Svenskmärkning i topp i ny attitydmätning
Svenska folkets intresse för ursprung är rekordhögt, i Demoskops nya mätning når ursprungsmärkningen ”Från Sverige” sin högsta notering någonsin. På knappt tre år har märket gått från 0 till 84 procent kännedom, en rekordsnabb klättring på kännedomslistan.
Matens ursprung – var maten kommer ifrån – blir allt viktigare för svenska konsumenter. Märkningen Från Sverige omfattar hela kedjan från gården fram till tillverkning och förpackning av livsmedlen. Idag finns det cirka 9 200 Från Sverige-märkta produkter från fler än 170 företag och antalet ökar stadigt.
– Svenska folket har snabbt fått förtroende för ursprungsmärkningen Från Sverige. Intresset för ursprung växer kraftigt varje år, konsumenter vill verkligen veta vad de äter och varifrån maten kommer. Vi är stolta och glada över resultatet av undersökningen, säger Maria Forshufvud, vd på Svenskmärkning AB.
Högt förtroende
Förtroendet för märket är mycket starkt, 78 procent av de som känner till märket har ett högt förtroende. Svenska folket är också noga med att maten är svensk.
– Hela 90 procent anser att en svensk livsmedelsindustri är viktig, mer än 70 procent menar att köttet ska vara svenskt och det syns även en tydligt växande positiv attityd till ägg, mejeriprodukter, grönsaker och spannmålsprodukter med svenskt ursprung.
Bra för miljö och klimat
Skälen till ursprungsmärkningens framgångar är flera, de svenska bönderna och odlarna är viktiga anledningar att välja svenskt. Undersökningen visar också att 70 procent uppfattar svenska livsmedel som bra även ur klimat och miljösynvinkel, vilket är en glädjande utveckling.
För unga konsumenter är miljö och klimat det klart viktigaste skälet att välja svenska livsmedel. Men inte till vilket pris som helst, lågt pris har störst betydelse för just unga vuxna. Barnfamiljer är däremot beredda att betala något mer för svenskt.
Underlättar vid val av vara
En vara som bär Från Sverige-märket har genomgått en godkännandeprocess och revisioner görs hos företagen med hjälp av fristående certifieringsorgan för att kontrollera att reglerna följs. Det är en viktig grund för förtroendet.
– Ursprungsmärkningen ska också vara lätt att hitta och vara tydlig, fortsätter Maria Forshufvud. Tre av fyra konsumenter tycker att märkningen underlättar när de handlar mat, det är ett gott betyg.
Källa: Svenskmärkning
Demoskop attitydmätning
Svenskmärkning AB administrerar ursprungsmärkningen Från Sverige och har nyligen låtit undersökningsföretaget Demoskop genomföra en undersökning om svenska folkets inställning till matens ursprung. Undersökningen genomfördes 29/1-5/2 2019 och omfattar 1008 intervjuer i ett befolkningsrepresentativt urval av svenska allmänheten över 18 år.
Fakta | Märket ”Från Sverige”
Märket ”Från Sverige” är en frivillig ursprungsmärkning som gör det enklare att hitta svenskproducerade livsmedel, råvaror och växter i butiken. Märket används på produkter som uppfyller Svenskmärkning ABs kriterier: odlad, född och uppväxt, förädlad och förpackad i Sverige.
Det förtydligande märket Kött från Sverige används på kött och charkuterier och mejeriprodukter kan både använda märket Mjölk från Sverige och Från Sverige. Märkningen är ett svar på konsumenternas ökade efterfrågan på svenskproducerade livsmedel, och bidrar till att säkra tillgången på svenska råvaror för framtiden.
Ny ordlista ska minska matsvinn
Livsmedelsverket lanserar svinniska – ett nytt sätt att prata om matsvinn. Med hjälp av nyord som "bäst-före-snooza" och "kylchilla" ska fler slänga mindre mat i onödan. Satsningen görs tillsammans med andra myndigheter och i samråd med livsmedelsbranschen.
Vet du vad bäst-före-snooza betyder? Det är ett av de nya orden på svinniska och betyder att det är bra att titta, lukta och smaka på maten innan du slänger – inte tänka att maten är oätlig bara för att bäst-före-datumet passerats. Om du dessutom har kylchillat, det vill säga haft tillräckligt kallt i kylskåpet så att maten håller längre, så kan du känna dig lugn.
– Egentligen är det ganska enkla råd i ny kostym. Med glimten i ögat hoppas vi att det här ska bidra till att fler börjar prata om vad man själv kan göra för att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz, projektledare för Livsmedelsverkets arbete för minskat matsvinn.
Matsvinnet dåligt för klimatet
En fjärdedel av världens klimatpåverkan kan kopplas till mat och livsmedelsproduktion. Ätbar mat som slängs innebär både ett resursslöseri och en klimatpåverkan helt i onödan.
– Det är därför det är så viktigt vad var och en gör hemma. Genom att sluta slänga ätbar mat bidrar man till att rädda klimatet och planeten, säger Karin Fritz.
Nyord på svinniska
Till att börja med lanserar Livsmedelsverket en samling nyord på webben och i sociala medier. Satsningen är tänkt att i första hand rikta sig till unga vuxna och barnfamiljer.
– På sikt blir det nog blir fler nyord på svinniska. Vi hoppas att många, i alla möjliga åldrar, vill hitta på nya ord som kan påminna oss alla om hur vi kan slänga mindre mat, säger Karin Fritz.
Samarbete med många aktörer
Den nya satsningen är en del av det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. I handlingsplanen för att halvera matsvinnet till 2030 som myndigheterna har lämnat till regeringen är en av åtgärderna att arbeta för att även hushållens matsvinn minskar. Myndigheterna hoppas också på ett framtida samarbete med handeln och livsmedelsproducenterna för att nå ut till deras konsumenter.
– Satsningen är en del av ett långsiktigt arbete för att minska matsvinnet. Alldeles för mycket ätbar mat går i soptunnan helt i onödan. Nu prövar vi nya sätt att nå och inspirera fler, säger Karin Fritz.
Exempel från Livsmedelsverkets ordbok med nyord
- Svinnventera: Att djupdyka i skåpen på jakt efter maten du kanske glömt.
- Kylchilla: Att sänka temperaturen i kylen och sedan chilla – maten håller ju längre!
- Bäst-före-snooza: Att förlänga användandet av maten genom att titta, lukta och smaka.
- Restsamtal: Att ringa hem och kolla vad som finns i kylen innan du handlar mer.
Läs hela ordboken:
> livsmedelsverket.se/svinniska.
Där finns även tips och möjlighet att utvärdera sitt eget matsvinn.
Källa: Livsmedelsverket
Mer information
Följ kampanjen på instagram eller Facebook @livsmedelsverket #svinniska
Fakta | Matsvinn
En fjärdedel av världens klimatpåverkan kan kopplas till mat och livsmedelsproduktion.En tredjedel av all mat som produceras globalt slängs. Svenskarna slänger uppskattningsvis cirka 45 kg ätlig per år och person i soptunnan och vasken*.
(*Beräkningarna av svenskarnas matsvinn som Livsmedelsverket utgår från gjordes av Naturvårdsverket år 2014.)
Om uppdraget
Satsningen på nyord har sitt ursprung i det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket delar med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Sommaren 2018 presenterade de handlingsplanen "Fler gör mer" som redovisar konkreta åtgärder för ett halverat matsvinn innan år 2030. Att halvera det globala matsvinnet är ett delmål i FN:s mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030. En av punkterna i handlingsplanen berör återkommande informationssatsningar till konsumenter.
Behåll kylar och frysar som inte läcker F-gas
Det har kommit till Livsviktigts kännedom att F-gasförordningen, där butikerna behöver byta ut sina köldmedier innan 2020, kan komma att skjutas upp. Detta då butiker inte ska ha hunnit ställa om på grund av kostnaden men också bristen på kyltekniker. Vi ringde upp Viktor Ölén på Svenska kyl- och värmepumpföreningen för att kolla om detta stämmer.
Hej, det går ett rykte om att det kan bli tal om en ”mjukare övergång” av utbytet av köldmedier än vad som tidigare sagts på grund av kostnader och bristen på kyltekniker. Stämmer det?
– Jag tror att det rör sig om en missuppfattning att man måste byta ut även väl fungerande aggregat som innehåller f-gaser senast 2020. Jag har hört det förut men förbudet gäller endast aggregat som läcker.
Vad är det som gäller då?
– Om butikens kyl eller frys inte läcker kan handlaren fortsätta med samma kyl och frys under flera år efter 2020 utan att behöva byta ut vare sig aggregat, diskar eller köldmedium. Viktigt är dock att redan nu ha en plan framme för hur övergången till miljövänliga köldmedium ska gå till. Man behöver även ha klart för sig hur man ska hantera en situation där de gamla kyl- och frysaggregaten plötsligt havererar. Självklart är det också viktigt att kontinuerligt göra service på aggregaten, för att säkerställa att anläggningarna är täta.
Hur ser det ut med bristen på kyltekniker?
– Den är fortsatt stor, faktiskt är kyltekniker den grupp som det saknas flest yrkesverksamma inom, enligt SNI-koderna som beskriver olika verksamheter och yrken.
Behåll hela aggregat
Med andra saknas det fortsatt kyltekniker men det påverkar inte hur övergången till mer miljövvänliga köldmedier ska gå till enligt f-gasförordningen. Om kylar och frysar fungerar bra utan att läcka är det bara att fortsätta att använda dem även efter 2020. För dem som har läckande aggregat gäller dock att byta ut så snart som möjligt och innan 2020. Och för dem med äldre aggregat som går i tankar på att byta ut dem så välj sådana som går på prpan och koldioxid, är driftsäkra och energieffektiva.
Tala med din kylfirma
– Det bästa handlaren göra är att tala med sin kylfirma, en som är certifierad att jobba med f-gaser och i bästa fall auktoriserad. Då får man bra råd om hur man ska gå tillväga. Certifierade och auktoriserade kylfirmor finns listade på vår hemsida skvp.se, säger Viktor Ölén.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Svenska kyl- och värmepumpföreningen
Rester blir till rätter med Restakuten
Nu startar Willys Restakuten: en tjänst på Instagram där användarna kan lägga upp en bild på sina rester och Willys svarar med ett recept eller tips på hur man kan ta vara på maten. Restakuten är Willys senaste initiativ i kampen mot matsvinnet.
En slatt grädde, brunfläckiga bananer, en gurka som börjat bli lite mjuk? Med hjälp av Willys Restakut förvandlas rester snabbt till goda rätter.
I Sverige slängs varje år mer än 300 000 ton ätbar mat. Nu har matkedjan Willys bestämt sig för att försöka bidra till att minska den siffran. För att göra det så enkelt som möjligt att minska sitt matsvinn har man instiftat Restakuten – där konsumenter kan lägga upp en bild på sin Instagram och Willys snabbt svarar med ett gott recept på en maträtt man kan tillaga på resterna.
– Vi har länge arbetat med att minska vårt matsvinn och nu vill vi inspirera och hjälpa hushållen att slänga mindre mat. Genom Restakuten vill vi visa hur enkelt det är att ta tillvara på mat som annars skulle hamnat i soporna, säger Johanna Eurén, kommunikationschef på Willys.
Restakuten startar 18 mars och kommer vara bemannad mellan 12.00 och 18.00. Initiativet testas under tio dagar och om gensvaret blir stort kan det bli ett återkommande koncept.
Så fungerar Restakuten
- Fota dina rester och posta bilden på Instagram med hashtag #svinnsmartoch @willyssverige.
- Snart får du ett recept baserat på maten du har hemma!
Restakuten ett Svinnsmart initiativ
Restakuten är en del av Willys initiativ Svinnsmart. För att inspirera ytterligare har man i en Sifo-undersökning tagit reda på vad som slängs mest i de svenska hushållen. Av dessa rester har man tagit fram ett stort antal svinnsmarta recept.
Källa: Axfood
SVENSKARNAS 10 MEST SLÄNGDA VAROR: Vad av nedanstående har du eller någon i ditt hushåll slängt de senaste 30 dagarna?
1 .Mjukt bröd 46 %
2. Gurka 30 %
3. Banan 27 %
4. Clementin 24 %
5. Tomater 23 %
6. Äpplen 23 %
7. Mjölk 22 %
8. Crème fraiche 21 %
9. Morot 20 %
10. Lök 18 %
Nu inleds nästa steg i polisens och handelns arbete att bekämpa kriminaliteten i svenska butiker
I början av mars bjöd rikspolischef Anders Thornberg in Svensk Handel, Livsmedelshandlarna och andra aktörer inom handeln, för att diskutera hur ökad samverkan kan bekämpa brottsligheten i utsatta områden. Redan en vecka senare inleddes steg två efter ett möte mellan Polisen och Svensk Handel.
Ett hundratal personer deltog under ett möte i början av mars, på inbjudan av rikspolischef Anders Thornberg. Bland deltagarna fanns flera representanter för Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och flera företag i branschen. Syftet var att inleda ett samarbete med handelns aktörer för att motverka den ökande brottsligheten inom handeln.
Viktigt med långsiktighet
Uppslutningen från handelns sida var god, Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson, var en av dem som fanns på plats.
– Väldigt glädjande att vi nu har kommit igång med denna dialog. Från handeln ser vi nu fram mot det fortsatta arbetet. sade Pär Bygdeson och tillade
– Det vi behöver nu är långsiktighet i arbetet. Projekt kommer och går men det här gäller för lång tid om vi ska kunna vända denna oroväckande utveckling för våra handlare.
Tar otryggheten på allvar
– Butiker har en avgörande roll för att skapa trygga samhällen. Vi ser med oro på hur otryggheten i handeln växer, sade rikspolischef Anders Thornberg under mötet.
Rikspolischefen hade bland annat tagit intryck av Svensk Handels Trygghetsbarometer som följer handlarnas brottsutsatthet. Han klargjorde samtidigt att Polisen inte kommer att klara av uppdraget på egen hand. Ändå måste tillväxten av nya kriminella stoppas.
– När en person skjuts ihjäl på gatan står femton andra redo att kliva in. Det är det riktigt stora problemet, sade Anders Thornberg.
Handeln lyfte viktiga frågor
Handeln lyfte flera frågor som är viktiga för branschen. Bland annat tillträdesförbudet, straffrabatten och vikten av fler poliser. Förhoppningen är att polisen ska hjälpa till att driva frågorna.
– Det finns en frustration även hos polisen på grund av att de inte har de verktyg som krävs. Alla idéer som fördes fram under mötet ska samlas ihop och vår säkerhetschef Per Geijer kommer att ha en fortsatt dialog med Polisen. Vi hoppas kunna hitta fler samarbeten som inte kräver ändrad lagstiftning, som till exempel Trygg i butik på Södermalm i Stockholm, sade Karin Johansson, vd Svensk Handel.
Efter en vecka ringde Livsviktigt upp säkerhetschefen Per Geijer på Svensk Handel och fick veta att steg två i samarbetet med Polisen redan nu har inletts.
Hur ska ni föra ner detta initiativ på riksnivå till lokal nivå för att åstadkomma en samverkan som ger resultat?
– Vi har sedan en tid tillbaka flera olika modeller att jobba utifrån som Säkerhetsveckan, Trygg i butik och flera andra samverkansmodeller som vi nu måste gå igenom och därefter ta fram en modell som kan fungera lokalt över hela landet. Handeln och Polisen har ett gemensamt ansvar för att det ska kunna lyckas. När vi har gått igenom alla modeller kommer vi att presentera ett förslag till lokal samverkansmodell som är greppbar och genomförbar på lokal nivå, säger Per Geijer.
Vilka kommer att samarbeta på lokal nivå?
– Det kan omfatta flera olika som näringsliv, polis, kommun, skola, socialtjänst och andra. Men nu när vi arbetar med att ta fram en samverkansmodell så vänder vi oss till det arbete som redan utförts och samlats upp av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Länsstyrelserna, Brottsförebyggande rådet, Polisen och handelns egna aktörer - och andra.
Finns det några fallgropar?
– Det gör det alltid när man vill förankra något på lokal nivå som kommer från högre ort. På central nivå kan det låta väldigt byråkratiskt och administrativt medan de som lever i verkligheten inte kan känna igen sig i det.
– Det vi vill ha är långsiktigt strategiska projekt som håller i flera år samtidigt som det också krävs kortsiktighet för att nå resultat som syns i vardagen här och nu för handlarna. Utsattheten och kriminaliteten har allvarligt skadat handeln och vi gör allt vi kan för att vända den utvecklingen, säger han.
Nu när ni kommit in i steg två i samtalen med polisen, vad händer nu?
– Vi kommer att ta fram en central modell som sätter upp spelreglerna för samverkan och upplägget kommer att vara enkelt att följa så att det inte blir ännu ett projekt som påbörjas och sedan läggs ned på grund av tidsbrist, dåligt intresse eller andra saker. Enkelheten är nyckeln, tror jag, i att detta ska lyckas; Att man enkelt ska kunna kliva in i ett samarbete som kan utvecklas över tid för att nå resultat gentemot hot, våld, rån och annan kriminalitet som tyvärr blivit allt vanligare inom handeln de senaste åren, säger Per Geijer.
Från polisens sida bekräftar man att arbetet med att minska kriminaliteten nu snabbt måste föras över från riksnivåns samtal till lokal nivå men att mycket hänger på dem som jobbar på lokal nivå och vilka modeller som finns och fungerar i praktiken.
NOAs erfarenheter ner till lokal nivå
– Vi på Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) kan inte bestämma vad som sker och ska göras på lokalpolisens områdesnivå, men vi har ett samordningsansvar och gör vad vi kan för att bistå med kunskap och resurser, säger Maria Axfeldt på NOA, en av de poliser som var närvarande vid mötet mellan handelns aktörer och polisen, på initiativ av rikspolischef Anders Thornberg i början av mars.
Hon berättar om det arbete polisen haft på olika ställen i Sverige där samverkan med näringsliv, myndigheter och kommun, och andra instanser, pågått länge och fungerat mer eller mindre tillfredsställande.
Sprida goda exemepl ner till lokal nivå
– Det funger bättre på vissa ställen, med enklare kontakt och samverkan, än på andra ställen. Södertälje, till exempel, är en kommun vi jobbat länge och mycket med vad gäller samverkan, och där har vi mycket kunskap och erfarenhet att dela med oss av. Nästa steg för vår del är att medverka till att utveckla samverkansarbetet med handeln så att vi kan sprida modeller för samverkan i de kommuner som behöver det.
Livsviktigt fortsätter att bevaka polisens och handelns ambitioner att lösa brottsligheten lokalt i våra butiker.
Text: Marie Hallencreutz
Motstridiga regler för handlare kring nya tobakslagen
Vad gör man som handlare när politiker och myndigheter fattar beslut som strider mot lagen? Den frågan ställdes på sin spets i samband med att den nya tobakslagstiftningen införs i sommar. Då ansvarar handlarna för att ingen röker utanför butiken. Handlaren janne Lindberg har uppmärksammat problemet.
Från och med den 1 juli 2019 måste handlare ansöka om tillstånd hos kommunen för att få sälja tobak. Dessutom måste handlaren betala en avgift till kommunen – som kan variera från kommun till kommun – för detta tillstånd.
Det är också kommunens ansvar att granska om handlaren är lämplig att sälja tobak. Vad krävs då av handlaren för att anses som lämplig?
Dels krävs det vanliga som ekonomisk skötsamhet samt att ingen tidigare brotslighet förekommer. Kommunen kan hämta information från Polisen, Skatteverket och Kronofogden för att säkerställa detta.
Nya krav för tobakshandlare
Men med den nya lagen finns också nya krav på den som säljer tobak.
– Vi fick ett brev från Länsstyrelsen i Stockholm där det stod att det är förbjudet att röka utanför entréer till rökfria lokaler. Att jag var ansvarig för att det röks utanför min butik. Men jag kan inte påverka vad som sker utanför butiken. Det är kommunens mark, säger Jan Lindberg, handlare på Ica Supermarket Fridhemsplan i Stockholm.
Så Jan Lindberg frågade Länsstyrelse hur han skulle agera om någon stod och rökte utanför butiken där han inte hade mandat att påverka personer och deras beteende.
Fick ett icke-svar
– Jag fick mer eller mindre ett icke-svar, säger han.
Så här skrev länsstyrelssen tillbaka:
“Du ansvarar förvisso för att rökförbudet uppehålls utanför din butik men det är inte ditt ansvar att avvisa någon.
Din skyldighet är:
- Inte ha någon askkopp placerad utanför butiken – det har du nog inte.
- Se till att personal inte står och röker utanför entrén genom information
- Säga till någon som står och röker utanför att det är förbjudet att röka här.
- Be hen släcka cigaretten eller gå någon annanstans och röka.
- Skulle du ha problem med att folk står och röker utanför din butik så kan du sätta upp en förbudsskylt gärna trevligt utformad.”
Vidare står i svaret från Länsstyrelsen i Stockholm att:
“Du får inte avvisa personer handgripligen från platsen det är bara polis eller ordningsvakt som får göra det.
Du kommer inte heller kunna hindra någon att passera butiken med en cigarett i handen men det kommer inte läggas dig till last.”
Hyr lokal med askkoppar på
– Visst, en skylt kan jag sätta upp om rökning förbjuden utanför butiken men det finns askkoppar på fastigheten lite längre ner från butiken men dessa råder vi inte över då vi hyr vår lokal. Dessutom ligger häktet mittemot butiken och de har tagit bort sina askkoppar. Risken är stor att de går över gatan för att röka. Med andra ord måste jag nu anvisa personal, eller själv gå ut och tala om för folk att de inte får röka där fastän jag inte har ansvar för marken utanför butiken eller att fastighetsägaren har askkoppar på sin fastighet som jag hyr. Samtidigt har jag inte rätt avvisa dem. Det har bara polisen.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Rose-Marie Lindberg
Klargörande om nytt rökförbud vid butiksentréer
Den 1 juli 2019 träder den nya lagen om tobak och liknande produkter i kraft som bland annat förbjuder rökning vid entréer till lokaler som allmänheten har tillträde till, exempelvis butiker.
Den som äger eller på annat sätt disponerar över en butikslokal kommer från och med den 1 juli att ansvara för att rökning inte sker vid entrén till lokalen. Enligt den nya lagen ankommer det därför på butiksinnehavare att sätta upp en skylt som informerar om att rökning inte får ske vid entrén samt att flytta eller ta bort eventuella askkoppar som finns inom det område som omfattas av rökförbudet.
Ingen rök in i lokalen
Hur stort det rökfria området utanför en entré ska vara är inte reglerat i lagen. Dock framgår att det måste vara så pass stort att tobaksrök inte kommer in i lokalen. Personalentréer, dit allmänheten inte har tillträde, omfattas dock inte av förbudet.
Säg till rökare men avvisa inte
Lagen anger att butiksinnehavaren även genom tillsägelser ska informera personer som röker utanför entrén om att rökförbud råder. Om någon trots tillsägelse röker där det är förbjudet får personen avvisas. Butiksinnehavaren får dock inte på egen hand avvisa personer som bryter mot förbudet. Det ansvaret ligger istället på polis eller ordningsvakt.
Vägledningsmaterial på gång
Folkhälsomyndigheten arbetar för närvarande med att ta fram vägledningsmaterial för kommuner och butiksinnehavare. Materialet beräknas vara sammanställt i maj respektive juni. Innan ytterligare vägledning och riktlinjer tillgängliggörs är det förhållandevis oklart var gränserna går för butiksinnehavarens ansvar exempelvis avseende det rökfria områdets omfattning och hur kommunernas tillsynsarbete rent praktiskt kommer att gå till.
Inget straffansvar
Det står dock klart att den nya lagen inte för med sig något straffansvar för ägare eller de som på annat sätt disponerar över en lokal. I särskilda undantagsfall kan kommunerna komma att meddela så kallade förelägganden som förenas med vite. Utgångspunkten enligt den nya lagen är dock att rättelse ska ske frivilligt.
Flytta askkoppar och informera
Sammanfattningsvis, mot bakgrund av den information som finns att tillgå i dagsläget, sträcker sig kraven på den som äger eller på annat sätt disponerar över en lokal endast till att sätta upp skyltar vid entréer med innebörden att rökning är förbjuden, att flytta eventuella askkoppar från sådana områden samt att säga till/informera personer som ändå bryter mot förbudet.
Text: Susanna Norelid, Advokat
Coop i Vännäs utsatt för väpnat rån
Coop i Vännäs rånades under tisdagskvällen av två personer som senare greps och nu anhållits av åklagare.
Det var två personer som, enligt polisen, var beväpnade med ett vasst föremål som rånade Coop i centrala Vännäs vid 21-tiden.
De ska ha kommit över kontanter, men ingen ska ha blivit fysiskt skadad vid rånet.
Efter en stunds insats på plats kunde de två misstänkta spåras, med hjälp av polishund, till en lägenhet i Vännäs där de sedan greps.
Polisen har sammanställt en första del av utredningen, bland annat har förhör hållits med vittnen, målsägare och de misstänkta. Åklagaren har efter att ha tagit del av utredningen beslutat att de två gripna männen är anhållna.
Källa: P4 Västerbotten
Längre hållbarhet på maten med ny förslutningsteknik
Både mat, dryck och andra produkter påverkas vid kontakt med syre. Nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.
Listan över produkter som förändras vid kontakt med syre – så kallad oxidation – kan göras lång. Här är två konkreta exempel: juicens värde som c-vitaminkälla minskar medan kaffets arom tappar smak och ändrar karaktär.
För att råda bot på detta har KTH-forskarna Amin Kazemzadeh och Aman Russom, båda verksamma vid Science for Life Laboratory, tagit fram en form av ventil som består av ett membran. Detta membran släpper igenom vätska i ena riktningen, medan ingenting slipper in till produkten ifråga åt motsatt håll. Förslutningstekniken har forskarna valt att kalla för Repono efter det grekiskans "att förvara" och "förvaring", och enligt dem själva så är de först ut med den här tekniken.
– Membranet är gjort av ett gummiliknande material, inte olikt latex som används till exempel till skyddshandskar. Forskningsarbetet har precis publicerats i en vetenskaplig artikel i Nature Communication och vi har testat ett flertal vätskor, säger Amin Kazemzadeh.
Håller tätt i åratal
När det kommer till livslängd, alltså hur länge membranet håller tätt, har forskarna testat det med så väl vatten som etanol. Ett år var inget problem för etanol, och för vatten har forskarna testat motsvarande tre år utan att luft tagit sig in.
Bakterier och virus då?
– Detta är inget vi ännu har testat vetenskapligt, men om inte luft kan ta sig in i förpackningarna är det inte troligt att bakterier eller virus slipper förbi membranet. De är ju större än syreatomer, säger Aman Russom.
Tekniken som sådan är billig vid volymtillverkning och skulle därför inte påverka priset på förpackningarna nämnvärt.
Bättre hållbarhet
En av flera poänger med innovationen är hållbarhetsaspekten. Med hjälp av Repono skulle konsumenterna slippa kasta mat, dryck, mediciner och andra produkter i lika stora omfattning för att de inte längre smakar bra eller luktar gott, alternativt tappat sin funktion.
Om maten skulle hålla längre skulle i sin tur inte lika mycket livsmedel behöva produceras. Därmed uppstår minskad miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan. Ur hållbarhetssynpunkt betyder detta att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar, vilket även skulle gälla för produktförpackningar.
Källa: KTH
Axfoods nya jättelager blir i Bålsta
Axfood slår ihop sex lager till när Axfood bygger sitt nya logistikcenter i Bålsta norr om Stockholm. Det nya lagret på cirka 100 000 kvadratmeter ska tas i drift 2023 och ersätter befintliga lager på sammanlagt 115 000 kvadratmeter.
Axfood har tidigare berättat om planen att skapa ett högautomatiserat logistikcenter i Stockholm och nu står det klart att tyska Witron, en marknadsledare inom dynamisk lager- och plockhantering, har valts som automationsleverantör för det nya lagret.
Det planerade högautomatiserade logistikcentret, drygt 100 000 kvadratmeter stort ska vara i full drift 2023 och hantera både leveranser och plock till såväl Axfoods butiker som e-handelskunder. Det byggs för att vara väl rustat för att möta Axfoods expansionsplaner med högre servicegrad, bättre leveranskvalitet och ett utökat sortiment.
– Vi bygger för framtiden. Med den nya logistiklösningen kommer vi att bli än mer konkurrenskraftiga och skapa samordningsvinster i koncernen, säger Klas Balkow, vd och koncernchef för Axfood.
– Med ett gemensamt högautomatiserat logistikcenter, för alla temperaturzoner, blir vi både effektivare och mer flexibla när det gäller hur framtiden inom dagligvaruhandeln utvecklas. Det stärker också vårt kunderbjudande genom att vi kan lagerhålla ett ökat sortiment och leverera snabbare och mer hållbart, säger Nicholas Pettersson, vd för Dagab som är Axfoods inköps- och logistikbolag.
Automationslösningen medför ett investeringsbehov på 400 - 600 miljoner kronor årligen under perioden 2019 till 2022 och den kommer att finansieras genom lån.
Det nya logistikcentret innebär att stora delar av logistikverksamheten för Stockholm, Mälardalen och norrut, som idag står för cirka 60 procent av volymen, samordnas. Enheten kommer att ersätta de nuvarande lagren i Jordbro, Borlänge, Årsta, Örebro, Skellefteå och Sätra. Dessutom skapas utrymme att öka kapaciteten med minst 40 procent jämfört med dagens volym i de befintliga sex lagren.
Källa och foto: Axfood
Skolelever köar på Ica för godis
Hundratals skolelever har stormat Ica Supermarket Telefonplan i Stockholm varje vardag klockan halv tre för att köpa godis. Nu sätter butiken upp köstolpar för att råda bot på kaoset i butiken.
Ibland har det varit över hundra barn inne i Ica-butiken och med det har det följt både hög ljudvolym och stökigheter så pass stora att närpolisen ibland kommit för att skingra barnen. Anledningen till elevkaoset i butiken beror på att eleverna går på Engelska skolan som ligger mittemot butiken. Och på Engelska skolan råder totalt godisförbud.
Sockerförbud på engelska skolan
De 900 elever som går där får inte ta med sig godis eller sötsaker in i skolan. Det säljs inte heller några sötsaker. Till lokaltidningen Stockholm Direkt Liljeholmen/Älvsjö säger rektorn att eleverna kommer från hela Storstockholm och att de har lite tid efter skolan innan de åker hemåt. Tid för att äntligen köpa godis.
Butiken hittade dock en lösning till slut som påminner om krogarnas sätt att hålla ordning. Strax före anstormningen vid skoldagens slut ställs stolpar med röda rep mellan sig ut, och en anställd går går ut som insläppare. Barnen och ungdomarna från skolan kommer dit och börjar köa för att släppas in i butiken. Två går ut. Två släpps in.
Vänt anstorminingen till något positivt
Alexander Modigh jobbar i butiken. Han har runt två pass som insläppare i veckan, säger han till tidningen Handelsnytt.
”Det är roligt. Man snackar med kidsen och blir lite som en fritidsledare light. Jag vet vilka deras favoritämnen är och hur skoldagen varit.”
Han tycker att det är bra att butiken lyckats vända anstormingen till någonting positivt. Visst var det lite grinigt från ungdomarna först men när de fått anledningen förklarad för sig har de tyckt att det varit rimligt.
”Framför allt är det andra kunder som upplevt det som stökigt tidigare.”, säger han och tillägger att vanliga kunder inte behöver köa.
Lördagsgodiset glömt och begravt
Ann Fernholm som är författare, vetenskapsjournalist och doktor i molykelär bioteknik, känd bland annat för för sina böcker om socker i kosten och dess relation till fetma och diabetes, kommenterar situationen på Ica Supermarket Telefonplan så här:
”Lördagsgodiset är glömt och begravt. Nu köar barnen för att få köpa godis på väg hem från skolan. Fortsätter vi så här kommer problemen med fetma och diabetes att bli ännu värre. Hur ska vi har råd med den vård som detta orsakar? Och hur kommer de här barnen att må i framtiden?”.
Text: Marie Hallencreutz
Källor: Stockholm Direkt Liljeholmen/Älvsjö, Handelsnytt, Ann Fernholm
Bild: Pixabay