Stor efterfrågan på svenskt växtbaserat protein

Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har vuxit med nära 16 procent per år de senaste tre åren. Det handlar om produkter, som växtbaserat kött eller köttsubstitut och andra gröna alternativ, och utvecklingen väntas öka de närmaste åren. Det visar en ny rapport från konsultfirman Macklean.

I dagsläget är andelen svenska råvaror liten i de växtbaserade proteinprodukter som finns på marknaden, istället dominerar importerad soja. Samtidigt visar en ny rapport att det finns ett stort intresse för produkter med svensk råvara, förutsatt att priset och kvaliteten är det rätta.

En lantbrukare som ser möjligheter i att möta efterfrågan är växtodlaren Fredrik Andersson på Sävgården utanför Arboga, som testar att få till en bra växtföljd på gården. Under 2019 testade han provodlingar med bland annat sötlupiner och linser, men menar att förädlingsledet än så länge inte är tillräckligt utvecklat för att möta konsumenternas efterfrågan.

– Det är en marknad som måste byggas upp. Vi behöver ha en industri som fungerar i resterande led, där är vi inte än. Men man måste börja någonstans, säger Fredrik Andersson.

Även rapporten från Macklean, som har gjorts på uppdrag av LRF Växtodling, visar på brister i förädlingsledet. De vanligaste svenskodlade baljväxterna är ärta och åkerböna och merparten används som foder. Av de baljväxter som används till humankonsumtion är gröna ärter (även kallade konservärter) vanligast, med en skörd på cirka 12 000 ton. Även spannmål och oljeväxter är relevanta, eftersom de har relativt högt proteinvärde. 2017 uppgick Sveriges totala produktion av baljväxter till 205 000 ton.

Källa: Livsmedelsnyheter

Foto: Findus


60 ton mindre plast när Ica byter till nya förpackningar

Ica byter över 200 förpackningar för sitt färska kött. Dessa ska minska plastförbrukningen med 60 ton årligen jämfört med de tidigare förpackningarna och är tillverkade av återvunnen plast. Genom förpackningsbytet möjliggörs även att plasten kan återvinnas till nya produkter.

Ica antog i slutet av 2018 en ny plaststrategi som bland annat innebär att Ica ska ta bort engångsartiklar i plast efter 2020 och att alla förpackningar till Icas egna produkter ska vara återvinningsbara eller gå att återanvända efter 2022 och till 2030 ska de bestå av återvunnet eller förnybart material.

Som ett led i detta arbete byter nu Ica förpackningar på över 200 av Icas egna köttartiklar och skiftet innebär att 250 ton plast per år byts till återvunnen plast. Dessutom blir förpackningarna mindre vilket minskar plastförbrukningen med 60 ton per år.

– Att vi inom Ica nu kraftigt minskar andelen plast i kombination med att vi byter till återvunnen plast i över 200 förpackningar innebär ett stort kliv framåt i vårt hållbarhetsarbete, säger Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg på Ica.

De nya förpackningarna är ett resultat av den allra senaste tekniken för laminatplaster. Laminatplaster i förpackningar förlänger hållbarheten och minskar matsvinnet men består ofta av blandade plastmaterial som inte har kunnat materialåtervinnas. Nu har Icas nya köttförpackningar ersatts av laminatplaster av endast en sorts plast som möjliggör materialåtervinning.

– Förpackningar står för en stor andel av vår plastförbrukning och vi inom Ica jobbar kontinuerligt med att utveckla och förbättra hela Icas sortiment. Men för att ännu fler förpackningarna ska kunna bli nya produkter behöver alla i samhället bli bättre på att samla in plast, även hushållen, säger Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg Ica.

Källa och foto: Ica Gruppen