Tre coronatips från en butik nära dig
Här kommer tre tips från din butik som hjälper oss alla att minska risken för smittspridning i samband med att du handlar mat. Både för din och andras skull. Precis som tidigare gäller i grunden att man planerar sin handling, handlar ensam och håller avstånd.
Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare
Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare
Vill du delta i ett projekt om att ta tillvara överskottsvärmen från dina kylanläggningar? Kanske till och med tjäna på det i förlängningen? Då ska du höra av dig till en grupp forskare från Chalmers och KTH.
Idag är det vanligt att livsmedelsbutiker som sitter i ett köpcentrum och/eller flerbostadshus har ett värmeöverskott som genereras i kylanläggningar som förs bort via exempelvis kylmedelskylare. Enligt forskarna på KTH och Chalmers skulle överskottsvärmen istället kunna återanvändas i fastigheten om butiken och fastighetsägaren hittar rätt modell för samverkan. Detta skulle innebära en energi- och kostnadsbesparing för alla.
Det är forskare från CIT Energy Management (Chalmers Industriteknik) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Energiteknik) som nu slutit samman för att arbeta tillsammans med att utveckla ett demonstrationsprojekt för att återvinna överskottsvärmen från livsmedelsbutikernas kylanläggningar i fastigheter såsom köpcentrum och flerbostadshus.
Samverkan både genomförbart och kostnadseffektivt
– Syftet med projektet är att demonstrera med hjälp av energimätningar, driftuppföljning och affärsmodellsutveckling att samverkan för värmeåtervinning mellan fastighetsägare och livsmedelsbutik kan vara praktiskt genomförbart och kostnadseffektivt för båda parter, säger Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.
Resurseffektiv livsmedelshantering
Projektet ligger inom Energimyndighetens nätverk Relivs, Resurseffektiv livsmedelshantering. Just nu letar forskarna efter livsmedelsbutiker som skulle vara intresserade av att delta i projektet. Dessa butiker skulle i princip vara hyresgäster i ett köpcentrum eller bostadshus och planerar bygga om kylanläggningen och installera nya kylmaskiner som har CO2 som köldmedium. Det finns en stor fördel i att förbereda för värmeåtervinning i samband med ombyggnation av kylanläggningen.
Vill du veta mer eller anmäla dig?
Vill du som handlare veta mer om projektet så kontakta gärna josep.termens@cit.chalmers.se (0734117459) eller pauline.ekoff@cit.chalmers.se .
Text: Marie Hallencretz
Foto: Chalmers
På bilden: Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.
Tidningssäljet har ökat kraftigt under pandemin
Tidskriftsförsäljningen i dagligvaruhandeln har minskat de senaste tio åren men i höstas vände det och sedan coronapandemin kom i februari har trenden förstärkts.
Vändningen kom redan i oktober i fjol men när coronapandemin kom fortsatte ökningen och det är inom dagligvaruhandeln den har ökat mest.
”Kassadata från kedjorna visar på till fyra procent över tidsperioden mars, april och maj, säger Daniel Andersson, vd Tidsam til IcaNyheter.
Han tror att det är svenskarnas bunkringsvåg som gynnat livsmedelsbutikerna framför andraannan servicehandel. Dessutom bedömer han att läsningen av tidskrifter har ökat då så många tillbringat mer tid hemma.
”Många tror att läsningen blivit digital men i dagsläget läses endast tvåprocent av alla tidskrifter så. Kanske kommer uppsvinget under pandemin att skapa nya, långsiktiga vanor där läsningen kan utmana andra intressen som sociala medier och strömningstjänster”, säger han.
Text: Marie Hallencrutz
Källa IcaNyheter
Foto: Pixabay
Förtroendet för svensk livsmedelsförsörjning sviktar
Oron för att Sveriges matproduktion inte är tillräcklig för att försörja hela befolkningen har ökat i coronavirusets fotspår. Enligt en undersökning som Norrmejerier låtit Sifo genomföra så har förtroendet minskat hos sex av tio svenskar.
Sifoundersökningen visar att 41 procent har något mindre förtroende och 21 procent har mycket mindre förtroende för att matproduktionen i Sverige ska räcka till. Totalt handlar det alltså om ett minskat förtroende på 62 procent.
Tydligast är trenden bland invånare i norra Sverige och Göteborgsområdet. Där har uppåt sju av tio, 66 respektive 70 procent, fått minskat förtroende för Sveriges förmåga till livsmedelsförsörjning.
– Tyvärr är Sverige ett av få länder i Västeuropa där vi producerar allt mindre av vår mat själva. Vi behöver en långsiktigt stabil matproduktion där gårdar och lantbrukare finns kvar och kan bli fler över hela landet. Det ger god beredskap både till vardags och i kristider, säger Anna-Karin Karlsson, som i maj utsågs till Norrmejeriers första hållbarhetsdirektör.
I dag är varannan tugga som svensken stoppar i munnen importerad, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. 70 procent av mejeriproduktionen är inhemsk.
Källor: Fk, Norrmejerier, LRF
Foto: Food-Supply
Nya sommarsånger mot corona-ledan
Att hålla avstånd och minska smittspridning är tråkigt. Men nödvändigt. Med enkla knep kan du göra arbetet lite muntrare. Glad sommar på dig!
Dramatisk förändring i köpbeteende bland äldre
Att e-handeln av mat exploderat under coronapandemin är ingen nyhet. Inte heller att de äldre står för en allt större del. Nu visar en studie från Göteborgs universitet hur stor förändringen är och allra störst är den bland personer födda på 1930-talet och första halvan av 1940-talet.
Hela 23 procent ur den befolkningsgruppen handlar mat via nätet minst en gång i månaden. Före coronautbrottet var det bara en procent.
– Vi ser tydligt att det hänt något ganska dramatiskt vad gäller köpbeteenden hos äldre. Våra siffror visar tydligt att yngre personer, födda från mitten av 1960-talet och framåt, inte alls ökat sin e-handel lika mycket, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers tekniska högskola till Fri Köpenskap.
Hos personer födda mellan 1977 och 2000 var det före coronakrisen 14 procent som beställde mat via nätet minst en gång i månaden. I dag är siffran 51 procent.
Av samtliga medverkande uppger åtta procent av de före pandemin beställde mat via e-handel minst en gång i månaden. I dag är den siffran 36 procent.
När det gäller onlineshopping över huvud taget är inte förändringarna i köpbeteende lika dramatiska. Bland de som är födda 1977 och senare syns igen signifikant ökning alls. Däremot har de äldre ökat sin e-handel också när det gäller andra varor än mat. Hos personer födda under 1930-talet och 1940-talets första halva var det 21 procent som före coronakrisen shoppade online minst en gång i månaden. I dag är den siffran 54 procent.
Totalt shoppar nu 79 procent online en gång i månaden. En ökning från 55 procent.
John Magnus Roos tror att de förändrade konsumtionsmönstren kommer att bestå även efter coronakrisen.
– Ja, det är jag hundra procent övertygad om. Tidigare forskning visar att om man har tagit sig över tröskeln och börjat e-handla, så fortsätter man. Dessutom benämns personer som är födda mellan 1930 och 1945 som den plikttrogna generationen. De överger inte sina vanor så lätt.
Totalt ingår 2 349 personer som underlag i undersökningen. För digital handel före coronakrisen har forskarna använt sig av SOM-institutets befolkningsrepresentativa statistik och för digital handel under coronapandemin har man använt en egen befolkningsrepresentativ undersökning. Båda mätningarna är representativa för den svenska befolkningen utifrån ålder, kön och bostadsort.
Källa: Fri Köpenskap
Coronapandemin gör stora avtryck i svenskarnas matvanor
2020 års Matrapport från Food & Friends, som är den nionde i raden, präglas tydligt av coronapandemin – såväl när det gäller svenskarnas sätt att äta, som att laga och handla mat. Spaghetti och köttfärssås i topp.
I den årliga undersökningen Matrapporten, som tas fram av matkommunikationsbyrån Food & Friends, presenteras siffror kring svenskarnas matvanor. Ett tydligt exempel på coronapandemins påverkan syns bland annat i årets vardagstopp, där pasta, en klassisk bunkringsprodukt, placerar sig på både första och andra plats. Pastarätter står tillsammans med spagetti och köttfärssås för 21,7 procent av vad som står på middagsbordet på vardagar.
Vill ha middagsvänner
Längtan efter att ha vänner på middag är stor, hela 42 procent kommer att bjuda hem mer vänner och bekanta efter karantänen än innan, och 37 procent kommer att äta mer på restaurang än tiden före corona. Av matsäkerhetsskäl planerar 22 procent att äta mindre från bufféer än tidigare och 12 procent att äta mindre av mat som man delar runt bordet.
Handlar mer sällan
Tendensen från förra årets rapport, att svenskarna gjorde fler matinköp per vecka, har nu ändrats till att man handlar mer sällan, 37 procent handlar en gång i veckan eller mer sällan.
Onlinehandel mer intressant
En annan tydlig effekt av pandemin är att 14 procent uppger att de ska lägga mer pengar på matinköp online. När det gäller restaurangätandet planerar 28 procent att äta färre middagar och 29 procent färre luncher ute.
Matintresset uteblir
I år visar Matrapporten att matintresset i de svenska hushållen tappar drastiskt. 2019 uppgav 81 procent att de var mat- och matlagningsintresserade. I år är motsvarande siffra 74 procent. Detta kan också vara en direkt följd av coronapandemin, eftersom maten i kristider traditionellt sett får en annan innebörd. Maten och matlagningen får mer av en basfunktion än ett mode- och personligt attribut. Vi har ätit tillsammans med familjen och har inte haft samma behov av att visa upp det vi lagat. Framför allt är det de som har uppgett att de är mycket intresserade av mat och matlagning som har blivit färre.
Grönt ätande
Förra årets rapport visade en dramatisk ökning av det gröna ätandet, en ökning som fortsätter även i år. Detta innebär inte att man nödvändigtvis är vegetarian, men att man äter mer vegetariskt. Idag äter nästan 60 procent av den svenska befolkningen vegetariskt minst en gång i veckan, mot 57 procent 2019. Ökningen drivs på av de yngre kvinnorna, i den gruppen äter 80 procent vegetariskt minst en dag i veckan. Framförallt väljer man att äta mer vegetariskt för att det är hälsosamt och för att det är bättre för miljön. Rapporten visar också en ökning i hur många som äter vegetariskt för att det helt enkelt är gott.
Avmattning av vegetariskt
”Äntligen ser vi att det svenska folket har lärt sig att äta vegetariskt på allvar. Nu blir det allt vanligare att man väljer en vegetarisk måltid för att det är gott. Givetvis är parametrar såsom miljö och hälsa också viktiga. Vegetarisk mat har i år dessutom tagit sig in på helgtoppen, vilket vi ser som ytterligare ett tecken på att det vegetariska ätandet håller på att mogna”, säger Pontus Dahlström, projektledare på Food & Friends.
Samtidigt kan man skönja en eventuell avmattning av den vegetariska trenden. I år visar rapporten att 23 procent av befolkningen planerar att minska sin köttkonsumtion under 2020 vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan föregående år. Detta kan vara en tillfällig effekt av corona, då allt fler vill hitta en trygghet i att äta ”comfort food”, det vill säga maträtter som man ätit länge i livet. Detta syns även i helgtoppen där ”biff med tillbehör” går upp en placering jämfört med föregående år, då rätten gjorde ett stort tapp på hela fyra placeringar.
Spaghetti och köttfärssås i topp
”Vi söker oss till trygga alternativ och kända varumärken som gärna producerar svenska varor. Det gäller allt från grönsaker och vegetariskt till helgens närproducerade biff”, säger Pontus Dahlström.
”Spagetti och köttfärssås” behåller sin förstaplacering i vardagstoppen även i år. Att rätten ligger kvar i topp från år till år med några undantag kan ha mycket att göra med att rätten går att variera i det oändliga och att den går att göra både lite festligare och lite mer vardaglig. På andra plats i vardagstoppen hamnar ”pastarätter” och på tredje plats ”kyckling med tillbehör”.
Tacos och kyckling
I topplistan för de vanligaste helgrätterna ser vi en hel del förändringar sedan föregående år. ”Tacos” har klättrat två placeringar sedan 2019 och toppar nu listan på de vanligaste helgrätterna. Anledningen kan vara att man befinner sig mer i hemmet på helgerna nu än tidigare. ”Kyckling” hamnar på en andraplacering och ”biff med tillbehör” på en tredjeplats. Andra nyheter i helgtoppen är att ”vegetariskt” för första gången någonsin har kommit in på topplistan även på helgen och nu ligger på en niondeplats.
Matrapporten i sin helhet här
Källa: Food & friends
Handel som medicin mot intolerans
Coronapandemin ställer många samhällsfrågor på sin spets. Extremister från alla läger ser sin chans att skapa sin egen förvrängda värld. Ett av de botemedel som finns mot detta är ömsesidig handel människor emellan. Vi behöver saker som förenar. Handel är ett område.
Handelns gymnasieprogram uppdateras mot digitalisering
Det gamla handels- och administrationsprogrammet byter namn till försäljnings- och serviceprogrammet och får nytt innehåll samt närmare koppling till handelsbranschen.
Riksdagen har beslutat att gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram ska byta namn till Försäljnings- och serviceprogrammet. Namnbytet ska spegla en uppdatering av programmets innehåll, där kurser i handel, försäljning och kundservice anpassas till de nya krav som uppstår bland annat till följd av handelns digitala transformation.
Målet är dels att utbildningen bättre ska svara mot handelsbranschens behov, dels att få fler elever att söka till gymnasieprogrammet.
– Handeln genomgår en snabb omställning med ökad digitalisering och förändrade kundbeteenden, vilket ställer krav på nya typer av kompetenser i handeln. Därför är det goda nyheter att handelsutbildningen på gymnasiet uppgraderas för att bättre svara mot företagens behov. Det är en förändring som vi har jobbat länge för att få till, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel och tillika ordförande i Handelsrådet.
Det nya programmet erbjuds från hösten 2022.
– Handeln är en framtidsbransch som behöver locka fler att utbilda sig till handelsyrken och erbjuda bra förutsättningar att stanna kvar och utvecklas i branschen. En viktig del är attraktiva gymnasieprogram som hänger med när yrken utvecklas. Det är därför glädjande att utbildningarna utvecklas när kompetensbehoven ökar, säger Susanna Gideonsson, ordförande Handelsanställdas förbund och vice ordförande i Handelsrådet.
Utöver det uppdaterade yrkesprogrammet planeras en försöksverksamhet med en handelsinriktning på det studieförberedande ekonomiprogrammet. Även det med start hösten 2022.
– Sammantaget är detta förändringar som branschens parter gemensamt har arbetat för under många år. Det är positivt att branschens samarbete med Skolverket och andra myndigheter nu börjar resultera i moderna gymnasiala utbildningsvägar med sikte på karriärer i handeln, säger Handelsrådets vd Mats Johansson.
Källa: Handelrsådet
Svensk Handel kräver att skatten på plastpåsar rivs upp
Beslutet att införa en skatt på plastbärkassar fattades på felaktiga grunder. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att svenskarnas plastpåseanvändning, tvärt om mot vad som redovisats tidigare, redan år 2017 låg under EU:s mål. Svensk Handel kräver att regeringen river upp skatten omedelbart.
En månad efter att regeringens skatt på plastpåsar införts i den svenska handeln visar nya, korrigerade siffror från Naturvårdsverket att myndigheten under flera år rapporterat in felaktiga uppgifter om plastpåseanvändningen som varit för höga.
– Att riksdag och regering fattat beslut på felaktig grund är inget annat än en skandal som dessutom allvarligt skadar förtroendet för den svenska miljöpolitiken. Finansmarknadsminister Per Bolund måste ge ett svar på hur detta kunnat gå till, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.
16 påsar under EU:s mål till 2020
De nya siffrorna från Naturvårdsverket visar att användningen av plastpåsar år 2017 låg på 83 påsar per person, 2018 var siffran 77. Detta är avsevärt lägre än de 114 (år 2017) och 102 (år 2018) påsar som tidigare kommunicerats. Svenskarnas plastpåseanvändning minskade förra året ytterligare, till 74 påsar, vilket är 16 under EU:s mål om en användning om max 90 påsar per person till utgången av 2019.
– Regeringen har förlitat sig mer på känslor än på fakta när de straffbeskattar plastpåsar av förnybart material och tvingar konsumenterna till alternativ som rent av är sämre miljömässigt. Papperspåsarna saknar alternativanvändning och tygkassen måste användas flera hundra gånger för att uppnå någon miljöeffekt. Värsta sortens symbolpolitik, säger Mats Hedenström.
Företagens engagemang ignoreras
Svensk Handel startade redan år 2017 ett arbete tillsammans med medlemsföretagen för att minska den onödiga användningen av plastbärkassar. Butiker började ta betalt för påsen och informera kunderna att tänka till en gång extra innan de tar en påse. Effekter som gav resultat.
– Istället för att arbeta tillsammans med branschen valde regeringen att ignorera företagens engagemang och införa en straffskatt. Eftersom de nya siffrorna visar att vi redan har klarat EU:s mål borde regeringen göra om och göra rätt. Plastpåseskatten borde rivas upp omedelbart, säger Mats Hedenström.
Källa: Svensk Handel