Halloween allt viktigare helg för handeln

Halloween har kommit för att stanna. Allra populärast är högtiden bland de unga där 8 av 10 planerar att uppmärksamma Halloween. Framförallt ökar försäljningen av godis, ljus, pumpor och maskeradkläder. Det gör att drygt var tredje butik satsar på en kampanj i samband med Halloween.

Svensk Handels undersökning inför Halloween visar att varannan svensk kommer att uppmärksamma Halloween. Den genomsnittliga svenska Halloweenfiraren lägger nära 300 kronor på högtiden. Sammanlagt beräknas svenskarna handla Halloweenprodukter för strax över en miljard kronor.

– Halloweenfirandet har blivit en tradition i allt fler svenska hem. För många butiker är Halloween ett bra tillfälle att göra kampanjer som kan locka fler kunder till butiken, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Dagligvaruhandeln vinnare

Halloween uppmärksammas i störst utsträckning av dagligvaruhandeln, det vill säga butiker som säljer mat, där drygt 4 av 10 handlare (41 procent) planerar att genomföra en Halloweenkampanj. Bland sällanköpsbutikerna, det vill säga all försäljning utom mat, och bland e-handlarna planerar drygt 3 av 10 att genomföra någon form av Halloweenkampanj.

– För mer nischade butiker som exempelvis säljer maskeradkläder kan Halloween rent av vara årets viktigaste försäljningsperiod, säger Johan Davidson.

Två av tre amerikaner firar Halloween
Även om många svenskar uppmärksammar Halloween ligger vi fortfarande en bra bit efter USA. Där planerar två av tre att fira Halloween och i genomsnitt lägger de 850 kronor på Halloweenrelaterade produkter.

Förra årets Halloweenvecka ökade omsättningen i den svenska dagligvaruhandeln med 3,5 procent jämfört med 2017. Samtidigt sticker inte Halloweenveckan ut som en särskilt viktig försäljningsmånad för dagligvaruhandeln som helhet.

Höstlovet drar ned försäljningen

– Halloween har under de senaste åren infallit på vardagar i början av veckan. Sannolikt passar många på att köpa Halloweenvaror helgen innan högtiden infaller. Under höstlovsveckan åker dessutom en del familjer utomlands vilket påverkar försäljningen i dagligvaruhandeln negativt, säger Johan Davidson.

Halloween firas den 31 oktober varje år.

Källa: Svensk Handel

Foto: Pixabay


Politisk majoritet kring portning av tjuvar

Tillträdesförbud har länge samlat en majoritet bland partierna och i synnerhet efter en utredning som blev klar i januari i år. Nu planerar Kristdemokraterna att agera om inte regeringen presenterar ett förslag före jul.

Ebba Busch Thor tycker att tillträdesförbudet borde finnas på plats betydligt tidigare än 2021 som utredningen föreslår. "Det är ingen raketforskning".

Handeln har sedan länge lobbat för rätten att få porta individer som återkommande stjäl, hotar eller uppträder våldsamt i butiken. Som en konsekvens av de utbredda problemen har det så kallade ”Tillträdesförbudet” utretts och lämnats in för beredning i januari 2019.

Tillträdesförbudet har dock kritiserats av bland andra utredaren själv, Justitieombudsmannen och Åklagarmyndigheten men enligt en rundringning av Sveriges Radio finns en politisk majoritet för förslaget.

Högerstödd majoritet

Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill alla att regeringen ska lägga fram en proposition.

– Från branschens sida är vi väldigt positiva till det här förslaget. I princip varenda arbetsplats i övrigt har kort och inpasseringskod men i handeln finns ingen rätt att avvisa personer som beter sig illa, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna till Fri Köpenskap.

Enligt honom är det inget nytt att det finns en politisk majoritet – och han tror även att den stora massan bland privatpersoner ställer sig bakom förslaget. De flesta känner nämligen inte till att butikerna inte har rättighet att porta en person som tidigare hotat eller skadat personalen.

Inget har hänt

Utredningen kring Tillträdesförbudet blev klar i januari och Pär Bygdeson tycker att det är anmärkningsvärt att inget hänt sedan dess. Särskilt eftersom lagen enligt förslaget ska vara på plats 2021.

Källor: Fri Köpenskap, Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna


Kunderna vill se ursprung, djuromsorg och minskad användning av kemikalier

Mat med tydlig märkning av råvarans ursprungsland, minskad användning av farliga kemikalier och/eller bekämpningsmedel och bra djuromsorg. Det tycker Svenska konsumenter är de tre viktigaste frågorna att jobba med för kedjorna som säljer mat, enligt en undersökning av Kantar-Sifo på uppdrag av Axfood.

– Kundernas ökade medvetenhet om klimat och hållbarhet stärker oss och gör att vi kan gå längre och snabbare fram i vårt hållbarhetsarbete”, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood med kedjor som Willys, Hemköp och Tempo.

I en undersökning på uppdrag av Axfood ställdes frågan: ”Hur viktigt är det att företaget som du handlar mat från arbetar med följande hållbarhetsfrågor? De som svarade fick en lista med 21 svarsalternativ som de sedan fick betygsätta på en skala från 1 till 5, där 1 var ”inte viktig” och 5 ”mycket viktig”.

För fyra år sedan gjorde Axfood en likadan undersökning.  Det blev samma frågor i topp då, fast med en intressant skillnad: djurvälfärd har blivit allt viktigare för kunderna.

– Det stora intresset för djurvälfärd ger möjligheter att öka försäljningen av mer hållbara djurvälfärdskoncept som till exempel Krav-märkt kyckling och gris, där djuren ges mer utrymme och möjlighet till utevistelse, säger Åsa Domeij.

Ett annat svar som sticker ut nu mot då är närproducerad mat. Många kunder nämner den som sin viktigaste fråga, även om den inte hamnar bland de tre mest prioriterade.

– Vi på Axfood arbetar med svenskmärkning och anger ursprungsland på våra egna märkesvaror för att vägleda konsumenterna. Samma information borde även finnas inom restaurang- och kafénäringen, säger Åsa Domeij.

Källa: Axfood


Automats expansion har startat

I våras skrev Livsviktigt om den unge entreprenören Edvin Johansson i Livsviktigt magasin nr 7. Han uppmärksammades för att ha startat en obemannad matbutik i Ekängen utanför Linköping kallad Auto-mat. Nu startar hans expansion av butikerna via franchisetagare.

Först ut av franchisetagare är Edvins mamma Helén Persdotter som öppnade sin butik i Vallastaden intill Linköpings Universitet den 9 oktober i år.

Edvin Johanssons koncept med en liten butik (hans första i ett Attefallshus) fortsätter där kunderna kommer in i butiken genom bank-ID, skannar och betalar varorna själva med mobilen fortsätter även i mammans butik.

Genialiskt placerad

Butiken är genialiskt placerad i Vallastaden bredvid Linköpings universitet bland en mängd studenter som har sin egen dygnsrytm och en skral kassa. Butikens säljyta är bara på cirka 40 kvadratmeter och är idag landets största obemannade butik jämfört med Edvins Attefallshus på 25 kvadratmeter och de butiker som konkurrenten Lifvs har.

Varorna är desamma som de hos Axfood Närlivs och man satsar mycket på Eldorados produkter vilket ger låga priser som tilltalar målgruppen, det vill säga studenter.

Edvin Johansson fortsätter dock med sitt långsiktiga mål, som Livsviktigt skrev om i magasin nr 4 i år, med att expandera genom franchising över hela Sverige. Cirka hundra butiker inom tre år och 200 butiker inom fem år räknar han med. Redan nästa år tänker han sig 30 nya butiker kommer att öppnas.

Fler butiker på gång

Precis som i Edvin Johansson eget fall med den första butiken handlade lanseringen om ifall man får bygglov eller inte. Redan nu är två butiker på väg att få bygglov och om så sker kommer de att öppna i november i Askeby öster om Linköping samt i centrala Borlänge i Dalarna.

Så föddes idén

Edvin Johansson var själv student i Linköping och finansierade sina studier genom att sälja ägg från lokala producenter i en liten äggbod. När kunderna ville ha fler varor än bara ägg föddes tanken på att starta en litn butik men han insåg att han inte skulle ha råd med anställda. Då föddes tanken på en obemannad butik och som den blivande ingenjör han var kom han på hur ett inloggningssystem skulle se ut och ritade det själv i en 3D-modell på datorn.

Knackade koden själv

Han knackade även själv koden till systemet som skulle ge kunderna möjlighet att logga in sig själva genom Bank-Id. Kunden scannar och betalar som vanligt i en självscanningskassa och säkerheten nås via ett övervakningssystem som redan fanns på marknaden.

Livsviktigt fortsätter att följa Auto-mats expansion och återkommer även med fler artiklar kring konkurrenten Lifvs som också är i en stark expansionsfas.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: priva


Ica satsar på barnmat genom virtuella bebisinfluencern Elis

Idag välkomnar Ica officiellt Sveriges, och kanske världens, första virtuella bebisinfluencer - sex månader gamla Elis. Genom sitt Instagramkonto @bebiselis kommer hon dela med sig av sitt liv med allt som hör vardagen till – från matupplevelser och sovstunder till lek och tips från Icas experter.

– Det känns otroligt spännande att vi har Elis hos oss och att alla följare nu blir inbjudna till hennes värld. Eftersom hon är så liten bryr hon sig mest om saker som hör små barn till men vi kommer även se till att hennes konto blir en lärorik och inspirerande plats för alla småbarnsföräldrar där ute, säger Paula Frösell, dietist på Ica.

Under hösten har Ica lanserat och breddat sitt barnmatssortiment och i kombination med Icas expertis kring mat och barn uppstod idén att skapa en kanal för småbarnsföräldrar kring just detta. Och också kombinera det med Ica Gruppens övriga erbjudanden gentemot föräldrar, från i första hand Apotek Hjärtat och Ica Försäkring. En av dem som kommer bidra med nyttig information hos Elis är Icas dietist Paula Frösell.

– Jag hoppas kunna bidra med lättsamma men informativa råd och tips om hur man kan tänka när det kommer till mat och måltider för små barn - som att det är viktigt att få känna och klämma på maten, varför frukt och grönt är så bra för de minsta och så vidare. För det mesta har Elis duktigt följt mina råd men ibland har hon förstås vägrat, som tur är har jag ett par knep även för det, säger Paula Frösell.

Att det blev just ett Instagramkonto för Elis menar Paula Frösell beror på att småbarnsföräldrar spenderar mycket tid där och att det idag finns en brist på konton som både kan ge praktiska råd och underhålla dem på samma gång.

– Att bli förälder är för många både roligt, läskigt och förvirrande, med Elis vill vi hjälpa till i den förvirringen och skapa en underhållande, lärorik och förhoppningsvis väldigt givande plats där man kan få svar på frågor om kost, hälsa och vardagliga bestyr. Bra information är både lättillgänglig och interaktiv, och det är den hos Elis, säger Paula Frösell.

Elis finns att följa på Instagram under namnet @bebiselis och experterna som kommer att medverka på kontot kommer från Ica, Ica Försäkring och Apotek Hjärtat.

Källa och foto: Ica Gruppen


Bidrag från Klimatklivet skiljer mellan länen

Klimatklivet kallas regeringens satsning för att minska gaser som påverkar klimatet negativt. Satsningen är den del av statsbudgeten som beslutats av riksdagen och för handlarnas del handlar det om att kunna få bidrag för utbytet av kylar och frysar till sådana med mer miljövänliga köldmedier.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Alla kan få bidrag utom privatpersoner. Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investerinsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Hård konkurrens

För handlare som behöver byta ut sina kylar och frysar på grund av gamla typer av köldmedier, eller kylgaser som det också kallas, innebär det att de kan söka bidrag inom ramen för Klimatklivet för att göra så. Men tyvärr skiljer det mellan länen då det är många som fightas om pengarna. Dessutom är utbytet av kylar och frysar redan reglerade i f-gasförordningen och man har då mindre chans att komma ifråga för bidrag.

Skiljer mellan länen

– Det handlar om cirka 1,5 miljarder kronor per år men det är många företag, organisationer och offentliga aktörer som vill ta del av bidragen. Alla typer av förändringar som leder till minskade klimatutsläpp kan komma ifråga.

– För handlare som ska skaffa nya kylar och frysar enligt f-gasförordningen kan det bli knepigt. Jag vet flera butiker som fått bidrag medan andra har fått nej. Dels beror det på konkurrensen i länet från andra aktörer, dels har de fått höra att de ändå är tvingade att byta ut kylgaserna enligt f-gasförordningen. Läget är minst sagt olika utifrån var man befinner sig, säger Daniel Liljeberg, näringspolitisk ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Svårt och dyrt

Livsviktigt har tidigare skrivit om utbytet av kylgaser, liksom kylar och frysar enligt f-gasförordningen, och det hela sker stegvis. Generellt gäller att kylar och frysar ska bytas ut senast 2020 men om aggregaten inte läcker så behövs inte det. Det viktiga är att man har en plan över hur övergången till miljövänliga köldmedier ska gå till samt veta hur man ska göra om de plötsligt havererar. Ett problem för många handlare är dock bristen på kyltekniker som kan säkerställa ett utbyte av kylarna och frysarna och för mindre butiker handlar det om pengar.

Hot mot lanthandeln

– Det här bidraget är mycket värdefullt för att bevara butiker i glesbygden då det handlar om stora investeringar för dem. Detta har vi påtalat i våra diskussioner med dem som ansvarar för detta regleringsbrev, säger Daniel Liljeberg.

Anledningen är att en stor butik som till exempel en Ica Maxi har enklare att räkna hem investeringen på grund av större omsättning.

Öronmärka till handeln

– Vi är kritiska till godtyckligheten mellan de olika länen när det gäller att bevilja bidrag. Helst vill vi se att en viss summa öronmärks för butikerna oavsett var man befinner sig och vilken länsstyrelse det är som beviljar bidraget. Detta är också en linje vi driver, säger han.

Testa att söka bidrag

Men tills vidare handlar det om att som handlare känna till att det finns pengar att ansöka om för att byta ut sina kylar och frysar till mer miljövänliga alternativ.

– De nya kylsystemen är mindre energikrävande vilket också belastar elräkningen mindre. Detta har särskilt de större butikerna nytta av men visst påverkar det även de mindre. De mindre butikerna är dock mer utsatta då många ofta lever på marginalen men de har samtidigt en stor betydelse för en levande landsbygd.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Dagligvaruhandel

 

Fakta | Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om.

Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare medel till Klimatklivet.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt.

I riksdagens beslutade vårbudget 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investeringsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Vem kan få stöd och för vad?

Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. De som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.

Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.

Vill du söka stöd, läs mer på sidan "För dig som vill söka stöd".

Källa: Naturvårdsverket

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Om-Klimatklivet/


Ökad medvetenhet bland unga styr mattrenderna

Kommunikationsbyrån Food & Friends lanserar för 16:e året i rad sin trendspaning som speglar aktualiteter i samhället med utgångspunkt i maten. Temat för i år är The Woke up Call, som hänvisar till en stark medvetenhet bland unga konsumenter att förändra samhället genom medvetna val och krav.

– Trenden går mot en ökad medvetenhet. Kundens fokus har tidigare legat på miljöpåverkan men innefattar framöver även sociala frågor. Hur kan det vi äter göra skillnad i andra människors liv? Svaret syns på din tallrik, det är dags att vakna upp till nya normer i matvärlden”, säger Lennart Wallander, VD Food & Friends.

Hur vill vi äta i framtiden?

Vi vill ha det bästa av vad staden kan erbjuda oss, allt samlat under samma tak. Trenden ”Food Halls” är en modern version av Food Courtsen från 90-talet som man gärna förknippar med gallerior. Nu återvänder trenden i ny tolkning, stiligare, hippare och alltid bubblande av olika aktiviteter. Det bästa exemplet kommer från Lissabon, som har en Food Market. Den öppnade 2014 av nöjestidningen Time Out, sedan dess har de expanderat till Miami, NY och Boston, med planer på fem städer till.

Vad äter vi?

När World Economic Forum listar världens 20 mest dynamiska städer är 19 av dessa asiatiska. Eftersom trender generellt föds i städer, kan vi räkna med att bli starkt influerade av Asien när det gäller både mode och mat. Japansk curry och kinesiska Bing blir två uppmärksammade rätter, men vi kommer även att mötas av nya smaker från länder som Filipinerna och Taiwan.

Vad äter vi inte?

Tänk på hur snabbt attityden till flygresor förändrades. Fram till juli i år har antalet landade plan minskat med 6 procent på Sveriges flygplatser. Det råder flygskam, och som nästa led i detta följer transport-skam. Det innebär att vi framöver kommer att minska våra inköp av utländska produkter och råvaror till förmån för det lokala. Andelen konsumenter som idag aktivt väljer svenska varor har ökat från 65 procent (2014) till 72 procent (2019). Hur ser framtidens butik ut? Globalt går trenden från att kunder efterfrågar varor som är ekologiska, till att önska varor som är hyper-lokalt producerade. För svenska handlare är detta omöjligt att erbjuda i närtid, men i framtiden kan det vara mer möjligt. I Sverige pågår redan nu försök att odla bland annat sötpotatis, quinoa och wasabi. Enligt Svenska Lantbruks Univeritetet finns tankar på att även odla okra, indisk aubergin, yacon, ingefära, gurkmeja, tomatillo och molokhia (egyptisk spenat).

Vilka krav ställs på framtidens företag?

Som vanligt föds nya trender och attityder med nya generationer. Generation Z, som är födda mellan 1995 och 2010, höjer sin röst och anser att företag har ett ansvar för både miljömässiga och sociala frågor. Generationen ser sig som aktivister och bojkottar företag baserat på deras ståndpunkt. Detta är en högst medveten grupp, de är ”Woke”. Som ett resultat av Woke-rörelsen ser vi till exempel märkningen ”B Corporations” som garanterar att företaget agerar positivt vad gäller dess medarbetare, samhälle, miljö och kunder. Precis som en miljömärkning, men med en social vinkel. Idag har ca 3 000 företag certifierats i över 60 länder.

Hur agerar framtidens fin-restaurang?

Några av världens främsta restauranger nöjer sig inte längre med att köpa lokalt producerade råvaror, nu vill de kontrollera hela kedjan. Därför köper de hela gårdar för att göra restaurangen mer eller mindre självförsörjande. Efter trenden ”Farm to table” pratar man om ”Farm AND Table”.

Vad serveras i framtidens bar?

På nordligare breddgrader odlas ännu inte citron och lime, inte alltid heller socker. Vad händer då i baren när råvarorna ska vara lokalt odlade? I drinkarna byts citrus ut mot vinäger och sockret byts mot honung eller durra. Även sprit blir mer lokalproducerad och under det senaste året har Sverige gått från 79 till 104 spritproducenter och vi kan redan nu beställa svensk Gin.

Vilken rätt blir skamlig att dela på Instagram?

Vi har tidigare snackat om det tvångsmässiga beteendet att göra avokadorosor och lägga upp på Instagram, men nu får det vara nog. Avokado är inte längre så woke som man tidigare trott. Tre skäl till det:

  • Avokado är en törstig frukt, en enda frukt kräver över 100 liter vatten.
  • I Mexiko kämpar illegala karteller för att ta kontroll över avokadohandeln.
  • Just nu pågår en debatt huruvida avokadon är vegansk. För pollineringen kör odlare runt bikupor på lastbilar, vilket leder till att många bin dör.

Vilken mat delar vi på Instagram 2020?

Försäljningen av nötter har ökat kraftigt den senaste tiden och enligt EAT Lancet-rapporten ska vi fem-dubbla vår konsumtion av nötter till 2050. Det innebär att frön och nötter på sikt kommer att ses mer som ”riktig mat”, inte snacks. Vi ser även flera nya svampar som serveras som marmorerat kött, bacon, jerky, crisp och patéer

Källa och foto: Food & Friends

Bildtext: En kinesisk pannkaka kallad Bing förväntas bli en uppmärksammad rätt framöver. Bakom Bing står Lennart Wallander, vd på Food & Friends.


Krångligt söka tillstånd för att få sälja tobak

Den första juli började den nya tobakslagen att gälla vilket innebär att man som handlare måste ansöka om tobakstillstånd hos kommunen. Men förfarandet är både krångligt och dyrt jämfört med hur det var tidigare.

Erik Ohlsson är handlare på Ica Maxi i Olofström och han är mycket kritisk till det ökade regelkrånglet.

Hur klarar sig små butiker?

– Det är massvis med papper som ska in och dyrt är det också. För mig går det väl an men hur mindre butiker ska klara av det vet jag inte, säger han.

Erik Ohlsson betalar över 10 000 kronor per år för sitt tobakstillstånd. De uppgifter han måste lämna är många och i vissa fall obegripliga att de vill ha.

– Visst, jag kan förstå att de vill se hur ens egenkontroll ser ut, men resten, jag undrar, pratar inte myndigheterna med varandra?

Handlaren ska skriva ner hur kontrollen av verksamheten går till, vilket kallas egenkontrollprogram och den ska vara anpassad för den egna verksamheten. Egenkontrollen bör bland annat innehålla butikens rutiner för att kontrollera ålder, langning, marknadsföring och märkning av tobaksvaror.

Nya uppgifter ska lämnas in

Därutöver vill numera kommunen ha reda på en rad andra uppgifter som tidigare inte behövdes rapportera om när man bara anmälde sig som försäljare av tobaksvaror:

  • Ägarförhållanden.Aktiebok, Handelsbolagsavtal och så vidare. Om aktierna i bolagets ägs av annat bolag ska handlaren skicka in aktieboken även för det bolaget. Det måste framgå vilken fysisk ägare som slutligen äger aktierna.
  • Registreringsbevissom hämtas från Bolagsverket
  • Hyreskontrakt.Undertecknat hyreskontrakt eller arrendeavtal. Vid andrahandsuthyrning krävs även ett godkännande från hyresvärden alternativt fastighetsägaren.
  • Finansiering.Beroende på när man köpt butiken kan behövs redovining av kostnader för köpet av rörelsen samt finansiering av dessa kostnader.

Inte kriminell

– Jag har bland annat blivit tvungen att visa upp intyg om konkursfrihet, som man kan hämta från skatteverkets hemsida och även från belastningsregistret att jag inte är kriminell samt hur jag finansierade uppstarten av mitt bolag. Det var ju lätt för mig som förvärvade bolaget för ett och ett halvt år sedan. Men hur gör dem som haft sin butik i decennier? Har de ens kvar dessa papper? Ska man hindras från att sälja tobaksvaror bara för att man inte kan visa när och för hur mycket man förvärvade sin butik för?

Väg till svart marknad

Erik Ohlsson tror att detta nya regelkrångel bara kan leda ett bakslag mot vad regeringen/lagstiftaren tänkt sig.

– Jag lade ner en hel dag på att ta reda på allt som behövdes för tobakstillståndet. Det blev en hel del googlande. För andra kan det ta längre tid – eller kortare, det beror på – särskilt om man varit ägare länge till sin butik.

– För mindre butiker som Ica Nära och många lanthandlare blir det inte lönt att betala avgiften för att sälja tobak. Och vad händer då? Ja, då kommer den svarta marknaden att frodas ännu mer än vad den gör idag. Det var väl knappast vad lagstiftaren hade i åtanke?, undrar han.

Främjar olaglig tobak

Att olaglig tobak smugglas in i landet lastbilsvis från lågprisländer är ingen nyhet bland livsmedelshandlarna.

– För en handlare är det enkelt, ingen skatt och ingen ålderskontroll. Vem bryr sig om den som köper är 15 eller 18 år, frågar sig Erik Ohlsson som ändå kör vitt. Problemet är att denna nya reglering innebär att den svarta marknaden får fritt spelrum.

– Så kan det det knappast ha varit tänkt, säger han och tillägger att han tror att den nya tobaksregleringen är ett resultat av starka lobbyorganisationer men att den lagstiftande sidan har missat att göra en ordentlig konsekvensanalys.

– Det ska inte vara svårt för handlare att sälja tobak. Men nu har man definitivt gjprt det så. Svårt och dyrt.

Senast den 1 november i år måste man lämna in en ansökan om tillstånd för att få fortsätta att sälja tobak.

Text: Marie Hallencreutz

 

Fakta | Nya Tobakslagen

För att få sälja tobaksvaror måste man från och med 1 juli 2019 ansöka om tobakstillstånd hos kommunen. Tillståndsplikten gäller både dig som säljer direkt till konsument (detaljhandel) och dig som säljer till andra handlare (partihandel).

Med tobaksvaror avses:

  • cigaretter
  • rulltobak
  • tobak för vattenpipa
  • andra tobaksvaror för rökning såsom cigarrer och piptobak
  • rökfria tobaksvaror såsom snus och tuggtobak.

Krav

Du som säljer tobaksvaror ska själv kontrollera att försäljningen sker på det sätt som står i lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter, bland annat ställs följande krav:

  • Du som säljer tobaksvaror måste förvissa dig om att mottagaren är minst 18 år och att tobaksvaran inte är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år.
  • Det måste finnas skyltar med information om åldersgräns uppsatta.
  • Tobaksvaror måste bland annat vara försedda med hälsovarningar på svenska.
  • Du måste utöva egenkontroll och inneha ett egenkontrollprogram.

Egenkontroll och tillsyn

Du som säljer tobaksvaror ska hålla dig uppdaterad om reglerna för försäljning av tobaksvaror och informera din personal om dem. Du ska också skriva ner hur kontrollen av verksamheten går till hos er. Den beskrivningen kallas egenkontrollprogram och ska vara anpassad för din verksamhet. Egenkontrollprogrammet bör bland annat innehålla försäljningsställets rutiner för att kontrollera ålder, langning, marknadsföring och märkning av tobaksvaror.

Det är du som företagare som ansvarar för att det finns ett egenkontrollprogram och att din personal har tillräckligt med kunskaper om vad som gäller vid försäljning. Kommunen och Polismyndigheten kan när som helst kontrollera verksamheten, det kallas för tillsyn. För partihandel kan även Folkhälsomyndigheten göra tillsynsbesök.

Källa: Verksamt.se

 

Fakta | Dokument som ska bifogas

Om du anmält till kommunen att du säljer tobak får du fortsätta att göra det om du senast den 1 november 2019 lämnar in en ansökan om tillstånd till kommunen.

Du får då fortsätta att sälja tobaksvaror fram till att kommunen fattat beslut i ditt ärende.

Med din ansökan måste dock vissa dokument bifogas. Dessa rör förutom egenkontrollprogrammet, ägarförhållanden, registreringsbevis, hyreskontrakt och finansiering.

Ägarförhållanden

Aktiebok, Handelsbolagsavtal etc. Om aktierna i bolagets ägs av annat bolag ska du skicka in aktieboken även för det bolaget. Det måste framgå vilken fysisk ägare som slutligen äger aktierna.

Registreringsbevis från Bolagsverket

Hyreskontrakt

Undertecknat hyreskontrakt eller arrendeavtal. Vid andrahandsuthyrning krävs även ett godkännande från hyresvärden alternativt fastighetsägaren.

Finansiering

Beroende på när ni köpt butiken kan vi komma att be er redovisa kostnader för köpet av rörelsen samt finansiering av dessa kostnader.

Egenkontrollprogram

Ett lämpligt utformat egenkontrollprogram krävs för att tillstånd ska kunna beviljas. Från egenkontrollprogrammet ska era rutiner framgå för att säkerställa att ni kommer att följa de lagkrav som finns för tobaksförsäljning.

 


Ny lag om stärkt skydd vid handel med betalkort oroar - i onödan

Den 14e september inträdde de nya reglerna för betalningar med kort som handlar om att stärka autentiseringen av kunderna. Många har befarat att det ska leda till krångel vid kortbetalning – men i fysiska butiker blir det inte så.

Starkare autentisering

Syftet är alltså att de som betalar med kort nu tydligare måste bevisa att man ägare till kortet.

För att uppnå en stark kundautentisering måste konsumenten identifiera sig med hjälp av minst två av följande tre faktorer vid alla digitala betalningar:

  • Kunskap - Något som konsumenten vet, exempelvis lösenord eller pin-kod.
  • Innehav - Något som konsumenten har, exempelvis ett kort eller telefon.
  • Unik egenskap - Något som kunden är, exempelvis biometriska funktioner som ansiktsform eller fingeravtryck.

Många har befarat att det kan bli problem för de kunder som inte kan sin pinkod utan vant sig vid att skriva under istället. Andra har frågat sig hur det blir för dem som bara lägger kortet på läsaren (blippar eller chippar i vardagligt tal) då många butiker erbjuder denna betalningsmetod vid lägre belopp (Ica 350 kronor, övriga 200 kronor).

Fortsätt blippa och signa

Bengt Nilervall som är betalansvarig på Svensk handel reder ut begreppen.

– Jag har inte talat med alla banker än men de jag talat med, Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank säger att de inte kommer att försvåra för kunder som vill signera eller chippa i butik. Det kommer alltså inte bli som 1999 igen.anv ej

Sverige i täten

Enligt Bengt Nilervall ligger Sverige i täten i Europa vad gäller utvecklingen av betalsystem. Att regelverket kommit till inom EU handlar mer om de länder som inte har haft samma utveckling som vi och samtidigt drabbats av fler bedrägerier vad gäller kortbetalningar.

– Är man som handlare osäker på hur man ska agera kan det vara bra att kontakta sin kortinlösande bank för att försäkra sig om vad som gäller men det ska inte vara något problem bara kunden kan identifiera sig med godkänd legitimation om det skulle behövas.

Högre krav på e-handeln

Värre blir det för e-handeln. Där kommer det inte att räcka med att bara använda sitt kort längre utan en starkare säkerhetslösning som exempelvis bank-id kommer att krävas.

– De flesta e-handlare är dock väl förberedda på vad som gäller så även här ska det inte vara några större bekymmer, säger han.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Danske Bank


De vann Livsmedelshandlarnas Hederspris 2019

Tre organisationer blev nominerade till Livsmedelshandlarnas Hederspris som delades ut på Dagligavarugalan i går kväll. Dessa var Tryggare Sverige, Svensk Plaståtervinning och Städa Sverige. Vinnarna blev Svensk Plaståtervinning.

– Vi kan med glädje gratulera Svensk Plaståtervinning till vårt hederspris. I en tid när många pratar plastskam, plastskatter och plastförbud gör Svensk Plaståtervinning något mycket klokt. Genom att samla in och sortera all förpackningsplast i Sverige skapar de möjlighet för en bra återvinning till nya förpackningar. Plastförpackningar som är en viktig del i arbetet med att minska matsvinnet, säger Pär Bygdeson vd Livsmedelshandlarna.

Motiveringen till priset:

Med innovationskraft och målinriktat arbete har vinnaren av 2019 år Hederspris från Livsmedelshandlarna visat på hur man på ett konstruktivt sätt tar sig an ett av vårt samhälles stora ödesfrågor. Samt är ett bra exempel på hur privata initiativ kan driva utvecklingen åt rätt håll när det offentliga inte hänger med. 2019 års vinnare av Livsmedelshandlarnas Hederspris är Svensk Plaståtervinning!

Glada för priset

Det var var Marcus Lidstedt, controller och Ylva Carlson, logistikansvarig på Svensk Plaståtervinning som tog emot priset från Livsmedelshandlarna.

– Det var en väldigt trevlig tillställning och riktigt roligt att få vinna Livsmedelshandlarnas Hederspris. God mat var det också, säger Marcus Lidstedt till Livsviktigt.

Det här priset ges i en tid då regeringen genom januariöverenskommelsen presenterar en budget där plastkassar föreslås att beskattas kraftigt. Hur ser ni på det?

– Ärligt talat vet jag inte vad miljöpartiet och de andra håller på med i regeringen för det är inte i Sverige vi har dessa problem. Svenskarna är jätteduktiga på återvinning och att hålla rent omkring sig. Det är betydligt värre i andra länder vad gäller miljöförstörelse, säger Marcus Lidstedt.

Moderatorn under Dagligvarugalan ställde därtill en fråga till Pär Bygdeson:

Vilken är den viktigaste frågan för Livsmedelshandlarna nu?

– Det är den tredelade hållbarheten, där alla tre delar måste fungera. Ett, den ekonomiska hållbarheten, många är de som både inom Sverige och EU vill lägga på livsmedelshandeln mer administration, mer avgifter, nya skatter och regelverk som ökar matpriserna. Två, den sociala hållbarheten. Stölder, hot, trakasserier och våld i butik är en alltför vanlig vardag i många butiker. Detta måste vändas innan fler butiker stänger. Tre, det vi normalt kallar för hållbarhet, att minska livsmedelskedjans miljöpåverkan genom smarta lösningar som gör det enkelt och billigare för kunderna att göra rätt, säger Pär Bygdeson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Dagligvarugalan