Tobaks-Stasi och passiv rökning utomhus
Det gäller att prioritera. I Sverige, från och med den första juli 2019, ska passiv rökning utomhus, denna stora folkhälsorisk, bekämpas med hjälp av kommunala angiverisystem. Ingen för röka utanför en butik längre. Butiken får inget göra. Kommuner runt om i landet uppmanar nu medborgarna via lokaltidningar, hemsidor och nyhetsbrev att vi ska ange varandra och även anmäla de butiker som någon röker utanför.
Känns tryggt och demokratiskt, samt som en mycket bra prioritering när det kommer till att bekämpa kriminaliteten i landet!
Var femte handlare drabbad av hot senaste månaden
Handlarnas brottsutsatthet ligger kvar på höga nivåer. Fyra av tio handlare (41 procent) har utsatts för brott den senaste tiden. Andelen butiker där någon medarbetare drabbats av hotfullt beteende från en besökare eller kund har däremot ökat något. Det visar Svensk Handels Trygghetsbarometer för andra kvartalet 2019.
Var femte handlare (20 procent) har drabbats av hotfullt beteende från besökare eller kund den senaste månaden. Det är en ökning med två procentenheter från förra mätningen. Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer ser med oro på utvecklingen.
– Vi ser hur de kriminella använder sitt våldskapital för att styra och ställa i våra butiker. Framförallt är det ett stort arbetsmiljöproblem. På vissa platser tvingas de som arbetar i handeln utstå hotfulla och våldsamma situationer på ett sätt som är fullständigt oacceptabelt, säger Per Geijer.
Var tredje butik utsatt för stöld senaste veckan
Butiksstölder är det vanligaste brottet som drabbar handeln och var tredje butik är utsatt för en stöld den senaste veckan. Två av tre polisanmäler inte brottet. "Har jobbat i butik i 11 år. Så många gånger jag har ringt polisen och fått till svar att det inte finns en bil att skicka. Jag har gett upp", skriver en handlare i undersökningen.
– Rättsväsendet bagatelliserar butiksstölderna. Det gör att det i princip är riskfritt att stjäla från en svensk butik idag. Butiksstölderna är avkriminaliserade, säger Per Geijer.
Källa: Svensk Handel
Etik och ursprung viktigt när svenskarna köper mat
Ursprung är det viktigaste när svenska konsumenter handlar mat. Och vi oroar oss sällan över att bli sjuka av maten. Allt enligt en färsk undersökning från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA.
– Det är roligt att svenskarna litar på maten, säger Christina Lindahl på Livsmedelsverket.
Det är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA som låtit genomföra en omfattande undersökning bland EU:s invånare för att ta reda på deras inställning och kunskap om mat. Resultatet visar bland annat vilka prioriteringar konsumenterna i de olika EU-länderna gör när de handlar mat och vad de känner oro för. På flera områden skiljer svenskarna ut sig.
Ursprung, innehåll och etik toppar
När svenska konsumenter handlar mat är matens ursprung den allra viktigaste aspekten (65 procent). Därefter följer matens näringsinnehåll (48 procent) och etiska värderingar såsom djurvälfärd och miljö (47 procent). På delad fjärde plats följer smak och pris (42 procent). Variationen mellan olika EU-länder är stor och Sverige är ett av de länder där matens ursprung är allra viktigast. Sverige är också det enda land som hade de etiska aspekterna på sin topp-tre lista.
Nära 9 av 10 svenskar har förtroende för myndigheterna
Svenska konsumenter känner sig relativt trygga med maten som finns på marknaden. Svenskarna har generellt större tilltro till matens säkerhet jämfört med konsumenter i andra EU-länder, även om det finns viss oro på några punkter. Sverige är det land där medborgarna har högst förtroende för sina myndigheter. 88 procent av svenskarna har förtroende för de nationella myndigheterna. Medeltal inom EU är 60 procent.
- Det är roligt att se att svenskarna litar på maten. Och att konsumenterna har ett sådant stabilt förtroende för de myndigheter som finns inom livsmedelskedjan. Det är ett viktigt förtroende som vi hela tiden arbetar för att förtjäna – genom kunskap, öppenhet och en effektiv kontroll, säger Christina Lindahl, kommunikationschef på Livsmedelsverket.
Svenska konsumenter är kunniga
Svenska konsumenter har högst kännedom inom EU om mat och de risker som finns förknippade med mat. Svenskarnas största källa till oro är antibiotika i kött (75 procent), vilket är den högsta noteringen i EU. Därefter följer miljögifter i fisk, mejeriprodukter och kött (62 procent) och rester av bekämpningsmedel i maten (57 procent).
Om undersökningen: "Food safety in the EU" är en enkätundersökning utförd av Kantar på uppdrag av European Safety Authority, EFSA under april 2019. 27 000 respondenter över 15 år, från EU:s 28 medlemsstater, intervjuades i sitt hem på sitt modersmål.
Källa: Livsmedelsverket
Fakta | Food safety in the EU
En enkätundersökning utförd av Kantar på uppdrag av European Safety Authority, EFSA under april 2019. 27 000 respondenter över 15 år, från EU:s 28 medlemsstater, intervjuades i sitt hem på sitt modersmål.
Livsmedelshandlarna bjuder in dig till Almedalens viktigaste seminarium
Brott mot företag ökar och alltfler företagare upplever det som meningslöst att anmäla brott eftersom ingenting händer. I en undersökning genomförd av Livsmedelshandlarna våren 2019 uppgav 95 procent av de tillfrågade att en anmälan inte leder till några konsekvenser för de som utfört brotten.
Professor Stefan Holgersson och jur kand Ossian Grahn har gjort en forskningsrapport som visar på vad som händer med företagare när de upplever att de inte har rättssamhällets stöd i ryggen längre.
Rapporten är helt ny och detta är första tillfället för dig som är intresserad av dessa frågor att ta del av resultat och slutsatser.
Deltagare: Stefan Holgersson professor i kriminologi och jur kand Ossian Grahn presenterar resultatet från sin forskningsrapport: "I demokratins yttersta gränsland".
Örjan Josefsson – ICA supermarket Bro berättar om hur han och hans fru har mött den ökande kriminaliteten när rättsväsendet inte svarar upp mot behoven.
David Josefsson – riksdagsledamot (M) om hur rikspolitiken ska lösa krisen inom rättsväsendet
Moderator är Pär Bygdeson från Livsmedelshandlarna
Var: Handelns hus, Donnersgatan 1
När: 2 juli 11.00 Ingen anmälan krävs
Kan du inte delta i Almedalen är du välkommen att följa oss live på Facebook @livsmedelshandlarna
Dagligvaruhandeln vinnare i ny rapport
Förändringstrycket på handeln kommer fortsätta att öka. Växande digitalisering och ökad internationell konkurrens gör att nästan varannan krona i sällanköpsvaruhandeln kan komma att spenderas på nätet år 2030. Det medför färre butiker och jobb. Men för dagligvaruhandeln går det bättre, enligt Svensk Handels ”Läget i Handeln”
Enligt Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” kan upp emot 11 000 butiker och 50 000 arbetstillfällen i den svenska sällanköpsvaruhandeln försvinna till år 2030. I dagligvaru- och partihandeln väntas däremot antalet anställda fortsätta att öka något. Det gör att handeln som helhet väntas tappa upp emot 30 000 arbetstillfällen.
– Hastigheten i handelns omställning går snabbare än någonsin. Kunder kan enkelt jämföra varor och priser från hela världen direkt i sin mobil. När handelns spelplan snabbt ritas om är det avgörande att svenska handlare får rätt förutsättningar att konkurrera, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Vart tionde matinköp väntas ske online
Den snabba e-handelstillväxten i dagligvaruhandeln väntas fortsätta. Svensk Handels prognos är att Sverige följer utvecklingen i Storbritannien, där matförsäljningen på nätet kommit längst i Europa. E-handelns andel av den totala matförsäljningen i Sverige väntas växa till mellan 10 och 15 procent till år 2030.
– Hushållens utsikter för konsumtion är fortsatta goda men konkurrensen om kunden blir tuffare. En avgörande fråga är hur mycket av e-handeln som hamnar utomlands. Mixen mellan fysisk butik, e-handel och leveranser från Sverigebaserade lager kommer att vara ett starkt erbjudande framöver, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.
Ett förändrat konjunkturläge kan dock förändra situationen. Utöver minskad konsumtion väntas även en lågkonjunktur öka e-handeln ytterligare.
– En konjunkturavmattning kan bli en katalysator till de strukturella förändringar som sker i handeln. E-handeln är prisdriven och en lågkonjunktur kan leda till att den privata e-handelsimporten ökar ännu snabbare, säger Johan Davidson.
Källa: Svensk Handel
Fakta | från rapporten:
- Enligt Svensk Handels prognoser kommer den fysiska detaljhandeln utgöra 64 – 74 procent av omsättningen, den svenska e-handeln stå för 21 – 26 procent och den utländska e-handeln 5 – 10 procent av den totala handeln år 2030.
- Antalet butiker väntas minska med cirka 6 500 – 11 000. Det motsvarar en minskning av antalet butiker med mellan 20 och 35 procent.
- Antalet anställda i handeln väntas bli mellan 3 000 och 30 000 färre. Minskningen beror på att antal anställda i sällanköpsvaruhandeln väntas minska med 27 000 – 55 000 till år 2030.
Källa: Svensk Handel
Butik stänger igen efter rånvåg
Amir Burhani driver en bärbutik på Norra Tvärgatan tillsammans med sin fru och en anställd i Svedala cirka två mil sydost om Malmö. Under en dryg månad har hans butik utsatts för fyra rån. Nu i, mitten av juni, har han fått nog och stänger butiken för gott, skriver bland andra Sydsvenska Dagbladet.
Första rånet begicks av en maskerad person med kniv. Vid de två andra tillfällena var rånarna beväpnade med ett pistolliknande vapen. Samtliga gånger blev bytet kontanter från växelkassan.
I måndags blev butiken rånad mitt på dagen för fjärde gången. Rånaren kom in med hjälm på huvudet och hotade en anställd med ett vapenliknande föremål. Bytet blev cigaretter.
Stänger för gott
– Nu stänger vi för gott, vi orkar inte mer, säger Burhani till tidningen.
Han säger till Sydsvenskan att den anställde inte mår bra och har varit sjukskriven under den gångna veckan. Samtidigt säger han att ingen vill jobba i butiken. Nu klappar han igen butiken för gott. Enligt honom är kunderna ledsna och besvikna över det som har hänt.
När familjen startade en närbutik i Lomma för ett år sedan blev även den rånad av en person med ett pistolliknande föremål.
Enligt handlaren har det generellt blivit stökigare i Svedala den senaste tiden.
Inbrott och bilbränder
– En butik har fått krossad ruta, och en annan har haft inbrott där det stals cigaretter. Och det är bränder. Det sker lite mer i Svedala just nu, säger han till tidningen.
Natten till den 7 juni fick polisen larm om en bilbrand på Holmagatan i Svedala. Branden kunde släckas av räddningstjänsten. Ytterligare två bilar skadades i samband med branden.
Försök till mordbrand
Den 4 juni vid klockan halv fyra på natten brann fyra bilar på Värbyvägen i Bara i Svedala, skriver polisen på sin webbsida. Branden spred sig till en närliggande fastighet som fick mindre skador. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand.
Källor: SSVD, Aftonbladet, Expressen, Lokaltidningen, mfl.
Foto: Eventyr
De hetaste trenderna enligt årets ”Matrapporten”
Mindre kött, mer närproducerat och färre droppar alkohol i glaset. Det avslöjas i den senaste upplagan av Food & Friends ”Matrapporten”, som varje år studerar svenskarnas matvanor.
Det faktum att ungefär en fjärdedel av de ungdomar som säger att de är vegetarianer i själva verket äter kött några gånger i veckan var det som orsakade flest skratt i publiken när Pontus Dahlström, projektledare på Food & Friends, presenterade årets upplaga av Matrapporten i fredags. ”Pseudovegetarianer” är för övrigt det nya namnet på just den här gruppen.
Ungefär fem procent av svenska konsumenter räknar sig som vegetarianer och två procent är veganer, men i åldersgruppen 15-24 år är hela tio procent vegetarianer. Och nästan en tredjedel av alla som tillfrågats vill dra ned på sin konsumtion av nöt- och griskött.
Här är fler tydliga trender från Matrapporten:
Närproducerat har seglat upp som vinnare när det handlar om vilka produktegenskaper som konsumenterna värderar högst. För 22 procent av kvinnorna och 18 procent av männen är det viktigast att maten är närproducerad. Andra egenskaper som också värderas högt är billigt, hållbart producerat och att maten är utan tillsatser.
Mindre alkohol i glasen är en annan tydlig trend som drivs av de yngre generationerna. I åldersgruppen 24-34 år är det 16 procent som aldrig dricker alkohol. I alla åldersgrupper är det fler kvinnor som avstår alkohol jämfört med män; 13 respektive 10 procent.
Favoritmaträtter och variation är det lite skralt med. I genomsnitt är det elva recept som återkommer i ett genomsnittligt hushåll. Bland vardagsrätterna är det spagetti med köttfärssås som ligger etta på tio-i-topplistan, följt av kyckling med tillbehör och på tredje plats kommer fisk. När det gäller helgmat är det kyckling som har förstaplatsen, på andra och tredje plats kommer pizza och tacos.
Spontanhandling är det nya svarta, omkring 41 procent av konsumenterna bestämmer samma dag vad det ska bli för mat till middag på kvällen. Bara en dryg tredjedel av svenska folket planerar i förväg vad de ska äta under veckan. I storstäder som Stockholm och Göteborg går cirka hälften av de tillfrågade till matbutiken minst tre gånger i veckan. Ungdomarna hämtar i huvudsak sin inspiration till matlagningen från sociala medier; för personer över 55 år är mattidningar den viktigaste inspirationskällan.
Källa: Lif
Fakta | Matrapporten
Varje år tar kommunikationsbyrån Food & Friends tempen på hur svenska konsumenter handlar, lagar och äter; årets upplaga är den åttonde i ordningen. Frågor, analys och presentation görs av Food & Friends och en oberoende webbpanel från Nepa för att från en grupp av cirka 500 000 personer dra 1 000 svarande med ett representativt urval gällande ålder (15-74 år), kön och region.
Årets midsommarmat 2019
Livsmedelshandlarna lanserar 2019 års midsommarmat. Årets midsommarmat är på många sätt en självklar höjdpunkt som kan vara den rätt på midsommarbordet som smäller högst. Såväl gamla som unga älskar den och den finns i många former och smaker och numer även vegansk. Det senaste året har populariteten ökat på många håll i landet och inte minst i Linköping och Malmö har det på sistone varit uppmärksammade serveringar. Årets midsommarmat 2019 är …
Plastskatt och skattskam
I Sverige har vi idag inte några problem med plastpåsar som ligger och skräpar, mindre än fem procent av allt skräp enligt håll Sverige rent. Handeln håller på i snabb takt att ställa om till plastpåsar tillverkade av återvunnet och eller förnybart material och vi är på god väg att nå de 40 påsar per person och år som är målet.
I det läget planerar nu regeringen att införa en skatt på plastpåsar. Man låtsas vara miljöengagerad, men det handlar nog mest om att hitta 800 miljoner till budgeten. Effekten kan snarare bli att satsningen på dyrare, mer miljövänliga påsar stannar av eftersom skatten drabbar dem med. Förklätt miljöengagemang klarar vi oss utan. Dags för ett nytt ord efter flygskam och plastskam, och det är skattskam!”
Så kan du minska kostnaderna för ditt verksamhetsavfall
Det är viktigt som handlare att kunna skilja på verksamhetsavfall respektive ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. Det har flera handlare fått erfara som fått hjälp av Svensk Avfallsrådgivning.
En handlare bestämmer själv över sitt avfall och därmed vilka avfallsleverantörer man anlitar men ibland går kommunen in och vill bestämma och det gäller när avfallet är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. I övrigt kallas avfallet för verksamhetsavfall.
Kommunerna vill hävda hushållsavfall
– I lagstiftningen skiljer man på verksamhetsavfall och ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”, det senare har kommunen ansvar för och det förra är det verksamheten som ansvarar för. Men en osäkerhet uppstår då vissa kommuner i Sverige i dag har olika syn på vad som skall klassificeras som verksamhetsavfall och vad som klassas som hushållsavfall, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.
Och det har betydelse för handlare som hellre vill sända sitt verksamhetsavfall till sin vanliga avfallsleverantör än till kommunen då den egna leverantören vanligtvis kostar mindre. Därtill har handlaren en vinst i att bara använda sig av en leverantör och det kan vara att få samlad statistik.
– Sedan handlar det om att följa lagstiftningen också. Flera handlare har försökt att påverka kommunerna att tolka lagstiftiningen rätt och sedan det nu finns ett par prejudicerande domar i mark- och miljööverdomstolen så har det blivit tydligare.
Det innebär att det har blivit enklare för såväl handlare som kommuner hur verksamhetsavfall ska tolkas enligt lagstiftningen. Lagstiftningen var tidigare ganska luddig i detta avseende men nu är det tydligare, säger han.
Ändå finns det kommuner som inte vill ta till sig denna information och som kan hävda att verksamhetsavfall från en butik är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”.
Avfall som uppstår i verksamheten
Verksamhetsavfall är avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamheter, exempelvis butiker, restauranger och kontor och det är alltså verksamhetsutövaren som själv bestämmer vad som är ens verksamhetsavfall eller inte.
– Det kan vara allt från rester vid catering, svinn från frukt- och grönt eller gammalt bröd eller andra livsmedel som inte inte kunnat säljas. Men flera kommuner anser att det är att betrakta som jämförligt hushållsavfall och det är fel enligt de tolkningar av lagstiftingen som nu finns i dessa prjudicerande domar.
– Skillnaden ligger i att en kund som går och köper äpplen, tar hem dem och sedan slänger det som inte äts är hushållsavfall medan en butik måste tillhandahålla äpplen för försäljning i sin verksamhet och det som inte säljs är matsvinn som tyvärr är en nödvändighet för att bedriva verksamheten över huvud taget, säger han.
Finns det något avfall från en butik som skulle kunna betraktas som hushållsavfall?
– Om man har att göra med en kommun som inte känner till dessa domar som ligger till grund för en tydligare tolkning av lagstiftningen är det en god idé att låta kommunen hämta ett kärl varannan vecka eller så med avfall från det egna pentryt och toaletterna, i övrigt ska man hävda sin rätt till verksamhetsavfall, säger Peter Johansson.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Pixabay
Fakta | Verksamhetsavfall
- Med verksamhetsavfall avses avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamhet, t.ex. industrier, jordbruk, offentlig verksamhet, organisationer, butiker, restauranger och kontor.
- Det är i första hand verksamhetsutövarens ansvar att bestämma om det är ett verksamhetsavfall eller inte, men avgörs på objektiva grunder utifrån vad som är verksamhetsavfall.
- Varken ett kommunalt avfallsbolag eller en renhållningsförvaltning kan bestämma att ett visst avfall ska betraktas som ett hushållsavfall. Om det råder osäkerhet om hur avfallet ska klassificeras kan bara den lokala tillsynsmyndigheten fatta ett myndighetsbeslut i frågan. Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen.
- Avfall som uppkommer när mat tillagas/produceras i storkök, catering, restauranger, caféer och liknande verksamhet är verksamhetsavfall.
- Utrangerade livsmedel som inte sålts i butiker, med eller utan förpackningar, är verksamhetsavfall.
- En verksamhet kan söka dispens hos kommunen för att hantera sådant avfall som ska klassificeras som hushållsavfall enligt 15 kap. 25 § miljöbalken. Om beslutet avslås kan det överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstol.
Källa: Återvinningsindustrierna