Livsmedel i topp när norrmännen slår nya rekord i gränshandeln
Norska gränshandeln fortsätter att slå nya rekord, totalt spenderade norska besökare 25,6 miljarder i den svenska detaljhandeln förra året. Shopping är den vanligaste anledningen till att norrmän besöker Sverige.
Livsmedel, tobak, alkohol, godis, läsk och kött ligger högst upp på inköpslistan.
Det visar rapporten ”Norsk gränshandelskonsumtion i Sverige 2017” som tagits fram av bland andra branschorganisationen Svensk Handel.
Rapporten visar vidare att den norska gränshandeln fortsätter att växa och slå rekord. Handeln är den vanligaste anledningen att norrmän åker över gränsen till Sverige och främst handlar de dagligvaror. Anledningen till den stora gränshandeln är att priserna i Sverige är avsevärt lägre för vissa produkter. Bland annat kan alkohol och tobak köpas till nästan halva priset medan mjölk, ost och ägg kostar en tredjedel så mycket som i Norge.
– Den svenska handeln är attraktiv bland norrmännen. Utbudet av butiker nära den norska gränsen blir allt större och många norrmän ser resan till Sverige som en upplevelse där de kan handla till riktigt bra priser, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.
Drog in 25,6 miljarder
Den norska gränshandeln är en bra affär för Sverige. Under år 2017 gjordes 13,7 miljoner resor från Norge till Sverige och i nära 70 procent av fallen var shopping målet med besöket. Det resulterade i att den norska gränshandeln drog in 25,6 miljarder kronor till den svenska detaljhandeln under året – 17,5 miljarder från dagligvaruhandeln och 8,1 miljarder från sällanköpsvaruhandeln.
I Sverige i stort står handeln för 11 procent av alla jobb men i många kommuner där gränshandeln är stor är andelen betydligt högre. Exempelvis jobbar 24 procent av alla arbetande Strömstadsbor inom handeln och motsvarande siffra i Eda och Årjäng är 21 respektive 15 procent.
Framtiden ljus för norsk gränshandel
Svensk Handel har även publicerat en rapport om gränshandelns framtid. Den visar att framtidsutsikterna är ljusa och gränshandeln med Norge förväntas fortsätta växa trots att handeln i stort digitaliseras allt mer och fler kunder vänder sig till e-handeln.
”Dagens detaljister menar att e-handeln hotar gränshandeln mot Norge i begränsad utsträckning och därmed inte utgör något större hinder för gränshandelns utveckling. Detta grundar sig i att Norge genom sitt utanförskap från EU har tullar och handelshinder som förhindrar och fördyrar den fria rörligheten”, skriver Svensk Handel i sin framtidsrapport.
– I framtidens gränshandel kommer utbudet av servicetjänster att spela en viktigare roll. Utöver att handla varor väljer allt fler norrmän på att besöka tandläkaren, gå till frisören eller lämna in bilen till verkstaden när de är i Sverige, säger Mats Hedenström.
Källa: Svensk Handel
Foto: Wikipedia
Vad norrmännen handlar mest i Sverige:
Livsmedel – 81 procent
Godis/choklad – 61 procent
Alkoholfria drycker – 51 procent
Alkohol – 47 procent
Tobak – 35 procent
Apoteksvaror – 20 procent
Hälsokost – 9 procent
Parfym/smink – 8 procent
Tidningar/tidskrifter – 4 procent
Blommor – 2 procent
Annat – 1 procent
Källa: Svensk Handel
Dagligvaruhandeln pressas av restaurangnäringen
Restaurangerna fortsätter att växa och ta marknadsandelar från butikerna även framgent enligt ny rapport från Dagligvaruleverantörers Förbund, DLF.
Dagligvaruhandeln kommer även framöver utmanas av restaurangerna.
Enligt en ny rapport från DLF utförd av Marketing Clinic kommer var fjärde konsumtionskrona år 2022 att gå till dagligvaror, en totalsumma på 623,5 miljarder kronor. Enligt rapporten förväntas den årliga tillväxten för dagligvaror uppgå till 3,4 procent att jämföra med den totala privatkonsumtionen på 4,2 procent.
Restauranger och kaféer har vuxit mer än dagligvaruhandeln de senaste åren och förväntas även göra det i framtiden, även om tillväxten förmodligen mattas av något fram till 2022. Tillväxten förväntas vara starkast för kafeérna och totalt spås tillväxten ligga på 4,8 procent årligen.
Apoteken väntas växa med 5,6 procent per år, vilket är snabbare än andra dagligvarukanaler, och bli en än viktigare kanal inom dagligvarukategorierna hälsa och skönhet. Samtidigt förväntas även lågprisvaruhusen att växa snabbare än resten av marknaden.
Dagligvaruhandelns tapp gentemot restaurangbranschen förväntas bromsas upp något av genom stora satsningar på måltidslösningar och färskvaror. Dagligvaruhandeln spås öka med i genomsnitt 2,8 procent per år fram till 2022, vilket är 0,6 procent under den genomsnittliga tillväxten på dagligvarumarknaden.
Källor, Dagens Handel, DLF
Foto: Shutterstock
När krisen eller kriget kommer – så påverkas du som handlare
Livsmedelsverket uppmanar nu livsmedelsföretagare att ta del av den information som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, sänder ut i en kampanj nu och i nästa vecka.
MSB skickar bland annat ut en broschyr kallad ”Om krisen eller kriget kommer” till alla hushåll. Det är en uppföljning på den tidigare broschyren ”Om kriget kommer” som delades ut varje år till hushållen fram till år 1961.
Som Livsviktigt rapporterade för ett par år sedan rustas totalförsvaret upp sedan regeringens nya försvarspolitiska inrikting för 2016-2020 antogs. I totalfösvaret ingår både det civila och det militära försvaret. Och i det civila försvaret ingår bland annat hur livsmedelsförsörjningen kan tryggas om en kris, som exempelvis en storbrand eller utslagning av telefonnät och digitala kommunikationer skulle inträffa, eller i värsta fall, om vi drabbas av yttre eller inre hot såsom fullskaligt krig.
Matlagren finns inte längre
Tidigare har civilförsvaret legat i malpåse i flera decennier och lagren av livsmedel finns inte längre, dels på grund av politiken som förts, dels på grund av den utveckling vi haft i livsmedelslogistik. Det vill säga att numer finns våra livsmedelslager på väg, antingen i lastbilar, båtar eller på flyg. I våra stora centrallager passerar maten på en vecka, så någon försörjning inför en kris eller ett krig finns inte kvar.
Informationskampanj i nästa vecka
I nästa vecka, vecka 22, håller MSB en informationskampanj om det civila försvaret och då delas broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ut till alla hushåll. I kampanjen vill man uppmärksamma alla hushåll, men också livsmedelsföretag såsom matbutiker, på att det civila försvaret är på väg att rustas upp.
Så här skriver Livsmedelsverket, som är en av de myndigheter som fått i uppdrag att börja samarbeta med varandra för att rusta upp det civila försvaret, i ett pressmeddelande:
”Vet du om att ditt företag är en del av det civila försvaret?
Det är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. Därför arbetar Sverige med att återskapa ett totalförsvar. Totalförsvaret består av två delar, militärt och civilt försvar. Civilt försvar handlar om att skydda befolkningen, säkerställa att samhällsviktiga funktioner fortsätter att fungera vid kris och krig, och att ge stöd till det militära försvaret. Alla samhällets delar är med – myndigheter, kommuner, landsting, frivilligorganisationer – och privata företag.
Livsmedelsförsörjning är ett prioriterat område i arbetet med Sveriges totalförsvar och Livsmedelsverket är en av de myndigheter som arbetar med frågan.
Matförsörjning ska fungera i tre månader
I december 2017 lämnade den så kallade försvarsberedningen en delrapport till regeringen om det civila försvarets inriktning inför 2021–2025. De föreslår att det civila försvaret planerar för att verksamheter ska fungera i tre månader vid kris och krig. Privatpersoner föreslås ha beredskap för en vecka. Enligt förslaget ska enskilda företag som är särskilt viktiga för totalförsvaret identifieras. Försvarsberedningen lämnar också förslag om att införa lagring av insatsvaror och livsmedel samt avtal mellan företag och myndigheter.”
Med andra ord ska hushållen bunkra mat, vatten och energi för en vecka medan kommunerna uppmans att samarbeta med butikerna för att ordna livsmedelsförsörjning för tre månader. Så, än så länge handlar det om att uppmärksamma kommuner och livsmedelsbutiker i frågan för att få igång lokala samarbeten.
Vidare från Livsmedelsverket:
”Arbetet med totalförsvaret har startat och Livsmedelsverket, länsstyrelser och kommuner har inlett kontakter med olika verksamheter som är viktiga för att samhället ska fungera. Det gäller nationellt, lokalt och regionalt. Vi som arbetar på myndigheterna behöver veta mer om vad som behövs för att verksamheter ska fortsätta fungera, även i händelse av kris eller krig.
Behöver mitt företag vara med i planeringen?
Lagstiftningen för höjd beredskap innebär att alla företag är skyldiga att medverka i totalförsvarsplaneringen. Ditt bidrag är viktigt, företagen behövs på flera sätt. Det kan vara genom att bidra till ökad kunskap hos myndigheter eller att ditt företag deltar i övningar eller andra samarbeten.”
Text: Marie Hallencreutz
Källa: Livsmedelsverket
Foto: Folk och försvar
Fakta | Krisberedskapsveckan
Krisberedskapsveckan är en årlig kampanj som genomförs av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tillsammans med kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.
Vecka 22 sker årets evenemang. Syftet är att höja kunskapen hos allmänheten om vad de ska göra inför och vid en samhällskris. I samband med Krisberedskapsveckan skickas broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ut till alla hushåll.
Källa: Livsmedelsverket
"Jaga kriminella måste vara polisens uppgift"
Svensk Handels stämma som samlades nyligen har antagit ett uttalande om att rättsväsendet måste ta sitt ansvar för att stoppa den brottslighet som drabbar handeln.
Nu växlar Svenk Handel upp opinionsbilndningen mot brotten i butik i samband med deras senaste stämma:
Med tanke på den senaste tidens fokus på handlarnas utsatthet för hot, brott och stölder antog Svensk Handels stämma följande uttalande:
”Låt oss fokusera på att ge service till våra kunder - att jaga kriminella måste vara polisens uppgift.”
Handeln sysselsätter närmare en halv miljon människor och är den bransch där flest personer får chansen göra entré på arbetsmarknaden. Nästan var fjärde svensk har haft sitt första jobb inom handeln. Även om handeln redan idag är en jobbmotor, finns potential att lägga i en högre växel och anställa ännu fler. Vi har stora möjligheter att fortsätta utveckla spännande butiks- och e-handelskoncept, skriver Svensk Handel iett uttalande:
Lägg resurserna rätt
Samtidigt är vi oroliga för att våra handlare tvingas fokusera på larmbågar, bedrägerier och väktare, istället för att lägga resurserna på att utveckla affärskoncept, möta digitaliseringen och anställa fler medarbetare.
Handelns företag är den moderna ”kyrkan mitt i byn”. Vi verkar mitt ute i vardagen och känner snabbt av hur samhället mår.
Utveckling åt fel håll
På vissa platser ser vi med oro på hur utvecklingen går åt fel håll. Framtidstron avtar och växande brottslighet gör att en del handlare tvingas stänga sina butiker, medan andra väljer att lägga planerade nyetableringar på is.
Handeln en brottsutsatt bransch
Även e-handeln är hårt drabbad av brottslighet, bland annat i form av id-kapningar och bedrägerier. Handeln som bransch är mycket brottsutsatt. Var femtonde sekund sker en butiksstöld i Sverige. Totalt stjäls det för cirka sex miljarder kronor varje år. Detta trots att handeln lägger cirka 11 miljarder per år på säkerhetsåtgärder – motsvarande nästan halva polisbudgeten.
Tvingas lägga ned
Om Sverige inte lyckas vända utvecklingen, riskerar vi att ännu fler handlare tvingas lägga ned sin verksamhet. Polisen och rättssamhället måste agera resolut, annars riskerar kriminaliteten att växa på företagandets bekostnad. Det är en farlig utveckling som vi aldrig får acceptera.
För att bryta utvecklingen kräver Svensk Handel:
- Att vardagsbrott som drabbar handeln behandlas med nolltolerans. Rättsväsendet måste ändra attityd och prioritera brott mot handeln. Det är oacceptabelt att brott mot handlare prioriteras ned och att företagare upplever det som lönlöst att anmäla de brott de utsätts för.
• Att polisnärvaron på våra gator och torg ökar. Politikernas tal om fler poliser får inte stanna vid luddiga löften, utan måste snabbt omsättas till verklighet. Sverige har flest stölder, men andelen poliser per invånare är den tredje lägsta i hela EU.
• Att tillträdesförbud införs. Den som vid upprepade tillfällen stjäl från en butik eller trakasserar personalen måste kunna portas. Idag tar vi för stor hänsyn till den som begår brott och för lite hänsyn till den som är brottsutsatt.
• Att straffrabatten för återfallsförbrytare slopas. Den som begår många brott ska straffas hårdare, inte mildare. Den svenska rättspraxis som idag gynnar personer som begår många brott måste ses över. Nuvarande ordning underminerar förtroendet för rättsväsendet.
Vi brinner för att erbjuda konsumenterna ett bra och hållbart utbud och för att ge kunden bästa möjliga service. Låt oss fokusera på det, så har handeln en stor potential att växa, skapa fler jobb, utveckla nya e-handelskoncept och även bidra till attraktiva stadskärnor och andra mötesplatser. Ingen handlare startade sitt företag för att jaga kriminella – det måste alltid vara polisens uppgift.”
Källa: Svensk Handel
Digital omställning av handeln går fortare än väntat
Accelererande digitalisering och ökad internationell konkurrens ritar om den svenska detaljhandeln i snabb takt. De senaste sex åren har var tionde butik i sällanköpshandeln - motsvarande 5 000 butiker - tvingats stänga igen. Svensk Handels prognos visar att upp till var tredje krona kan spenderas på nätet redan år 2025.
Detta framgår i Svensk Handels rapport ”Det stora detaljhandelsskiftet 2018” som också visar att var sjunde butik inom modehandeln, var sjätte inom sporthandeln och var femte inom elektronikhandeln har försvunnit sedan 2011.
– Digitaliseringen och den nya globala marknaden för konsumenter förändrar snabbt spelplanen för handeln och utmanar tidigare framgångsrika affärsmodeller. Konkurrensen i handeln är stenhård och marginalerna pressas”, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.
Utlandsläckage hotar svenska jobb
Under förra året stod e-handeln för i princip hela tillväxten i sällanköpshandeln. Två år tidigare var motsvarande siffra en fjärdedel. Det har också medfört att antalet nya e-handelsföretag har fördubblats. Digitaliseringen har samtidigt gjort konsumentens handel internationell - 6 av 10 handlade exempelvis från utlandet under förra året.
– Vi ser ett ökat utlandsläckage som kommer att intensifieras när plattformar som Amazon kliver in på den svenska marknaden. För att jobb och företag ska stanna i den svenska detaljhandeln krävs att politiker förstår handelns nya verklighet och ger företagen rätt förutsättningar att konkurrera, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
För att svenska handlare ska kunna konkurrera på rimliga villkor med omvärlden efterlyser Svensk Handel bland annat ökade satsningar på digital spetskompetens, att miljö- och produktskatter och villkor harmoniseras med omvärlden samt att Sveriges höga arbetsgivaravgifter anpassas nedåt.
Svensk Handels två scenarier för detaljhandeln till år 2025:
- Totalt väntas e-handeln utgöra 22 till 33 procent av den svenska detaljhandeln år 2025.
• Inom sällanköpsvaruhandeln kommer näthandeln att stå för mellan 31 och 46 procent, varav utlandshandeln väntas utgöra 8 till 17 procent.
• Antalet butiker i sällanköpshandeln väntas minska med mellan 6 000 och 11 000 och antalet sysselsatta kommer att minska med mellan 28 000 och 49 000 till år 2025.
• Försäljningen av dagligvaror på nätet väntas uppgå till mellan 6 och 11 procent.
Källa: Svensk Handel
Ica investerar 1,1 miljarder i robotlager från Ocado
Livsmedelsjätten har ingått ett samarbetsavtal med det brittiska e-handelsföretaget Ocado Group PLC och kommer att använda företagets automatiserade e-handelslager.
Under åren 2018-2022 kommer Ica Sverige att investera cirka 600 miljoner kronor i den helautomatiserade e-handelslösningen, som inkluderar Ocados teknologi och e-handelsplattform. Projektet kommer även att innebära cirka 500 miljoner kronor i investeringar inom Ica Fastigheter.
– Vi är stolta och glada över samarbetet med ytterligare ett av Europas ledande dagligvaruföretag. Ica är redan framgångsrika och innovativa, men med Ocados smarta plattform får Ica-butikerna möjlighet att ge ännu bättre service, bekvämlighet och värde till sina kunder. Vår flexibla, skalbara modullösning är unikt väl förberedd för att möta de nya utmaningar som samarbetet kommer att kräva och den kommer att hjälpa Ica att leverera sina online-ambitioner, säger Luke Jensen, CEO på Ocado Solutions, i ett pressmeddelande.
Det högautomatiserade lagret kommer att byggas i Stockholmsregionen och förväntas stå färdigt under 2022. Ocados teknik går ut på att varorna är förvarade i staplar och att autonoma robotar åker och hämtar varorna när de får en beställning.
Se filmen om Ocados automatiserade e-handelslager här.
Källa, foto och videolänk: Ocado Group
Lifvs Scandinavia startar obemannade butiker i glesbygden
Nystartade Lifvs Scandinavia ska förse landsbygden med 200 obemannade, dygnetruntöppna närbutiker med ett bassortiment på cirka 400 varor. Syftet är att motverka butiksdöden på landsbygden.
Först ut är några butiker i Mellansverige. De öppnas till sommaren och Bea Garcia tror att de blir ett välkommet komplement till den service som finns idag.
– Vi ska alltså inte konkurrera med befintliga småbutiker, utan ska ligga där det i nuläget inte finns någon närbutik. Vi bygger våra egna butiker, istället för att ta över befintliga, eftersom vi vill ha ett enhetligt koncept. Butikerna är cirka 30 kvadratmeter till ytan och kommer att smälta in i omgivningen, säger Bea Garcia till Agfo weekly.
Målsättningen är att inom kort etablera 200 obemannade butiker i landet. Logistikkedjan är klar med leveranser, städning och påfyllning och så förstås appen, som kunden laddar ner för att kunna använda tjänsten.
De obemannade butikerna har en butiksansvarig på fem butiker som servar och fyller på i hyllorna. Kunden låser upp butiksdörren med appen och går in och handlar. Man skannar sina varor med mobiltelefonen och pengarna dras på det kort som är kopplat till appen.
Risken för stöld och snatteri finns, men eftersom det finns kameror i butiken, samt att kunden via appen identifierar sig, hoppas initiativtagarna bakom Lifvs att problemen ska bli begränsade.
Källa: Agfo weekly
Fotot visar en obemannad butik i Kina
Var snäll mot personalen så sover du bättre
Det är inte bara stress och hög arbetsbörda som kan leda till sömnlösa nätter. En ny studie visar att hur vi beter oss mot våra kollegor också påverkar nattsömnen.
Att vara trevlig och hjälpsam på jobbet brukar leda till att man själv bemöts på ett trevligt sätt och får hjälp när man behöver den. Nu visar en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften "Journal of Applied Psychology" att ett trevligt sätt även ger bättre nattsömn. Det rapporterar tidningenBusiness insider, skriver tidningen Prevent.
Enligt undersökningen leder ilsket uppförande, vredesutbrott och skvaller om kollegorna till att man grubblar mer på jobbet på kvällen och får svårare att somna.
Forskare vid ett universitet i Iowa intervjuade 600 anställda i USA och Kina om hur de betedde sig på jobbet samt hur de sov på nätterna. Resultatet visade att ju sämre de uppträdde på arbetsplatsen desto mer tänkte de på jobbet på kvällen. Det gav i sin tur insomningssvårigheter och sämre sömn.
Enligt forskarna lönar det sig för arbetsgivaren att uppmuntra bra beteende.
– Den som inte får tillräckligt med sömn är mindre engagerad och produktiv och dessutom löper en större risk att bli skadad, säger Zhenyu Yuan, en av forskarna på universitetet i Iowa.
Källor: Business Insider, Prevent
Massor av ruttet kött i butiken
Inspektörer fann fyra ton ruttet kött och mängder av fisk som torkades på bland annat ett element, i en nystartad butik i Södertälje.
I december förra året öppnade en ny fisk- och köttbutik i Södertälje, och några dagar efter öppningen besökte kommunens inspektörer butiken.
Dr märkte att det luktade väldigt illa i lokalen, vilket förklarades med att det låg ruttet lamm, fisk, lever och hjärta från fågel som staplade i öppna tråg. – vikten på det ruttna köttet uppskattades till fyra ton, rapporterar Svt Nyheter Södertälje
Handlaren hade varken korrekta dokument eller salmonellaintyg, vilket denne förklarade meda att man köpt in för mycket varor, samtidigt som en konkurrent tagit butikens kunder. Köttet skulle egentligen ha slängts, men handlarens lastbil var trasig.
Kommunens miljökontor såg senare till att köttet destruerades. Dock fann inspektörerna, under ett kontrollbesök i april, mängder med fisk som torkades på element, i smutsiga utrymmen och längs väggarna.
Handlaren hade inga rutiner för hur torkningen skulle gå till och hade inte heller rapporterat att verksamheten ändrats till att inkludera torkning av fisk. Miljönämnden beslutade att förbjuda torkning av fisk i lokalen och handlaren blev tvungen att slänga all torkad fisk.
Källor: Svt, Fri köpenskap
Foto: freeware
Premiär för pant på smoothie
Axfood fortsätter att lansera förpackningar som fungerar i pantsystemet. Senaste satsningen är smoothies i plastflaskor av Axfoods eget märke Garant.
– Att införliva plastförpackningar i pantsystemet är ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi och minskad klimatpåverkan från dagligvarubranschen, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
Totalt ansluts tre smoothies i 250 millilitersflaskor av plast till Returpacks system för pant. De finns i smakerna banan/mango/passionsfrukt, jordgubb/banan och svartvinbär/blåbär/rödbeta.
Axfood arbetar aktivt med att ta fram förpackningar av material med en så liten negativ påverkan på klimatet som möjligt utan att göra avkall på funktionalitet. Strategin är att använda material som fungerar väl att materialåtervinna, att fasa ut fossil råvara och att undvika att blanda olika plastsorter.
– I vårt hållbarhetsarbete ser vi till både innehåll och förpackning. Vi lägger därför allt större vikt vid att förpackningarna ska vara så klimatsmarta som möjligt, säger Åsa Domeij.
Axfood var först ut med retur av saftflaskor i plast 2015, bärkassar av plast 2017 och, tidigare i år, juiceflaskor i plast. Pant av bärkassar infördes på prov i Hemköps butik vid Torsplan i Stockholm och sprids under våren till fler butiker runt om i landet.
Varje år pantas motsvarande 1,85 miljarder burkar och PET-flaskor i landet, vilket är bland de högsta resultaten i världen. Totalt pantas cirka 85 procent av de burkar och PET-flaskor som säljs.
Källa och foto: Axfood