Se upp för nya typer av bedrägerier och penningtvätt
Under och efter stora helger som jul- och nyår liksom reorna därefter gäller det att vara extra vaksam för olika typer av bedrägerier. Livsviktigt sammanfattar här de vanligaste typerna av bedrägerier i handeln samt relativt nya typer av penningtvätt att se upp med.
Bedrägerier i olika former ökar kraftigt. De sker på alla ställen där det finns värden som gärningspersoner vill komma över. Till exempel i butik, i telefon och över internet. I den här artikeln tittar vi närmare på bedrägerier som sker i butiken där man behöver vara vaksam såväl i kassan som i förbutiken där paketutlämning sker.
Mörkertal vid penningtvätt
Problemen med penningtvätt har ökat de senaste åren men mörkertalet är stort och man vet inte riktigt hur utbrett det är.
Unga personer som uppmanas av kriminella att ta emot en stor summa pengar för att därefter betala summan till ett annat konto mot en tusenlapp för besväret vet inte alltid om att de deltar i ett bedrägeri kallat penningtvätt. Ofta sker detta via Swish och transaktionerna sker snabbt.
Tipsa vid misstanke
Detta är dock ingenting som butikerna kan göra något åt när unga personer med ovanligt mycket kommer in för att handla. Men finns det en kommunpolis, ett samråd bland butiker i en galleria med en säkerhetsansvarig kan det vara på sin plats att tipsa om dessa penningstinna ungdomar.
Se upp för återköp utan kort
Allt vanligare – enligt tips från flera handlare i landet – är en annan tp av penningtvätt där en kund ombeds av en person utanför butiken att köpa en eller flera varor som gåva.
När personen fått sin gåva inklusive kvitto går denne in i butiken för att göra ett återköp.
Här gäller det att vara vaksam. Kunden kan göra rätt i att betala varan med kort för då ska butiken återbetala varan till kortet. Om kunden köper varan kontant är butiken skyldig att betala tillbaka varan till personen som fått gåvan.
Neka återköp till okänd kund
– Detta förfarande är inte så omfattande vad vi märkt men det förekommer och det faller under penningtvättsdirektivet.
Som handlare och butiksanställd gäller det att agera korrekt i kassan efter de riktlinjer Visa och Mastercard utfäst – att återköp ska ske till det kort man köpt varan genom.
Samtidigt finns en praxis bland butikerna att om man känner kunden väl, kan göra ett undantag om ingen misstanke för penningtvätt eller annan form av bedrägeri förekommer, säger Bengt Nilervall, Betalansvarig på Svensk Handel.
Praxis vid återköp och färskvarugaranti
Livsviktigt frågade ansvariga hos de stora kedjorna hur deras praxis ser ut och vi frågade också vilka regler de har för färsvarugarantin. Det senare med tanke på nyheten för en månad sedan om en person som stal en köttvara för att sedan försöka reklamera varan med att den var otjänlig för att få ut pengar för den.
Problem när återköp sker mellan kort
– Enligt betalkortsleverantörernas krav ska en vara återbetalas till det kort som den är köpt med. Vi följer återköpen noggrant och vid särskilda fall kan ett återköp göras till ett annat betalkort med kortleverantörernas tillåtelse, dock aldrig till kontanter, säger Robert Badics säkerhetschef CSO på Bergendahls Food.
Tre kriterier för färskvarugaranti
Katharina Eng som är drift- och projektkoordinator på City Gross säger att tre kriterier ska vara uppfyllda för att färskvarugarantin ska gälla:
– Vi vill ha själva varan, etiketten på varan ska vara kvar och läsbar och dessutom vill vi ha kvittot. Sedan får en avdelningsansvarig eller en jouransvarig bedöma om varan är dålig nog för att omfattas av färskvarugarantin. Om det är så ges dubbla pengarna tillbaka, säger hon.
Liknande förfarande hos Ica
– Enligt regelverket ska returer återbetalas till samma kort som köpet gjordes med. Varje Ica-butik drivs och ägs av sin egen handlare och de ansvarar också gentemot sin kortinlösande bank att regelverket följs, säger Emelie Ericson, pressansvarig på Icagruppen.
– Färskvarugarantin innebär att kunden får dubbla beloppet tillbaka om kunden inte skulle vara nöjd över kvaliteten på en inköpt färskvara. Kundlöftet är en överenskommelse mellan alla Ica Kvantum- och Maxi-butiker. Ersättningen betalas tillbaka genom ett tillgodokvitto som sedan kan lösas in mot kontanter alternativt använda det vid betalning av nya varor. Det finns även Ica-butiker inom Ica Supermarket och ICA Ica som erbjuder sina kunder en färskvarugaranti, säger hon.
Ny vara eller pengarna tillbaka
– Återköp sker främst vid reklamationer, när kunden av någon anledning är missnöjd. Då ersätts kunden vanligen med en ny vara alternativt pengarna tillbaka. Vi har ingen generell regel kring detta utan det avgörs från fall till fall i våra butiker, säger Elin Jarl pressansvarig på Hemköp.
Även om personen inte kan uppvisa det kort (visa/mastercard) som varan köptes för av kunden så beviljas återköpet på Hemköp.
Vad händer om varan köps via Swish respektive kontant?
– Vi tar inte emot Swish i våra butiker. Reklameras en vara som betalats kontant får kunden pengarna tillbaka alternativt en ny vara.
Vad händer om varan reklameras enligt färskvarugarantin?
– Hemköp har ingen färskvarugaranti i dagsläget men vi tittar på en sådan lösning.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Claes Hallencreutz
Fakta | Bedrägerier i butik
Kontokortsbedrägerier
Kortanvändningen ökar och med det även bedrägerierna. Chipkort med PIN-kod är det säkraste betalsättet för butiken. Vid signaturköp är riskerna högre och allt ansvar för att säkerställa att köpet är korrekt ligger på butiken. Var uppmärksam på falska kontokort och ID-handlingar, äkta kontokort har UV-stämpel och hologram.
Handla på kredit
Nystartade företag vill ofta handla catering, datorer, kontorsmateriel med mera mot faktura. Tyvärr förekommer bedrägerier ganska ofta, många gånger existerar inte företaget över huvud taget. Gör en noggrann bakgrundskontroll på nystartade företag. Om ni känner er osäkra, gör inte större affärer än vad ni klarar att förlora.
Växlingsbedrägerier
Att vilja växla kontanter i butik är ett vanligt bedrägerisätt. Fingerfärdiga bedragare önskar växla några större sedlar och när allt är över står butiken där med betydligt mindre pengar i kassan än innan. En vanlig åtgärd är att helt enkelt neka växling i butiken. Då butiken dessutom måste betala för sin växel är det inte ett konstigt beslut.
Pantkvitton
Kopierade pantkvitton förekommer i handeln då och då. Var uppmärksamma på onormalt stora summor eller många kvitton på samma person. Håll ordning på pantkvittorullarna så att inte obehöriga kommer åt dem. Mer ambitiösa försök förekommer också, exempelvis genom att byta ut streckkoden på 1-kronors pantflaskor mot 2-kronors streckkoder.
Källa: Svensk Handel
Axfood halverar matsvinnet till 2025
Axfood har ändrat sitt hållbarhetsprogram där ett av målen är att matsvinnet från Hemköp, Willys, Axfood Snabbgross och Dagab ska halveras senast 2025. Samtidigt ställs krav på ansvariga politiker om ett samlat nationellt grepp kring matsvinnet.
Matsvinn är ett enormt problem, både nationellt och globalt. Bara i svenska hushåll uppgår matsvinnet, enligt Naturvårdsverket, till 97 kilo per person och år, vilket är påfrestande både för klimat och plånböcker.
Inte minst under jul och nyår, en av årets stora mathelger, kastas stora mängder mat i onödan. Var fjärde svensk tvingades slänga mat efter förra årets jul, visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Willys. Den främsta anledningen var att maten blev för gammal och närstan var fjärde hade tröttnat på julmaten.
För att minska matsvinnet har Axfood bland annat infört nya system för att optimera inköp och leveranser tagits fram och produkter försetts med nya förpackningar för att förlänga hållbarheten. Dessutom skänker butikskedjorna mat till välgörenhet.
Axfood har också satt ett mål att halvera matsvinnet till år 2025. Målet kommer att följas genom att matsvinnet redovisas i Axfoods kommande års-och hållbarhetsredovisningar.
Men det räcker inte. Mer behövs, inte minst från politiskt håll.
– Sverige har ännu inte formellt beslutat om ett mål för minskning av matsvinn. Detta trots att FN redan för tre år sedan antog ett halveringsmål av matsvinnet till 2030. Förutom ett nationellt matsvinnsmål som fördelas mellan livsmedelskedjans sektorer, behövs både mätmetod och basår fastställas samt beslut om hur uppföljning ska ske och vilken myndighet som ska ansvara för att driva det fortsatta arbetet i kampen mot matsvinnet, säger Åsa Domeij, hållbarhetchef på Axfood.
Källa: Axfood
Så får begreppet "rea" användas
Jullhandel och mellandagsrea. I rea-tider är det viktigt att handlare känner till hur begreppen om realisation får användas och hur marknadsföringen får gå till. Sofia Stigmar på Svensk Handel guidar.
Begreppen, rea, realisation eller uttryck med motsvarande innebörd, så som extrapris eller fyndpris, regleras i marknadsföringslagen. Av lagen framgår det att ett företag får använda uttrycken i sin marknadsföring förutsatt att:
- Försäljningen avser produkter som ingår i det ordinarie sortimentet,
- Försäljningen sker under en begränsad tid, och
- Priserna är väsentligt lägre än företagets ordinarie priser.
Vad menas med en vara från ordinarie sortiment?
För att tillåtas använda begreppen realisation eller motsvarande krävs att varan ingår i det ordinarie sortimentet. Detta betyder med andra ord att handlaren inte kan ta in tillfälliga partier av en vara och sedan sälja det med ett nedsatt pris. Det är således inte tillåtet att inför reaperioderna köpa in varor som normalt sätt inte finns i sortimentet för att dra nytta av konsumenternas köpvilja. Varorna ska helt enkelt gå att köpa även vid andra perioder är vid rea-aktiviteterna.
Hur avgörs vad som är en begränsad tid?
Enligt marknadsdomstolen får en rea pågå i högst ett par veckor. Om rea-aktiviteter pågår i mer än 2 månader per år ska det i regel anses som vilseledande. I marknadsdomstolens avgöranden har det inte tydligt fastslagits om två månader gäller en och samma varugrupp eller om det finns utrymme att argumentera för att längre tid är acceptabel om det handlar om två tydligt skilda varugrupper. Sammanhängande rea-aktiviteter på två månader anses dock vara acceptabelt enligt lagstiftningen. Således är det upp till företaget att själva fördela sina rea-aktiviteter under året. Det är också företagen som ska bevisa att rea-aktiviteterna är tidsmässigt begränsade.
Vilka krav ställs på prissättningen?
Pris är mycket viktigt i samband med marknadsföring och i anknytning till rea-aktiviteter. Eftersom uttryck som realisation skapar förväntningar hos konsumenten krävs det att priset inte är det samma som ordinarie pris. Lagstiftaren har ställt upp kravet, för att begreppen realisation eller motsvarande ska få användas, att det krävs att priset är väsentligt lägre än ordinarie pris.
Ordinarie pris
För att kunna avgöra vad som är väsentligt lägre pris måste man utgå ifrån vad som är ordinarie pris. Ett ordinarie pris är det pris företaget normalt säljer produkten för. Det krävs att priset har tillämpats under något så när lång tid och det kan aldrig vara fiktivt. Priset bör ha tillämpats under en sammanhängande period på minst fyra veckor för att en jämförelse ska kunna göras med rea-priset. De fyra veckor ska vara i direkt anslutning till den marknadsförda rea-perioden. Det är med andra ord inte möjligt att höja priset precis innan en rea-aktivitet för att sen sänka priset till ordinarie pris.
Kundkvällar undantas
Kundkvällar eller liknande undantas från huvudregeln. Om ett företag exempelvis har en mycket kort tillfällig prisnedsättning är detta förenligt med lagstiftningen. Ett annat undantag som också är möjligt är om ett företag har köpt varor av ett begränsat parti till ett särskilt lågt pris. Då har företaget rätt att tillfälligt sälja dessa till ett annat pris.
Det går inte att ange en exakt siffra eller procentsats vad som innebär att priset är väsentligt lägre. Domstolen har avsiktligt undvikt att fastslå några exakt riktlinjer, utan menar att varje bedömning måste göras i varje enskilt fall. Bedömningarna görs utifrån bransch och varuslag.
Finns det något annat som är viktigt att tänka på?
Det kan tyckas självklart, men det är absolut förbjudet att realisera en vara eller erbjudande som inte finns. Det är inte heller tillåtet att medvetet ha färre varor med nedsatt pris än vad som efterfrågas. Huvudregeln är att rea-aktiviteterna får pågå så länge det finns tillgängliga varor som har ett nedsatt pris. Om en viss vara tar slut har handlaren dock rätt att erbjuda en likvärdig vara till samma pris.
Kolla tiden
Som handlare är det även viktigt att tänka på hur rea-aktiviteter avlöser varandra. Marknadsdomstolen har nyligen fastslagit att uttryck som varierats och pågått i 10 månader så som ”upp till 70% rabatt…”, ”gäller till…” och ”snart stänger vår julhandel” inte kan anses vara en kommunikation som är begränsad i tid. Det är därför viktigt att dessa typer av uttryck inte används i nära anslutning till en faktiskt rea-aktivitet.
Om det inte anges tydligt anses exempelvis ett överkorsat pris, ett pris i en avvikande färg eller ett pris inom parentes vara det ordinarie priset. För att uttrycken cirkapris och rekommenderat pris ska kunna användas som marknadsföring krävs det dels att priset har rekommenderats i ett tidigare säljsled dels att priset faktiskt har tillämpats i en viss utsträckning på marknaden. Det är mot bakgrund av detta viktigt att ha kännedom om prissättningen på marknaden så att jämförelsepriset faktiskt stämmer överens med verkligheten.
Vad blir konsekvenserna vid regelöverträdelse?
Om de marknadsrättsliga reglerna bryts är marknadsföringen vilseledande och otillbörlig. Konsumentverket kan förbjuda ett företag som bryter mot reglerna att fortsatt använda marknadsföringen. Förbudet kombineras oftast med vite.
Av: Sofia Stigmar, jurist Svensk Handel
Ny praxis: Vellinge får införa tiggeriförbud
Ny praxis: Vellinge får införa tiggeriförbud
I måndags gavs Vellinge beskedet att kommunen får införa ett lokalt förbud mot tiggeri. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast, och öppnar därmed för andra kommuner att göra likadant.
– Att Vellinge kommun nu fått rätt är positivt. Dock kommer det att vara en långsam process om kommun efter kommun ska ta beslut. Handlare jag pratat med skulle uppskatta ett nationellt förbud av tiggeri inom tio meter från butiksentréer och bankomater. Vi vill även sprida en inbjudan till alla politiker att de är välkomna att göra studiebesök i en butik för att lära sig mer om frågan, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.
Välkommet förbud
Svensk Handel är inne på precis samma linje som Livsmedelshandlarna.
– Det är lite överraskande besked då ingen av de tidigare instanserna resonerat så här. Men det är ett välkommet beslut. Samtidigt som vi är positiva till tiggeriförbudet vill vi hellre se ett nationellt förbud än att detta ska behöva skötas av landets 290 kommuner, en efter en, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel till Livsviktigt.
Byter butik
Landets livsmedelshandlare är enligt Svensk Handel starkt kritiska till tiggeri eftersom det påverkar deras verksamheter. Vissa kunder väljer andra butiker när det sitter tiggare utanför.
– Motståndet mot tiggeri är massivt bland handlarna, i synnerhet hos livsmedelshandlarna som är de mest utsatta, säger Mats Hedenström.
Detta eftersom många – särskilt äldre – inte vill möta tiggarna när de handlar. Numera vet vi också att tiggeriet till större delen är organiserat och att många tiggare far illa och utnyttjas av ligor som profiterar på dem. Flera rättegångar har påvisat detta och gör så fortfarande.
Missbruk av fri rörlighet
– Den fria rörligheten i EU har missbrukats och samhället har hittills misslyckats med att förbättra tillvaron för de som tigger. Fråns Svensk Handels sida ser vi hellre att man bidrar till de hjälporganisationer som finns på plats i Bulgarien och i Rumänien där tiggarna kommer ifrån, säger Mats Hedenström.
Ställa krav på EU
En sådan organisation är exempelvis Erikshjälpen som Livsviktigt skrivit om tidigare, bland annat under våren 2015.
– Vi kan jobba med välgörenhetsarbete men vi behöver också ställa krav på andra EU-länder att ta hand om sin egen befolkning, säger han.
EU har redan, sedan flera år tillbaka, erbjudit dessa länder hjälp som de dessvärre avböjt, då frågan är mycket infekterad i Bulgarien och framförallt i Rumänien.
Detta är en politisk fråga i respektive land där romer anses ha mycket låg status och där ingen politiker vill stå upp för denna folkgrupp eftersom de då riskerar att tappa andra väljare. Detta såväl lokalt som på riksplanet. (Se Livsviktigts tidigare artiklar i detta ämne http://www.mynewsdesk.com/se/livsmedelshandlarna/pressreleases/saa-hjaelps-romerna-ur-fattigdomen-i-rumaenien-1129841)
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Svensk Handel, Livsmedelshandlarna
Misstänkt mord på Ica Kvantum i Bollnäs
Man kom in blödandes i butiken. Dog senare. "Jag har aldrig varit med om något liknande.", säger handlaren Magnus Olsson.
Vid 08-tiden i morse hittade personalen på Ica Kvantum i Bollnäs en allvarligt skadad man i butiken. Polisen var snabbt på plats och mannen fördes med ambulans till sjukhus, där han senare avled av sina skador, rapporterar SVT.
– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det var blod överallt på personen och golvet, säger handlaren Magnus Olsson till Fri Köpenskap.
Polisen uppger att omständigheterna är oklara och meddelade vid 9.30-tiden att man inlett en förundersökning om misstänkt försök till mord eller dråp då brott inte kan uteslutas. Det ändrades senare till mord, alternativt dråp.
– Det är osäkert om han har skadat sig själv eller blivit skadad av någon annan, konstaterar Magnus Olsson.
Han kallade till krismöte för personalen och butiken är fortsatt avspärrad.
– Det är naturligtvis mycket chockerande men jag tycker att personalen under omständigheterna tagit det bra. Vi har hållt gemensamma samtal både i mindre och större grupper. Det finns också rutiner om någon behöver stöd.
Källor: Svt, Fri Köpenskap
Foto: Privat
Norska handlare och fack vill stoppa gränshandeln
Norska handlare har gått ihop med fackförbunden och bildat Gränshandelsalliansen för att trycka på politikerna att jämna ut skatter och avgifter så att gränshandeln minskar, rapporterar SVT Värmland.
– Vi har både den traditionella gränshandeln där folk reser till Sverige i bil, och så har vi dessutom fått en jättestor digital gränshandel på toppen. Norge tappar stora summor på detta, säger Ingvill Störksen, direktör för avdelning Handel inom de norska tjänsteföretagens organisation Virke, till SVT.
Organisationen har redan fått gehör i några frågor, till exempel införs moms på mindre beställningar på nätet, och den mycket höga norska sockerskatten sänks igen, enligt SVT.
Trots Gränshandelsalliansens påtryckningsarbete känner sig svenska handlare lugna.
– Det kan säkert påverka marginellt, men generellt sett är det så stora vinster att göra på att handla här att jag tror att norrmännen kommer fortsätta komma, säger Madeleine Ward, chef för Charlottenbergs köpcentrum, till SVT.
Källa: Fri Köpenskap
Foto: Wikipedia
Regeringskaoset kan slå hårt mot yrkesutbildningar
Yrkeshögskolans expansion är hotad. Minst 250 miljoner kronor fryser inne om riksdagen klubbar igenom förslaget till statsbudget för 2019. Pengarna skulle ha gått till hett eftertraktade yrkesinriktade utbildningar. 11000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna.
Så skrev en rad representanter från näringslivets branscher häromveckan i en debattartikel publicerad i bland annat Svenska Dagbladet.
I veckan beskrev därtill Svenskt Näringsliv, i rapporten ”Morgondagens Yrkeshögskola”, vikten av att bygga ut och förnya Yrkeshögskolan. Och denna utveckling går tvärt emot den med en övergångsregering som inte förmår lägga budgetpengar på framtida rekrytering till företag inom Sveriges näringsliv.
Kritiskt läge
För handelsbranschens del råder därtill ett alltmer kritiskt läge i förmågan att såväl behålla som rekrytera personal på grund av den eskalerande brottsligheten där hot och våld mot personal gör att många hoppar av yrket.
Livsviktigt ringde därför upp en av undertecknarna till debattartikeln, Joel Andersson på Livsmedelsföretagen, samt till Henrik Ekelund som är näringspolitisk expert på Svensk Handel.
– Det här är allvarligt och vi hoppas på antingen en blocköverskridande budget eller en tilläggsbudget. Men egentligen behövs så mycket mer för att klara rekrytering och kompetensförsörjning, säger Joel Andersson på Livsmedelsföretagen.
Brist på arbetskraft
Många branscher har akut brist på medarbetare och yrkeshögskolan har en viktig roll i att möta denna brist. Därför annonserar nu Svenskt Näringsliv i en ny rapport, i början av december, behovet av arbetskraft från Yrkeshögskolan:
Under en tioårsperiod behöver Yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i rapporten.
– Då är det ju olyckligt att sänka antalet platser med 11 000 i en övergångsbudget, säger Henrik Ekelund på Svensk Handel.
– I övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare aviserad utbyggnad av utbildningsplatser. Det innebär att företagen inte kan växa och skapa fler arbetstillfällen – något som slår mot Sveriges välstånd.
Flexibel utbildning
– Viktigt i detta är att yrkeshögskolan är mycket lättrörlig och vi har genom åren sett att när behov av nya utbildningar framkommit så har dessa mötts direkt, säger Henrik Ekelund.
Joel Andersson på Livsmedelsföretagen instämmer i detta och tillägger:
– I stort sett alla (93 procent, reds. anm.) som går på yrkeshögskolan får jobb inom ett till två år. Och det beror på den nära kopplingen mellan skola och näringsliv, säger han.
Stram budget ger bara 10% utbildning
Men med en sådan stram budget som övergångsbudgeten aviserar, kommer Myndigheten för yrkeshögskolan bara kunna bevilja 5-10 procent av sina utbildningar i januari.
– Det här drabbar i förlängningen näringslivets kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden, säger Joel Andersson och tillägger att det även drabbar dem som skulle ha fått möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller omskola sig till ett nytt.
Fördröjt och förminskat
Både Henrik Ekelund och Joel Andersson anser att det finns en samsyn kring behovet och vikten av expansionen av Yrkeshögskolan inom branschen och att detta är något som borde tas hänsyn till i en budgetframställan.
– Om inget händer i riksdagen, blir den tidigare beslutade expansionen fördröjd samtidigt som antalet utbildningar och platser minskar, säger Joel Andersson på Livsmedelsföretagen.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Moderaterna, Svensk Handel, och Livsmedelsföretagen
Not. När denna text skrevs hade ännu inte M/KD-budgeten röstats igenom i riksdagen. Sverige står dock i skrivande stund utan en framröstad statsminister, så regeringsbildningen pågår ännu. Livsviktigt fortsätter att bevaka regeringsbildningen och återkommer med uppföljande artiklar.
Julhandeln får hjulen i ekonomin att snurra
Julen är årets viktigaste försäljningsperiod för handeln. Enligt Svensk Handels julprognos väntas vi i Sverige köpa julklappar för 23 miljarder i år. Det innebär att svensken i genomsnitt lägger 3 300 kronor på julklappsinköp. Störst uppsving får butiker som säljer leksaker, smycken och böcker.
Svensk Handels julrapport visar att den ökade handeln i jul även ger ett viktigt tillskott av både skatteintäkter och arbetstillfällen.Julhandeln väntas totalt generera 29 miljarder till statskassan och för att möta det ökade kundtrycket planerar dessutom 3 av 10 handlare att ta in extrapersonal. Det gör att julhandeln genererar upp till 20 000 extrajobb.
”När det är bra fart i handeln blir det bra fart i den svenska ekonomin. Julhandeln utklassar många arbetsmarknadspolitiska åtgärder när det kommer till att skapa vägar in på arbetsmarknaden. Under jul- och nyårshelgen ger handeln många unga möjligheten att få in foten på arbetsmarknaden”, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
I jul planerar ungefär hälften av konsumenterna (48 %) att köpa merparten av julklapparna på orten där de bor. Var tredje konsument anger att de kommer att köpa de flesta julklapparna på nätet.
Hållbarhet viktigt
Hållbarhet är viktigt när julbordet ska dukas fram. Drygt varannan konsument (54 %) svarar att miljö- och hållbarhetsaspekterna är viktiga när de handlar sin julmat.
”För butikerna blir det allt viktigare att ligga i framkant och erbjuda kunderna fler hållbara alternativ i jul. Hållbarhetsarbetet ligger högt upp på agendan hos många svenska handlare och vi ser hur fler butiker också inspirerar sina kunder att göra mer hållbara köp”, säger Karin Johansson.
En del av konsumenterna säger sig planera att dra ned på sin julkonsumtion. 3 av 10 tänker handla färre julklappar än förra julen. Men julhandeln som helhet väntas växa med 3 procent.
Julhandelns tillväxt är dock något svagare än tillväxten iden svenska ekonomin. En viktig förklaring är att fler väljer att göra sina julklappsinköp under Black Friday, vilket flyttar konsumtion från december till november.
Läs mer i Svensk Handels Julrapport 2018
Källa: Svensk Handel
Fem snabba fakta om julhandeln
• Dagligvaruhandeln har de senaste åren i genomsnitt sålt 27 procent mer under julveckan än den genomsnittliga veckan.
• Konfektyrförsäljningen skjuter i höjden och mer än fördubblas under julveckan.
• Fler blir glada av att ge än att av att få julklappar. Nästan 8 av 10 säger sig bli glada av att ge julklappar, men bara 6 av 10 blir glada av att få julklappar.
• Julmat, pynt och lussebullar är det som folk anser är de viktigaste elementen för att skapa ”en riktig jul”.
• Drygt 3 av 10 anser att tomten kan tas bort utan att den
”riktiga julen” äventyras.
Mat.se förutspår framtiden med Artificiell Intelligens
Prognoser och resursplanering är en del av vardagen för de flesta företag. Uppgifter som i många fall är tunga och komplexa och som dessutom ofta sköts manuellt. Mat.se har under hösten utvecklat en Artificiell Intelligens som helt på egen hand sköter prognosen för försäljningen.
Att träffa rätt med prognoser är en utmaning. Det finns mängder av data och parametrar att ta hänsyn till vilket gör uppgiften komplex och svårarbetad. För Mat.se är precision i prognoserna affärskritiska och nu går bolaget över till att låtaArtificiell intelligens (AI) sköta prognostiseringen. Resultatet är positivt och ger värdefullt stöd för inköp, logistik och bemanning att optimera sina processer och resurser. AI:n tar i dagsläget hänsyn till ett 60-tal parametrar vilket gör den överlägsen jämfört med den tidigare manuella prognosen.
– Vi arbetar med avancerade prognoser, men nästan alla har inneburit en viss del manuellt arbete. Vår modell är helt automatisk och uppvisar konsekvent dubbelt så hög precision som våra tidigare manuella prognoser. Den tar hänsyn till allt från väder, säsong och orderhistorik till löning och högtider. Det är även möjligt att se vilka av parametrarna algoritmen tagit hänsyn till för prognosen,säger Morhaf Alaraj, data scientist på Mat.se.
Utvecklingen
av AI:n tog fart under hösten. Redan två månader senare hade teamet på Mat.se utvecklat
och satt AI:n i produktion.
– Vi jobbar datadrivet och med machine learning på flera nivåer. Att skapa en AI var därför ett naturligt steg. Att sätta rätt prognos är inte bara viktigt för försäljningen utan också avgörande för att minimera svinn och skapa en mer hållbar inköpsstrategi, fortsätter Morhaf Alaraj.
AI:n är i drift och idag helt självgående med kontinuerlig övervakning och uppföljning.Huvudansvariga för projektet är Morhaf Alaraj tillsammans med kollegan Fredrik Ring.
– Det är inte bara vi utan hela Mat.se som gjort detta projektet möjligt. Vi är ett tvärfunktionellt team där allas kompetenser och insikter varit värdefulla,säger Morhaf Alaraj.
Källa: Mat.se
Livsmedelspriser upp fem procent
Konsumentpriset på svenskproducerad mat måste höjas med i genomsnitt fem procent. Annars riskerar många svenska livsmedelsföretag att behöva lägga ned, enligt Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal.
– Det är upp till bevis för handeln nu, säger han.
Torkan under den gångna sommaren har inneburit en hårt smäll för den svenska livsmedelsnäringen. Livsmedelsindustrins inköpskostnader har ökat med i snitt tio procent, medan priset på enskilda insatsvaror ökat betydligt mer. Vart fjärde företag som köper in spannmålsbaserade råvaror uppger att kostnaderna har ökat med mer än 30 procent.
− Om producenternas samlade kostnadsökningar förs över till konsumenterna via dagligvaruhandeln innebär det en genomsnittlig ökning av konsumentpriserna med drygt fem procent, säger Carl Eckerdal.
Carl Eckerdal betonar att fem procent är en lågt räknad snittsiffra. För vissa varor, såsom kött-, mejeri-, spannmåls- och frukt- och bärprodukter behövs ännu större prishöjningar för att täcka kostnadsökningarna.
– Vi hoppas på förståelse från dagligvaruhandeln att det handlar om en exceptionell situation och att den värsta torkan i mannaminne faktiskt får konsekvenser. Majoriteten av våra medlemmar har märkt att det finns en sådan förståelse, men det är upp till bevis nu om alla de högtidliga orden om vikten av svenskproducerat ska betyda något i praktiken.
Källa: Livsmedelsföretagen, Lif