Låt julens behållare vila några dagar

Lika mysigt som det är att öppna julklappar, lika tillfredställande är det att snabbt bli av med emballaget. Har du möjlighet så låt dig själv och kartongerna vila några dagar. Då hinner de som tömmer återvinningsstationerna med. Gott Nytt År!


Världsrekordförsök i överimplementering av EU-regler

Kampen fortsätter för att bli det land som har flest och mest överimplementeringar inom EU! Handeln är självklart för att minska miljöpåverkan från förpackningar. Men det måste ske på ett förnuftigt sätt som samtidigt minskar resursförbrukningen och inte tummar på livsmedelssäkerheten. Inte symbolpolitik som ökar resursförbrukningen och spelar lotto med livsmedelssäkerheten och matsvinnsarbetet. Här är källan till inslaget: https://bit.ly/3aggfox


Din bästa julgåva till de som jobbar i butik

Vi har lärt oss att planera våra inköp, vi försöker hålla avstånd och vi är ganska duktiga på att komma när det är färre kunder i butik. Det som är kvar att göra, särskilt inför jul, är att handla ensam. Det är ett mycket stort problem för alla som arbetar i butik att så många envisas med att ta med partners, kompisar och barn in i butiken.


Från peng till papper till e-krona

Framtidens pengar

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen. Men riksbanken, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, har helt andra ambitioner för framtiden.

Ett av statens kärnuppdrag är att tillhandahålla säkra pengar. Först gjorde kungen det genom att prägla metallmynt. Sedan 350 år har Riksbanken den uppgiften och sedan början av 1900-talat har Riksbanken ensamrätt på att ge ut sedlar. Men när du swishar eller betalar med kort idag – vem står bakom de kronor du för över?

Riksbanken skiljer mellan affärsbankspengar och riksbankspengar där den senare kategorin borgar för statlig säkerhet och en möjlighet för staten att bedriva penningpolitik.

Men med det digitala intåget har makten sakta förskjutits från riksbankspengar till affärsbankspengar som ofta involverar kostnader av något slag. Detta i en tid då kontanterna nästan håller på att försvinna från marknaden då varken banker eller butiker vill befatta sig med dem. Framförallt för att folk väljer att betala på andra sätt såsom med kort eller Swish eller via online-handel, något som förstärkts sedan coronapandemin gjorde sitt inträde.

Allt detta sammantaget skapar en del problem som Riksbanken försöker komma tillrätta med. Detta med hjälp av riksdag och regering. Och det i sin tur kan innebära stora förändringar både för dig som jobbar i butik som för dig som konsument.

I Livsviktigt magasin nummer 8 reder vi ut hur den framtida betalmarknaden kan te sig och vad det kan innebära för dig som arbetar med betalningar. Läs mer nedan eller i ett magasin på väg till dig.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Riksbanken

 

Privata aktörer bestämmer över pengarna när kontanterna marginaliseras i handeln

Vad händer om kontantanvändningen går ned och vad behövs göras? Det är två frågor som Riksbanken brottats med de senaste åren och i synnerhet sedan coronapandemin kom över oss och oron för smitta via kontanter gick i taket. Men vad behöver vi egentligen oroa oss för?

I somras gick riksbankschef Stefan Ingves respektive förste vice riksbankchef Cecilia Skingsley ut med en debattartikel i Aftonbladet (12/7) där man uttryckte oro över att kontantanvändningen ytterligare gått ned med anledning av Coronapandemin. De påpekade att det inte fanns någon förhöjd risk att drabbas av viruset via kontanter medan de såg att alltfler såväl butiker som banker slutade ta emot kontanter.

”Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.”, skrev de.

Lagliga betalningsmedel

Riksbankens pengar, kontanterna eller riksbankspengar som vi nu kallar dem, är utgivna av Riksbanken och därmed lagliga betalningsmedel enligt lag stiftad av riksdagen. Men denna särställning kan avtalas bort genom att helt enkelt neka till kontanter som betalningsmedel.

I praktiken betyder det att riksbankspengarna börjar förlora sin roll som pengar vilket drabbar folk med begränsad tillgång till digitala hjälpmedel eller förmåga att använda dem. Det kan också bli ett problem för Sveriges beredskap om varken bankerna eller butikerna hanterar kontanter under normala förhållanden - hur blir det då vid en kris då digitala system sätts ur funktion?

Ojämlikt över landet för butikerna

– För handlarna ser vi också ett problem med att glest befolkade områden i Sverige får det besvärligare och dyrare att hantera de kontanter som används i butikerna. Det blir olika förutsättningar över hela landet, säger Bengt Nilervall, Betalexpert på Svensk Handel.

Han är med i ett antal forum hos Riksbanken, som bland andra Kontanthanteringsrådet och Betalningsrådet, där man diskuterat statens roll som garant för den svenska kronan både i en kontant och en digital betalvärld.

Inget samhällsansvar

– Om kontanterna försvinner och det inte finns något statligt alternativ, vad händer då? Ska de privata aktörerna tillåtas att styra så tappar staten via Riksbanken kontroll, bland annat över penningpolitiken, men framförallt så har privata aktörer inget samhällsansvar som staten har. Hur klarar sig vissa grupper i samhället som har utmaningar att betala digitalt är ytterligare frågor som diskuteras, säger han.

Regeringen bromskloss

Eftersom det är statens roll att se till att statligt utgivna pengar är allmänt gångbara i samhället har Riksbanken vädjat till riksdag och regering att säkerställa kontanterna som lagliga betalningsmedel.

Riksbanken föreslog redan våren 2019 att riksdagen skulle rösta för att en tillsätta en expertkommitté som kunde göra en översyn över begreppet lagligt betalningsmedel eftersom de privata aktörerna i dagsläget kan avtala bort användningen av kontanter.

Nedprioriterat förslag

I juni 2019 skickade en enig riksdag förslaget vidare till regeringen som av olika anledningar prioriterat ned förslaget.

Frågan om kontanterna är därmed oviss men kriget om kronan är inte över för det. Riksbanken har sedan slutet av 2016 redogjort sina planer för att stärka sin roll över den svenska kronan i en digital betalvärld. Läs mer i nästa artikel.

Text: Marie Hallencreutz

 

Riksbankens intåg på den digitala betalmarknaden

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen.

I nuläget är det endast kontanter som är lagliga betalningsmedel och den marknaden är tynande. Men samtidigt som Riksbanken slåss för att stärka legitimiteten hos kontanterna via ny lagstiftning så att handeln, bankerna och andra privata aktörer inte kan avtala bort kontanta betalningar, så ligger de inte på latsidan vad gäller att etablera sig på den digitala betalmarknaden.

En statlig e-krona

Tvärtom utvecklas redan nu en möjlig prototyp för en statlig e-krona. Den ska möjliggöra att betala omedelbart (på samma sätt som Swish) och dygnet runt.

Därtill tittar man på möjligheter till omedelbara betalningar mellan valutor och över gränserna, dygnet runt.

Bara 10% är kontanta betalningar

– Som det ser ut idag används knappt 10 procent av betalningarna på inköpsstället med kontanter vilket innebär att resten av betalningarna görs med bankkort och Swish som är den dominerande aktören för omedelbara betalningar mellan banker idag. Allt som inte är kontanter är utanför vår räckvidd. Kontanterna behöver därför en starkare legal ställning på marknaden men vi anpassar oss självklart också till den digitala verklighet vi befinner oss i och där arbetar vi både brett och långsiktigt, säger Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbanken.

E-kronan - ett digitalt komplement

I oktober i år gick Riksbanken ut med en vision om framtidens pengar och betalningar. Där presenterade Riksbankschef Stefan Ingves ett antal förslag om den framtida betalningsmarknaden, bland annat att ge ut ett digitalt komplement till kontanterna, en så kallad e-krona.

Precis som kontanterna skulle e-kronan vara utgiven av Riksbanken och tillgänglig för allmänheten. Den skulle fungera ihop med existerande betalningssystem och kunna bytas ett till ett mot kontanter eller bankpengar.

Komplement - inte utbyte

– Statsmakter världen över har givit ut kontanter i årtusenden. Vi har gått från metall till papper och nu är det dags att gå över till något annat - en digital krona. Men den ska ses som ett komplement till kontanter, inte ett utbyte, åtminstone inte i närtid. Det viktiga är att det är statliga pengar det handlar om, säger Björn Segendorf.

Ett statligt alternativ

E-kronan skulle kunna säkerställa att Riksbanken behåller flera av kontanternas funktioner i en framtid där fysiska kontanter inte längre används, ett enhetligt penningsystem och ett statligt alternativ till affärsbankpengar.

– Beroende på hur den utformas skulle e-kronan kunna fungera när det är störningar i elförsörjningen, den digitala infrastrukturen eller i bankernas betalningssystem.

– Vi skulle också kunna ta fram varianter som gör det lättare att betala för dem som har svårt att använda dagens digitala lösningar, säger han.

Stärka den svenska kronan

En e-krona skulle kunna bidra till att stärka den svenska kronan som betalmedel i Sverige.

”Detta blir speciellt viktigt om nya betaltjänster baserade på andra valutor, till exempel Libra, börjar konkurrera med svenska kronor som betalmedel i Sverige. Om vi skulle hamna i en situation där den svenska kronan inte längre ses som det viktigaste valutaalternativet för att göra betalningar i Sverige skulle vi i förlängningen kunna förlora möjligheten att bedriva en egen penningpolitik och att försörja bankerna med likviditet i krissituationer. Det skulle försämra våra möjligheter att se till att det går att betala på ett säkert och effektivt sätt och att kronan behåller sitt värde.”, skriver Stefan Ingves i sin vision över de framtida betalmedeln.

Påbud från EU

Riksbanken har inte fattat något formellt beslut vare sig om att ge ut eller inte ge ut en e-krona. Ett beslut om att ge ut en e-krona behöver lagstöd och politisk förankring.

– Om Riksbanken ska ge ut e-kronor behövs det politiskt och lagligt stöd. Ytterst handlar det om vilket politiskt uppdrag riksdagen vill ge oss, säger Björn Segendorf.

Men det finns också ett påbud från EU att detta ska bli möjligt. Enligt EUs direktiv om elektroniska pengar ska medlemsstaterna erkänna centralbanker rätten att ge ut elektroniska pengar som allmänheten kan använda.

– Vi har föreslagit att expertkommittén som jag tidigare nämnde även ska undersöka om Riksbanken borde ha rätt att ge ut en e-krona, säger han.

Pilotprojekt med Accenture

För att redan nu testa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera driver Riksbanken ett pilotprojekt med Accenture där de tillsammans bygger en möjlig prototyp för e-kronan.

Målet är att i en isolerad testmiljö skapa en digital krona som är enkel och användarvänlig och samtidigt uppfyller stränga krav på säkerhet och prestanda.

Utmanar Swish

Även möjligheten att omedelbart överföra pengar på samma sätt som Swish tittar man på inom Riksbanken via utvecklingen av en ny tjänst som kallas RIKS-INST.

– Realtidsbetalningar är viktiga då de idag går från bank till bank på sekunder och vi tror att det kommer att bli allt viktigare på betalningsmarknaden. Denna växande roll gör att vi anser att dessa betalningar ska utväxlas mellan bankerna hos Riksbanken precis som de flesta andra elektroniska betalningar.

– Vi har köpt in oss hos TIPS som är eurosystemets betalningsplattform. Genom RIKS-INST och TIPS kommer vi att kunna tillhandhålla en infrastruktur för omedelbara betalningar i vår egen valuta och kanske på sikt mellan kronan och andra europeiska valutor, säger Björn Segendorf.

Statlig e-legitimation

– Idag är det bankerna som utfärdar e-legitimation eller BankID som det kallas. Men det är bara bankernas kunder som kan ha ett BankID vilket riskerar att utelämna grupper av befolkningen och dessutom är det traditionellt statens roll att intyga identiteten på sina medborgare.

Det bör därför finnas en en svensk digital ID-handling som ges ut av den svenska staten, säger han.

Text: Marie Hallencreutz


Svenskproducerat och kvalitet tar plats på julborden i år

I år vill vi ha svensktillverkade produkter av hög kvalitet på julborden och julskinkan är återigen i topp. Det visar en ny undersökning av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Svenskarna visar ett fortsatt stort intresse för svensktillverkad och högkvalitativ mat på årets julbord. Kött- och chark är populärast, även om framförallt yngre vill se mer grönt och icke-animaliskt. Det framgår av Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning där tusen svenskar har fått frågor om hur de kommer att äta, dricka och fira jul i år. Undersökningen utfördes av Demoskop.

– Julen är vår mest traditionstyngda högtid. Det ser vi inte minst på hur långsamt de starka preferenserna förändras. Men förändras, det gör de. Julskinkan tappar lite varje år samtidigt som den alkoholfria ölen knappar in på julmusten. Att julskinka och julmust är svenskarnas storfavoriter råder det dock ingen tvekan om, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

De traditionella julrätterna som julskinka, Janssons, sill, lax och köttbullar är populärast. 1 av 10 uppger att de kommer att äta mindre kött, samtidigt som 1 av 6 säger att de kommer att välja mer svenskt kött.

Julmust ligger fortfarande i topp, men öl – både alkoholhaltig och alkoholfri – blir en allt viktigare julbordsdryck. Glögg uppskattas av yngre medan äldre föredrar snaps.

– Det som gör julmaten så härlig är att man verkar lägga till snarare än att dra ifrån, och på så sätt kan alla få det de vill. Julbordet är en mix av tradition och förnyelse. Och just den mixen, där traditionella produkter uppdateras och twistas utifrån nya smaker, är våra svenska livsmedelsföretag fenomenala på, fortsätter Björn Hellman.

Pandemin har påverkat folks levnadsvanor i allmänhet och kommer även att ha inverkan på julfirandet. Fler än var tredje har planerat sina livsmedelsinköp i högre utsträckning och var fjärde har köpt mer hämtmat från restaurang. 1 av 6 uppger att de har ätit hälsosammare än tidigare, var femte köper mer från lokala producenter och lika många har ökat sin konsumtion av svensktillverkad mat och dryck.

Bara 1 av 6 uppger att de kommer att fira jul med fler än den närmaste familjen och så mycket som 70 procent kommer att anpassa sina inköp till julbordet med anledning av pandemin.

– En positiv effekt av pandemin är att var fjärde svensk har minskat sitt matsvinn. Och inför jul tycks mer kvalitet snarare än kvantitet vara melodin, även om utbudet fortsätter att breddas. Detta är, i kombination med det minskade antalet julbord, också positivt ur matsvinnshänseende, säger Björn Hellman.

Här följer ett urval av frågorna och resultaten i undersökning:

Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?
1. Julskinka 25 %
2. Janssons frestelse 16 %
3. Sill 12 %
4. Lax 8 %
5. Köttbullar 5 %

Vilken typ av mat vill du ska dominera på ditt julbord? (Möjligt att ange flera svar)
1. Kött- och charkprodukter 63 %
2. Fisk och skaldjur 25 %
3. Grönsaker och rotfrukter 23 %
4. Annan icke-animalisk mat 8 %
5. Bröd och kex 5 %

Tror du att ditt köttätande kommer att förändras den här julen jämfört med tidigare jular och i så fall hur?
• Minska 12 %
• Ingen skillnad 86 %
• Öka 2 %

Vilka av följande drycker skulle du vilja att det serveras till maten på ditt julbord? (Möjligt att ange flera svar)
1. Julmust 76 %
2. Julöl 46 %
3. Vatten 41 %
4. Snaps 39 %
5. Glögg 27 %

Vilken känd svensk person som har varit aktuell under senaste året skulle du helst bjuda in till ditt julbord?
1. Anders Tegnell 9 %
2. Jonas Sjöstedt 8 %
3. Carina Bergfeldt 8 %
4. Sven Melander 7 %
5. Anders Hansen 5 %

Här finns Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning 2020 i sin helhet.

Källa: LiF


Arla startar digital outlet för mejerivaror

Nu öppnar Arla en digital outlet där mejerivaror med kort hållbarhet säljs rejält mycket billigare. Målet är att produkterna ska komma till användning på restauranger och hos konsumenter och leda till minskat matsvinn.

I Sverige kastar vi 30–50 procent av all mat som produceras. Mejerivaror är ett exempel där bäst före-datum sätts efter de regler som finns för livsmedelstillverkning, det vill säga vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Ofta är mejerivarorna utmärkta längre än så.

Många konsumenter känner till att man kan avgöra om en produkt är ätbar genom att lukta, titta och smaka på den. Arla har genomfört en YouGov-undersökning där 3 500 personer har svarat på frågor om bland annat matsvinn. Där svarade 67 procent att de låter lukt och smak avgöra hur länge de behåller en produkt efter utgånget datum.

– Nu drar Arla igång en digital outlet där vi helt enkelt sänker priset rejält när produkterna börjar närma sig bäst före-datum. Allt med målet att minimera matsvinnet, säger Magnus Cohen ansvarig för kundservice på Arla.

Den nya digitala outleten riktar sig mot butiker och restauranger. Målet är att produkter med kort datum ska komma till användning på restauranger och hos konsumenter.

Tidigare har Arla lanserat märkningen ”ofta bra efter” för att markera att produkten har längre hållbarhet än vad bäst före-datumet anger.

I YouGov-undersökningen framgick också att 46 procent av de utfrågade undviker matsvinn av ekonomiska skäl, 34 procent med anledning av miljön och klimatet.

– När vi säljer produkter garanterar vi att produkterna har en viss hållbarhet. Till exempel för Yoggi så garanterar vi att produkten har minst 14 dagar kvar till bäst före-datum. Om vi har Yoggi kvar i lager med kortare hållbarhet än dessa 14 dagar lägger vi ut produkterna på vår nya sajt. Där blir det först till kvarn bland våra kunder att köpa produkterna till ett rejält lägre pris, säger Magnus Cohen.

Arla har under drygt ett års tid testat konceptet i ett pilotprojekt. En handfull butiker i bland annat Åkersberga, Kalmar och Jönköping har sålt produkter med kortare tid till bäst före-datum.

– Det har blivit en riktig succé när vi testat. Konsumenter har vant sig vid att leta i hyllorna och våra kunder har använt dessa varor med billigare pris och kortare hållbarhet i sin egen marknadsföring. Nu rullar vi ut det i hela landet, avslutar Magnus Cohen.

Källa: LiF

Foto: Arla


Propositionsjenka om Tillträdesförbudet

Den finska dansen Jenka fungerar ofta bra när man vill beskriva hur saker utvecklar sig. Det går åt hyfsat rätt håll, men kanske inte så fort och rakt som man önskar.


Så undviker du trängsel i butik och gör paketutlämningen smidigare under julhandeln

Svensk Handel har sammanställt råd och rekommendationer som kan hjälpa dig som handlare att genomföra julhandeln på ett tryggt och säkert sätt för att förebygga spridning av covid-19. 

För att undvika trängsel i butiker inför kommande viktiga handelshelger finns det några ytterligare åtgärder som du som handlare kan vidta. Rekommendationerna rör bland annat hur du:

  • Om möjligt, löpande informerar dina kunder om antal besökare i butiken så att kunden kan planera sitt besök till tidpunkter då det är mindre antal besökare. Informationen kan till exempel lämnas vid ingången eller i sociala medier.
  • Sprider ut kampanjvaror och andra populära varor i butiken så att kunder inte samlas på en plats i butiken.
  • Ökar frekvensen av utrop för att påminna kunder om att hålla avstånd.

För att få mer exakta råd från Svensk handel gå in på deras hemsida och läs deras pdf om hur man undviker trängsel i butiken under julhandeln. Se länk nedan.

 

Paketutlämning: Att tänka på under julhandeln

Med ett ökat tryck på utlämningsställena under kommande köphelger har Svensk Handel sammanfattat viktiga åtgärder som du som handlare bör vidta och tänka på för att undvika trängsel.

Till exempel:

  • Märk ut avstånd
  • Möblera om
  • Flytta utlämningen om det krävs
  • Gör löpande bedömningar av om trängsel uppstått
  • Tillämpa slussning vid paketutlämning

För mer rekommendationer och allmänna råd läs hela broschyren som kan läsas via länken nedan.

Omarbetad text: Marie Hallencreutz

Källa: Svensk Handel

Foto: Livsmedelshandlarna

Läs mer om vad du som handlare kan göra för att göra julhandeln så trygg och säker som möjligt genom att läsa Svensk Handels råd i denna pdf.

Så här kan du tänka gällande paketutlämning under julhandeln.


Läkare kräver munskydd i julhandeln

Efter helgens trängsel i Black Friday-handeln kräver yrkesföreningen Sjukhusläkarna i Stockholm munskydd i butiker samt en begränsning av antalet kunder i varuhusen under julhandeln. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Årets Black Friday weekend visade inte på någon större skillnad i handel och trängsel i butikerna, åtminstone inte i storstadsregionerna. Läget var så allvarligt att man från Sjukhusläkarna i Stockholm gick ut med ett krav på avstånd och munskydd sedan han sett bilder på proppfulla köpcentrum och butiker.

Lama myndigheter

Andreas Fischer är ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm (en yrkesförening vid Läkarförbundet) kommenterar till Svenska Dagbladet:

– Här finns ett personligt ansvar. Men framför allt är det myndigheterna som är lama under en pandemi som ännu inte peakat. Kulmen verkar komma under mitten av december och några veckor framåt när julhandeln är som störst. Det kan sluta väldigt illa, vi börjar redan få problem med vårdplatser och intensivvård. Dessutom drabbas sjukhuspersonalen som knappast får några ledigheterna i jul och nyår, säger Andreas Fischer.

Vaga och diffusa råd

Han säger att det är uppenbart att vissa inte förstår de ”vaga och diffusa allmänna råd som redan finns”. Därför måste myndigheterna skärpa restriktionerna, anser Andreas Fischer, ett ansvar för smittskyddsläkarna.

– De borde vara mer distinkta. De kan göra mycket mer med hjälp av smittskyddslagen och inte vara så återhållsamma.

Dela ut munskydd

Konkret vill Andreas Fischer att munskydd ska delas ut och användas i varuhusen och att man begränsar antalet kunder som är i butikerna samtidigt.

– Det bör gälla till efter helgerna. Det måste vara möjligt att bestämma och organisera det utan att man behöver skriva om några lagar. Jag är fullt medveten om att smittorisken är störst i hemmet. Men nu går vi in i en exceptionell tid där vi vet att det kan bli trängsel i våra köpcentrum för att en del kommer att strunta i riskerna.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay


Fler betalar kontaktlöst till följd av pandemin

Kontaktlösa betalningar ökar som en följd av coronapandemin. Det visar en ny undersökning om svenskarnas betalvanor, där majoriteten nu säger sig vara positiva till ett kontantlöst samhälle.

Det är åttonde året i rad som undersökningen ”Sverige Betalar” tagits fram av Insight Intelligence tillsammans med Coop och Svensk Handel.

Användningen av kontanter minskar

Användningen av kontanter fortsätter att minska på bekostnad av bland annat kontaktlösa betalningar, det vill säga betalningar där man blippar mot en terminal. En av tio svarar att coronapandemin påverkat vilka betalmetoder man använder. På följdfrågan om vilka betalmetoder man använder sig mer av som en följd av pandemin är det vanligaste svaret kontaktlösa betalningar.

Andelen som använder kontaktlösa kortbetalningar har mer än tredubblats de senaste fyra åren, från 24 procent 2017 till 84 procent i år. Övergången från kontanter till nya digitala betaltjänster i Sverige har gått snabbt och har accelererat under pandemin.

- Vi ser påtagliga förändringar i konsumenters beteende och attityder till betalningar. Undersökningen ger handeln en viss viktig handledning till hur de ska arbeta vidare i utvecklingen av betalningar, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Källa och foto: Svensk Handel