Marie Halldestam Hallencreutz

Bra med utredningens förslag om fortsatt frival kring avfallshantering

Den 3 april, överlämnades ”Äga avfall - en del av den cirkulära ekonomin” till Miljödepartementet. Utredaren Ethel Forsberg föreslår ett frivalssystem som skulle innebära att livsmedelsbutikerna även i fortsättningen får ansvara för sitt eget verksamhetsavfall.

Hållbarhetsperspektiv

– Utredningens förslag om frival ska ses utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Livsmedelsbutikerna arbetar aktivt med att minska sitt avfall och att det hanteras på mest klimatvänliga sätt och då är det en hygienfaktor att ha kontroll på mängder och uppföljning. Med ett fortsatt eget ansvar säkras viktiga förutsättningar för företagens hållbarhetsarbete, säger Martin Andersson näringspolitiskt ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel

På plats senast 1/1 2022

Utredningen har mottagits av regeringen (Miljödepartementet) som sedan kommer lägga fram ett förslag för beredning i riksdagen. Systemet ska vara på plats senast 1 januari 2022. Dagligvaruhandeln ser att utredningens förslag behöver utvecklas något av regeringen innan det presenteras.

Monopol hinder för cirkulär ekonomi

Svenska företag och organisationer får i dag inte upphandla återvinning av restavfall och matavfall. Kommunernas monopol är ett hinder för en cirkulär ekonomi och orsakar kostnader för skattebetalarna. Jag föreslår i dag att en annan aktör än kommunen ska kunna anlitas för att samla in och behandla detta avfall.

Frival gynnsamt både på kort och lång sikt

Den svenska frivalsmodellen innebär en kontrollerad övergång från kommunalt till privat ansvar för verksamheternas hushållsliknande avfall. På kort sikt kommer frivalet leda till förstärkt kontroll av avfallshanteringen, minskade kostnader och ökad materialåtervinning.

På lång sikt så kommer frivalet att gynna nya innovativa cirkulära materialflöden där producenter tar ett större ansvar för sina produkter och avfall ses som en resurs.

Nordiska grannar positiva

Dessutom så visar erfarenheten från våra nordiska grannländer att kundnöjdheten ökar även för kunderna hos de tidigare kommunala monopolen. Det är dags att öppna upp för konkurrens inom verksamheternas kommunala avfall för att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi.

– Extremt glädjande att utredningen tar den ställningen för det visar att man förstått att näringsliv som jobbar med hållbarhet är effektiva att ta hand om avfall på ett bra sätt, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Hanterbara administrativa system

– Vi hoppas nu att regeringen håller med utredningen om att dispens är det sämre alternativet och väljer att gå vidare med ett väl utformat frivalssystem som ger den som genererar avfall rätt att också hantera det. Dessutom önskar vi att regeringen föreslår ett administrativt enkelt system för anmälan och årlig uppföljning som hanteras av en nationell myndighet så att butikerna inte behöver göra anmälningar till varje kommun, säger Martin Andersson på Svensk Dagligvaruhandel.

Text: Marie Hallencreutz

by Marie Halldestam Hallencreutz

Allt du som handlare behöver veta om tillträdesförbud

Den 1 mars trädde lagen om tillträdesförbud i kraft och redan före påsken började ansökningarna trilla in. Men många handlare är osäkra på hur man ska gå tillväga. Därför har Svensk Handel, i samarbete med polisen, tagit fram riktlinjer, ansökningsblankett och vanliga frågeställningar, FAQ.

Ansökan skickas via post eller e-post till åklagarkammaren i det område butiken ligger. Enklast är att använda Svensk Handels blankett som finns på deras hemsida. Även polis kan ansöka, men handlaren måste godkänna att ansökan görs.

Riktlinjer och annan hjälp

– För att göra det enklare för dem som vill ansöka om tillträdesförbud har vi gjort upp en lista över åklagarkammare med post- och e-postadresser. Dessa finns på vår webbsida under ”säkerhetscenter” samt i appen med samma namn, säger Per Geijer.

Åklagare måste fatta beslut och personen måste ha delgivits innan tillträdesförbudet börjar gälla. Först då blir det straffbart för personen att besöka butiken. Brott mot förbudet anmäls till polis.

– Vi har nu tagit fram riktlinjer för hur man går tillväga när man ansöker om tillträdesförbud och dessa tillsammans med en frågesamling, FAQ, finns nu att tillgå på vår webbsida, säger han.

Klicka här för att komma till riktlinjer, ansökningsblankett, adresslista till åklagare samt FAQ.

Syftet med lagen

Den nya lagen om tillträdesförbud trädde ikraft den 1 mars och ger möjlighet att förbjuda myndiga personer att få besöka en butik. Syftet är att kunna stoppa individer som upprepat utsätter butik och personal för angrepp i olika former. Fokus ligger på individer som påtagligt försämrar arbetsmiljön i handeln och som gör det svårt att driva butik på ett säkert sätt. Det kan röra sig om allt från hot och våld till upprepade stölder i butik.

– Lagen om tillträdesförbud till butik är, utöver ett effektivt verktyg i det brottsförebyggande arbetet, en tydlig signal från våra lagstiftare: om du vill besöka och handla i svenska butiker så måste du sköta dig. Utsätter du butiken eller personalen för brott, då är du inte välkommen längre, säger Per Geijer.

Här gäller lagen

Lagen gäller för butiker under deras öppettider. Med det menas en lokal där försäljning av varor är den huvudsakliga verksamheten. Lokalen kan även ha annan verksamhet, till exempel café eller verkstad. I vissa fall gäller även ytor utomhus som hör till butiken bara de är inhägnade i anslutning till butikens lokaler, som exempelvis en handelsträdgård. Lagen gäller inte hela köpcentrum eller gallerior, men flera butiker i samma galleria kan få tillträdesförbud gentemot samma person.

Så ansöker du om tillträdesförbud

Det är butiken som avgör om en ansökan om tillträdesförbud ska skickas in. Den som skickar in ansökan måste ha rätt att ansöka om tillträdesförbud i butikens namn. Det är vanligt att butiksägare, butikschef eller säkerhetschef har rätt att fatta den sortens beslut. Externa leverantörer, till exempel butikskontrollanter och väktare, kan vara behjälpliga med att sammanställa underlaget men företrädare för butiken bör stå som ansvariga i ansökan.

Även polisen har rätt att göra ansökan, med tillstånd från företrädare för butiken.

Ansökan ska vara skriftlig och prövas av åklagare. Även elektroniska ansökningar anses uppfylla kravet om skriftlighet i detta fall.

Detta ska vara med i ansökan

Lagen innehåller inga formkrav för ansökan, men följande uppgifter bör alltid vara med i en ansökan:

• Vem ansöker?
• Vem avser förbudet?
• Vilken butik?
• Vilken grund?

Ansökan skickas till registrator hos Åklagarmyndigheten på den ort där förbudet ska tillämpas.

Detta kan leda till tillträdesförbud

En samlad och nyanserad bedömning görs av risken för att en person genom brott eller på annat sätt angriper butiken. Risken ska framstå som klar och konkret. Tillträdesförbud bör dock i de flesta fall komma i fråga först när någon tidigare har begått brott mot butiken. Sannolikt kommer de flesta beslut kräva upprepad utsatthet, även om enstaka händelser kan räcka.

Det behöver inte finnas en fällande dom för att åklagare ska kunna fatta beslut om tillträdesförbud. Att polisanmäla är inte heller ett absolut krav, men det är förmodligen svårt att påvisa behovet av ett förbud utan att ha gjort polisanmälningar mot individen tidigare. De flesta beslut kommer med stor sannolikhet luta sig mot tidigare polisanmälningar för att påvisa risken för framtida brottslighet mot butiken.

Vid bedömning av risk tas bland annat detta i beaktande;

• Tidigare brotts koppling till platsen
• Tidigare brotts karaktär
• Om det rör sig om en eller flera gärningar
• Tid som förflutit sedan brott begåtts

Andra exempel på grund för tillträdesförbud

Det finns inget formellt hinder mot tillträdesförbud för annan butik än den där brott inträffat. Exempelvis kan ett antal händelser mot närliggande butiker, eller mot butiker i samma kedja, anses visa på risk för att även andra butiker ska drabbas. Även ageranden som inte nödvändigtvis uppfyller alla krav för att anses brottsliga kan tas i beaktande, till exempel risken att någon ska trakassera någon i butiken bör kunna leda till tillträdesförbud. Liksom handlingar som utgör förstadium till brott såsom försök, förberedelse och stämpling till brott.

Detta leder INTE till tillträdesförbud

Tillträdesförbud kan inte utfärdas gentemot personer under 15 år eller var under 15 år när brottet begicks. I vissa fall kan det vara svårt att döma en person till tillträdesförbud och det är i mindre orter som bara har en butik och det är långt till en annan butik. Här tas hänsyn till proportionalitetsprincipen – ju större behov en person har av butiken desto starkare skäl mot förbud. Å andra sidan - ju allvarligare brott desto starkare skäl för förbud. På en ort med bara en livsmedelsbutik får ett förbud väldigt stor inverkan. Det kan innebära att förbud inte blir aktuellt. Alternativt att möjligheten att handla löses på annat sätt eller att någon annan, mindre ingripande åtgärd vidtas.

Tillträdesförbud gäller i ett år

Ett förbud kan gälla i upp till ett år. Någon nedre gräns saknas. Ett förbud kan sedan förlängas, om förutsättningarna består. Ett beslut kan hävas/ändras om förutsättningarna ändras – på begäran av den förbudet riktar sig mot, av den som ansökt om tillträdesförbud eller av åklagaren.

Brott mot tillträdesförbudet

Den som bryter mot ett tillträdesförbud kan dömas till böter eller fängelse i max 6 månader. Om överträdelsen anses som ringa, exempelvis om personen kommer in men vänder ut direkt, blir det ingen påföljd.

Envarsingripande

Då det finns fängelse i straffskalan får envar gripa den som bryter mot förbudet. Lämpligen polis, väktar, ordningsvakt men även de som arbetar i butiken, eller vem som helst som ser brottet, har juridisk rätt att ingripa och kvarhålla personen till dess polis anländer och tar över. Att ingripa på det sättet är dock förenat med stora risker.

Utsätt dig inte för onödig risk

Handlare och butikspersonal ska inte utsätta sig för onödig risk. Tanken med förbudet är minska risken för konfrontation, exempelvis genom att butiken kan ringa polis i efterhand och förse dem med bevismaterial att överträdelse skett. Gärningen är bevisad så snart det syns att personen är inne i butiken. Det är också butiken som är den som ansöker om, och anmäler överträdelse av, tillträdesförbudet. Personalen behöver inte figurera med namn och adress vid en eventuell anmälan.

Registrering av gärningsmän

Lagen ger uttryckligen butiken rätt att föra register över de som har tillträdesförbud till butiken. Detta för att butiken och dess anställda ska kunna säkerställa att förbudet efterlevs. Personuppgifterna gällande en person som omfattas av tillträdesförbud får hanteras av de som arbetar i eller utför uppdrag för butiken, alltså anställda i butiken och till exempel väktare. Lagen ger bara stöd till att behandla uppgifter som framgår av beslutet om tillträdesförbud om behandlingen behövs för att förhindra eller upptäcka överträdelser, och bara så länge tillträdesförbudet gäller.

Inget allmänt register får föras

Däremot får man inte föra något allmänt register över tjuvar eller folk som bråkar och stökar i butiken om de inte omfattas av tillträdesförbud. Det är känsliga personuppgifter och varken i denna lag eller i dataskyddsförordningen går det att hitta öppningar för att lagra den sortens information. En ansökan om tillträdesförbud behöver dock innehålla en del uppgifter för att kunna utredas av åklagare och polis. När butiken har konstaterat att en person bör få ett tillträdesförbud kan uppgifter sammanställas för att bifogas ansökan. Det kan vara information om den händelse som föranledde ansökan, eller om tidigare händelser, för att påvisa ett mönster.

Anmäl händelsen istället

Ett enkelt sätt att samla in information som underlag för ett eventuellt tillträdesförbud är att anmäla händelser till polisen eller till Svensk Handels säkerhetscenter. Då finns data samlat utan att man kringgår lagar som förbjuder registrering av personer.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Eventyr

Källor: Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel och kommissarie Tomas Granlund,

förundersökningsledare vid polisen.

by Marie Halldestam Hallencreutz

Panten direkt in på bankkontot

Nu kan du få dina pengar direkt in på ditt bankkonto när du pantar. Pantamera har, tillsammans med fintech-bolaget Payer, utvecklat den nya tjänsten som har installerats på storpantarautomaterna Pantamera Express*, som finns på 56 återvinningscentraler runt om i landet. Under året påbörjas ett testprojekt tillsammans med dagligvaruhandeln för att på sikt införa betallösningen i samtliga pantautomater i butikerna.

Pantsystemet för burkar infördes redan 1984 i Sverige och för plastflaskor tio år senare. Sedan dess har antalet pantmöjligheter ökat, pantbeloppet har höjts och mängden pantade förpackningar har ökat explosionsartat. Under förra året pantade vi 2,22 miljarder burkar och flaskor i Sverige.

– Vi i Sverige är bland de bästa i världen på att panta, något vi alla ska vara stolta över då pantningen bidrar till en stor miljövinst. Vi jobbar ständigt med att utveckla pantsystemet för att göra det så smidigt som möjligt att panta. Nu har turen kommit till att se över utbetalningslösningen, säger Carita Classon, produktchef för Pantamera Express på Returpack/Pantamera.

Samarbete inleddes 2019

Samarbetet med det svenska fintech-bolaget Payer inleddes under 2019. Den nya utbetalningslösningen finns nu installerad på storpantarautomaterna Pantamera Express som Pantamera själva äger och som finns installerade på 56 återvinningscentraler runt om i landet.

Testbäddar för framtidens pantsystem

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa den nya utbetalningslösningen i stor skala och kan nu erbjuda en enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon.

Kopplar bankkontot till en app

Den nya utbetalningslösningen bygger på att man laddar ner en app, där man kopplar det bankkonto man vill få pantpengarna utbetalda till. Alla större svenska banker är anslutna till den nya utbetalningslösningen.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, ger appen också en överblick över vad man faktiskt bidrar till, ur ett klimatperspektiv, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Dagligvaruhandeln nästa steg

Nästa steg är att testa den nya betallösningen i de ”vanliga” pantautomaterna i livsmedelsbutiker. Sammanlagt finns 4 222 pantautomater i livsmedelsbutiker runt om i landet.

Under året påbörjar Pantamera ett testprojekt tillsammans med handeln för att konsumenterna på sikt ska kunna få sina pantpengar överförda till bankkontot även när de pantar i butik.

* Pantameras ”storsväljare” kallas Pantamera Express och i den automaten häller man i många förpackningar, istället för att mata in en burk eller flaska i taget.

Automaten klarar att sortera och räkna omkring 100 förpackningar på ett bara ett par minuter och finns nu installerade på 56 återvinningscentraler runt om i landet. Under 2021 kommer ytterligare 10 automater att installeras.

Textbearbetning: Marie Hallencreutz

Källor och foto: Returpack/Pantamera, Payer

Fakta | Pant på bankkontot

Om Payer

Payer är ett licensierat svensk betalföretag som är främst fokuserat på digitala B2B* betalningar för stora företagskunder på en europeisk och global basis.

Payers avancerade och modulära API-plattform betalningar hjälper företag att skapa fantastiska betalningsupplevelser på internet, vilket skapar hållbara relationer mellan företag och ökar försäljning.

* B2B betyder Business to Business vilket i sin tur betyder att produkten (eller tjänsten) levereras från ett företag till ett annat.

Om appen

Appen som kallas ”Min Pant” och är sökbar på detta begrepp finns redan att hämta hem och använda.

Än så länge funkar den bara på Pantameras Expressautomater på återvinningsstationerna men under året ska test utföras i butikerna.

Källor: Returpack/Pantamera och Payer financial services AB

by Marie Halldestam Hallencreutz

Tuffa restriktioner för butikerna med nya pandemilagen

Fredagen den 8 januari röstade en enig riksdag ja till en ny pandemilagstiftning som träder ikraft redan söndagen den 10 januari. För handlare innebär det att beräkna ett maxantal kunder, om en kund per tio kvadratmeter butiksyta, samt en skyldighet för butiksägaren att skylta om maxantalet vid entrén.

Nu har den nya pandemilagen trätt i kraft där tio kvadratmeter butiksyta per kund samt en skyldighet att tydliggöra hur många som får besöka butiken samtidigt blir nya tvingande åtgärder. Bryter butiken mot detta kan vitesföreläggande utdelas och i förlängningen även leda till nedstängning av butiken om man inte fått ordning på trängseln enligt tio kvadratmeter butiksyta per kund. Tillsynen görs av länsstyrelserna.

Under fredagens pressträff med statsminister Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren och Folkhälsoimyndighetens Generaldirektör Johan Carlson svarade den sistnämnde så här på DNs fråga om hur beräkningen av butiksytan skulle gå till:

– I en butik vet man hur stor lokalen är och vad golvytan är och hur mycket som faller bort på grund av hyllor och kassor och så vidare. Resten ska fördelas på tio kvadratmeter per person.

Så räknar du ut maxantal

En livsmedelsbutik räknas alltså som en lokal och det är endast där kunderna vistas, det vill säga i själva butiken, som golvytan ska beräknas. Bort räknas då den fasta inredningen i butiken liksom personalytrymmen, lager och andra områden där kunden inte vistas, exempelvis på eller bakom delikatessdisken.

– Har man 100 kvadratmeter golvyta i butiken när allt annat är bortäknat så är det tio personer som får vara i butiken samtidigt. Är butikens golvyta på under 10 kvadratmer så får naturligtvis en kund vara i butiken, tydliggjorde Johan Carlson, Gd FHM.

Skyldig att avvisa kunder

Butiksägaren är därtill skyldig att skylta om maxantal besökare vid entrén och också skyldig att avvisa kunder om maxantalet är uppnått. Många butiker använder redan idag trängselvärdar för att minska trängseln i butiken men har man inte tillgång till sådana måste butiksägaren själv eller någon i personalen avdelas för att inte släppa in för många kunder.

Många oklarheter

Men det råder fortfarande en del oklarheter om vad som gäller inom olika områden, exempelvis för allmänna ytor i ett köpcentrum. Principen är att den yta man har ”rådighet” över har man också ansvar för. Eventuella kaféutrymmen beräknas som tidigare, det vill säga fyra personer per bord och minst en meter mellan borden. Om serveringsdelen är inne i butiken är det dock fortsatt oklart exakt hur beräkningen ska göras – om det ska ses som butiksyta eller kaféutrymme.

Inga vitesbelopp är framtagna

Andra oklarheter rör vitesföreläggande där varken statsminister Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren eller FHMs Gd Johan Carlsson kunde svara på vilket antal försummade gånger man brutit mot maxantalet som renderar vitesförläggande eller hur stort belopp detta skulle vara på. Detsamma gäller för nedstängning – var går gränsen?

Lutar sig på restaurangbranschens regler

Men Johan Carlsson menade att tillsynen ansluter till restaurangbranschens regler och nedstängning såg han som osannolikt. Han påpekade att tillsynen inte är till för att vitesförlägga eller stänga ned utan för att minska trängseln och då är det klart att man kommunicerar detta i första hand för att rätta till eventuella brister.

Viss vana finns att beräkna maxantal

Att beräkna och bedöma maxantal besökare i butiken är något som Svensk Handel sedan i våras har rekommenderat medlemmarna i den branschgemensamma riktlinje som organisationen tagit fram. Att det nu tydliggörs att varje besökare ska ha tio kvadratmeter att tillgå ökar tydligheten och lägger fokus på att det är trängsel - och inte butiker - som ska undvikas, skriver man i ett pressmeddelande.

Stödåtgärder efterfrågas

Under regeringens pressträff i fredags ställdes också frågan på hur verksamheter ska kompenseras för ytterligare ekonomiska påfrestningar med anledning av den nya lagstiftningen men något egentligt svar hade ingen av dem annat än att ”man tittar på de åtgärder som redan finns samt eventuellt på lättnader i arbetsgivaravgifter”, men inget är beslutat.

Svensk Handel som drivit frågan om stödåtgärder under hela pandemin skriver att de har förståelse för att pandemilagen behövs men att de i remissvaret bland annat framhållit att åtgärderna måste vara träffsäkra och att verksamheter inte ska hindras i onödan. Svensk Handel uttrycker en stark oro över att de stödåtgärder som behövs fortsatt lyser med sin frånvaro.

– Utökade restriktioner och utökade företagsstöd måste gå hand i hand. Vi är tio månader in i pandemin och företagens reserver är tömda. Stöden måste vara träffsäkra och omedelbart nå ut till företag som drabbas, säger Karin Johansson.

Så skyltar du för maxantal i butik

Livsmedelssäkerhetsrådet rekommenderar enhetlighet i formulering vid butiksentré över maxantal:

Enligt svensk pandemilagstiftning får;

MAX XX PERSONER vistas i denna butik samtidigt.

Vi ber om er hjälp och förståelse.

Vägledning på väg

En vägledning från Folkhälsomyndigheten kommer där det förhoppningsvis blir tydligare vilka förväntningar som finns på butikerna att visa att maxantalet inte överskrids. Mer information kommer så fort vägledningen är publicerad.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Handel

by Marie Halldestam Hallencreutz

Från peng till papper till e-krona

Framtidens pengar

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen. Men riksbanken, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, har helt andra ambitioner för framtiden.

Ett av statens kärnuppdrag är att tillhandahålla säkra pengar. Först gjorde kungen det genom att prägla metallmynt. Sedan 350 år har Riksbanken den uppgiften och sedan början av 1900-talat har Riksbanken ensamrätt på att ge ut sedlar. Men när du swishar eller betalar med kort idag – vem står bakom de kronor du för över?

Riksbanken skiljer mellan affärsbankspengar och riksbankspengar där den senare kategorin borgar för statlig säkerhet och en möjlighet för staten att bedriva penningpolitik.

Men med det digitala intåget har makten sakta förskjutits från riksbankspengar till affärsbankspengar som ofta involverar kostnader av något slag. Detta i en tid då kontanterna nästan håller på att försvinna från marknaden då varken banker eller butiker vill befatta sig med dem. Framförallt för att folk väljer att betala på andra sätt såsom med kort eller Swish eller via online-handel, något som förstärkts sedan coronapandemin gjorde sitt inträde.

Allt detta sammantaget skapar en del problem som Riksbanken försöker komma tillrätta med. Detta med hjälp av riksdag och regering. Och det i sin tur kan innebära stora förändringar både för dig som jobbar i butik som för dig som konsument.

I Livsviktigt magasin nummer 8 reder vi ut hur den framtida betalmarknaden kan te sig och vad det kan innebära för dig som arbetar med betalningar. Läs mer nedan eller i ett magasin på väg till dig.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Riksbanken

Privata aktörer bestämmer över pengarna när kontanterna marginaliseras i handeln

Vad händer om kontantanvändningen går ned och vad behövs göras? Det är två frågor som Riksbanken brottats med de senaste åren och i synnerhet sedan coronapandemin kom över oss och oron för smitta via kontanter gick i taket. Men vad behöver vi egentligen oroa oss för?

I somras gick riksbankschef Stefan Ingves respektive förste vice riksbankchef Cecilia Skingsley ut med en debattartikel i Aftonbladet (12/7) där man uttryckte oro över att kontantanvändningen ytterligare gått ned med anledning av Coronapandemin. De påpekade att det inte fanns någon förhöjd risk att drabbas av viruset via kontanter medan de såg att alltfler såväl butiker som banker slutade ta emot kontanter.

”Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.”, skrev de.

Lagliga betalningsmedel

Riksbankens pengar, kontanterna eller riksbankspengar som vi nu kallar dem, är utgivna av Riksbanken och därmed lagliga betalningsmedel enligt lag stiftad av riksdagen. Men denna särställning kan avtalas bort genom att helt enkelt neka till kontanter som betalningsmedel.

I praktiken betyder det att riksbankspengarna börjar förlora sin roll som pengar vilket drabbar folk med begränsad tillgång till digitala hjälpmedel eller förmåga att använda dem. Det kan också bli ett problem för Sveriges beredskap om varken bankerna eller butikerna hanterar kontanter under normala förhållanden - hur blir det då vid en kris då digitala system sätts ur funktion?

Ojämlikt över landet för butikerna

– För handlarna ser vi också ett problem med att glest befolkade områden i Sverige får det besvärligare och dyrare att hantera de kontanter som används i butikerna. Det blir olika förutsättningar över hela landet, säger Bengt Nilervall, Betalexpert på Svensk Handel.

Han är med i ett antal forum hos Riksbanken, som bland andra Kontanthanteringsrådet och Betalningsrådet, där man diskuterat statens roll som garant för den svenska kronan både i en kontant och en digital betalvärld.

Inget samhällsansvar

– Om kontanterna försvinner och det inte finns något statligt alternativ, vad händer då? Ska de privata aktörerna tillåtas att styra så tappar staten via Riksbanken kontroll, bland annat över penningpolitiken, men framförallt så har privata aktörer inget samhällsansvar som staten har. Hur klarar sig vissa grupper i samhället som har utmaningar att betala digitalt är ytterligare frågor som diskuteras, säger han.

Regeringen bromskloss

Eftersom det är statens roll att se till att statligt utgivna pengar är allmänt gångbara i samhället har Riksbanken vädjat till riksdag och regering att säkerställa kontanterna som lagliga betalningsmedel.

Riksbanken föreslog redan våren 2019 att riksdagen skulle rösta för att en tillsätta en expertkommitté som kunde göra en översyn över begreppet lagligt betalningsmedel eftersom de privata aktörerna i dagsläget kan avtala bort användningen av kontanter.

Nedprioriterat förslag

I juni 2019 skickade en enig riksdag förslaget vidare till regeringen som av olika anledningar prioriterat ned förslaget.

Frågan om kontanterna är därmed oviss men kriget om kronan är inte över för det. Riksbanken har sedan slutet av 2016 redogjort sina planer för att stärka sin roll över den svenska kronan i en digital betalvärld. Läs mer i nästa artikel.

Text: Marie Hallencreutz

Riksbankens intåg på den digitala betalmarknaden

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen.

I nuläget är det endast kontanter som är lagliga betalningsmedel och den marknaden är tynande. Men samtidigt som Riksbanken slåss för att stärka legitimiteten hos kontanterna via ny lagstiftning så att handeln, bankerna och andra privata aktörer inte kan avtala bort kontanta betalningar, så ligger de inte på latsidan vad gäller att etablera sig på den digitala betalmarknaden.

En statlig e-krona

Tvärtom utvecklas redan nu en möjlig prototyp för en statlig e-krona. Den ska möjliggöra att betala omedelbart (på samma sätt som Swish) och dygnet runt.

Därtill tittar man på möjligheter till omedelbara betalningar mellan valutor och över gränserna, dygnet runt.

Bara 10% är kontanta betalningar

– Som det ser ut idag används knappt 10 procent av betalningarna på inköpsstället med kontanter vilket innebär att resten av betalningarna görs med bankkort och Swish som är den dominerande aktören för omedelbara betalningar mellan banker idag. Allt som inte är kontanter är utanför vår räckvidd. Kontanterna behöver därför en starkare legal ställning på marknaden men vi anpassar oss självklart också till den digitala verklighet vi befinner oss i och där arbetar vi både brett och långsiktigt, säger Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbanken.

E-kronan - ett digitalt komplement

I oktober i år gick Riksbanken ut med en vision om framtidens pengar och betalningar. Där presenterade Riksbankschef Stefan Ingves ett antal förslag om den framtida betalningsmarknaden, bland annat att ge ut ett digitalt komplement till kontanterna, en så kallad e-krona.

Precis som kontanterna skulle e-kronan vara utgiven av Riksbanken och tillgänglig för allmänheten. Den skulle fungera ihop med existerande betalningssystem och kunna bytas ett till ett mot kontanter eller bankpengar.

Komplement - inte utbyte

– Statsmakter världen över har givit ut kontanter i årtusenden. Vi har gått från metall till papper och nu är det dags att gå över till något annat - en digital krona. Men den ska ses som ett komplement till kontanter, inte ett utbyte, åtminstone inte i närtid. Det viktiga är att det är statliga pengar det handlar om, säger Björn Segendorf.

Ett statligt alternativ

E-kronan skulle kunna säkerställa att Riksbanken behåller flera av kontanternas funktioner i en framtid där fysiska kontanter inte längre används, ett enhetligt penningsystem och ett statligt alternativ till affärsbankpengar.

– Beroende på hur den utformas skulle e-kronan kunna fungera när det är störningar i elförsörjningen, den digitala infrastrukturen eller i bankernas betalningssystem.

– Vi skulle också kunna ta fram varianter som gör det lättare att betala för dem som har svårt att använda dagens digitala lösningar, säger han.

Stärka den svenska kronan

En e-krona skulle kunna bidra till att stärka den svenska kronan som betalmedel i Sverige.

”Detta blir speciellt viktigt om nya betaltjänster baserade på andra valutor, till exempel Libra, börjar konkurrera med svenska kronor som betalmedel i Sverige. Om vi skulle hamna i en situation där den svenska kronan inte längre ses som det viktigaste valutaalternativet för att göra betalningar i Sverige skulle vi i förlängningen kunna förlora möjligheten att bedriva en egen penningpolitik och att försörja bankerna med likviditet i krissituationer. Det skulle försämra våra möjligheter att se till att det går att betala på ett säkert och effektivt sätt och att kronan behåller sitt värde.”, skriver Stefan Ingves i sin vision över de framtida betalmedeln.

Påbud från EU

Riksbanken har inte fattat något formellt beslut vare sig om att ge ut eller inte ge ut en e-krona. Ett beslut om att ge ut en e-krona behöver lagstöd och politisk förankring.

– Om Riksbanken ska ge ut e-kronor behövs det politiskt och lagligt stöd. Ytterst handlar det om vilket politiskt uppdrag riksdagen vill ge oss, säger Björn Segendorf.

Men det finns också ett påbud från EU att detta ska bli möjligt. Enligt EUs direktiv om elektroniska pengar ska medlemsstaterna erkänna centralbanker rätten att ge ut elektroniska pengar som allmänheten kan använda.

– Vi har föreslagit att expertkommittén som jag tidigare nämnde även ska undersöka om Riksbanken borde ha rätt att ge ut en e-krona, säger han.

Pilotprojekt med Accenture

För att redan nu testa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera driver Riksbanken ett pilotprojekt med Accenture där de tillsammans bygger en möjlig prototyp för e-kronan.

Målet är att i en isolerad testmiljö skapa en digital krona som är enkel och användarvänlig och samtidigt uppfyller stränga krav på säkerhet och prestanda.

Utmanar Swish

Även möjligheten att omedelbart överföra pengar på samma sätt som Swish tittar man på inom Riksbanken via utvecklingen av en ny tjänst som kallas RIKS-INST.

– Realtidsbetalningar är viktiga då de idag går från bank till bank på sekunder och vi tror att det kommer att bli allt viktigare på betalningsmarknaden. Denna växande roll gör att vi anser att dessa betalningar ska utväxlas mellan bankerna hos Riksbanken precis som de flesta andra elektroniska betalningar.

– Vi har köpt in oss hos TIPS som är eurosystemets betalningsplattform. Genom RIKS-INST och TIPS kommer vi att kunna tillhandhålla en infrastruktur för omedelbara betalningar i vår egen valuta och kanske på sikt mellan kronan och andra europeiska valutor, säger Björn Segendorf.

Statlig e-legitimation

– Idag är det bankerna som utfärdar e-legitimation eller BankID som det kallas. Men det är bara bankernas kunder som kan ha ett BankID vilket riskerar att utelämna grupper av befolkningen och dessutom är det traditionellt statens roll att intyga identiteten på sina medborgare.

Det bör därför finnas en en svensk digital ID-handling som ges ut av den svenska staten, säger han.

Text: Marie Hallencreutz

by Marie Halldestam Hallencreutz

Så undviker du trängsel i butik och gör paketutlämningen smidigare under julhandeln

Svensk Handel har sammanställt råd och rekommendationer som kan hjälpa dig som handlare att genomföra julhandeln på ett tryggt och säkert sätt för att förebygga spridning av covid-19. 

För att undvika trängsel i butiker inför kommande viktiga handelshelger finns det några ytterligare åtgärder som du som handlare kan vidta. Rekommendationerna rör bland annat hur du:

• Om möjligt, löpande informerar dina kunder om antal besökare i butiken så att kunden kan planera sitt besök till tidpunkter då det är mindre antal besökare. Informationen kan till exempel lämnas vid ingången eller i sociala medier.
• Sprider ut kampanjvaror och andra populära varor i butiken så att kunder inte samlas på en plats i butiken.
• Ökar frekvensen av utrop för att påminna kunder om att hålla avstånd.

För att få mer exakta råd från Svensk handel gå in på deras hemsida och läs deras pdf om hur man undviker trängsel i butiken under julhandeln. Se länk nedan.

Paketutlämning: Att tänka på under julhandeln

Med ett ökat tryck på utlämningsställena under kommande köphelger har Svensk Handel sammanfattat viktiga åtgärder som du som handlare bör vidta och tänka på för att undvika trängsel.

Till exempel:

• Märk ut avstånd
• Möblera om
• Flytta utlämningen om det krävs
• Gör löpande bedömningar av om trängsel uppstått
• Tillämpa slussning vid paketutlämning

För mer rekommendationer och allmänna råd läs hela broschyren som kan läsas via länken nedan.

Omarbetad text: Marie Hallencreutz

Källa: Svensk Handel

Foto: Livsmedelshandlarna

Läs mer om vad du som handlare kan göra för att göra julhandeln så trygg och säker som möjligt genom att läsa Svensk Handels råd i denna pdf.

Så här kan du tänka gällande paketutlämning under julhandeln.

by Marie Halldestam Hallencreutz