen inte kommer att lagföra den som stulit?

– Javisst, så har det varit ett bra tag nu. Du kan fråga vilken handlare som helst. Jag har själv frågat chefsåklagare Stefan Bergman om det verkligen är sant och det är det.

Från en mejlkonversation mellan Andreas Bylger och Stefan Bergman framgår följande svar från Stefan Bergman, chefsåklagare vid Södertörns åklagarkammare:

”Hej Andreas! Enstaka stöld, med tillgripet värde under 60 kr ska enligt ÅM’s interna riktlinjer normalt sett inte föranleda lagföring.”

Livsviktigt tog frågan vidare till Per Geijer, säkerhetsansvarig på Svensk Handel.

Handlaren Andreas Bylger i Sätra, Skärholmen har i ett mejl från chefsåklagare Stefan Bergman fått bekräftat att det förekommer en maxgräns på 60 kronor i stöld för att det ska leda till lagföring. Hur ser du på det?

– Det är fullständigt vansinnigt. Det är att avkriminalisera snatterier och att gå ut med signalen till de kriminella att ”vi tycker det är okej att stjäla bara ni håller er inom rimliga gränser.” Jag kan inte acceptera skrivningar som denna, där brott anses vara okej, svarar Per Geijer.

Livsviktigt frågade chefsåklagaren

Livsviktigt undrade varför åklagarmyndigheten har satt en snatterigräns på 60 kronor och ställde frågan till chefsåklagare Stefan Bergman vid åklagarmyndigheten i Södertörn.

Jag har fått uppgifter från handlaren Andreas Bylger i Sätra, Skärholmen att ni tillämpar en intern riktlinje att enstaka stölder till ett värde upp till 60 kronor inte föranleder lagföring. Vad har föranlett detta beslut?

– I grunden handlar Riksåklagarens riktlinje om en uttolkning gällande lag och hur denna ska tillämpas i praktiken. Genom riktlinjen ger Riksåklagaren landets alla åklagare vägledning om detta. Riktlinjen bygger således i allt väsentligt på uttalanden i förarbetena till den nu gällande lagstiftningen, säger Stefan Bergman, chefsåklagare vid åklagarmyndigheten i Södertörn.

– Lite hårdraget handlar det sålunda ytterst om politiska överväganden om hur rättsväsendets resurser ska utnyttjas. Exakt vad som föranlett våra politiker att besluta om nu gällande lag är lite svårt för mig som tjänsteman att uttala mig om, säger Stefan Bergman.

Livsviktigt har sökt såväl justitieminister Morgan Johansson som Rikspolischef Dan Eliasson vid ett flertal tillfällen för kommentarer utan att lyckas.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Foto: Svensk Handel

by Livsmedelshandlarna