Bidrag från Klimatklivet skiljer mellan länen

Klimatklivet kallas regeringens satsning för att minska gaser som påverkar klimatet negativt. Satsningen är den del av statsbudgeten som beslutats av riksdagen och för handlarnas del handlar det om att kunna få bidrag för utbytet av kylar och frysar till sådana med mer miljövänliga köldmedier.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Alla kan få bidrag utom privatpersoner. Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investerinsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Hård konkurrens

För handlare som behöver byta ut sina kylar och frysar på grund av gamla typer av köldmedier, eller kylgaser som det också kallas, innebär det att de kan söka bidrag inom ramen för Klimatklivet för att göra så. Men tyvärr skiljer det mellan länen då det är många som fightas om pengarna. Dessutom är utbytet av kylar och frysar redan reglerade i f-gasförordningen och man har då mindre chans att komma ifråga för bidrag.

Skiljer mellan länen

– Det handlar om cirka 1,5 miljarder kronor per år men det är många företag, organisationer och offentliga aktörer som vill ta del av bidragen. Alla typer av förändringar som leder till minskade klimatutsläpp kan komma ifråga.

– För handlare som ska skaffa nya kylar och frysar enligt f-gasförordningen kan det bli knepigt. Jag vet flera butiker som fått bidrag medan andra har fått nej. Dels beror det på konkurrensen i länet från andra aktörer, dels har de fått höra att de ändå är tvingade att byta ut kylgaserna enligt f-gasförordningen. Läget är minst sagt olika utifrån var man befinner sig, säger Daniel Liljeberg, näringspolitisk ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Svårt och dyrt

Livsviktigt har tidigare skrivit om utbytet av kylgaser, liksom kylar och frysar enligt f-gasförordningen, och det hela sker stegvis. Generellt gäller att kylar och frysar ska bytas ut senast 2020 men om aggregaten inte läcker så behövs inte det. Det viktiga är att man har en plan över hur övergången till miljövänliga köldmedier ska gå till samt veta hur man ska göra om de plötsligt havererar. Ett problem för många handlare är dock bristen på kyltekniker som kan säkerställa ett utbyte av kylarna och frysarna och för mindre butiker handlar det om pengar.

Hot mot lanthandeln

– Det här bidraget är mycket värdefullt för att bevara butiker i glesbygden då det handlar om stora investeringar för dem. Detta har vi påtalat i våra diskussioner med dem som ansvarar för detta regleringsbrev, säger Daniel Liljeberg.

Anledningen är att en stor butik som till exempel en Ica Maxi har enklare att räkna hem investeringen på grund av större omsättning.

Öronmärka till handeln

– Vi är kritiska till godtyckligheten mellan de olika länen när det gäller att bevilja bidrag. Helst vill vi se att en viss summa öronmärks för butikerna oavsett var man befinner sig och vilken länsstyrelse det är som beviljar bidraget. Detta är också en linje vi driver, säger han.

Testa att söka bidrag

Men tills vidare handlar det om att som handlare känna till att det finns pengar att ansöka om för att byta ut sina kylar och frysar till mer miljövänliga alternativ.

– De nya kylsystemen är mindre energikrävande vilket också belastar elräkningen mindre. Detta har särskilt de större butikerna nytta av men visst påverkar det även de mindre. De mindre butikerna är dock mer utsatta då många ofta lever på marginalen men de har samtidigt en stor betydelse för en levande landsbygd.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Dagligvaruhandel

 

Fakta | Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om.

Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare medel till Klimatklivet.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt.

I riksdagens beslutade vårbudget 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investeringsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Vem kan få stöd och för vad?

Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. De som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.

Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.

Vill du söka stöd, läs mer på sidan "För dig som vill söka stöd".

Källa: Naturvårdsverket

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Om-Klimatklivet/


Ökad medvetenhet bland unga styr mattrenderna

Kommunikationsbyrån Food & Friends lanserar för 16:e året i rad sin trendspaning som speglar aktualiteter i samhället med utgångspunkt i maten. Temat för i år är The Woke up Call, som hänvisar till en stark medvetenhet bland unga konsumenter att förändra samhället genom medvetna val och krav.

– Trenden går mot en ökad medvetenhet. Kundens fokus har tidigare legat på miljöpåverkan men innefattar framöver även sociala frågor. Hur kan det vi äter göra skillnad i andra människors liv? Svaret syns på din tallrik, det är dags att vakna upp till nya normer i matvärlden”, säger Lennart Wallander, VD Food & Friends.

Hur vill vi äta i framtiden?

Vi vill ha det bästa av vad staden kan erbjuda oss, allt samlat under samma tak. Trenden ”Food Halls” är en modern version av Food Courtsen från 90-talet som man gärna förknippar med gallerior. Nu återvänder trenden i ny tolkning, stiligare, hippare och alltid bubblande av olika aktiviteter. Det bästa exemplet kommer från Lissabon, som har en Food Market. Den öppnade 2014 av nöjestidningen Time Out, sedan dess har de expanderat till Miami, NY och Boston, med planer på fem städer till.

Vad äter vi?

När World Economic Forum listar världens 20 mest dynamiska städer är 19 av dessa asiatiska. Eftersom trender generellt föds i städer, kan vi räkna med att bli starkt influerade av Asien när det gäller både mode och mat. Japansk curry och kinesiska Bing blir två uppmärksammade rätter, men vi kommer även att mötas av nya smaker från länder som Filipinerna och Taiwan.

Vad äter vi inte?

Tänk på hur snabbt attityden till flygresor förändrades. Fram till juli i år har antalet landade plan minskat med 6 procent på Sveriges flygplatser. Det råder flygskam, och som nästa led i detta följer transport-skam. Det innebär att vi framöver kommer att minska våra inköp av utländska produkter och råvaror till förmån för det lokala. Andelen konsumenter som idag aktivt väljer svenska varor har ökat från 65 procent (2014) till 72 procent (2019). Hur ser framtidens butik ut? Globalt går trenden från att kunder efterfrågar varor som är ekologiska, till att önska varor som är hyper-lokalt producerade. För svenska handlare är detta omöjligt att erbjuda i närtid, men i framtiden kan det vara mer möjligt. I Sverige pågår redan nu försök att odla bland annat sötpotatis, quinoa och wasabi. Enligt Svenska Lantbruks Univeritetet finns tankar på att även odla okra, indisk aubergin, yacon, ingefära, gurkmeja, tomatillo och molokhia (egyptisk spenat).

Vilka krav ställs på framtidens företag?

Som vanligt föds nya trender och attityder med nya generationer. Generation Z, som är födda mellan 1995 och 2010, höjer sin röst och anser att företag har ett ansvar för både miljömässiga och sociala frågor. Generationen ser sig som aktivister och bojkottar företag baserat på deras ståndpunkt. Detta är en högst medveten grupp, de är ”Woke”. Som ett resultat av Woke-rörelsen ser vi till exempel märkningen ”B Corporations” som garanterar att företaget agerar positivt vad gäller dess medarbetare, samhälle, miljö och kunder. Precis som en miljömärkning, men med en social vinkel. Idag har ca 3 000 företag certifierats i över 60 länder.

Hur agerar framtidens fin-restaurang?

Några av världens främsta restauranger nöjer sig inte längre med att köpa lokalt producerade råvaror, nu vill de kontrollera hela kedjan. Därför köper de hela gårdar för att göra restaurangen mer eller mindre självförsörjande. Efter trenden ”Farm to table” pratar man om ”Farm AND Table”.

Vad serveras i framtidens bar?

På nordligare breddgrader odlas ännu inte citron och lime, inte alltid heller socker. Vad händer då i baren när råvarorna ska vara lokalt odlade? I drinkarna byts citrus ut mot vinäger och sockret byts mot honung eller durra. Även sprit blir mer lokalproducerad och under det senaste året har Sverige gått från 79 till 104 spritproducenter och vi kan redan nu beställa svensk Gin.

Vilken rätt blir skamlig att dela på Instagram?

Vi har tidigare snackat om det tvångsmässiga beteendet att göra avokadorosor och lägga upp på Instagram, men nu får det vara nog. Avokado är inte längre så woke som man tidigare trott. Tre skäl till det:

  • Avokado är en törstig frukt, en enda frukt kräver över 100 liter vatten.
  • I Mexiko kämpar illegala karteller för att ta kontroll över avokadohandeln.
  • Just nu pågår en debatt huruvida avokadon är vegansk. För pollineringen kör odlare runt bikupor på lastbilar, vilket leder till att många bin dör.

Vilken mat delar vi på Instagram 2020?

Försäljningen av nötter har ökat kraftigt den senaste tiden och enligt EAT Lancet-rapporten ska vi fem-dubbla vår konsumtion av nötter till 2050. Det innebär att frön och nötter på sikt kommer att ses mer som ”riktig mat”, inte snacks. Vi ser även flera nya svampar som serveras som marmorerat kött, bacon, jerky, crisp och patéer

Källa och foto: Food & Friends

Bildtext: En kinesisk pannkaka kallad Bing förväntas bli en uppmärksammad rätt framöver. Bakom Bing står Lennart Wallander, vd på Food & Friends.


Hur man under 30 år jobbat brottsbekämpande och -förebyggande i New York

En film som sammanfattar en studieresa som Tryggare Sverige arrangerade i september 2019. Resa fokuserade på hur man de senaste 30 reducerat kriminaliteten med 90% i New York.