Linköpingsforskarna hoppas på ökad transparens inom Brå

Brå-rapportens resultat riskerar att förloras i en polariserad debatt. Men den nya generaldirektören kan öka transparensen och bryta informella maktstrukturer. Så skriver författarna bakom den uppmärksammade rapporten, Stefan Holgersson, Ossian Grahn och Malin Wieslander i en debattartikel i SvD.

I förra veckans nyhetsbrev, liksom i Livsviktigt magasin nr 10, 2019, skrev vi om en grupp Linköpingsforskare som riktat kritik mot Brottsförebyggande rådet, Brå, för att myndigheten inte förhållt sig tillräckligt oberoende till polisen i sina rapporter samt att Brå har en tystnadskultur. Myndigheten snedvrider i vissa fall, politiskt känslig forskning och anpassar resultaten efter beställarens önskemål. I synnerhet kring kriminalpolitiska fall.

Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson kommenterade det hela så här före jul:

– Vi har anat detta under lång tid att de betett sig på detta vis. För oss inom Livsmedelshandlarna betyder det att vi tappat 10 år på det här genom att de som ska fatta beslut inte fått riktiga underlag.

Politiskt känsliga frågor

I studien har ett 30-tal personer, både tidigare och nuvarande anställda inklusive generaldirektörer, vid Brå intervjuats. Vissa beskriver hur det råder en spänning mellan att myndigheten ligger under justitiedepartementet, samtidigt som man ska utreda departementets kärnfrågor.

Och en av forskarna, Malin Wieslander, sa så här:

– Polismyndigheten finansierar stora delar av Brås polisforskning. I våra intervjuer finns flera vittnesmål om att vissa politiskt känsliga frågor anpassas och att resultat lyfts fram som gagnar beställarens agenda. Det här gör att risken för korruption inom forskningen ökar. Personer beskriver svårigheter med att jobba kvar ifall de uttrycker kritik, säger Malin Wieslander.

Anmälde SvT till granskningsnämnden

När rapporten publicerades utsattes rapportförfattarna för kritik i Sveriges Television för att rapporten skulle vara befäst med ett antal fel och efter det anmälde Linköpingsforskarna SvTs inslag till Granskningsnämnden.

Deabattartikel i SvD

Idag, fredag den 17/1, har Linköpingsforskarnas författare återkommit med en debattartikel i Svenska Dagbladet, SvD.

Här återges delar av den.

“Tre forskare som sedan flera år är medlemmar i Brås vetenskapliga råd har riktat kritik mot rapporten. Det kan vara så att någon av dem, med rätta eller ej, oroas över att de uppgifter om forskningsmässig korruption som framkommer i rapporten kan spilla över på deras eget rykte. En av dessa rådsmedlemmar är Jerzy Sarnecki. Han hävdar att rapporten inte skulle godkännas som en C-uppsats. Jerzy Sarnecki följer med detta samma röda tråd som tidigare under de decennier då han varit en framträdande röst i den offentliga debatten om hur brottsligheten gestaltar sig och vad som lämpligen bör göras för att stävja den. Han har för vana att attackera forskare och journalister som beskrivit verkligheten på ett annat sätt än det som han gjort till sitt eget.”, skriver forskarna i debattartikeln i SvD.

Även Dan Hedlin (ledamot i Brås vetenskapliga råd) anser sig vara felciterad.

“… texten inom citattecken i rapporten är exakt den som godkändes av honom…”, skriver Linköpingsforskarna i debattartikeln i SvD.

Polarisering stoppar förändring inom Brå

Poängen i Linköpingsforskarnas debattartikel är att polariseringen av debatten inom kriminaliteten riskerar att stoppa en nödvändig förändrig av Brå.

“Relativt omgående efter publiceringen försvann rapportens budskap från den mediala dagordningen. Två av oss rapportförfattare, som forskat om visselblåsning, konstaterar att processen följer ett vanligt mönster när icke önskvärd information når upp till ytan. Vad diskussionen om Brå-rapporten kommer att utmynna i vet ingen. Men det finns skäl att inte vara allt för optimistisk. Debatten har till stora delar varit väldigt polariserad – och det gynnar inte konstruktiva förändringar. Vi konstaterar i rapporten att det råder en näst intill konspiratorisk inställning till Brå i vissa läger, medan tilliten till Brå hos andra verkar vara mer eller mindre obegränsad. Rapportens resultat utmanade båda dessa ståndpunkter”., skriver Linköpingsforskarna i debattartikeln.

Inte bra under justitiedepartementet

Raportförfattarna anser att det är viktigt att minska polariseringen i samhället och att en viktig del i detta är medborgarnas tillit till myndigheterna. Att Brå därtill är en myndighet under justitiedepartementet numera, gör att tilliten till Brå som myndighet blir ifrågasatt. Kanske ska en annan organisationsform vara ifråga, tänker de, för att undvika att det finns anledning att myndigheter, såsom polisen, inte ska kunna välja vem som ska utföra forskningsstudier.

Rapportförfattarna menar att det ligger utanför Brås mandat att kunna förändra, men att den nya generaldirektören för Brå skulle kunna ha möjlighet att vidta andra åtgärder som kan bidra till att öka tilliten för Brå såsom exempelvis större transparens och att bryta upp informella maktstrukturer.

Text: Marie Hallencreutz


Gränshandeln ökar mot Norge

Det är ingen hejd på den svensk-norska gränshandeln. Från 2008 till 2019 fördubblades försäljningen och låg 2019 på totalt 18,8 miljarder svenska kronor.

Enligt en ny prognos från den norska branschorganisationen Virke så förväntas gränshandelns fortsätta att öka i ungefär samma takt och ha närapå fördubblats igen om tio år. Virke spår att den årliga försäljningen 2030 kommer att ha passerat en bit över motsvarande 30 miljarder svenska kronor, skriver Dagligvarehandelen.

Livsmedel står för en stor del av den norska gränshandeln i Sverige. Coopägda Grensemat, som har tre stora livsmedelsaffärer i Strömstads kommun, ökade under 2019 sin försäljning med 5 procent.

– 2019 blev ett fantastiskt bra år, vi hade en omsättningsökning på cirka 120 miljoner, säger Grensemats driftsansvarige Göran Lundgren till Ekot.

Nordby Supermarket står för nästan hälften av Grensemats omsättning med en total försäljning på 1 250 miljoner kronor. Affärerna går så bra att butiken nu bygger ut med ytterligare tusen kvadratmeter säljyta, rapporterar Ekot.

Källa: Ekot, Fri Köpenskap


Linköpingsforskare riktade kritik mot BRÅ och fick själva kritik i SVT – Nu anmäler forskarna SVT till Granskningsnämnden

Tisdagen den 17/12 släpptes en medial bomb från Linköpings Universitet där en grupp forskare rapporterar om att Brottsförebyggande rådet, Brå, snedvrider i vissa fall, politiskt känslig forskning och anpassar resultaten efter beställarens önskemål. I synnerhet kring kriminalpolitiska fall.

BRÅs chef slog snabbt ifrån sig anklagelserna och därefter följde ett inslag i SVT som kritiserade forskningsrapporten. Nu slår Linköpingsforskarna tillbaka och anmäler SVT inför granskningsnämnden.

Linköpingsforskarna visar i sin studie att BRÅ som myndighet är angelägen om att ha goda relationer till Polismyndigheten och därmed inte förhåller sig tillräckligt oberoende till polisen i sina rapporter. Det innebär, menar forskarna, en minskad möjlighet att komma tillrätta med missförhållanden inom polisens verksamhet. BRÅ-rapporterna riskerar att bli alltför uddlösa, vilket i sin tur kan få konsekvenser för brottsutvecklingen och hur allvarliga samhällsproblem tacklas.

– Polismyndigheten finansierar stora delar av BRÅs polisforskning. I våra intervjuer finns flera vittnesmål om att vissa politiskt känsliga frågor anpassas och att resultat lyfts fram som gagnar beställarens agenda. Det här gör att risken för korruption inom forskningen ökar. Personer beskriver svårigheter med att jobba kvar ifall de uttrycker kritik, säger Malin Wieslander, en av forskarna bakom rapporten.

Tystnadskultur på Brå

Linköpingsforskarna skriver i sin rapport att det tycks råda en tystnadskultur inom BRÅ och att det verkar finnas en strävan att anställa personer som är lätta att styra. De skriver också att situationen med BRÅ-forskningen är problematisk eftersom det är svårt att veta vilka studier och yttranden från BRÅ som är vederhäftiga och vilka som ”bör betraktas med försiktighet”.

Malin Wieslander påpekar att studiens resultat kan påverka tilliten till BRÅ.

”Om man som beslutsfattare får felaktiga underlag i forskningsrapporter som snedvridits, twistats, friserats eller censurerats så är det förstås väldigt allvarligt. Det finns skäl för BRÅ att öka sin transparens, se över sin arbetskultur och sträva efter en mer oberoende roll till Polismyndigheten”, säger hon till Eva Bergstedt, journalist på LiU.

Inte förvånad

Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson är inte förvånad över att BRÅ har misslett allmänheten genom friserade av data.

– Vi har anat detta under lång tid att de betett sig på detta vis. För oss inom Livsmedelshandlarna betyder det att vi tappat 10 år på det här genom att de som ska fatta beslut inte fått riktiga underlag, säger Pär Bygdeson.

I studien har ett 30-tal personer, både tidigare och nuvarande anställda inklusive generaldirektörer, vid BRÅ intervjuats. Vissa beskriver hur det råder en spänning mellan att myndigheten ligger under justitiedepartementet, samtidigt som man ska utreda departementets kärnfrågor.

”Tycka och skriva på rätt sätt”

Bland annat ska en tidigare anställd ha kallats upp till justitiedepartementet, och där fått höra krav på att rapporten skulle ”rättas”. En nuvarande anställd beskriver BRÅ som en arbetsplats där några personer styr med järnhand, och där man ska skriva och tycka på ett visst sätt.

–Riskerna är stora om forskningsresultat ändras för att de kan vara politiskt impopulära, säger Malin Wieslander.

Sarnecki kritisk mot rapporten

Enligt Jerzy Sarnecki, tidigare chef på BRÅ och flitigt förekommande kriminolog intervjuad av SVT, så är Linköpingsforskarna rapport om BRÅ behäftad med flera fel och kallar rapporten för en pamflett.

– Den håller otroligt låg kvalitet, säger han till SvD och tillägger:

– Det är en stor myndighet med 150 anställda och stor omsättning inom personalen. Det är klart att en del av dem som slutar där har onda saker att säga om myndigheten. Det ligger i sakens natur.

SVT kritiserar rapporten

Därefter, den 18/12, gick SVT ut med en sändning som gick ut på att Linköpingsforskarnas rapport är behäftad med ett antal fel.

Bland annat kritiserade SVT rapportförfattarna för att dra slutsatser om en partikoppling till socialdemokraterna.

– Vi drar inte sådana slutsatser, det är fabricerat av SvT, säger Malin Wieslander. Från SVT:s inslag framstod det som att vi backade på detta, men i själva verket har vi aldrig påstått det.

”Stämmer inte – så vi anmäler SVT”

Livsviktigt ringde upp Ossian Grahn, som är en av forskarna bakom rapporten, för att höra vad det är som gäller.

– Det stämmer inte, säger Ossian Grahn, en av Linköpingsforskarna bakom rapporten om BRÅ. Vi har inte skrivit någonstans i rapporten att BRÅs agerande har med socialdemokraterna att göra, säger han.

Felciterad är inte felciterad

Dessutom anklagas Linköpingsforskarna av SVT att en av de intervjuade i studien är felciterad.

– Det stämmer inte heller. Därför har vi nu anmält SVT till Granskningsnämnden, säger Ossian Grahn.

Linköpingsforskarna anmälde SVT för att de brast i sin saklighet, objektivitet och för att de inte bereddes möjlighet att bemöta kritiken.

Eftermiddagen den 20/12 kommenterade professor Stefan Holgersson, en av dem bakom forskningsrapporten bakom BRÅ, rapporten i SR P1.

Livsviktigt fortsätter att följa utvecklingen.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat/LiU


Handlaren som satte Sillerud på kartan startar obemannad butik

Rikard Ohlin, kändis i Värmländska Sillerud med många strängar på sin lyra. Men också handlare på Ica Nära Sillerud. Nu startar han en obemannad butik.

Läs om mannen som dragit 80 artister till Silleruds Hembygdsgård genom åren och tillsammans med sin hustru skaffat en gammal SJ-sovvagn för att driva ett tåghotell bredvid sin butik. Trots att han drabbades av ryggmärgsinfarkt och blev förlamad.

Rikard Ohlin är en kändis bland kändisar. Hans entreprenörsanda gjorde att hela artist-Sverige kom till den stora scenen vid Silleruds hembygdsgård utanför Årjäng i flera decennier. Sedan startade han tillsammans med sin hustru ett hotell i en gammal SJ-sovvagn.

Han satte Sillerud på kartan

Det började i en Ica-butik i Årjäng, ICA Trollhallen. På mammas sida (morfar, reds anm.) fanns en lång tradition Ica-handlare.I fem år jobbade han i den butiken.

– Jag var just nyutbildad möbelsnickare!, men jag blev fast i butiksledet. Jag skickades sen till den ena utbildningen efter den andra inom ICA-skolan. Och 1988 tog jag över Ica i Sillerud och fick höra av mina nära att det hänger på dig själv som handlare vad du gör, säger han.

Flyttade butiken för miljoner

Och det tog han till sig.

Rikard Ohlin flyttade butiken 4 kilometer och byggde nytt för 4,4 miljoner kronor (mycket på den tiden) för att skapa en bättre tillgänglighet.

– På den tiden kunde man ha råd med det, sådant kunde fungera genom att man skrev upp varulagret. Det var en annan tid, en annan inflationstakt.

Och vid 1989/1990 öppnade han den nya butiken i Sillerud.

Allt gick väl tills lågkonjunkturen kom och krävde in betalning på hans topplån på butiken som nu nått 500 procent i ränta.

– Jag hade en god vän, ett geni på ekonomi, som hjälpte mig ur det hela. Men det ska jag säga att 1990-talet var den hemskaste perioden i mitt liv som handlare.

Ljuset i mörkret

Vad som sedan hände i Rikard Ohlins handlarliv är närmare en saga.

Han samlade artister omkring sig – som den musiker han är – som ordförande i Silleruds Hembygdsförening i Sillerud med massor av artister och besökare under somrarna.

Hit kom Nisse Hellberg från Wilmer X, Ebbot Lundberg, Caroline af Ugglas, Shirley Clamp, Svante Thuresson och många, många fler, inte minst från Packmopedsturnén.

Fick bli ombud igen

– Jag lyckades få tillbaka posten som ombud och sen att få vara apoteksombud. Sedan kom den nya tekniken med internet och den gjorde underverk, säger han.

Det som egentligen räddade Rikard Ohlin var butikens strategiska läge nära Norska gränsen. Men. Sen.

Ryggmärgsinfarkt lade locket på

– Kunderna kom och äntligen kunde vi känna att allt gick vår väg.

Vi fick igång Hembygdsgården med alla spelningarna varje sommar men så kom nästa chock.

Rikard Ohlin drabbades av en ryggmärgsinfarkt och blev förlamad från midjan och nedåt.

– Det var ett helvete men jag tänkte inte ge upp. Jag visste hur mycket min fru jobbade med butiken och stationshuset som vi byggt om till ett Bed & Breakfast. Även om detta nyss hade hänt mig - och dessutom hade min pappa nyss dött - så var jag tvungen att göra något för min familj.

Tuffa år

Åren efter 2011 var tuffa. Samtidigt som Rikard skulle lära sig att gå igen efter ryggmärgsinfarkten måste han och hans fru tjäna pengar genom butiken, spelningarna och den Bed & Breakfast de startat i stationshuset.

– Det var jobbigt, det var det. Men vi kände båda två att det inte fungerade med att hyra ut några rum i stationshuset som Bed & Breakfast. Vi behövde något mer. Och då kläckte vi idén om att skaffa en gammal sovvagn från SJ.

Köpte en sovvagn från SJ

Så blev det. Rikard Ohlin och hans fru köpte en gammal sovvagn från SJ och den lades på tomten bredvid stationshuset och butiken.

Här skulle de ha sitt nya Bred & Breakfast. Sitt hotell.

– Vi byggde en perrong, sovvagnen kom på plats och vi gjorde det fint utanför med bord, stolar, blommor och belysning. Nu har vi fullt varenda sommar, säger Rikard Ohlin.

Idé om obemannad butik

Och nu har vi kommit till närtid. Den energifulle Rikard Ohlin kan nu gå utan kryckor och vill mer. Så han realiserar idén om en obemannad butik.

– Idén har legat och grott i fem år. Jag har sett den testas i andra branscher och utomlands och sedan såg jag det i min egen bransch med flera aktörer inom servicebranschen. Jag tänkte att detta kunde vara något för vår butik. Vi lever i en liten kommun men vi skulle ändå kunna öka vår tillgänglighet genom att göra vår butik obemannad resten av dygnet då vi inte är där.

Så Rikard tar kontakt med Ica centralt och fick arbeta tillsammans med Joakim Berg från Ica X.

– Vi sammanstrålade och han hade en massa idéer. Den 5 december öppnade vi första gången utom ordinarie tider. När vi går hem vid 18-tiden så fortsätter butiken att vara öppen till 24.00.

Hur fungerar det efter ordinarie öppettider?

– Så här i början har vi väktare som släpper in och ut folk. Sedan betalar de genom en ny slimmad, liten självscanningskassa. I förlängningen, eller i skarpt läge, handlar det om att identifiera sig genom Bank-ID. Norska kunder har dock ingen sådan så det måste lösas.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat

Bildtext:

Ica-handlaren Rikard Ohlin öppnade Folkets park i värmländska Sillerud. Till dags dato har han lockat över 80 artister att spela i parken. Här sjunger och spelar han själv för publiken.


Polisen ignorerar överenskommelse med handelns parter

Den 18 februari bjöds handelns representanter in till ett möte med rikspolischef Anders Thornberg för att diskutera framkomliga vägar att stävja brottsligheten i butikerna.

Sedan dess har inget hänt annat än att Polismyndigheten nyligen bjudit in till regionala träffar. Om samma sak.

I februari i år bjöds Livsmedelshandlarna, liksom ettt stort antal företrädare för handeln såsom Svensk Handel och höga företrädare inom dagligvaruhandeln, in till Rikspolischefen Anders Thornberg, för att gemensamt finna vägar framåt för att komma till rätta med brotten i landets butiker.

– Vi var i stort sett eniga om vilka problem vi hade framför oss liksom hur vi skulle gå vidare för att lösa dem, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Vägar till framgång

Från handelns sida noterade man följande från mötet i februari:

Några punkter som är viktiga för ett framgångsrikt samarbete är:

  • Arbetet måste vara tydligt definierat med klara och mätbara mål.
  • Arbetet måste präglas av långsiktighet. Att vända ett utanförskapsområde kräver förmåga att arbeta målmedvetet i 7 - 10 år.
  • Långsiktighet får inte inkräkta på behovet av omedelbara resultat.

Näringslivet behöver se snabba, konkreta åtgärder och resultat för att orka omfamna detta arbete. Exempel på snabba, enkla resultat kan vara:

° Enkla kontaktvägar till myndigheter (operativa frågor).

° Regelbundna möten av operativ karaktär.

° Snabb återkoppling när myndigheter vidtagit åtgärder som kan påverka näringslivets situation i området.

Dessutom konstaterade handeln att:

Den samverkan som ska ske, såväl på central som lokal nivå, måste kännetecknas av:

  • Klart och tydligt syfte och en gemensam målbild.
  • Tydlig nulägesanalys där prioriteringar tas fram gemensamt.
  • Tydlig fördelning av arbetsuppgifter där alla förväntas leverera för att uppnå gemensamma mål
  • Tydlig återkoppling och utvärdering av utförda åtgärder, uppnådda resultat samt behov av justering/omprioritering.

Samarbete genom inkludering

Så här sammanfattade handeln hur samarbetet skulle ske:

Polisen måste inkludera näringslivet i sina diskussioner. Ett väl fungerande samarbete bygger på att alla kan bidra och att myndigheten är villig att dela med sig av information och ta emot hjälp av näringslivet. Detta måste gälla även längre ner i den polisiära hierarkin.

För att detta ska fungera krävs att samarbetet mellan näringsliv och myndighet intensifieras och formaliseras. Menar polismyndigheten allvar med att skapa denna långsiktiga samverkansmodell måste resurser tillsättas som är dedikerade till detta projekt.

Inget har hänt

Men inget av detta har skett sedan dess. Handelns parter är minst sagt förargade över brustna löften.

– Det jag fick i min hand för bara ett par veckor sedan var en ny lokal inbjudan i Göteborg om precis samma saker. Och då hade vi redan gått igenom och sagt vad som krävdes för att bryta brottsutvecklingen, säger Pär Bygdeson.

Svensk Handels förslag för samverkan

Det handeln, tillsammans med Polisen, kom fram till under mötet i februari var bland annat ett förslag om att tillsätta en person från Polisens sida i Handelns Hus där såväl Svensk Handel som Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel verkar.

Detta för att ha ett närmare samarbete och kortare ramtider för diskussion och beslut.

 

Arbeta brottsförebyggande

Denne person skulle arbeta brottsförebyggande i utsatta områden, jobba med trygg i butik, skydd mot rån i handeln och ha en överblick över handelsrelaterad brottlighet och samverkan med polismyndigheten avseende arbetsmetoder och annat.

– Vi har framfört vårt förslag men vi har inte diskuterat det än tillsammans, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Alla de stora var med

Per Geijer berättar om mötet i februari:

– Alla de stora var med, chefer från Ica, Axfood, Bergendahls och så vidare. Och de är inte lätta att få med sig i en och samma sittning. Även en stor del av sällanköpshandeln var där.

– Vi, medlemmarna i Svensk Handel, undrar nu om det här mötet bara var på skoj, ett spel för gallerierna. Av uppföljning har vi sett noll och intet, säger han.

Hur kraftsamla igen?

Per Geijer menar också att attityden från Polisens högsta ledning efter mötet den 18 februari i år, kan medföra icke önskvärda konsekvenser.

– Alla stora aktörer inom handeln samlades inför detta möte – vilket är svårt nog då de har sina kalendrar mer än överfulla – men nu när de ser att inget händer, hur ska de kunna ta Polismyndigheten på allvar igen?

– Hur ska vi kunna ta fram ett fungerande samarbete mellan handeln och Polisen om myndighetens agerande bara känns som luft?

– Vi hoppas ändå naturligtvis på att se en öppning i detta, så att vi kan kunna gå vidare i vårt samarbete, säger Per Geijer.

Livsviktigt har sökt rikspolischef Anders Thornberg utan resultat.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Wikipedia

 

 

Fakta | Handelns utsatthet för brott

  • Många företag har valt att lägga ner butiker eller bromsa investeringar i områden där otryggheten är hög. Vid beslut om investeringar och nyetableringar ges trygghetsfrågan en allt högre betydelse. Om inte arbetsmiljön kan garanteras så väljs platsen bort.
  • Utsattheten för hot och våld ökar. Svensk Handels senaste Trygghetsbarometer (dec 2018) visar att nästan var fjärde handlare (23 %) varit utsatt för hotfullt beteende från en besökare eller kund den senaste månaden. Detta är riksgenomsnittet. Utsattheten i utanförskapsområden är betydligt högre.
  • Var tredje handlare (33 %) har utsatts för stöld den senaste veckan. 2017 stals det för sex miljarder i svenska butiker. Få stölder polisanmäls. Främsta orsaken är att det upplevs som lönlöst. ”Butiksstölderna har i praktiken avkriminaliserats”, som en handlare uttryckte det.
  • Majoriteten av stölderna utförs av vaneförbrytare som systematiskt stjäl. Åtta av tio tjuvar betalar inte sina böter.
  • Varje år tvingas handeln lägga 11 miljarder på säkerhetsåtgärder. Det motsvarar en halv polisbudget, eller 30 000 heltidsanställningar i handeln. Svensk Handel anser att handeln tvingas fokusera på väktare och larmbågar, istället för att utveckla butiken och anställa fler medarbetare.
  • Handlare vittnar om att polis och andra samhällsaktörer lämnat många orter åt sitt öde. Kvar är boende, näringsliv och en kriminalitet som växer sig allt starkare. De särskilt utsatta områdena har bra med polisiära resurser, behov av polisiär närvaro finns dock på många fler orter.

Källa: Svensk Handel

 

Fakta | Handelns förslag till lösning av brotten

Svensk Handel har lagt fram flera förslag för att vända utvecklingen. Det handlar bland annat om mer resurser till polis och rättsväsendet, men också om att se över påföljderna för olika brott.

  • Ett tillträdesförbud ska kunna dömas ut som ger butiker rätten att kunna säga nej till de som vid upprepade tillfällen trakasserar medarbetare eller stjäl från våra butiker.
  • Straffrabatten måste slopas. Det är ett stort problem att dagens system premierar de som begår många brott mot våra butiker. Samhällets reaktion måste vara mer resolut och påföljderna behöver ses över. Handeln är en inkörsport till grövre kriminalitet.
  • Anpassa straffen efter gärningsmannens förmåga att göra rätt för sig, överväg fängelse eller samhällstjänst som alternativa straff. Det är orimligt att systematiskt döma ut böter till människor som varken har viljan, eller möjligheten att betala sina skulder.
  • Fler synliga poliser på gator och torg är en grundläggande åtgärd för att bryta otryggheten. Därtill krävs satsningar på rättsväsende och sociala insatser.

Källa: Svensk Handel

 


Så styr bostadsort vad som står på julbordet

Julostkaka, brunkål och sylta är tydliga regionala favoriter visar försäljningsstatistik över svenskarnas julbord. Sill, köttbullar, prinskorv och skinka finns däremot hos de flesta till jul. Lutfisk ökar i försäljning i Hemköps butiker efter några år i dvala och alternativen kyckling- och kalkonjulskinka lanseras.

Här presenteras försäljningsstatistik över svenskarnas julbord där bostadsort delvis styr urvalet. Hela underlaget finns på nästa sida.

  • I norra Sverige serveras ofta sylta på julbordet, andra favoriter är leverpastej, julkorv och julmust. Grönkål, brunkål och rödkål köps sällan.
  • I Dalarna och Värmland står vörtbröd och grönkål på bordet. Sällan syns sylta.
  • I Stockholm har intresset för leverpastej dalat. Julknäcke och julöl är favoriter.
  • I Skåne och Blekinge står ofta brunkål, leverpastej, rödkål och grönkål på borden  men julknäcke, sylta och julkorv serveras sällan.
  • I Östergötland och Småland sticker julostkakan ut som en favorit. Julknäckebröd köps sällan.

Matens ursprung blir allt viktigare och under julen väljer många svenska råvaror. All julskinka i Hemköps sortiment är svensk och för mer långtgående krav på bland annat djurvälfärd finns svensk ekologisk julskinka.

– Färdigskivad julskinka ökar starkt och för de som önskar lanserar vi i år kycklingjulskinka och kalkonjulskinka av svensk råvara, säger Sven Skarlöv försäljningschef på Hemköp.

Intresset för lutfisk har ökat de senaste åren och hos Hemköp är den MSC-certifierad.

Källa: Axfood


Ica-handlaren om Sätramorden: "Lugnt ett tag men nu fylls det på med nya förmågor"

I början av december gick de anhållna för de omtalade dubbelmorden i Sätra, utanför Stockholm, till rättegång vid Södertörns tingsrätt. Morden har påverkat förorten Sätra djupt och Livsviktigt ringde upp Andreas Bylger, handlare på Ica Nära Sätra, för att höra hur det står till.

Livsviktigt har tidigare skrivit om den ansträngda situationen i Sätra centrum där kriminaliteten eskalerat så pass att handlaren Andreas Bylger på Ica Nära Sätra till slut beslöt att anställa en egen ordningsvakt.

Detta efter upprepade misslyckade försök att få kommunen och Polisen att förstå hur svårt de hade det med gängbrottsligheten som påverkade inte bara personalen i butiken utan också kunderna och deras säkerhet.

Stridande grupperingar

– Det handlade om olika grupperingar som stred mot varandra om knarkhandeln här i området liksom annan brottslighet. Vi blev själva hotade flera gånger och växlingskontoret här intill blev rånat åtminstone två gånger, säger Andreas Bylger till Livsviktigt.

Ville ha övervakningskameror

Andreas Bylger efterfrågade bättre övervakning med kameror och helst ett litet poliskontor i Sätra centrum för att få stopp på kriminaliteten.

Ingen av Bylgers önskningar gick i uppfyllelse och till slut ansökte han om att få anställa en egen ordningsvakt vilket Polisen beviljade runt 2017.

Egen ordningsvakt fungerar bra

Sedan två år har han nu en ordningsvakt i tjänst.

– Vi i butiken har haft det hyfsat lugnt sen dess men de andra företagen, caféerna och butikerna i centrum, har det fortfarande lika illa. Fast nu har ju saker och ting ändrats i och med morden i våras. Men det blir nog värre snart igen, säger han.

Uppgörelse under våren

För Ica-butiken som haft en egen ordningsvakt har brottsligheten legat nere. Men för övriga i Sätra centrum har otryggheten ökat sedan 2017. Till slut skedde en uppgörelse i Sätra under våren 2019.

Två unga män ihjälskjutna

– Det började med att de här två yngre killarna blev ihjälskjutna i en källare i ett bostadshus inte långt härifrån, säger Andreas Bylger.

De två unga männen, 18 respektive 20 år, hittades i en källargång, avklädda och skjutna med flera skott. De hade varit försvunna sedan dagen innan och några av deras vänner letade efter dem.

Förnedringsmord

Enligt polisens tekniska undersökningar av platsen hade de två männen förts in i källaren, tvingats klä av sig, sätta sig ned och sedan avrättats där på platsen. Två olika skjutvapen hade avfyrats i källaren.

– Man talar om förnedringsmord i media och visst är det så. Det tråkiga är hur våldet hela tiden blir grövre och värre.

– Vi här i centrum hukar inför det hela och önskar hela tiden bättre skydd. Det låter kanske fånigt men det är så vi upplever det, säger han.

Bråkade om plats för droghandel

Polisen tror att flera män från de två gängen hade stämt möte med varandra via mobil. De tvingade ned offren i källaren där de sen dödades. Enligt Polisen har de misstänkta förövarna haft en viktig position i Sätras droghandel. Och enligt åklagaren ska en konflikt ha uppstått mellan dem och deras offer gällande territorium för droghandel.

Ytterligare en dödsskjutning

Vad som sedan hände bara någon vecka efter dubbelmorden är att ytterligare en person blev mördad i Sätra.

– Som jag förstår blev det väldigt oroligt mellan grupperingarna efter morden i källaren. En person som stod huvudåtalad för morden blev själv mördad strax efter så då blev det bara två medhjälpare från den ena grupperingen kvar att åtala och föra inför rätta. Polisen har dock inte gripit någon för det sista mordet

Ny statistik kring brottslighet

Göran Adamson som samarbetat med BRÅ för att ta fram ny statistik över kriminalitet på etnisk grund (se artikel på sidan 8-9) visar att etnisk betingad gängkriminalitet ökat lavinartat de senaste åren.

Inte beroende på att migranter blivit mer kriminella än tidigare, utan för att det förekommer fler migranter i Sverige.

Ingen går helt säker

– Jag vill inte peka ut någon särskild från något land. Men jag vet att om vi vågar se elefanten i rummet kan vi också göra de förändringar som behövs. Vad jag framför allt har sett hända här i Sätra är att det är ungdomar som tar kål på varandra och att det kryper ned i åldrarna. Och det skapar en otrygghet för oss alla här i Sätra, säger Andreas Bylger.

Återväxt med nya grupperingar

– Vi hade det lugnt i somras men så började det så sakteliga igen när mörkret föll under hösten. Visst, nu ställs dessa personer inför rätta men vad händer sen då?

– Vi ser redan nu en återväxt med nya grupperingar. De är både yngre och äldre. Man måste försöka komma åt roten till det onda. Inte bara putsa på ytan, utan storstäda, säger Andreas Bylger.

 

Text : Marie Hallencreutz

Foto: Privat


Migranter är inte mer brottsbenägna än tidigare – men står för en majoritet av brotten på grund av sin ökade volym

En rapport om invandrares brottslighet, skriven av forskaren Göran Adamson, docent i sociologi, visar att personer med utländsk bakgrund för första gången står för en majoritet av registrerade brottsmisstankar i Sverige trots att de bara utgör en tredjedel av befolkningen.

Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har blivit allt större. Migranter har inte blivit mer brottsbenägna men de har blivit en större andel av befolkningen.

Adamsons forskning visar att de med utländsk bakgrund är 2.6 gånger mer sannolika att vara brottsregistrerade än de med svensk bakgrund, ännu mer för grova våldsbrott.

Samarbete med BRÅ

Göran Adamson har bland annat samarbetat med Brottsförebyggande rådet för att ta fram siffror från de senaste åren då vi saknat generell statistik över migranters brottslighet. BRÅs senaste rapport kom ut 2005 och visar statistik från 1997-2001.

Majoritet av brottsmisstankar

I BRÅs första rapport från 1996, för perioden 1985-1989, framgår att migranters* andel av kategorin skäligen misstänkta för brott var ungefär 32 procent.

I den andra rapporten från 2005, med data för 1997-2001, framkom att migranter stod för ungefär 46 procent av samtliga brott. Samtidigt hade deras befolkningsandel ökat från cirka 18 till 25 procent.

Idag utgör migranterna en tredjedel av befolkningen (3,3 miljoner av cirka 10 miljoner) och för första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar, cirka 58 procent.

Stark uppgång i mord

Göran Adamsom kommenterar:

”Det innebär att individuella migranter alltså inte blivit mer brottsbenägna. Siffrorna beror nästan uteslutande på att de nu utgör en större andel av vår befolkning.”

Dessutom varierar det mellan brottskategorier**.

Angående ”Mord, dråp, och misshandel med dödlig utgång” har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017.

Knappt tre av fyra är alltså migranter. För ”misshandel” visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent.

Svag nedgång i våldtäkter

Brottskategorin ”våldtäkt” bryter dock trenden. I början av 2000-talet var ungefär 60 procent av skäligen misstänkta våldtäkter kopplade till migranter. 2017 var siffran 56 procent – en noterbar nedgång. Andelen brottsregistrerade för våldtäkter är dock högre bland migranter än bland svenskar (se sid 26 i Adamsons rapport www.goranadamson.com/publications).

Skuggsamhällets baksida

Adamsons siffror visar även att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige.

Ökad brottsbenägenhet hos papperslösa

Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017. Ungefär en av åtta skäligen misstänkta för brott i Sverige tillhör nu denna grupp. Eftersom den är relativt liten tyder siffrorna på att brottsbenägenheten inom gruppen är betydande.

Noter:

*Migranter utgörs av tre kategorier; personer födda i Sverige av en inrikes och en utrikes född förälder, personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar och personer födda utrikes.

**Adamson har studerat sju brotts-

kategorier och dessa är: Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång; Misshandel; Våldtäkt; Övriga sexualbrott; Rån; Stöld; samt Övriga brott.

 

Text: Marie Hallencreutz

Graf: G Adamsons rapport: Invandring och brottslighet - en uppdatering för 2000-talet, sid 23

 

Fakta | Ur rapporten Invandring och brottslighet

  • Brottsligheten i Sverige är allt mer koncentrerad geografiskt och socialt. Det finns en påtaglig och ökande ojämlikhet i vilka som drabbas av brott. (Nilsson och Estrada 2005).

De som bor i särskilt utsatta områden har ofta invandrarbakgrund själva och löper en högre risk att bli utsatta för kriminalitet som brottsoffer, liksom för att dras in i kriminella sammanhang.

  • På senare tid har utvecklingen i dessa områden uppmärksammats i samhällsdebatten och av Polismyndigheten. Att uppdatera frågor om brott kopplade till invandring kan potentiellt tillhandhålla ledtrådar om denna utveckling – något som åtskilliga myndigheter och politiker lyft fram som angeläget.
  • Det är här av särskild vikt att studera andra generationens invandrare och hur denna grupp integreras över tid.
  • Tidigare brukade invandrare som i början var överrepresenterade i brott successivt integreras i det svenska samhället genom att konvergera mot majoritetsbefolkningen vad gäller såväl socioekonomisk status som brottsbenägenhet. Ett bra exempel på detta är de invandrare som anlände under den tidiga efterkrigstiden fram till 1970-talet.
  • Det är viktigt att undersöka om detta integrationsmönster fortfarande gäller samt identifiera riskgrupper – för att i tid kunna sätta in nödvändiga åtgärder.
  • Information om brottslighet bland invandrare och invandrares barn är viktig av flera skäl, såsom utformningen av brottspreventiva medel, förståelsen av invandringens långsiktiga effekt på brottsligheten, varför vissa orter och områden har högre brottslighet samt inte minst varför vissa typer av brott ökar eller minskar.

Källa: Invandring och brottslighet

– en datauppdatering inför 2000-talet.

Rapporten är skriven av docent Göran Adamsson från LSE (The London School of Economics and Political Science), numera ansluten till Högskolan väst och finns på www.goranadamson.com/publications. Rapporten kommer att publiceras som: Migrants and Crime in Sweden in the 21st Century – An empirical analysis based on data by the Crime Prevention Agency (Society, Jan/Feb, 2020).

 


Julskinkan gäller än – även om vegetariskt är på gång

Traditionella julrätter, som julskinka, Janssons, sill och ris à la Malta är fortsatt i topp, men en av sex säger att de kommer att äta mindre kött den här julen, framför allt kvinnor och yngre. Det visar Livsmedelsföretagens årliga julundersökning.

Svenskarnas julmatsvanor förändras, om än långsamt. Det visar Livsmedelsföretagens undersökning av svenskarnas julfirande som har genomförts sedan 2013.

– Julen är vår mest traditionella högtid. Men som vi ser i undersökningen så betyder inte det att allt står still. Tvärtom, varje år ser vi flera små, spännande förändringar i svenskarnas mat- och dryckesvanor. Det är uppenbart att de yngre har annorlunda preferenser än de äldre, till exempel vad gäller köttätande. Men det som gör julmaten så härlig är att man verkar lägga till snarare än att dra ifrån, och på så sätt kan alla få det de vill, säger Björn Hellman, VD i Livsmedelsföretagen.

Skinkan favorit

Skinkan är fortsatt favorit på julbordet men avståndet till sillen och Janssons frestelse krymper. 25 procent har julskinka som favoriträtt på julbordet, men 2013 var den siffran 35 procent.

– Fortsätter utvecklingen i den här riktningen så borde julskinkan, Jansson och sillen vara någorlunda jämnstora om 5-10 år, kommenterar Björn Hellman.

16 procent uppger att de kommer att minska sitt köttätande julen 2019, framför allt yngre och kvinnor, men 56 procent av svenskarna vill att kött- och charkprodukter ska dominera julbordet.

– Det är glädjande att se att så många väljer att satsa på svenskt kött och kött- och charkprodukter med högre kvalitet. Det är ofta samma sak, och det lite högre priset får man igen mångfalt i smak och kvalitet, säger Björn Hellman.

Julmust bästa drycken

Julmust är fortsatt julens viktigaste dryck, före julöl och snaps, och ris à la Malta drar ifrån i dessertligan. På frågan om julmaten kommer att beställas från restaurang, cateringfirma eller matkasseföretag blir svaret definitivt nej – bara en procent vill beställa hem maten.

Vi är bäst på egen Janssons

Det svenskarna tycker att de är bäst på att tillaga är Janssons frestelse.

Årets undersökning visar att kvinnorna fortfarande tar det överlägset största ansvaret för att ordna julmaten, men att männen börjar närma sig.

– Det är uppenbart att det svenska julfirandet inte är jämställt. Kvinnor tar ett mycket större ansvar. Men utvecklingen går åt rätt håll. Fler män tar ansvar, helt eller delvis, men självklart skulle vi önska att det gick snabbare, säger Björn Hellman.

Mia Skäringer vid julbordet

En ny fråga i årets undersökning är: Vilken känd svensk person som har varit aktuell 2019 vill du bjuda in till julbordet? Där toppas listan av Anders Hansen, psykiatriker och populärvetenskaplig författare, före Mia Skäringer och Sven Melander.

Undersökningen utfördes 15–19 november 2019 av Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen. Totalt genomfördes 1 102 intervjuer.

Läs hela undersökningen

Källa och foto: Livsmedelsföretagen

Bild: Björn Hellman, VD i Livsmedelsföretagen.