Livsmedelshandlarna bjuder på rån

Här får polisen i Almedalen stöldgodis.

Polisen stöttar Livsmedelshandlarnas initiativ ”Tryggare Matbutiker” under Almedalsveckan. Över en kopp snutkaffe och ett rån diskuterar Livsmedelshandlarnas styrelse tillsammans med poliserna om hur vi tillsammans kan minska brott i butik. Både genom ett bättre samarbete men också genom att utveckla rättsväsendet och den svenska lagstiftningen så att polisens arbete ger effekt.

by Marie Halldestam Hallencreutz

Kraftfullt av Livsmedelshandlarna i Almedalen

Livsmedelshandlarna jobbar aktivt för att föra fram budskapet om det ohållbara i situationen för landets matbutiker vad gäller de eskalerande antal brotten och hur brotten, hoten och trakasserierna blir allt grövre. Läs mer om Snattarsnacks, andra bullar, snutkaffe och ett rån på köpet.

Under hela Almedalsveckan utför Livsmedelshandlarna så kallade gerillaaktiviteter där man med en rullande fikastation erbjuder stöldgodis till Almedalens besökare för att uppmärksamma handlarnas ohållbara situation i sina butiker. Här får man snattarsnacks, andra bullar, snutkaffe och ett rån på köpet.

Nadja fick stöldgodis

En av dem som fick en påse stöldgodis var Nadja Vinberg som jobbar på Ica Nära Bonden på Södermalm i Stockholm.

– Det är viktigt att man tar upp säkrare arbetsvillkor för oss som jobbar i Livsmedelshandeln. Kanske vi har en extra utsatt butik, jag vet inte, men jag avvisar kunder dagligen som hotar och snattar. Det är mycket obehagligt och det är klart man önskar att det inte skulle behövas men så har vi det på jobbet, säger hon till Livsviktigt.

Två i butiken vid stängning

Trots den dagliga hotbilden vill hon fortsätta att arbeta i butik.

– Om det blir ännu värre eller om något allvarligt händer kanske jag ändrar uppfattning men jag försöker hålla fast vid det positiva med jobbet som att man möter en massa trevliga människor också.

– Vi är alltid två i butiken vid stängningsdags och om vi har en hotbild så kallar vi in polisen vid stängning.

Har ni inte ordningsvakter till det?

– Ibland. Poliser har större avskräckande effekt medan ordningsvakter har bättre koll på vilka det handlar om. Det blir en avvägningsfråga från gång till gång, säger Nadja Vinblad.

Under tisdagen höll och deltog Livsmedelshandlarna i tre seminarium.

Polisforskning i livsmedelshandeln

Morgonen började med presentation av Stefan Holgerssons forskningsrapport ”I demokratins yttersta gränsland- vad händer när rättsväsendet överger butikerna”. Resultatet av forskningen är skrämmande och helt i linje med det arbete som Livsmedelshandlarna har drivit under flera år. Utdrag från rapporten:

”Den stora katastrofen i dag är att rättsväsendet har abdikerat. Det har i princip blivit lagligt att stjäla, åklagarna är inte intresserade av att sätta dit folk.”

Läs mer om rapporten med intervju av författarna Stefan Holgersson och Ossian Grahn på sidorna 10-11.

Utsatt situation i Bro

Efter ett kort genomdrag av rapporten bjöds Örjan Josefson, handlare från Bro upp för att berätta om sin situation i Bro.

– Jag såg direkt vad konsekvenserna blir i ett utsatt område, det fanns ingen respekt alls, med ett gängsamhälle som börjar skapas redan i låga klasser i skolan, sa Örjan Josefson under seminariet.

Sköt rakt in i butiken

Örjan berättade om hur han och hans fru blev utsatta för ett väåpnat rån.

– De sköt två skott, rakt in i butiken, där min fru stod och tömde kassan, Örjan Josefson

– Vi orkade inte längre! Vi behövde göra något själva! Vi förlängde öppettiderna, vi pratade med skolorna, och vi startade en BID (Business Improvement District) Genom att skapa en bättre plats med samma målbild får vi ett tryggare samhälle.

Läs mer om Paret Josefsson och deras satsning för sin butik i Bro i Livsviktigt nr 4 2019.

Mer än bara fler poliser

Till seminariet var även moderaternas David Josefson inbjuden. Han ställde sig frågan ”Vilken typ av samhälle vill vi ha?” Han ville lyfta värderingsdiskussionen och lyfta den politiska diskussionen från att bara handla om fler poliser!

“Brottsproblematiken äter vår tid”

Efter lunch deltog Livsmedelshandlarnas Monica Bloom i Svensk Handels seminarium ”När kriminella får diktera villkoren - hur brotten påverkar handeln och vilka åtgärder som krävs”.

Per Geijer från Svensk Handel gick igenom de senaste siffrorna från deras årliga rapport Trygghetsbarrometern som bland annat visade att 1 av 1500 butiksstölder leder till fällande dom.

Monica delade med sig av sin situation i sin butik på södra station.

– När jag anställer nya måste jag ha lika lång information om säkerhet som jag har om kundservice. Problemet äter vår tid och kunderna blir lidande.

Brott i butik en samhällsfråga

På seminariet deltog även Malin Wallin, fd åklagare, Anders Carlsson från KD, Annika Hirvonen Falk, riksdagsledamot, (MP), Anders Svensson, VD, ICA Sverige och Viktor Adolphson, polisinspektör, Yttre Befäl.

– Detta är en samhällsfråga, inte en polisiär. Vi behöver en helhetsatsning i samverkan. Detta är ju ett brott för hela samhället, inte bara handlarna och polisen, sade Marie Wallin, fd åklagare.

Måste tas på allvar

Monica Bloom fick sista ordet och avslutade med:

– Jag vill se snabbare hantering vid anmälan. Jag vill se tillträdesförbud. Jag vill att frågan om vardagsbrotten måste tas på allvar. Det är inte längre ”nice to have” det är ett ”need to have”, sade hon.

“Vi tvingas ta över andras uppgifter”

På eftermiddagen deltog Pär Bygdeson på Tryggare Sveriges seminarium om platssamverkan.

– Vi får inget tillbaka i form av rättsapparaten. Därför har platssamverkan blivit ett viktigt verktyg för oss att delta i, sade Pär Bygdeson. Vi tvingas ta över andras uppgifter, såsom polisens, kommunens och rättssamhället. Det är inte hållbart på sikt. Men idag måste vi det för att man ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

Fortsätt att följa Livsmedelshandlarna under Almedalsveckan på Facebook @livsmedelshandlarna och på Twitter @Tryggmatbutiker.

Text: Marie Hallencreutz och Sally Jönsson

Foto: Sally Jönsson, Eventyr och Jonas Borg

by Marie Halldestam Hallencreutz

Nya branschriktlinjer för handlare om hantering av ABP

Nu finns branschriktlinjer för Animaliska biprodukter, ABP, som ska göra det enklare för handlare att hantera denna typ av avfall.

Hanteringen av animaliska biprodukter, ABP, har länge varit en knivig fråga för handlare. Anledningen är att det har saknats tydliga riktlinjer mellan livsmedelsbranschen och myndigheten Jordbruksverket för hur sådant avfall ska hanteras och därmed har kontrollerna skett godtyckligt ute bland kommunerna

Komplicerad förordning

– Förordningen som ligger till grund för hantering av ABP är mycket komplicerad och svårgenomtränglig. Den kom till efter stora utbrott av galna ko-sjukan för drygt 10 år sedan och gäller i hela EU. Branschen har i flera år arbetat med att ta fram riktlinjer för att förenkla för handlare hur man tar rätt på detta avfall, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Utbildning och information

Det är kommunernas livsmedelinspektörer som utför kontrollen men i detta fall är det på uppdrag av Jordbruksverket och inte av Livsmedelsverket. Brist på samverkan mellan dessa myndigheter samt att regelverket inte är helt lätt att tolka har gjort att kontrollen av ABP har skilt sig kraftigt åt mellan kommunerna.

– En del kommuner har inte alls prioriterat frågan medan andra har gjort flygande kontroller och till och med hotat med vite. De allra flesta handlare är väldigt duktiga på att hantera avfall, även ABP, på ett riktigt sätt och personligen föredrar jag utbildning och information innan man går ut och dömer. Vi har utbildat flera butiker i hantering av ABP och det har varit mycket uppskattat. Vi hjälper hjärna fler handlare som skulle vara intresserade, säger Peter Johansson.

Stöd för egenkontroll

De nationella branschriktlinjer för livsmedelsbutikers hantering av ABP som finns nu har tagits fram av Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med Livsmedelshandlarna genom Svensk Avfallsrådgivning AB. Riktlinjerna är antagna av Jordbruksverket och finns på deras hemsida.

Bakgrunden till branschriktlinjerna är att animaliska biprodukter ska vara spårbara och inte felaktigt komma tillbaka in i livsmedelskedjan igen, efter att ha bedömts vara avfall.

Syftet med branschriktlinjerna är att ge livsmedelsbutiker förutsättningar att hantera ABP på ett standardiserat sätt, som följer lagstiftningen, och som är smidig för livsmedelsbutiken. Branschriktlinjerna fungerar även som stöd i butikernas egenkontroll.

Detta är ABP

Animaliska biprodukter (ABP) är produkter som kommer från djurriket och som inte har varit ett livsmedel eller inte längre är det.

Det krävs endast en liten andel av exempelvis kött, mjölk eller ägg i en produkt som inte längre kan eller får användas som ett livsmedel för att det ska räknas som ABP. Till exempel klassificeras en kasserad köttfärspaj eller kasserad sockerkaka, som innehåller ägg, som ABP. ABP delas in i tre olika kategorier och man kan läsa mer om dessaa på Jordbruksverkets hemsida.

– Det är lätt att tro att det bara handlar om avfall från styckning av kött eller annat avfall från delikatessdisken men så är det inte. Även en vetebrödslängd som penslats med ägg hör till ABP om varan gått ut på datum. Här är det bättre att vara övertydlig än tvärtom, säger Peter Johansson.

Hållbarhetsmål Agenda 2030

Branschriktlinjerna fokuserar på hur ABP ska omhändertas när avfallet väl har uppstått i en livsmedelsbutik. Men alla handlare bör sträva efter, så lång det är möjligt, att förebygga uppkomst av ABP-avfall.

Svensk Dagligvaruhandel har ställt sig bakom FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, vilket bland annat handlar om en målsättning om ett halverat matsvinn i bland annat butiksledet. Men ABP kommer ändå alltid att uppstå i viss mån. Ett sätt att ta tillvara på sådant som inte längre kan säljas som livsmedel kan vara att låta det gå vidare som foder. För att det ska var möjligt ställs dock en del krav på butiken.

– Handlare som hanterar mycket ABP brukar ha bra koll på vad som kan gå till foder eller inte och vad som krävs av dem i form av hygienregler och annat. Är man osäker kan man alltid kontakta oss på Svensk Avfallsrådgivning.

– Bara en sådan sak som att kolla prisskillnaden på att lämna blandavfall respektive ABP kan ta en en bit på väg. Har man till exemepel lite avfall och en leverantör med små prisskillnader kan det löna sig att låta allt avfall gå som ABP. Det är mycket att tänka på och vi har hjälpt många butiker att förhandla fram förmånliga avtal oavsett avfallsfraktion, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Fakta | Detta bör du känna till om hantering av ABP

• Inför hanteringen av ABP som en punkt i livsmedelsbutikens egenkontrollprogram.
• Säkerställ att personalen har de kunskaper som behövs.
• Se över om det finns möjlighet att undvika att ABP-avfallet uppstår eller åtminstone minskar i framtiden
• Ta kontakt med din nuvarande transportör och efterfråga elektronisk hantering av handelsdokument för animaliska biprodukter.
• Vid upphandling av ny transportör, ställ krav på elektronisk hantering av handelsdokument för animaliska biprodukter.
• Identifiera tillsammans med transportören vilken kategori av ABP som uppkommer i butiken.
• Kontrollera efter inrättandet av det elektroniska systemet att information om; avsändare, transportör, mottagare, ABP-kategori, mängd och datum redovisas i systemet och är lättillgängliga för butiken.
• Om det inte finns möjlighet att införa ett elektroniskt system kan butiken använda Jordbruksverkets förenklade handelsdokument.
• Skapa ett register med information om transportörens och mottagningsanläggningens namn, adress och eventuella registrerings- och godkännandenummer. All dokumentation som berör registret ska sparas i minst två år. Även handelsdokument (kopia) måste sparas i två år. Arkivering kan ske både elektronisk och i pappersformat.

Exempel på vad som kan ingå i en ABP-kontroll

• Att ansvarig i butiken vet vad ABP är och kan identifiera var i livsmedelsbutiken det uppstår, samt vilken kategori som förekommer.
• Att ABP tydligt separeras från livsmedel så att det inte riskerar att förväxlas.
• Märkning av transportbehållare.
• Att butiken har sparat handelsdokument eller har tillgång till handelsdokument digitalt samt har register över försändelser i upp till två år.
• Att butiken har rutiner för handelsdokument och register.

Källa: Svensk Dagligvaruhandel, Jordbruksverket

by Marie Halldestam Hallencreutz

Pär Bygdeson: Med jämna mellanrum vill jag bo i Finland

Det finns en rationell pragmatism i hur man i Finland hanterar vissa frågor, något som vi svenskar saknat under många år. Jag tänkte här belysa detta med två exempel på hur Finland hanterar områden, som även finns i Sverige på ett, i mitt tycke, bättre sätt. 

För ett antal år sedan kom först en bok och sedan en film som hette Hallonbåtsflyktingen. Den handlade om en finsk man som innerst inne kände att han var född till svensk och ville genomgå ett nationalitetsbyte. Det gick väl sådär, men både film och bok var underhållande. Ibland kan jag dock själv känna mig som en Lakritsbåtsflykting, att jag skulle vilja vara lite mer finsk än svensk. Eller i alla fall leva i ett samhälle med lite mer finska inslag. Det finns en rationell pragmatism i hur man i Finland hanterar vissa frågor, något som vi svenskar saknat under många år. Jag tänkte här belysa detta med två exempel på hur Finland hanterar områden, som även finns i Sverige på ett, i mitt tycke, bättre sätt.

Livsmedelskontrollen

För många som jobbar inom dagligvaruhandeln är den ojämna och okoordinerade svenska livsmedelskontrollen väl känd. Tvåhundranittio kommuner som alla har olika resurser, inställning och förutsättningar ska genomföra kontroll av de butiker som finns i kommunen. Butiker som ofta arbetar i ett kedjesammanhang men som får olika bedömningar, trots att de gör likadant som butiken i grannkommunen. I Finland insåg man att detta var ett problem och har numera krav på att om en kommun inte kan anställa ett visst minimiantal inspektörer får man gå samman med grannkommunerna, tills man når upp till det antal inspektörer som behövs för att säkerställa kompetens och resurser. I Sverige har vi kraftfullt utrett frågan i omgångar sedan 1988.

Brott i butik

Det finska rättsväsendet är effektivare än det svenska i arbetet med att förhindra brott i butik. Så effektivt att stöldligor från Finlands östra grannland väljer att köra bil genom hela norra Finland för att sedan begå sina brott i Sveriges nordligaste kommuner, innan de åker hem igen. När en person begår ringa stöld, det som tidigare hette snatteri, i Finland, och blir kvarhållen i butik kommer polisen. Den som gripits kan då välja mellan att betala böter och få saken ur världen, eller att låta fallet gå till allmänt åtal. Om det allmänna åtalet leder till fällande dom är straffet böter. Om den som blir fälld inte betalar böterna omvandlas det till fängelse. I Sverige är sannolikheten låg att polisen kommer, än lägre är sannolikheten att ringa stöld leder till åtal och om personen blir fälld och inte betalar sina böter händer. Just det, ingenting.

Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna

by Marie Halldestam Hallencreutz

Personal lämnar matbutikerna på grund av hot och trakasserier

Livsmedelshandlarnas enkätundersökning visar att drygt hälften av handlarna upplever att brotten har ökat bara det senaste året. Igen. Och nu börjar handlarna tappa sin personal och har svårt att rekrytera ny. Utvecklingen går i rakt motsatt håll mot vad politikerna lovade i bland annat Almedalen i fjol.

Med start 2018 började Livsmedelshandlarna mäta hur deras medlemmar upplever utvecklingen vad gäller brott i butik. Då framkom fakta som tydligt visade att det är en av de allra viktigaste frågorna för den som driver en livsmedelsbutik. Hot, stölder, motvärnsrån och trakasserier hör till vardagen, och säkerhets- och trygghetsfrågorna dominerade valrörelsen 2018. Men utvecklingen går åt motsatt håll.

Tomma politiska löften

– De politiska löftena har varit många, inte minst under förra årets Almedalen. Vi skulle få fler poliser, straffrabatten skulle ses över och man tittade även på möjlighet till tillträdesförbud, alltså att kunna porta snattare och andra som hotar och trakasserar i butik. Inget av det har hänt. Det har bara varit tomma ord. Istället har handlarna fått påbud om att hålla reda på rökare utanför butiken från och med den 1 juli. Det är skrattretande om det inte vore så skandalöst och sorgligt, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Värre än någonsin

Under våren 2019 följde Livsmedelshandlarna upp vad som hänt under ett år och nu finns ett samlat resultatet från 2019 års Handlarenkät. Det har inte gått åt rätt håll, utan situationen för butikerna är på många sätt värre än vad den var 2018.

Oroande utveckling

Resultatet av årets undersökning visar på en oroande utveckling för många av landets matbutiker:

• Det har blivit än tuffare det senaste året att driva butik.
• Det upplevs i princip meningslöst att anmäla stölder, hot och trakasserier.
• Butiken har tagit på sig ett än större ansvar och kostnader för att skydda sig mot brott än tidigare.
• Var femte handlare har förlorat personal på grund av den otrygga arbetsformen.

Stölder upp med mer än hälften

Årets Handlarenkät, som bygger på svar från 154 enskilda handlare från Ica, Tempo, Handlarn, Nära Dej, Hemköp och Matöppet visar på dyster läsning.

– Vi ser en ökning med 61 procent av brott i våra butiker det senaste året där drygt hälften av handlarna upplever att antalet stölder är fler nu än jämfört med i fjol.

Sämre stöd från polisen

Därtill anser 68 procent av handlarna att de fått sämre stöd från polis och övrigt rättsväsende det senaste året och 95 procent av handlarna ser inte värdet av att anmäla brott eftersom det inte blir någon påföljd vilket gör att 71 procent av handlarna avstår helt och hållet från att anmäla. 30 procent av de tillfällen som polis kallats till butikerna kommer de inte över huvud taget.

– Att polis och rättsväsende har abdikerat från sitt ansvar har jag sagt otaliga gånger men nu har det blivit mer än akut. Vi ser att allt fler blir utsatta för hot och trakasserier så att de på allvar funderar på att att lägga ner sin verksamhet, säger Pär Bygdeson.

Hot och trakasserier allt vanligare

Hot och trakasserier har ökat med drygt 43 procent det senaste året, (43,5%).

Nästan var femte handlare uppger att denne och dennes familj blivit hotad av kriminella, (18 %).

Över hälften av handlarna har ökat sina investeringar i förebyggande säkerhet såsom kameror, väktare och annan säkerhetsutrustning jämfört med i fjol, (53 %).

– Kostnaderna för brott i butik läggs i stort sett helt och hållet på butikerna, dubbelt upp! Dels måste de investera i säkerhet, dels får de ingen hjälp från polis och rättsväsende – som de redan betalat skatt för.

Svårt rekrytera personal och väktare

15 procent av handlarna har blivit utsatta för motvärnsrån under året och 16 procent har funderat på att sälja eller stänga butiken på grund av brott.

40 procent upplever att personalen mår sämre på grund av brotten som begåtts i butiken det senaste året och nästan var femte (18 %) har svårt att behålla personalen på grund av brott och lika många har faktiskt slutat på grund av brott (19 %).

För 16 procent av handlarna har det blivit svårare att rekrytera personal till butiken på grund av brott i den och 12 procent tycker att det har blivit svårare att rekrytera väktare till butiken.

Ta av skygglapparna

– Att inte ens få personal att stanna i butiken är illa nog men att det nu uppstått ett rekryteringsproblem visar på ett mycket allvarligt problem. Ett problem som måste lösas nu, säger Pär Bygdeson och tilläger: Det är dags för politikerna att ta av skygglapparna. Än finns det tid att vända utvecklingen. Men vi pratar minuter nu.

Text: Marie Hallencreutz

Illustration: Livsmedelshandlarna/Eventyr

by Marie Halldestam Hallencreutz

Polisforskning: Så sviks handeln av rättsstaten

För drygt ett år sedan skrev Livsviktigt om polisforskaren Stefan Holgerssons planer på att studera hur företagare förhåller sig till det alltmer sviktande rättssystemet. I studien skulle även livsmedelshandlares upplevelser ingå och nu har man tagit fram en delraport som bygger på intervjuer av 35 handlare runtom i Sverige. Rapporten kallas I demokratins yttersta gränsland och resultaten presenteras under Almedalsveckan.

Forskningen ska via intervjuerna tydliggöra orsaker till frustrationen över nuvarande rättssystem, men också vad det fått eller kan få för effekter.

Syftet med studien är att fånga exempel på hur handlarna upplever hur rättssystemet fungerar när brott sker i butiken, och om de upplever att de själva, eller tillsammans med andra, måste förebygga och/eller skydda sig mot brott, och i sådana fall hur de går tillväga eller funderar på att gå tillväga.

Egna lösningar

Stefan Holgersson var - och är - särskilt intresserad av att lyfta fram exempel på andra lösningar än det rättsväsendet erbjuder för att komma tillrätta med rättsväsendets upplevda tillkortakommanden.

– När rättsystemet inte klarar av sin uppgift att värna medborgarna vad gör de då för att skydda sig? Vad gör handlarna när snatterierna inte tas på allvar? Jag är ute efter exempel på egna lösningar eller i samverkan med andra, iscensatta eller funderingar på lösningar, sade Stefan Holgersson för ett år sedan.

Anonyma svar

Ämnet är känsligt och för att få så ärliga svar som möjligt är samtliga intervjuade handlare anonymiserade i rapporten. Det ska inte ens gå att lista ut från vilken ort handlarna kommer ifrån.

Redan i höstas startade intervjuarbetet och Stefan Holgersson tog jur. kand. Ossian Grahn till sin hjälp med intervjuerna.

– Hittills har vi talat med cirka 35 handlare och vi fortsätter med intervjuerna ett år till. Vi får se hur många det blir i slutändan. Men redan nu kan man skönja olika mönster. Gemensamt för dem alla är dock deras utsatthet och att deras situation försämrats i enorm takt de senaste 10 åren. Många är också oroliga för utvecklingen men samtidigt vill de ändå fortsätta jobba i butik och de vill inte ha några slutna system som i andra länder, säger Ossian Grahn.

Otryggheten tilltar

Alla typer av brott i butik har eskalerat utom grovt väpnade rån eftersom de allra flesta butiker idag har Cash Guard och dessutom används det mindre kontanter numera.

– Gemensamt för de vi talat med är också känslan av otrygghet och oro för personalen. Handlarna utsätts för mycket hot om våld och även för reellt våld. Värst är det för butiker i de områden som polisen kallar för särskilt utsatta. Där förekommer så gott som dagligen någon form av kriminalitet. Allt från snatterier och stölder till droghandel, hot, våld och även rån, säger han.

Allt färre anmäler brott

Samtidigt är det bara för de riktigt grova brotten som handlarna vänder sig till polisen för en anmälan.

– De flesta anmäler långt mindre idag än tidigare. Vi har uppgifter från Mälardalen att det på 100 anmälningar kan bli en (1) fällande dom så det är ingen vits med att anmäla. Dessutom tar polisen så lång tid på sig att komma att det inte lönar sig att binda upp ett par i personalen för att passa en gärningsperson som dessutom kan vara riktigt farlig. Ingen handlare vill utsätta sin personal för onödiga risker. Sedan vet handlarna också att polisen inte bryr sig om att utreda för ringa stöld när det ligger högar med outredda grövre brott.

Vissa anmäler allt

Men det finns handlare som valt en motsatt strategi.

– De anmäler allting bara för att visa hur hur många tillgrepp som faktiskt görs. Då har de så att säga bevis för hur rättsstaten sviker dem och det väcker sympati hos allmänheten och fungerar också opinionsbildande men framförallt ska det kännas att bli påkommen i butiken och kanske också förhörd av polisen. Då kanske de väljer andra ställen att begå brott på om butiken gör sig känd som ”besvärlig”, säger Ossian Grahn.

Ökad bevakning

Annars är den vanligaste strategin att skydda sig mot brott ökad bevakning i form av kameror, larmbågar, speglar, cash guard och väktare och även vaktbolag vid stängning.

– Men det räcker inte alltid. Ofta känner gärningsmännen till att väktare har begränsade befogenheter jämfört med ordningsvakter och poliser. Det kan kännas tryggt för personalen att ha en väktare omkring sig eller en väktare som man kan kalla på men om det tas fram vapen finns det inte mycket en väktare kan göra.

Har handlarna fler strategier för att skydda sig?

– Ja, dels kan de ingå i samarbeten med andra näringsidkare i närheten, exempelvis vid ett torg eller i en galleria. Samarbeten med kommun, polis och skolor förekommer också.

Tar reda på gärningsmännen själva

– Sedan finns det handlare som skapar kontaktnät med de boende i området för att komma i kontakt med vänner till förövare eller till själva förövaren/-na för att motverka att de begår nya brott och i bästa fall betalar vad de stulit för. En annan strategi är att ta fast gärningsmannen vid själva stölden och begära varans dubbla pris för att denne ska slippa anmälan.

Indirekt beskydd

Andra sätt att skydda sig är att anställa en släkting till en känd gärningsman som ofta begår brott i butiken. Detta för att minska incitamentet att begå brott just där. En typ av indirekt beskydd. Beskyddarverksamhet däremot förekommer inte.

– Ingen handlare av dem vi talat med uppger sig ha blivit pressade på pengar för att slippa brott men däremot säger sig flera känna till andra som är utsatta för det och dessa handlare vill vi gärna komma i kontakt med i våra fortsatta intervjuer.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay

Delta i polisforskning

– berätta hur du som handlare hanterar brott i din butik

BAKGRUND Stefan Holgersson, polis och docent vid Universitetet i Linköping håller på med ett forskningsprojekt tillsammans med jur. kand. Ossian Grahn. Ett tema i detta forskningsprojekt handlar om att polisen/rättsväsendet inte lever upp till samhällskontraktet vad gäller att agera mot tillgrepp/stölder/hot i butik.

Nu söker de fler livsmedelshandlare som vill delta i deras undersökning om rättssystemets brister och konsekvenser.

Syftet är att fånga exempel på:

• hur handlarna upplever hur rättssystemet fungerar när brott sker i butiken,
• och om de upplever att de själva, eller tillsammans med andra, måste förebygga och/eller skydda sig mot brott,
• och i sådana fall hur de går tillväga eller funderar på att gå tillväga.

OM UNDERSÖKNINGEN

• Studien görs genom att via intervjuer fånga exempel från olika delar av landet. Exemplen anonymiseras så att det inte går att räkna ut var i landet de är hämtade ifrån eller vilka butikskedja det rör sig om.
• Exemplen är dels tänkta att tydliggöra orsaker till frustrationen över nuvarande rättssystem, men också vad det fått eller kan få för effekter.
• Intervjuerna genomförs per telefon. Ingen frågemall används utan intervjuerna handlar om att fånga respektive aktörs exempel/erfarenhet.
• Genomsnittsintervjun beräknas ta 10-15 minuter och i utskriven form omfatta cirka en A4-sida. Eftersom den som intervjuar styr intervjun kommer en del berättelser vara kortare än en halv A4-sida, medan andra överstiger en A4-sida.
• Renskriva intervjuer kommer att skickas till den som intervjuats för att denne ska kunna kontrollera att intervjun återgetts på ett bra sätt, att anonymiseringen är tillräcklig och för att ge sitt samtycke till att berättelsen återges i en forskningsrapport.
• Utifrån vad som framkommer i studien kan det finnas anledning att fråga sig (och ansvariga politiker): Vad ska butiksägarna göra när rättssystemet sviker dem? Måste de själva lösa problemet? Vad ingår i samhällskontraktet att staten ska göra vad gäller skydd och förhindra brott?
• Intervjuerna påbörjades hösten 2018 och fortsätter till 2020.

Är du intresserad av att delta i Stefan Holgerssons forskningsstudie? Mejla red@livsmedelshandlarna.se så förmedlar vi kontakten.

by Marie Halldestam Hallencreutz