”Handelns nota för säkerhet och stölder är lika stor som polisens hela årsbudget”

– Just nu befinner vi oss på ett sluttande plan. Trygghet och säkerhet kommer att vara avgörande frågor i valet. Partierna kommer att tvingas lova förbättringar och även hålla löftena denna gång, säger Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer.

Han kommer precis från ett möte med justieminister Morgan Johansson där han framfört den alarmerande situationen i handeln. Under året har brotten blivit fler och grövre och tonen hårdare samtidigt som allt färre mängdbrott utreds och säkerheten och tryggheten för personalen i butikerna urholkats allvarligt. Därtill har handelns kostnader för stölder och rån liksom för säkerhetsförebyggande åtgärder aldrig varit högre.

Värre har det aldrig varit

Anledningen till den allvarliga situationen för handeln är att polisen inte mäktar med sitt uppdrag och måste prioritera de grövre brotten.

– Justitieministern berättade om de åtgärder de har gjort och vad de tänker göra. Även oppositionen har aviserat ett antal starka åtgärder. Nu blir det upp till bevis. Vi har påtalat problemen i åratal, men så dåligt som det är nu har det aldrig varit, säger Per Geijer.

Han räknar upp de senaste fallen vi kunnat ta del av i medierna; butiker som slår igen för gott i utsatta förorter, butiker som får påhälsning av Arbetsmiljöverket för otrygg arbetsmiljö, butiker som anlitar egna ordningsvakter och så manifestationer som engagerar hela förortscentra som stängs tillfälligt för att skapa opinion. Som i Husby och nu senast i Spånga centrum där folk gick man ur huse och slog följe med näringsidkarna för att få politiker och stadsdelsansvariga att ta brottsligheten på allvar och bistå med högre polistäthet, ordningsvakter, väktare och kameraövervakning för att säkra tryggheten och säkerheten.

Frågan alla tänker på är om politikerna förstår allvaret och därtill förmår fatta beslut?

– Vi får hoppas att de gör det. Det är nu det gäller. Vi har nått botten och då kan inte de ansvariga påstå att; nu blir det bra för att nu är polisens beslutade omorganisation utförd. Visserligen är den det, men hur bra har det blivit? I synnerhet i förhållande till den ökande kriminalitet vi fått uppleva under tiden?

Ökad respektlöshet

Per Geijer förväntar sig att politiker och andra beslutsfattare fattar de jobbiga beslut som måste tas för att vända utvecklingen men han är orolig för att tiden håller på att slut.

– Vi kan inte ha det så här längre, problemen måste tas på allvar. Förutom att mängdbrotten ökar ser vi också en hårdare ton bland de kriminella. Överlag ser vi en respektlöshet vi inte sett tidigare och den drabbar personalen i handeln hårt. Inte bara i utsatta områden utan det sker i hela landet. Handlarna gör vad de kan för att skydda sina butiker och sin personal men men nu ser vi allt oftare hur arrogans och respektlöshten, brist på hyfs och välvilja, går ut över personalens arbetsmiljö. Det är bortom acceptabelt, säger han

Metoo inom handeln

Hot, våld, sexuella trakasserier och aggressivt beteende är något som butikspersonal under året larmat allt oftare om. Per Geijer berättar att Metoo-rörelsen har fått stort genomslag inom handeln där personal berättat om sin vardag.

– Det är många unga tjejer som jobbar inom handeln och flera av dem har drabbats av hot och hot om våld och känner sig otrygga. De får höra nedsättande tillmälen och hot om vad gärningsmännen tänker göra med dem. Jag vet fall där hoten och tillmälena blivit så många och otäcka att Arbetsmiljöverket gått in och förelagt arbetsgivaren om vite om inte arbetssituationen förbättras. Det behövs starkare lagstiftning för att skydda arbetstagare från trakasserier på jobbet, tillträdesförbud är något vi efterfrågat länge

Abdikerat från ansvar

Per Geijer upplever att rättsväsendet abdikerat från ansvar när det gäller de publika ytorna.

– Det är allas vårt ansvar att sätta ramverket och visa hur man beter sig. Problem har funnits även tidigare, men varit hanterbara. Nu är de inte det längre. Samtidigt måste förändringen börja från lagstiftarens sida. Fakturan kommer för varje fall där någon blir ett offer för den slappa politiken. Inte ett enda av dessa offer är acceptabelt.

Vad beror det på att det blivit så mycket sämre under 2017?

– Politikerna har fortsatt att se mellan fingrarna på mängdbrott och hot om våld i butik. Polisen har själva gått ut och sagt att de prioriterar grövre brott för att de inte har resurser till annat. Men det leder ju till att de kriminella skaffar sig en ovanligt arrogant svansföring eftersom de inte behöver vara oroliga för att polisen kommer och tar dem i örat.

Beröringsrädsla bromsar åtgärder

Flera handlare upplever att samhällets rädsla för att spela invandrarfientliga krafter i händerna gör att brotten inte hanteras på ett effektivt sätt. Öppna gränser och allt fler utanförskapsområden som tillåtits växa upp i Sverige har skapat utmaningar som påverkar handelns företag. Det är något vi måste se nyktert på om vi ska kunna lösa problemen, anser Per Geijer.

– Svårigheter att identifiera hitresande stöldligor och problem i områden där kriminella grupperingar äger gator och torg är problem som vi måste ta tag i. Vi är framförallt skyldiga alla handlare och boende i våra utsatta områden att lösa de problem som finns. Det är kontraproduktivt om vi låter en beröringsrädsla förlama vårt agerande, säger Per Geijer.

Rejält omtag krävs

Svensk Handel vill ha minst 10 000 fler poliser i Sverige för att trygga säkerheten och otryggheten. Inte bara i handeln utan för den allmänna ökande kriminaliteten i samhället.

– Det krävs ett rejält omtag. Politikerna anser att de gjort det, med den här omorganisationen inom polisen, men de har bara börjat. Det kommer att ta lång tid att bygga upp en fungerande polisorganisation. Tills dess är det handeln som får betala notan, säger Per Geijer och tillägger att den är orimligt dyr.

Handelns nota för brott

Enligt Svensk Handels senaste undersökning lägger handeln numera ut runt 11 miljarder kronor per år i säkerhetsförebyggande åtgärder som larm, övervakningskameror, väktare, cash guard och mycket annat.

– Nästan lika mycket, 11 miljarder kronor, ligger handelns kostnader på för stölder och rån per år. Lägger vi hop handelns säkerhetsförebyggande kostnader med kostnaderna för stölder och rån är vi uppe i polisens årliga budget på 22-24 miljarder kronor. Är det rimligt?

Text: Marie Halldestam Hallencreutz


Sju varor står för hälften av svinnet

Sju produkter står för nästan hälften av allt svinn av frukt och grönsaker i en butik, visar en studie genomförd av forskare på Karlstads universitet. Det finns en stor potential att minska svinnet genom att fokusera på dessa produkter, skriver Recycling.

Fåtal står för hälften

Även om butikernas andel av svinn är lägre än hos hushållen, slängs stora mänger livsmedel varje år. I forskningsstudien har svinnet av frukt och grönsaker i tre stora butiker analyserats utifrån mängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan.

Resultatet visar att sju frukt- och gröntkategorier orsakar den största delen av svinnet, både vad gäller svinnmängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan. De sju produkterna är banan, äpple, tomat, sallad, paprika, päron och vindruvor. Dessa produkter representerade nästan hälften av kostnaden för svinnet i butik och därför finns det en stor potential om arbetet med minskat svinn kan fokuseras runt dessa produkter.

– För butiker kan det vara lönsamt att använda mer personaltid för åtgärder som reducerar svinn av frukt och grönt i butik och därigenom spara både pengar och miljö, säger Lisa Mattsson, doktorand vid Vipp Forskarskola på Karlstads universitet, till Recycling.  

Lönsamt jobba med svinn

Majoriteten av svinnkostnaden, 85 procent, står själva produkterna för, medan kostnader för avfallshantering som innebär tömning och bortforslande representerar cirka sex procent av kostnaden.

Arbetstid för att ta bort produkter från hyllorna, registrera svinn och slänga produkter tar tid för personalen och står för nio procent av den totala kostanden. Eftersom personalens tid står för en relativt liten del i förhållande till själva produkterna kan det finnas en potential att öka arbetstiden för att kunna reducera mängden av produktsvinn. En kostnads-nyttoanalys visade att om butikerna skulle dubbla tiden för personal att arbeta med svinnreducerande åtgärder så motsvarar det kostnaden för en tioprocentig minskning av svinnet av frukt och grönt.

Källa: Recycling


Se upp för falska sedlar – så här kollar du sedeln

Just nu förekommer det många falska sedlar i handeln. Antalet falska sedlar har ökat från ca 60 per månad till över 200 i november.

De riktiga svenska sedlarna håller världsklass och har två bra kännetecken som särskiljer dem från de falska.

Riksbanken och Nationellt forensiskt centrum rekommenderar att man kollar 2 säkerhetsdetaljer: ”guldsymbolen” i högra hörnet och ”säkerhetsremsan” som ser likadan ut på alla sedlar. Remsan visar en krona som skiftar till ”kr” med ”djup och rörelse”.

Det här ska du titta efter:

  • Guldsymbolen i högra hörnet ska skifta färg när du vickar på sedeln.
  • Säkerhetsremsan till vänster på sedeln ska visa en krona som skiftar till ”kr” med ”djup och rörelse”.

Om sedeln har dessa drag är den i princip 100% säker. Man kan även kolla vattenstämpeln som inte finns på de falska. Många sedlar har även samma serienummer.

Vem drabbar det?

Mälardalen och storstadsregionerna är de platser som drabbats hårdast hittills men det kan hända var som helst. Den här typen av bedrägeri drabbar alla branscher och därför rekommenderar vi alla att kolla sedlarna så ofta som möjligt vid köp. Alla valörer förfalskas men vissa indikationer tyder på att 200-kronorssedeln är den mest förfalskade sedeln.

Läs mer på Riksbankens hemsida om hur du kollar sedlar.

Källa: Svensk Handel


Möjlighet till kameraövervakning ska förenklas

Regeringen vill att polisen utan att invänta tillstånd ska kunna sätta upp kameror för övervakning direkt när ett behov uppstår. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som ska undersöka hur reglerna för kameraövervakning för brottsbekämpande myndigheter kan förenklas.

I början av 2018 presenterar regeringen ett förslag till en ny lag som ska göra det enklare att använda kameraövervakning i brottsbekämpande och trygghetsskapande syften.

Som ett komplement till detta får nu också en utredare, hovrättslagmannen Johan Sjöö, i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att brottsbekämpande myndigheter på ett enklare och mer verksamhetsanpassat sätt ska kunna använda kameraövervakning.

Anmälningsplikt istället för tillstånd

Utgångspunkten är att tillståndsplikten ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Det här skulle göra att till exempel polisen direkt när ett behov uppstår skulle kunna sätta upp övervakningskameror. Genom utredningen tar regeringen ett samlat grepp om all den kameraövervakning som bedrivs av brottsbekämpande myndigheter.

Utredaren ska bland annat

  • kartlägga behovet av förenklade regler vid kameraövervakning som sker i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda brott,
  • kartlägga behovet av förenklade regler vid kameraövervakning som sker i syfte att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten,
  • föreslå förenklingar utifrån kartläggningen, med utgångspunkten att tillståndsplikten för kameraövervakning ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt,
  • överväga om det finns skäl för förenklade regler även när det gäller annan kameraövervakning än sådan som de ovan berörda myndigheterna bedriver i brottsbekämpande syfte,
  • analysera behovet av integritetsskyddande åtgärder när det blir enklare att använda kameraövervakning,
  • analysera vilka effekter förenklade möjligheter till kameraövervakning i brottsbekämpande syfte kommer att få för en effektiv tillsyn,
  • analysera om man bör införa ett utökat undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av allmänna transportmedel och stationer, och
  • lämna de författningsförslag som bedöms lämpliga.

Utredningen ska redovisas senast den 15 augusti 2018 beträffande brottsbekämpande myndigheters kameraövervakning och senast den 15 februari 2019 beträffande allmänna transportmedel och stationer.

Källa: Regeringen


Spånga stänger butiker i protest mot brottsligheten

Spånga centrum följer handlarna i Husby. Idag torsdag stänger de butikerna för att protestera mot den ökande kriminaliteten.

”Det här måste få ett stopp”, säger Jan Westerberg, sekreterare i Spångas företagarförening, till Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Efter att handlarna i Husby upprepade gånger stängt sina butiker i protest mot det eskalerande våldet, hoten och kriminaliteten går nu Spånga centrum ut och gör detsamma. Idag torsdag, mellan klockan 16 till 17, stänger handlarna i Spånga centrum sina butiker i protest. Detta efter ett antal resultatlösa möten med politiker och stadsdelsansvariga i förra veckan.

Med sig i protestaktionen har de bland annat villaägarföreningar, idrottsföreningar, föräldraföreningar, pensionärsföreningar och hembygdsföreningar, som tillsammans genomför aktionen där de samlade väntas tåga till politikermöte..

Spånga har haft 26 rån sedan i somras och bara i förra veckan var det ett butiksrån i videobutiken, ett bilrån samt ett personrån under samma kväll.

Jan Westerberg menar att otryggheten på torget har fått människor att undvika det.

”Vi ser bland annat mindre försäljning i butikerna för att folk inte vågar gå hit. Vi får höra om småbarnsföräldrar som inte vågar gå hit med sina barn och pensionärer som inte vågar hämta ut sina mediciner på apoteken. Det är helt fruktansvärt.” säger han till Svenskt Näringsliv.

De kräver nu att det ska finnas ordningsvakter dygnet runt på torget och även att man sätter upp övervakningskameror.

Källor: Svenskt Näringsliv, Dagens Handel

Foto: Svenskt Näringsliv

Bilden: Jan Westerberg, sekreterare i Spångas företagarförening


Beskyddarverksamhet i Helsingborg

Kriminella utpressar näringsidkare på Söder i Helsingborg att betala för beskydd. Annars hotar de att skada dem och/eller sabotera deras verksamheter.

I ett inslag från Svts lokala nyheter i Helsingborg i måndags berättar en anonym näringsidkare om hur näringsidkare pressas att betala pengar till kriminella för att ”få skydd” mot utpressarna.

Problemet är stort och omfattar även resten av Helsingborg. Men av alla dem som SVT nyheter talat är det bara en näringsidkare som vågat berätta om utpressningen för nyheterna och då endast anonymt. De övriga vågar inte vittna i inslaget ens anonymt eftersom de är rädda för att de kriminella ska straffa dem.

Den anonyme näringsidkaren:

”Man har att göra med folk som hotar med att skjuta en om de blir arga. Fyra gånger har man viftat med vapen i centrala Helsingborg. Kalasjnikov, knivar, svärd och el-batonger. Och skottlossning. Det finns en skrämmande mängd vapen i Helsingborg i händerna på folk som inte begriper hur farliga dessa vapen är.”

Polisen bekräftar bilden och säger att det förekommer konflikter mellan kriminella nätverk och att det finns vapen och narkotika. Men skillnaden är att folk inte anmäler utpressning.

Han uppmanar näringsidkarna att säga nej så fort de utsätts för utpressning, att inte gå med på någonting och att anmäla det till polisen.

”Ger man efter för de här människorna det minsta lilla då är man fast i deras nät och då tar det inte slut.”, säger Jonas Berg, polisen Helsingborg till SvT nyheter.

 

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Källa: SVT Lokala Nyheter Helsingborg

(Personerna på bilden (privat) har ingen koppling till artikeln.)


Nya regler påverkar spelombud

Den första december i år trädde nya föreskrifter om penningtvätt i kraft. Och efter årsskiftet väntas förslaget till ny spellag behandlas i riksdagen och beslut fattas. Vad innebär dessa två förändringar för spelombuden?

Handelns remissvar om de nya föreskrifterna har inte behandlats väl, som Pär Bygdeson skriver i ledaren. Kraven är hårt ställda för spelombuden där samtliga i ledningen för ett spelombud ska skicka in registerutdrag från Bolagsverket, Skatteverket, Polismyndighetens belastningsregister och skuldfrihetsbevis från Kronofogdemyndigheten.

Därtill ska all personal som hanterar spel gå en endagsutbildning som Lotteriinspektionen arrangerar och som kostar pengar.

Höga krav på spelombuden

Mycket tid och resurser att lägga ned för handlare som är spelombud. Anledningen är att komma åt dem som spelar för stora summor i akt och mening att göra svarta pengar vita.

– Vi konstaterade från handelns sida i remissvaret att detta var väldigt långtgående och förmodligen skulle leda till att många ombud avvecklades. Vi föreslog att ombuden skulle kunna spärra sig hos spelbolagen så att de inte kunde förmedla spel över maxgränsen för penningtvätt, de vill säga €2000, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Men det tog inte Lotteriinspektionen hänsyn till och klubbade igenom de nya reglerna som redan har trätt ikraft. Och varken spelombud, Svenska Spel eller ATG har någon aning om hur de ska förhålla sig till dessa regler.

– Det här en skrivbordsprodukt. Just nu sitter personer från både ATG och Svenska Spel och diskuterar med Lotteriinspektionen om vad detta innebär i praktiken. Ingen av oss vet.

Kör på som vanligt

– Mitt råd till handlare som är spelombud är att köra på som vanligt och vara uppmärksam på spel med stora summor, tills vi får indikationer från Svenska Spel och ATG hur vi ska gå tillväga, säger han.

Lönar sig allt sämre vara ombud

När det gäller den sannolika omregleringen som väntas beslutas om under 2018, tycker Pär Bygdeson att spelombuden ska ta sig en rejäl funderare över hur de vill att deras förbutiker ska se ut i framtiden.

– Helt krasst är det så att online-spel håller på att ta över marknaden på grund av sin enkelhet. Vi måste anpassa oss till verkligheten och den digitala utvecklingen.

– Detta händer samtidigt som marginalerna för ombuden minskar då allt mer av spelsummorna hamnar som vinst i spelarnas fickor. Sammantaget kommer det att löna sig allt sämre att vara spelombud.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Foto: Svenska Spel


Ica testar stadsodling under jord

Ica Kvantum Liljeholmen kommer som första Ica-butik att sälja närproducerade färska grönsaker året runt med hjälp av en så kallad hydroponisk odling, det vill säga odling i vatten utan jord. Detta i samarbete med Urban Oasis.

Ett pilotprojekt med odlingsyta i lokaler under jorden ska förse Ica Kvantum Liljeholmen med närodlade grönsaker året runt. De första produkterna kommer finnas i butiken i början av 2018, vilka det blir utvärderas just nu.

– För att bidra till att lösa de klimat- och miljöutmaningar vi står inför behöver vi hitta nya produktionssätt. Effektiva odlingar i stadsmiljö är ett intressant utvecklingsområde och detta är ett spännande samarbete. I Icas framtidsrapport pekar flera forskare ut stadsodling som ett viktigt utvecklingsområde och genom det här samarbetet tar vi redan nu steget in i framtiden, säger Maria Wieloch, kategorichef för frukt och grönt, ICA Sverige.

Hydroponisk odling


Hydroponisk odling innebär att odling sker i vatten utan jord. Näringen finns tillgängligt direkt i vattnet. Odlingen är yt- och resurseffektiv med ett eget mikroklimat som är oberoende av jord och ofta används LED lampor istället solljus. Hydroponisk odling gör det möjligt att i större utsträckning odla i stadsmiljö året runt på ett mycket yteffektivt sätt.

Urban Oasis


Urban Oasis är ett initiativ grundat av några KTH-studenter, däribland Ankit Anurag Naik, Anton Chernikov och Albert Payaro. Urban Oasis idé är att nyttja underjordiska utrymmen i större städer för hydroponiska odlingar. Tanken är att utnyttja oanvända garage eller andra liknande lokaler som kan förvandlas till gigantiska växthus under marknivå.

Billigt och bra för miljön

– Genom den här tekniken kan vi producera hållbar, närodlad och näringsrik mat i stadsmiljö. Det är spännande när agrikultur och teknik möts och det kan leda till nya resurseffektiva odlingssätt. Med hjälp av den här tekniken kommer vi kunna erbjuda färska närodlade grönsaker året runt även i Sverige, säger Albert Payaro, vd på Urban Oasis.

En viktig förtjänst tilldelas förstås miljön då man slipper frakta färska grönsaker från andra länder.

5 ton grönsaker per dag

Enligt Anton Chernikov och de andra har enbart lokalen i Liljeholmen kapacitet att odla så mycket som 5 ton grönsaker per dag. Tillräckligt mycket grönsaker för att 25 000 salladshungriga personer ska få sitt lystmäte stillat, skriver KTH på sin blogg.

Lokalerna i sig ska inte bara innehålla grönsaksodling, de ska också utgöra en hubb för grönsaksdistributionen. Vidare kommer man att kunna samla in data från odlingarna. Data som sedan kan analyseras i jakten på att ta fram det optimala odlingsklimatet.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Källor: KTH, Ica, Foto: KTH


Det här är viktigast när vi handlar mat

Mat som smakar bra, har hög kvalitet och är bra för djur och natur. Det är vad svenska konsumenter främst kikar på när de handlar livsmedel.

Kantar Sifo har på uppdrag av KRAV frågat 1 000 konsumenter i Sverige vad som är viktigast för dem när de handlar livsmedel. Inte oväntat är att maten ska smaka gott och hålla hög kvalitet allra viktigast. Därefter kommer att maten är producerad på ett sätt som är bra för djuren och att den inte har skadlig påverkan på djur och natur.

– Valet i mataffären kan göra stor skillnad för djurens välbefinnande och miljön. Vår undersökning tyder på att många konsumenter förstår det, säger Katarina Wolf, marknadschef på KRAV.

Faktorer som rör schyssta villkor för människorna som producerar maten hamnar också högt upp på listan. På tio i topp finns även faktorer som ”är producerad utan bekämpningsmedel” och ”är naturlig”.

– Mycket av det som hamnar högt på listan återfinns i KRAVs regler. Genom att välja en KRAV-märkt produkt i affären gör du gott för människor, djur och natur, säger Katarina Wolf.

Här är de tio viktigaste faktorerna när vi handlar mat

  • Smakar gott
  • Har hög kvalitet
  • Är producerad på ett sätt som är bra för djuren
  • Inte har skadlig påverkan på djur och natur
  • Ger bonden/producenten tillräckligt betalt / Har svenskt ursprung (delad femteplats)
  • Är producerad med bra arbetsvillkor
  • Är naturlig
  • Är producerad utan bekämpningsmedel
  • Är hälsosam

Text: Marie Halldetstam Hallencreutz

Källa: KRAV