Nytt lagförslag vill porta snattare
Personer som begår brott i en butik eller trakasserar anställda ska kunna portförbjudas. Det föreslår utredningen om det så kallade tillträdesförbudet som har överlämnats till regeringen.
Regeringen gav My Hedström, som är byråchef vid Åklagarmyndigheten, i uppdrag av justitieminister Morgan Johansson, att undersöka om butiker ska kunna porta kunder som stjäl eller allvarligt trakasserar anställda att förbjudas tillträde. Nu är utredningen klar och har överlämnats till regeringen.
Utredaren föreslår att endast en åklagare ska kunna utfärda ett tillträdesförbud som ska kunna gälla i högst ett år. Den som trotsar förbudet gör sig skyldig till ett brott och ska straffas.
My Hedström tycker däremot inte att butikerna ska kunna porta kunder på egen hand.
”Det är allvarligt att butiksanställda känner sig trakasserade på sin arbetsplats. Men jag tror inte att ett förbud är det bästa sättet att motverka det. Det krävs ganska mycket för att kriminalisera något och jag har kommit fram till att det inte är tillräckligt motiverat.”, säger Hedström till Handelsnytt.
Inspirationen till lagförslaget har utredaren fått i lagarna om kontaktförbud och tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. My Hedström har inte hittat någon motsvarande lag i något annat land.
Hon har under utredningen pratat med Handels och Svensk Handel och tagit del av en utredning från Arbetsmiljöverket om att butiksanställda känner sig otrygga på jobbet.
”Det krävs mycket resurser från rättsväsendet för att upprätthålla förbudet effektivt. Det finns andra sätt att avlägsna folk. Frågan är om det här är ett verkningsfullt sätt att förhindra dessa problem.”, säger hon.
Förslaget ska nu ut på remiss innan det ska röstas om i riksdagen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Källor: Handelsnytt, DN
Foto: Svensk Handel
Handlare i Katrineholm och Huddinge portar ungdomar
Smällare kastades mot Ica Nära Linnevägen i Katrineholm och Hemköp Utsälje i Huddinge har drabbats av bråk och stölder. Nu förbjuder butikerna ungdomar att handla i butiken
Smällare kastades mot butiksentré i Katrineholm
Efter att ungdomar kastat in en kraftfull smällare i entrén på Ica nära på Linnévägen har Ica-handlaren bestämt sig för att tills vidare porta alla elever från Järvenskolorna från butiken.
Det var på onsdagen som en grupp ungdomar kastade en smällare i butikens entré. Ica-handlaren Magnus Jeppsson säger att han tittat på videoupptagningar från butikens kameraövervakning och beskriver smällen som kraftfull. Explosionen har lämnat spår efter sig i form av märken i golvet, men som tur är skadades ingen person av händelsen.
– Jag tycker att det här är förskräckligt. Jag vill ju kunna garantera kundernas och personalens säkerhet, säger Magnus Jeppsson.
Händelsen med fyrverkeripjäsen är inte den första obehagliga incidenten i butiken. Jeppsson beskriver hur det under senare tid blivit allt stökigare, med ungdomar som för oväsen och som stjäl. När han stoppar snattarna har det hänt att han blivit hotfullt bemött av ungdomarna.
– Det har varit en eskalerande situation. Jag har fått hot emot mig när jag återtagit det som tillhör butiken, säger Magnus Jeppsson.
Nu säger Ica-handlaren att han har fått nog. Tills vidare är skolungdomar från Järvenskolorna inte välkomna i butiken annat än i målsmans sällskap. Denna information från Magnus Jeppsson har också gått ut på skolans intranät.
Jeppsson hoppas att åtgärden ska leda till att läget lugnar ner sig.
– Min förhoppning är att åtgärderna medför att problemen minskar, och att vi kan återgå till ett normalläge, säger han.
Ica-handlaren tycker att åtgärden med att porta alla elever från Järvenskolorna är nödvändig, även om de flesta ungdomar sköter sig. Kundernas och personalens säkerhet måste prioriteras, anser han.
Källa: Katrineholmskuriren
Ungdomar bannlysta klockan 7-16 i Huddinge
Hemköp Utsälje i Huddinge utanför Stockholm har valt att förbjuda ungdomar att handla i butiken under skoltid. Orsaken är bråk, stök och stölder från skolungdomar i årskurs 8-9 vid den närbelägna Källbrinksskolan.
– De brukar komma in i klunga, ungefär 15 stycken åt gången. De för oväsen, skriker och gapar. En del stjäl och en del lägger grejer i frysarna som inte ska ligga där, varor förstörs. De är dessutom väldigt oförskämda mot personalen, berättar butiksägaren Frank Thelin för Huddingedirekt.
Personalen försökte först resonera med ungdomarna och när det inte hjälpte anlitade de väktare som fick i uppdrag att enbart släppa in ett par ungdomar åt gången.
– Men många verkar inte förstå, eller vill inte förstå. Då har det blivit liv utanför, säger Frank Thelin till tidningen.
Sedan några veckor tillbaka har han därför fattat beslutet att helt porta ungdomarna.
– Vi har tyvärr blivit tvungna att dra alla över en kam. Det är ett litet antal som gör det här, men det här är något vi måste göra tills vi ser en förbättring.
Det har blivit lugnare sedan eleverna förbjudits men de har enligt handlaren fortfarande hittat sätt att jävlas med butiken.
– De ringer och skriker i luren och kallar personalen både det ena och det andra, konstaterar Frank Thelin.
Clas Lundstedt, pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen har inte hört talas om något liknande fall och har svårt att kommentera ifall handlingen är laglig eller inte. Enigt lagen är generell särbehandling på grund av ålder förbjudet men det finns ett allmänt undantag.
– Man får särbehandla om det finns ett berättigat syfte och det medel som används för att nå syftet anses vara lämpligt och nödvändigt, förklarar Clas Lundstedt för Stockholmdirekt.
Källor: Stockholmdirekt, Fri Köpenskap
Foto: Pixabay
Ica bantar organisationen
Totalt 200 tjänster försvinner inom Icagruppen när Ica genomför sin nya omorganisation.
ICA Gruppen reserverar 110 miljoner SEK i fjärde kvartalet 2018 för strukturkostnader i samband med den organisationsförändring som ICA Sverige genomför. Syftet är att införa nya arbetssätt och frigöra resurser för att ge utrymme för framtidssatsningar.
Förändringen innebär att cirka 200 befintliga tjänster inklusive vakanser i ICA Sverige avvecklas och att cirka 180 miljoner SEK årligen frigörs med start andra halvåret 2019.
Syftet med förändringen är att skapa en mer effektiv och flexibel organisation samt att frigöra resurser för satsningar i bland annat digitalisering, vilket även omfattar att rekrytera ny kompetens.
– Vi får nu en organisation som ännu bättre kan möta kundernas och butikernas förväntningar och vi kan fortsätta satsa i de områden som är viktiga för att vinna i framtiden. Självklart förstår vi den oro detta skapar hos de personer vars tjänster avvecklas eller förändras och vi är måna om att genomföra förändringen på ett så bra sätt som möjligt för alla som berörs, säger Anders Svensson, vd ICA Sverige.
– Majoriteten av tjänsterna kan påverkas innan sommaren och det rör sig om tjänstemän spritt över hela företaget utom logistik. Huvudsakligen från huvudkontoret i Solna men även affärsservice i Västerås påverkas.
Förhandling med fackliga organisationer är inledd, ambitionen är att den nya organisationen börjar verka andra kvartalet 2019.
Källa och foto: Icagruppen
Friskvård i skånska Ica-butiker
Snart öppnar 10 skånska Ica Kvantum handlare en "ny" avdelning för friskvård. Vi ska ta vårt ansvar för en bättre morgondag.
Välfärdssjukdomar ökar och med de följer lidande och ökad belastning på vården.
– Det talas om en metabol pandemi. Vi äter oss sjuka vilket är tragiskt och onödigt. Vi blir vad vi stoppar i oss, säger Jens Bertilzon på Ica Toppen i Höllviken, en av initiativtagarna till Friskvårdsavdelningen.
Det hela började med boken Växtkraft, skriven av Michael Kock som Ica-butikerna är med och sponsrar och säljer. Boken vill uppmärksamma att vi äter för mycket socker och processade produkter, vilket i för stor mängd kan leda till typ 2-diabetes, kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke. Men framförallt inspirerar och informerar boken om frukt och grönt och andra sunda val.
De tio handlare som står bakom projektet kommer därför att döpa om sina respektive frukt- och gröntavdelningar till Friskvårdsavdelningen.
– Vi blir vad vi stoppar i oss. Det är dags att vi handlare på ett positivt sätt, utan pekpinnar, försöker påverka att kalorierna som konsumeras även innehåller viktiga näringsämnen, säger Jens Bertilzon.
Friskvårdsavdelningen är tänkt att löpa som projekt under hela 2019 och förhoppningsvis fortsätta även efter det. Att slåss mot sockerberoende, överätande och näringsfattig mat är en långsiktig kamp, menar Jens Bertilzon.
– Problemet är att socker är så billigt och tillgängligt. Förr, när socker var en kostsam lyxvara och man bara åt bakelser och drack läsk på högtidsdagar, var problemet litet. Men när två liter läsk på kampanj i dag kan kosta tio kronor, då blir det problem.
Med i satsningen är, förutom Ica Kvantum Toppen i Höllviken, även Ica Kvantum-butikerna i Hörby, Klippan, Malmö (Emporia), Sjöbo, Svedala, Södra Sandby, Tomelilla, Vellinge och Ystad.
Text: Marie Hallencreutz
Källa och foto: Ica Maxi Toppen Höllviken
Årets matbluff avgörs snart
Knappt några grönsaker i grönsaksjuicen, palmolja i margarinet och ingen yoghurtkultur i Havregurt. Detta är tre av fem finalister till årets matbluff. Fram till den 21 januari kan man gå in och rösta på Äkta Varas hemsida. Samtidigt backar Axfood om grönsaksjuicen.
Här är alla finalisterna med motiveringar:
Festis Guanabana pineapple
Av namnet att döma skulle man kunna tro att denna fruktdryck var smaksatt med guanabana. Och den innehåller faktisk puré av denna tropiska frukt, men endast 0,003 procent. Alltså tre tiotusendelar eller 15 milligram per flaska. Purén från en enda frukt räcker till 66 000 flaskor. Det är förstås alldeles för lite för att ge drycken någon smak. Den ytterst lilla mängden puréad frukt är bara där för syns skull, för att lura oss att smaken inte bara är fejkad med aromer, när den i själva verket är just fejkad med aromer.
Lätta Original
Det klassiska lättmargarinet Lätta stoltserar med rapsolja och kärnmjölk på flera ställen på förpackningen: "Gjord med svensk rapsolja och smakrik kärnmjölk". Dessutom är den är dekorerad med rapsblommor. Man lyfter också fram att margarinet är tillverkat i Sverige. Först i den finstilta texten på baksidan kan man läsa att den största ingrediensen, utöver vatten, är den betydligt mer långväga och av både miljö- och hälsoskäl ifrågasatta palmoljan.
Oatly Havregurt naturell
Yoghurt har en levande bakteriekultur. För vissa är det ett av skälen till att man äter den. När man gör vanlig yoghurt pastöriseras mjölken innan den syras med mjölksyrabakterier. Det är till och med förbjudet att pastörisera produkten efter syrningen, eftersom bakteriekulturen då förstörs. Havregurt är ett försök att imitera yoghurtens konsistens, smak och användningsområde, vilket förstås namnet anspelar på. Den är dock ultrahögpastöriserad efter syrningen, vilket gör att alla bakterier är döda när den hamnar i frukosttallriken.
Garant Ekologisk kallpressad grönsaksjuice
Namnet "Ekologisk kallpressad grönsaksjuice" lockar nog många hälsomedvetna. På framsidan räknas rödbeta, selleri och fänkål upp och rödbetan avbildas dessutom därunder. Ingenstans på denna spansktillverkade juice antyds att denna juice skulle innehålla något annat än grönsaker. Men i själva verket består den till cirka två tredjedelar av betydligt mindre eftertraktad äppeljuice. Andelen fänkål är dessutom bara 0,08 procent.
Glacéau (Coca Cola) Smartwater
I motsats till vad namnet antyder är detta vatten, som ägs av läskjätten Coca-cola, på intet sätt smartare än annat flaskvatten. Tillverkningen sker bara på ett krångligare sätt. Först "ångdestilleras" vanligt källvatten eller mineralvatten, beroende på fabrik, för att ta bort de naturligt förekommande mineralerna. Sedan tillsätts mineraler istället på konstgjord väg. Processen är näringsmässigt värdelös och med ett pris på 40 kronor litern ofta flera gånger dyrare än odestillerat källvatten eller mineralvatten. Transporterna från fabrikerna i Storbritannien respektive Nederländerna kan inte heller sägas vara särskilt smarta.
Axfood, som ansvarar för Garant-produkten med grönsaksjuice backar efter nomineringen till Årets bluff enligt en artikel från Fri Köpenskap:
”Garant har marknadsfört sin produkt som en kallpressad grönsaksjuice när den i själva verket innehåller två tredjedelar äppeljuice. Inte ens på baksidan får man veta andelen äppeljuice eftersom det inte är lag på att skriva ut det”, säger Björn Bernhardson, medgrundare av Äkta vara och jurymedlem i Årets matbluff.
”Vi tar alla former av kritik på allvar. Speciellt sådan som är befogad. I det här fallet är kritiken det,. Det är helt fel att kalla produkten grönsaksjuice när den innehåller så stor del frukt. Vi behåller produkten men byter namn på förpackningen och kallar den enbart juice i fortsättningen. Den här gången blev det tyvärr fel och vi beklagar det, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood till Fri Köpenskap.
Här kan du rösta på Årets matbluff. Omröstningen pågår fram till den 21 januari. Vinnaren avslöjas i TV4 Nyhetsmorgon onsdag den 23 januari.
Källor: Äkta Vara, Fri Köpenskap
EU-miljoner för kompetenslyft i handeln
Utbildningsprojektet ”Kompetenslyft för handeln” har fått grönt ljus från Svenska ESF-rådet*. Under en treårsperiod kommer små, svenska handelsföretag nu att kunna kompetensutveckla sina medarbetare, utan att betala i annat än tid.
– Handeln utvecklas i snabb takt och det ställer nya kompetenskrav på handelns medarbetare. Därför är satsningen angelägen. Det är välkommet att utbildningsprojektet riktas mot mindre företag som många gånger inte har möjlighet att bära kompetenssatsningar på egen hand, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Handelsanställdas förbund välkomnar också satsningen:
– Tiderna är förbi när vem som helst kunde kliva in och ta vilket jobb som helst i handeln. Hela branschen är beroende av att kompetensutvecklingen förbättras, särskilt behöver det bli bättre för deltidsanställda och på små företag. På sikt gör bättre kompetensutveckling att handeln blir en mer attraktiv bransch och att anställda får chansen att växa i sin anställning, säger Susanna Gideonsson, förbundsordförande, Handelsanställdas förbund.
Utbildningssatsningen ”Kompetenslyft för handeln” har fått finansiering från ESF-rådet på dryga 19 miljoner. Hela projektbudgeten är på totalt 28 miljoner, där en tredjedel handlar om medfinansiering. Den utgörs dels av Handelsrådets förstudier, dels av den tid som företagen själva satsar genom att låta sina anställda gå utbildningen.
– Industrin har traditionellt varit duktiga på att skapa den här typen av projekt och att dra nytta av EU-bidrag. Nu gör vi på handelssidan likadant, säger Mats Johansson, Handelsrådets expert på yrke- och kompetensfrågor, och fortsätter:
– I och med digitaliseringen är såväl partihandeln som detaljhandeln inne i en omvälvande fas. Det är viktigt att uppdatera kompetensen hos de anställda som redan i dag jobbar i handeln.
Under våren och sommaren inleds projektet med en planeringsfas. Då identifieras utbildningsbehoven och de företag som kan medverka rekryteras.
Själva genomförandet påbörjas i september i år och pågår sedan fram till och med februari 2022. Nu höst rullas en lämplig kombination av åtta- till tio utbildningsmoduler kring viktiga kompetenser i ett digitalt landskap, ut över landet.
– Det handlar om fri fortbildning, men vi ser med ödmjukhet på arbetet med att fylla platserna. Många mindre handelsföretag är pressade och upplever det som en utmaning att avvara medarbetare som går på utbildning, säger Mats Johansson.
Den aktuella utbildningsinsatsen riktar sig speciellt till mindre företag (upp till och med 49 anställda) och till såväl arbetare som tjänstemän.
– Men förhoppningen är att utbildningsinnehållet kommer att användas av hela branschen, även efter det att projektet avslutats, säger Mats Johansson.
Källa: Handelsrådet
Foto: Jessica Gow/TT
* ESF – Europeiska Socialfonden
Fakta | ESF
ESF är ett sätt att stödja sysselsättningen i EU:s medlemsstater.
Bidragsmottagare för ESF-projekt kan vara allt från enskilda arbetstagare till grupper av personer, industrier, fackföreningar, offentliga förvaltningar och enskilda företag. Det kan handla rikstäckande projekt som främjar yrkesutbildning bland hela befolkningen eller små projekt som drivs av lokala välgörenhetsorganisationer.
Totalt satsas tio miljarder euro per år på detta.
Handelsrådet – fakta
Handelsrådets förenar parterna inom handeln för att öka kunskapen om handelns betydelse i samhället, stärka handelns konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens medarbetare.
Handelsrådets verksamhet fokuserar på fem verksamhetsområden:
• Arbetsmiljö och säkerhet
• Forskning och utveckling
• Internationellt
• Omställning
• Yrke och kompetens
Handelsrådet är ett samarbete mellan arbetsgivarorganisationerna KFO och Svensk Handel och arbetstagarorganisationerna Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund och Unionen.
Källa: Handelsrådet
Bättre avfallsavtal med digital plattform som matchar utbud och efterfrågan
Anna Lindberg fick tillbaka 36 000 kronor för att hon betalt för tre avfallskärl istället för två i sin Ica Supermarket-butik i Järna. Nu väntar hon på hur Svensk Avfallsrådgivning ska gå vidare och matcha hennes butik med en leverantör som ger henne det bästa utfallet.
Det är nu drygt fyra år sedan Livsmedelshandlarna startade sitt samarbete med Svensk Avfallsrådgivning för att bistå medlemmarna med en så bra avfallslösning som möjligt. Många handlare skrev på nya avtal under de första två, tre åren och de fick igenom stora vinster på avfallet, inte minst genom att kostnader vändes till intäkter på vissa avfallstyper såsom wellpapp.
Men det skedde till största del i områdena kring de större städerna berättar Peter Johansson, vd på Svensk Avfallsrådgivning.
En tredjedel hamnade utanför
– Vi upptäckte att cirka en tredjedel av Livsmedelshandlarnas medlemmar hamnade helt utanför förmånerna i detta avtal i stort sett beroende på att de befann sig på landsbygden dit entreprenörerna inte ville prioriterade dem med ett besök. Detta i sin tur berodde förmodligen på att lönsamheten för avfallsentreprenörerna inte var tillräcklig, säger han.
Från en till tre leverantörer
För att hänga med i turerna kring avfallsavtalet som erbjudits Livsmedelshandlarnas medlemmar måste vi backa bandet till början då allt var nytt, år 2014.
– Från början tänkte vi att vi skulle ha en enda stor leverantör som skulle serva alla livsmedelshandlare över hela Sverige. Vi insåg snart att det inte skulle fungera eftersom alla de stora inte var intresserade som exempelvis Ragnsells och Suez. Så marknaden i Sverige delades upp på HA Recycling (nuvarande Veolia) för Storstockholm, IL recycling (numera uppköpta av Stena recycling) för södra Norrland och södra Mälardalen och Stena Recycling för resten av landet.
Inte lönsamt med landsbygden
Problemet var att de stora bolagen inte hade samma intresse av att hämta avfall i områden som låg så pass långt ute på landsbygden att det inte skulle bli lönsamt. Samtidigt var en hel del lokala entreprenörer helt förbisedda i denna modell.
– Så då bestämde vi vid årsskiftet 2016/2017 att vi skulle vända på kultingen och låta entreprenörerna komma till oss istället och berätta i vilka geografiska områden de ville verka i. Och för att kunna möta utbud från entreprenörerna med efterfrågan från livsmedelshandlarna skapade vi en digital plattform, säger Peter Johansson.
Digital plattform som mötesplats
I plattformen för avfallshantering avseende livsmedelsbutiker startade under 2018 såväl små som stora avfallsentreprenörer, att registrera vad de kunde bistå med och i vilka områden.
– Och det som är bra i detta är att för varje ny entreprenör som registrerar sig blir det fler och fler uppdrag som gör att de växer och konkurrensen hårdnar. Det gör att även de stora entreprenörerna kan tänka sig att verka i geografiskt avlägsna områden de inte tidigare varit så intresserade förut. Det viktiga är att det har blivit en win-win för både handlare och entreprenör, säger Peter Johansson.
Små kan vara stora lokalt
Han är noga med att påpeka att i flera områden är det just de mindre lokala entreprenörerna som är de stora lokalt.
– Vi tänkte nog lite för offensivt från början men nu när vi har sett hur många mindre entreprenörer är jättestora inom vissa orter så ska de ju absolut vara med och konkurrera om avtalen. Det blir bra både för dem och för kunderna, det vill säga handlarna.
Entreprenörer över hela riket idag
Så med detta sagt har alltså Livsmedelshandlarnas avfallsavtal förändrats genom åren sedan 2014 till att utvecklas till en fullt konkurrensutsatt marknad.
– Det finns nu aktörer över hela riket och vår prioritet är att fånga upp den tredjedel som hamnade utanför i början. Därefter går vi vidare med övriga medlemmar och när alla har fått ta del av våra erbjudanden så vänder vi oss till handlare som inte är medlemmar.
Men alla kanske inte är intresserade utan anser att de har bra avtal?
– Ja visst är det så. Men är det inte då bra att få ett kvitto på att man har ett väldigt bra avfallsavtal från ett expertföretag? Och även om man har ett bra avtal kan det kännas skönt att få lämna över just den här biten i någon annans händer. Det kostar ju inte handlaren någonting utan är en medlemsförmån.
Vad menar du med ”lämna över i någon annans händer”?
– Jo, säg att en butiks avfallsavtal är bra som det är idag men avtal går alltid ut så hur ser det ut om tre år? Vad kan handlaren behöva tänka på då? Konkurrensen och marknaden förändras ständigt och det har vi koll på liksom dem som är anslutna via vår digitala plattform – handlare som entreprenör.
Kvalitetsaspekt
– Sedan har vi kvalitetsaspekten som är viktig att tänka på. Man kan lita på alla avfallsentreprenörerna i projektet, eftersom de kommer att följa Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”. Det innebär att du kan räkna med att oavsett om det är en känd eller okänd entreprenör, stor eller liten, så har den genom sitt medlemskap i branschorganisationen Återvinningsindustrierna förbundit sig att uppträda hederligt enligt en rad kriterier.
Så man riskerar inte att bli blåst genom att byta från en entreprenör man haft i alla år till en ny man aldrig hört talas om?
– Nej, det vågar jag faktiskt säga att så är det inte. Vi är väldigt noga med detta. Det handlar om att skapa förtroende på lång sikt och där har vi stor nytta av Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”.
Vad ska en handlare tänka på som funderar över sitt avfallsavtal?
– Vill man kan man göra som Anna Lindberg, det vill säga skicka in allt material exempelvis avtal de redan har, avfallsrelaterade fakturor, och ta bilder på hur deras avfallshantering ser ut nu med allt från kärl till komprimatorer och liknande. Antingen lägger man upp det själv i vår portal eller så mejlar man in det så gör vi det, säger han.
Anna Lindberg på Ica Supermarket Järna säger så här:
– Det var inte svårt alls. Jag tog kort med mobilen på soprummet och allt annat. Sedan scannade jag avtalet och de senaste fakturorna och bifogade allt i portalen på Svensk Avfallsrådgivning.
Nästan på en gång återkom de och frågade om jag hade två eller tre kärl. Två, svarade jag. Det visade sig enligt avtalet att jag betalt för tre kärl i flera år så de ordnade med att jag fick 36 000 kronor betalt retroaktivt för den tiden, säger hon.
Nu fortsätter man på Svensk Avfallsrådgivning att matcha Anna Lindbergs behov av avfallshantering med de entreprenörer som finns i närheten.
– Vi har Telje Energi som entreprenör i dagsläget men tydligen finns det fler aktörer därute som konkurrerar med dem. Vi får se vad det leder till. Hoppas på det bästa, säger hon.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Privat
Sju tips för att fånga turisten
Turisternas betydelse för handeln ökar. För att kunna fånga turisterna behöver handlare tänka till och anpassa verksamheten även till den här kundgruppen. Gamla förhållningssätt och strategier behöver omprövas i takt med att shopping-och resmönster samt samhället förändras.
Konkurrensen ökar och nya erbjudanden behöver skapas vilket kan leda till nya strategiska samarbeten.
Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om. Svensk Handels medlemmar ser hur handelns del av den växande besöksnäringen ökar. Förra året ökade shoppingturismen med hela 10 miljarder till en omsättning på 95 miljarder. Turisternas konsumtion utgör 12 procent av den totala detaljhandeln. Framförallt är det de utländska besökarna som handlar för stora summor när de besöker Sverige.
Svensk Handel uppmuntrar till att möta den här växande kundgruppen och har sju tips till handlare som vill locka shoppingturisterna.
Sju tips för att fånga shoppingturisterna:
- Informera och utbilda personalen om vikten av denna växande kundgrupp så att alla som möter kund ser möjligheterna och vågar ta kontakt och sälja till människor som pratar andra språk.
- Engagera er lokalt. Kontakta den lokala turistorganisationen och samverka med andra.
- Lär er mer om vilka turister som besöker den stad, ort eller plats där ni är verksamma, vad de gör och när på året de kommer.
- Skylta på fler språk under högsäsong eller evenemang så att turisterna känner sig välkomna och går in i butikerna.
- Lyft under turistsäsongen fram de produkter som ni vet är efterfrågade av denna kundgrupp.
- Skylta med lokala produkter i fönster och butik.
- Tipsa vid kassan om de viktigaste sevärdheterna i trakten.
Källa: Svensk Handel
Brott mot livsmedelslagen kan ge fängelse
Straffen för brott mot livsmedelslagen har inte varit hårda nog, enligt Livsmedelsverket. Men från och med den 1 januari skärps lagstiftningen och fängelsestraff på upp till två år återinförs. Samtidigt blir det också möjligt att använda sanktionsavgifter mot företag som inte sköter sig.
Skärpningen genomförs för att ge säkrare livsmedel för konsumenten och för att skapa en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen.
– Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och alla seriösa livsmedelsföretag. I dag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket.
Även Svensk Dagligvaruhandel välkomnar den skärpta lagstiftningen.
– Vi har varit med som remissinstans och välkomnat det. För de som inte är ärliga i branschen är det bättre med skärpta straff. Straffskalan är ett sätt, säger kommunikationschefen Anna Jönsson.
Svensk Dagligvaruhandel skulle också vilja se mer resurser för att kunna hitta dem som fuskar och genomför bedrägerier.
– Kommunerna har inte tillräckligt med resurser. Vi har sagt, skapa i stället en central organisation på Livsmedelsverket som jobbar med de här frågorna, säger Anna Jönsson.
I och med att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller att prioritera den här typen av brottsutredningar högre.
– Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten, säger Jan Sjögren.
För mindre allvarliga överträdelser införs sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter kan exempelvis tas ut om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.
Källa: Fri Köpenskap
Foto: Pixabay