Tydlig majoritet för ett tillträdesförbud
Efter att även Socialdemokraterna meddelat att de vill ge butiker rätt att porta kunder finns en tydlig majoritet i riksdagen för att införa ett så kallat tillträdesförbud. Svensk Handel, som länge drivit frågan, förväntar sig att nästa regering går från ord till handling.
Ett av Svensk Handels huvudkrav inför årets valrörelse är att personer som notoriskt stjäl, eller trakasserar anställda i butiken ska kunna portas. Många handlare vittnar om en stor maktlöshet när personer som tidigare stulit, eller trakasserat butikens medarbetare, återigen kliver in i butiken.
– Det är orimligt att handlaren i dag helt saknar möjlighet att avsluta kundrelationen. Att införa ett tillträdesförbud är en markering och en viktig pusselbit för att skapa tryggare butiker, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
När Svesnk Handel frågar riksdagspartierna svarade samtliga partier i Alliansen, samt Sverigedemokraterna, att de vill införa ett tillträdesförbud. Nu ger även Socialdemokraterna ett tydligt besked i frågan.
”Det är inte rimligt att som anställd i butik utsättas för hot eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Vi ger nu besked att vi vill ha en sådan lagstiftning”, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, till Tidningen Handelsnytt.
Det innebär att det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att införa ett tillträdesförbud. Svensk Handel förväntar sig därför att nästa regering, oavsett konstellation, går fram med ett skarpt förslag.
– Det är glädjande att det finns en tydlig majoritet för att införa ett tillträdesförbud. Vi vill därför se att nästa regering går från ord till handling och lägger fram ett skarpt förslag, säger Per Geijer.
Källa och foto: Svensk Handel
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga skapade tusentals nya jobb
Reformen om sänkta arbetsgivaravgifter har kritiserats för att inte ge särskilt stor påverkan på arbetsgivaravgifterna totalt men nu visar forskning från Handelns forskningsinstitut att reformen skapade cirka 16 400 nya arbetstillfällen.
Ny forskning från Handelns forskningsinstitut visar att de flesta företag inte fick några stora sänkningar av arbetskraftskostnaderna när arbetsgivaravgifterna för unga sänktes år 2007. De företag som fick relativt stora sänkningar anställde däremot fler arbetstagare jämfört med de företag som fick marginella sänkningar, eller ingen sänkning alls. Uppskattningsvis skapade reformen cirka 16 400 nya arbetstillfällen, vilket indikerar att den totala sysselsättningseffekten av reformen tidigare har underskattats.
– Våra resultat visar att sänkta arbetskraftskostnader leder till att företagen ökar antalet anställda och att tidigare undersökningar har underskattat sysselsättningseffekten av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Sänkta arbetskraftskostnader kan därför vara ett effektivt sätt att underlätta arbetsmarknadsetableringen för de grupper av arbetstagare som idag har svårigheter att få en anställning, till exempel utrikes födda, säger professor Sven-Olov Daunfeldt.
Forskningsresultaten visar att arbetskraftskostnaderna minskade med mindre än 60,000 kronor per år för 80 procent av de företag som påverkades av reformen, vilket kan förklara varför sysselsättningseffekten av reformen inte blev mer omfattande. De företag som fick relativt stora sänkningar av arbetskraftskostnaderna ökade däremot antalet anställda signifikant mer till följd av reformen jämfört med de företag som fick mindre sänkningar eller ingen sänkning alls.
Slutsatsen av studien är att sänkta arbetskraftskostnader kan vara ett effektivt sätt att underlätta arbetsmarknadsetableringen för de grupper av arbetstagare som har svårigheter att få en anställning. Sänkningen måste dock vara relativt stor för att få avsedd effekt.
Källa: HUI Research
Foto: Axfood
Majoritet av riksdagspartierna vill se slopad straffrabatt
Trygga och säkra butiker är handelns viktigaste valfråga. Svensk Handel tar tempen på vad riksdagspartierna tycker i olika säkerhetsfrågor. Hur ser partierna på att avskaffa straffrabatten för återfallsförbrytare?
Svensk Handel driver frågan om slopad straffrabatt för återfallsförbrytare. Svensk Handel anser att svenska domstolar ska sluta ge rabatt till de individer som systematiskt begår vardagsbrott. Dagens system gynnar personer som begår många brott, vilket underminerar förtroendet för rättsväsendet.
När Svensk Handel frågar riksdagspartierna om ett slopande av straffrabatten är majoriteten för förslaget och endast Vänsterpartiet meddelar att de inte vill göra några förändringar alls.
Hur ställer ni er till att avskaffa straffrabatten för återfallsförbrytare?
Partiernas fullständiga svar:
- Moderaterna
Dagens form av mängdrabatt ska slopas. Vi vill införa en straffskärpningsgrund som tar sikte på återfallssituationer. - Liberalerna
Liberalerna vill slopa straffrabatten för unga lagöverträdare. Minska mängdrabatten vid upprepade brott. Brottsbalkens sammanräkningsregel för personer som döms för flera brott ska skärpas. - Kristdemokraterna
Ja, vi vill ta bort ett antal möjligheter till straffrabatt. Vi vill att fler ska dömas för återfallsbrott. Vi vill att den organiserade kriminaliteten ska straffas hårdare. Återfallsförbrytare ska utvisas om så är möjligt. - Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har föreslagit en reform av systemet med s.k. mängdrabatt som grundar sig i att ju fler brott en person begår desto mindre påföljd på varje efterkommande brott. Vi anser att det nuvarande systemet är allt för givmilt och att det ska utdelas högre straff vid mängdbrottslighet, i vissa fall menar vi att det finns behov att helt frångå regeln om strafftillägg. Har en person begått flera brott mot person och sedan blir ställd inför rätta ska kumulationsprincipen kunna användas, där brottslingen får sina straff adderade på varandra. Vidare har vi föreslagit att den automatiska villkorliga frigivningen ska tas bort samt att villkorlig frigivning aldrig ska tillämpas när det gäller återfallsförbrytare. - Socialdemokraterna
Det är viktigt att den som begår flera brott får ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Vi har förändrat reglerna så att fler gärningar ska bedömas som återfall och därmed mötas av hårdare straff. Vi är beredda att fortsätta arbetet för att förbättra det straffrättsliga systemet.
I partiledarutfrågningen 20180821 uttryckte statsminister Stefan Löfven att han vill slopa ungdomsrabatten.
- Centerpartiet
Vi vill att systematiska stölder ska straffas hårt och straffrabatten ses över. - Miljöpartiet
S/MP-regeringen har tillsatt en utredning som skall se över straffrabatten för unga och Miljöpartiet vill avvakta utredningens resultat innan vi tar ställning. - Vänsterpartiet
Vi har i dagsläget inga förslag på att göra förändringar av hur regleringen av straffrabatter är utformad.
Källa och foto: Svensk Handel
Dessa får sälja, skänka och ta emot överbliven mat
Kommuner – och även livsmedelsbutiker - får sälja mat som blivit över, skänka till välgörenhet och själva ta emot livsmedel som skänks, även om det viktigaste förstås är att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan.
Oavsett om mat ska säljas eller skänkas bort, måste det säkerställas att den är tjänlig. Om maten hanterats och förvarats på ett bra sätt så kan den skänkas så länge den ser bra ut, luktar bra och inte har passerat sista-förbrukningsdag.
Den som tar emot mat har samma ansvar, oavsett om man har fått eller köpt varorna. Om livsmedel är nära bäst-före-datum måste den hanteras utifrån det. Livsmedel som passerat sista-förbrukningsdag får varken säljas eller skänkas bort.
Det är möjligt för kommuner att sälja överbliven mat, exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet. Kommunen ansvarar då för att en sådan säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler. Vill man skänka mat gäller samma sak – kommunen ansvarar för att inte störa marknaden ur ett konkurrensperspektiv eller gå emot de upphandlingsavtal som kan finnas.
Börjar en kommun sälja eller skänka mat ska man också tänka på att det innebär en förändring i verksamheten, vilket betyder att kommunens livsmedelskontroll behöver informeras.
Gäller detta även för livsmedelsbutiker?
– Ja, det finns inget hinder för detta såvida detaljhandlaren bedömer att maten fortfarande är säker att konsumera, säger Pontus Elvingson på Livsmedelsverket till Livsviktigt.
Text: Marie Hallencreutz
Källa: Livsmedelsverket
Så möter du konkurrensen från den digitala handeln
Martin Moström är strategisk rådgivare på Retailhouse och som föreläsare talar han bland annat om ”Shopper Marketing” som handlar om hur man bemöter kunderna i en handel som präglas av allt starkare konkurrens från den digitala handeln. Detta innebär också att handeln behöver utveckla nya arbetsroller.
Hittills är det mest detaljhandeln som har mötts av konkurrens från en e-handel som tar allt fler marknadsandelar men även dagligvaruhandel växer på nätet som Livsviktigt skrivit om tidigare. Men hur ska handlarna förhålla sig i ett allt mer digitalt klimat?
Martin Moström på Retailhouse håller inspirationsföreläsningar om just detta och har även skrivit en krönika i Fri Köpenskap där han listar fem nya butiksroller som behövs för att möta den handelns förändring i takt med digitaliseringen.
Social mediaspecialist
En av dessa nya medarbetare kan vara en ”Social mediaspecialist”. För att den fysiska butiken ska kännas modern och uppdaterad krävs att den syns i sociala medier. Han nämner bland annat facebook som en viktig plattform att synas på men också för att driva trafik och kommunicera med kunderna.
Butiksskådespelare
En annan roll är ”Butiksskådespelare” som ska kunden en upplevelse i butiken och inte bara ett hej och ett köp.
”De måste få en upplevelse som gör att det känns värt att komma till butiken. Flera butiker är idag inspirerade av ICA:s reklamfilmer och har skapat egna dokusåpor som går i sociala medier. Dessa kan även vävas in i butikens fysiska värld.”, skriver han i Fri Köpenskap.
Temaregissör
Ytterligare en roll är den som ”Temaregissör”. Tanken är att i framtiden bygga butiken utifrån aktuella teman som högtider och intresseområden som vegetarisk mat, hälsa eller miljö. Temat ska genomsyra butiken såväl fysiskt som digitalt och erbjuda spännande produkter, erbjudanden och kunskap.
Dataanalytiker
En fjärde roll kallar han för ”Dataanalytiker”. Denne ska analysera den data som kommer in från kunderna om hur de rör sig i butiken, vad de uttrycker i sociala medier och på hemsidan. Detta för att kunna skapa aktiviteter som driver trafik och ökar snittköpen som i sin tur kan hålla nere marknadsföringskostnaderna.
Måltidsutvecklare
Den femte och sista framtida yrkesrollen för butiker är ”Måltidsutvecklare” och den har han med eftersom resturangbranschen växer mer än daglivaruhandeln. Kunderna vill ha mer färdiglagat så butikerna behöver bli bättre på att ta fram måltidslösningar och bli ett slags mellanting mellan butik och restaurang.
”Här kan butiken hämta inspiration från snabbmatskedjor, restauranger och servicebutiker.”, skriver Martin Moström.
Källa: Retailhouse, Fri Köpenskap
Bild: Retailhouse
Bildtext: Inspirationsföreläsning inom Shopper Marketing med syfte att höja medvetenheten och kunskapen kring Shopper och Retail.
Instabox’ utlämningsskåp växer i Sverige
Instabox erbjuder en rad företag att få sina varor levererade till särskilda skåp placerade i olika butiker. Nu expanderar företaget rejält över hela Sverige.
Till hösten expanderar Instabox ytterligare med 80 nya skåp som framförallt kommer att placeras ut i september och oktober. Skåpen kommer då till folkrika områden som Helsingborg, Malmö, Lund, Jönköping, Norrköping, Linköping, Enköping, Halmstad, Trollhättan och Varberg. Totalt kommer närmare fem miljoner svenskar att ha tillgång till Instabox skåp.
Företaget har idag ett 20-tal skåp i Göteborg och Borås och nästan hundraskåp i Stockholm, Uppsala, Västerås och Eskilstuna.
Instabox som framförallt sköter sina egna leveranser har fram till nu haft hubbar i Stockholm och Göteborg kommer nu även att öppna en hub i Helsingborg och en i Mantorp i Östergötland.
Alexis Priftis, vd för Instabox säger till Dagens Handel att de hela tiden söker efter nya lägespartners som har lägen nära kollektivtrafik och i viss mån vid större bilvägar samt välbesökta platser centralt i större eller mindre tätorter, till exempel gallerior, köpcentrum och större livsmedelsbutiker. Redan idag har Instabox centralavtal med Ica och Coop.
Bland de partners Instabox samarbetar med idag ingår bland annat Lyko, Aptoea, Delitea, och Matsmart.
Källa: Fri Köpenskap
Brist på messmör i butikerna
Sedan tillverkningen av messmör flyttade från Jämtland till Stockholm för fyra månader sedan har det nu blivit en bristvara i butikerna.
De senaste två–tre veckorna har vi inte fått de volymer som vi har efterfrågat. Det kan skilja från en butik till en annan, det här är en lokalt efterfrågad produkt. Här i den lokala butiken i Stockholm där jag handlar så fanns det gott om messmör, men det ser inte likadant ut överallt, säger Peter Hellström, biträdande presschef på Axfood.
Anledningen är enligt företaget Foodmark, som äger Fjällbrynt, råvarubrist och tekniska problem, rapporterar SVT Jämtland Även Ica uppger att det är brist på messmör i deras butiker.
I april tillverkades den sista burken messmör i Östersund, sedan monterades fabriken ned och återuppstod i Haninge söder om Stockholm i juni.
Messmöret gör inga hisnande överskott, men det bär sig och vi fortsätter satsa och vill vidareutveckla varumärket, sade Foodmarks vd Andreas Millbourn tidigare till Östersunds-posten
Messmör görs av vassle, numera oftast i pulverform, som pressas ut från osten vid ystning. Det används som smörgåspålägg och förknippas mest med norra Sverige och Östersund, där det tillverkats som en sidoprodukt av mejerierna sedan 1930-talet.
Källa:TT
Kampanjer för svenskt kött ska mildra torkans effekter
Med start denna vecka kommer Axfood, via Willys, Hemköp och Tempo, att kampanja extra hårt för svenskt nötkött. Även Ica uppgraderar sin kampanj för att stödja de svenska köttbönderna att minska det stora överskott av svenskt nötkött som är följden av den svåra torkan i Sverige.
Inför den kampanj som drar i gång i veckan hade Ica planerat att köpa in 350 ton, men under sommaren beslutades att dubblera mängden till 700 ton.
Förutom prissänkningar har Ica också gått ut med en rekommendation till butikerna att skylta för att uppmuntra kunderna att välja svenskt kött och förstärka svenskmärkningen på de egna köttprodukterna.
För Axfoods del handlar det i ett första skede om totalt drygt 200 ton, motsvarande 1 000 nötdjur, extra utöver normal försäljning.
– Vi kommer sedan att fortsätta detta arbetssätt även under kommande kampanjperioder för att hjälpa till med avsättningen av svenskt kött så gott vi kan, säger Nicholas Pettersson, vd för Dagab Inköp & Logistik och inköpsdirektör på Axfood i en presskommentar.
Den svåra torkan under våren och sommaren har inte bara inneburit svåra bränder i stora delar av Sverige, utan också kraftigt minskad skörd av gräs och spannmål, vilket lett till brist på djurfoder. Bristen får till följd att bönderna tvingas slakta stora mängder nötdjur i förtid.
– Redan i mitten av juni när de första alarmerande rapporterna kom tog vi kontakt med svenska köttproducenter och slakterier för att hitta gemensamma lösningar för den uppkomna situationen. Dagligvaruhandeln kan med hjälp av kampanjer uppmuntra konsumenterna att i högre grad välja svenskt kött och därmed minska det överskott som nu uppstår, säger Nicholas Pettersson.
Axfood har också beslutat att skänka överskottet av frukt och grönt från Dagabs stora lager i Helsingborg till svenska köttbönder som ett tillskott till den brist på djurfoder som förväntas i höst och framåt.
Men problemen med sommarens torka kommer att ge avtryck under hela hösten och även under nästa år, spår Axfoods presschef Claes Salomonsson i en intervju med Fri Köpenskap. Han menar att när slakten ökar kommer det också drabba mjölkproducernade djur vilket kan leda till prishöjningar på mejeriprodukter.
Den inhemska kött- och mejeriproduktionen hamnar sannolikt i sådan obalans nästa år, innan den inhemska boskapsstammen återhämtat sig i storlek, att ökad import kan bli nödvändig, vilket – med tanke på torkan i hela europa – kan leda till prisökningar.
Text: Marie Hallencreutz
Källor: LandLantbruk, Axfood, Fri Köpenskap
Foto: Svenskt Kött
Förlorade intäkter på grund av eldningsförbudet
Sommarens hetta har minskat handelns framtidsförväntningar och grillförbudet har påverkat livsmedelsbutikernas försäljning negativt.
Handlarnas framtidsförväntningar sjönk under augusti månad, enligt Svensk Handels handelsbarometer. I de fysiska butikerna minskade förväntningarna med -3,1 enheter till 95,2. Dagligvaruhandeln tog ett ytterligare större steg och minskade med -6,4 enheter till 97,3 från förra månaden. En bakomliggande orsak tros vara extremhettan.
– En varm sommar brukar gynna dagligvaruhandeln, men när den rekordheta sommaren ledde till eldningsförbud var det också slutgrillat för konsumenterna. Även om eldningsförbudet var högst nödvändigt bidrog det till en viss nedgång i dagligvaruhandeln, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel i ett pressmeddelande.
Även framtidstron bland e-handlarna minskar och föll med -1,9 enheter till 108,3. Trots det anses digitaliseringstrenden hetare än någonsin.
Källa: TT
Foto: Arla