Dagligvaruhandeln vinnare i ny rapport

Förändringstrycket på handeln kommer fortsätta att öka. Växande digitalisering och ökad internationell konkurrens gör att nästan varannan krona i sällanköpsvaruhandeln kan komma att spenderas på nätet år 2030. Det medför färre butiker och jobb. Men för dagligvaruhandeln går det bättre, enligt Svensk Handels ”Läget i Handeln”

Enligt Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” kan upp emot 11 000 butiker och 50 000 arbetstillfällen i den svenska sällanköpsvaruhandeln försvinna till år 2030. I dagligvaru- och partihandeln väntas däremot antalet anställda fortsätta att öka något. Det gör att handeln som helhet väntas tappa upp emot 30 000 arbetstillfällen.

– Hastigheten i handelns omställning går snabbare än någonsin. Kunder kan enkelt jämföra varor och priser från hela världen direkt i sin mobil. När handelns spelplan snabbt ritas om är det avgörande att svenska handlare får rätt förutsättningar att konkurrera, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Vart tionde matinköp väntas ske online

Den snabba e-handelstillväxten i dagligvaruhandeln väntas fortsätta. Svensk Handels prognos är att Sverige följer utvecklingen i Storbritannien, där matförsäljningen på nätet kommit längst i Europa. E-handelns andel av den totala matförsäljningen i Sverige väntas växa till mellan 10 och 15 procent till år 2030.

– Hushållens utsikter för konsumtion är fortsatta goda men konkurrensen om kunden blir tuffare. En avgörande fråga är hur mycket av e-handeln som hamnar utomlands. Mixen mellan fysisk butik, e-handel och leveranser från Sverigebaserade lager kommer att vara ett starkt erbjudande framöver, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.
Ett förändrat konjunkturläge kan dock förändra situationen. Utöver minskad konsumtion väntas även en lågkonjunktur öka e-handeln ytterligare.

– En konjunkturavmattning kan bli en katalysator till de strukturella förändringar som sker i handeln. E-handeln är prisdriven och en lågkonjunktur kan leda till att den privata e-handelsimporten ökar ännu snabbare, säger Johan Davidson.

Källa: Svensk Handel

 

Fakta | från rapporten:

  • Enligt Svensk Handels prognoser kommer den fysiska detaljhandeln utgöra 64 – 74 procent av omsättningen, den svenska e-handeln stå för 21 – 26 procent och den utländska e-handeln 5 – 10 procent av den totala handeln år 2030.
  • Antalet butiker väntas minska med cirka 6 500 – 11 000. Det motsvarar en minskning av antalet butiker med mellan 20 och 35 procent.
  • Antalet anställda i handeln väntas bli mellan 3 000 och 30 000 färre. Minskningen beror på att antal anställda i sällanköpsvaruhandeln väntas minska med 27 000 – 55 000 till år 2030.

Källa: Svensk Handel


Butik stänger igen efter rånvåg

Amir Burhani driver en bärbutik på Norra Tvärgatan tillsammans med sin fru och en anställd i Svedala cirka två mil sydost om Malmö. Under en dryg månad har hans butik utsatts för fyra rån. Nu i, mitten av juni, har han fått nog och stänger butiken för gott, skriver bland andra Sydsvenska Dagbladet.

Första rånet begicks av en maskerad person med kniv. Vid de två andra tillfällena var rånarna beväpnade med ett pistolliknande vapen. Samtliga gånger blev bytet kontanter från växelkassan.

I måndags blev butiken rånad mitt på dagen för fjärde gången. Rånaren kom in med hjälm på huvudet och hotade en anställd med ett vapenliknande föremål. Bytet blev cigaretter.

Stänger för gott

– Nu stänger vi för gott, vi orkar inte mer, säger Burhani till tidningen.

Han säger till Sydsvenskan att den anställde inte mår bra och har varit sjukskriven under den gångna veckan. Samtidigt säger han att ingen vill jobba i butiken. Nu klappar han igen butiken för gott. Enligt honom är kunderna ledsna och besvikna över det som har hänt.

När familjen startade en närbutik i Lomma för ett år sedan blev även den rånad av en person med ett pistolliknande föremål.

Enligt handlaren har det generellt blivit stökigare i Svedala den senaste tiden.

Inbrott och bilbränder

– En butik har fått krossad ruta, och en annan har haft inbrott där det stals cigaretter. Och det är bränder. Det sker lite mer i Svedala just nu, säger han till tidningen.

Natten till den 7 juni fick polisen larm om en bilbrand på Holmagatan i Svedala. Branden kunde släckas av räddningstjänsten. Ytterligare två bilar skadades i samband med branden.

Försök till mordbrand

Den 4 juni vid klockan halv fyra på natten brann fyra bilar på Värbyvägen i Bara i Svedala, skriver polisen på sin webbsida. Branden spred sig till en närliggande fastighet som fick mindre skador. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand.

Källor: SSVD, Aftonbladet, Expressen, Lokaltidningen, mfl.

Foto: Eventyr


De hetaste trenderna enligt årets ”Matrapporten”

Mindre kött, mer närproducerat och färre droppar alkohol i glaset. Det avslöjas i den senaste upplagan av Food & Friends ”Matrapporten”, som varje år studerar svenskarnas matvanor.

Det faktum att ungefär en fjärdedel av de ungdomar som säger att de är vegetarianer i själva verket äter kött några gånger i veckan var det som orsakade flest skratt i publiken när Pontus Dahlström, projektledare på Food & Friends, presenterade årets upplaga av Matrapporten i fredags. ”Pseudovegetarianer” är för övrigt det nya namnet på just den här gruppen.

Ungefär fem procent av svenska konsumenter räknar sig som vegetarianer och två procent är veganer, men i åldersgruppen 15-24 år är hela tio procent vegetarianer. Och nästan en tredjedel av alla som tillfrågats vill dra ned på sin konsumtion av nöt- och griskött.

Här är fler tydliga trender från Matrapporten:

Närproducerat har seglat upp som vinnare när det handlar om vilka produktegenskaper som konsumenterna värderar högst. För 22 procent av kvinnorna och 18 procent av männen är det viktigast att maten är närproducerad. Andra egenskaper som också värderas högt är billigt, hållbart producerat och att maten är utan tillsatser.

Mindre alkohol i glasen är en annan tydlig trend som drivs av de yngre generationerna. I åldersgruppen 24-34 år är det 16 procent som aldrig dricker alkohol. I alla åldersgrupper är det fler kvinnor som avstår alkohol jämfört med män; 13 respektive 10 procent.

Favoritmaträtter och variation är det lite skralt med. I genomsnitt är det elva recept som återkommer i ett genomsnittligt hushåll. Bland vardagsrätterna är det spagetti med köttfärssås som ligger etta på tio-i-topplistan, följt av kyckling med tillbehör och på tredje plats kommer fisk. När det gäller helgmat är det kyckling som har förstaplatsen, på andra och tredje plats kommer pizza och tacos.

Spontanhandling är det nya svarta, omkring 41 procent av konsumenterna bestämmer samma dag vad det ska bli för mat till middag på kvällen. Bara en dryg tredjedel av svenska folket planerar i förväg vad de ska äta under veckan. I storstäder som Stockholm och Göteborg går cirka hälften av de tillfrågade till matbutiken minst tre gånger i veckan. Ungdomarna hämtar i huvudsak sin inspiration till matlagningen från sociala medier; för personer över 55 år är mattidningar den viktigaste inspirationskällan.

Källa: Lif

Fakta | Matrapporten

Varje år tar kommunikationsbyrån Food & Friends tempen på hur svenska konsumenter handlar, lagar och äter; årets upplaga är den åttonde i ordningen. Frågor, analys och presentation görs av Food & Friends och en oberoende webbpanel från Nepa för att från en grupp av cirka 500 000 personer dra 1 000 svarande med ett representativt urval gällande ålder (15-74 år), kön och region.

 


Så kan du minska kostnaderna för ditt verksamhetsavfall

Det är viktigt som handlare att kunna skilja på verksamhetsavfall respektive ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. Det har flera handlare fått erfara som fått hjälp av Svensk Avfallsrådgivning.

En handlare bestämmer själv över sitt avfall och därmed vilka avfallsleverantörer man anlitar men ibland går kommunen in och vill bestämma och det gäller när avfallet är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. I övrigt kallas avfallet för verksamhetsavfall.

Kommunerna vill hävda hushållsavfall

– I lagstiftningen skiljer man på verksamhetsavfall och ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”, det senare har kommunen ansvar för och det förra är det verksamheten som ansvarar för. Men en osäkerhet uppstår då vissa kommuner i Sverige i dag har olika syn på vad som skall klassificeras som verksamhetsavfall och vad som klassas som hushållsavfall, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Och det har betydelse för handlare som hellre vill sända sitt verksamhetsavfall till sin vanliga avfallsleverantör än till kommunen då den egna leverantören vanligtvis kostar mindre. Därtill har handlaren en vinst i att bara använda sig av en leverantör och det kan vara att få samlad statistik.

– Sedan handlar det om att följa lagstiftningen också. Flera handlare har försökt att påverka kommunerna att tolka lagstiftiningen rätt och sedan det nu finns ett par prejudicerande domar i mark- och miljööverdomstolen så har det blivit tydligare.

Det innebär att det har blivit enklare för såväl handlare som kommuner hur verksamhetsavfall ska tolkas enligt lagstiftningen. Lagstiftningen var tidigare ganska luddig i detta avseende men nu är det tydligare, säger han.

Ändå finns det kommuner som inte vill ta till sig denna information och som kan hävda att verksamhetsavfall från en butik är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”.

Avfall som uppstår i verksamheten

Verksamhetsavfall är avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamheter, exempelvis butiker, restauranger och kontor och det är alltså verksamhetsutövaren som själv bestämmer vad som är ens verksamhetsavfall eller inte.

– Det kan vara allt från rester vid catering, svinn från frukt- och grönt eller gammalt bröd eller andra livsmedel som inte inte kunnat säljas. Men flera kommuner anser att det är att betrakta som jämförligt hushållsavfall och det är fel enligt de tolkningar av lagstiftingen som nu finns i dessa prjudicerande domar.

– Skillnaden ligger i att en kund som går och köper äpplen, tar hem dem och sedan slänger det som inte äts är hushållsavfall medan en butik måste tillhandahålla äpplen för försäljning i sin verksamhet och det som inte säljs är matsvinn som tyvärr är en nödvändighet för att bedriva verksamheten över huvud taget, säger han.

Finns det något avfall från en butik som skulle kunna betraktas som hushållsavfall?

– Om man har att göra med en kommun som inte känner till dessa domar som ligger till grund för en tydligare tolkning av lagstiftningen är det en god idé att låta kommunen hämta ett kärl varannan vecka eller så med avfall från det egna pentryt och toaletterna, i övrigt ska man hävda sin rätt till verksamhetsavfall, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay

 

Fakta | Verksamhetsavfall 

  • Med verksamhetsavfall avses avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamhet, t.ex. industrier, jordbruk, offentlig verksamhet, organisationer, butiker, restauranger och kontor.
  • Det är i första hand verksamhetsutövarens ansvar att bestämma om det är ett verksamhetsavfall eller inte, men avgörs på objektiva grunder utifrån vad som är verksamhetsavfall.
  • Varken ett kommunalt avfallsbolag eller en renhållningsförvaltning kan bestämma att ett visst avfall ska betraktas som ett hushållsavfall. Om det råder osäkerhet om hur avfallet ska klassificeras kan bara den lokala tillsynsmyndigheten fatta ett myndighetsbeslut i frågan. Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen.
  • Avfall som uppkommer när mat tillagas/produceras i storkök, catering, restauranger, caféer och liknande verksamhet är verksamhetsavfall.
  • Utrangerade livsmedel som inte sålts i butiker, med eller utan förpackningar, är verksamhetsavfall.
  • En verksamhet kan söka dispens hos kommunen för att hantera sådant avfall som ska klassificeras som hushållsavfall enligt 15 kap. 25 § miljöbalken. Om beslutet avslås kan det överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstol.

Källa: Återvinningsindustrierna


Europas största sorteringsanläggning för plast invigd

Nu står den klar, Europas största och effektivaste anläggning för sortering av plastförpackningar. Drygt 150 gäster var på plats när anläggningen i Motala invigdes. Här kan alla plastförpackningar från de svenska hushållen sorteras, helt automatiskt.

Anläggningen drivs av Svensk Plaståtervinning som tidigare hette Plastkretsen. Den har kostat 265 miljoner kronor att färdigställa och är finansierad av branschen, dvs de företag som omfattas av producentansvaret för plastförpackningar.

Svensk Plaståtervinning har en tydlig vision – alla plastförpackningar på den svenska marknaden ska återvinnas och bli nya plastprodukter. Med Europas största och effektivaste anläggning för plaståtervinning tar företaget ett stort steg i rätt riktning.

– Plast är ett fantastiskt material som gör vårt samhälle möjligt på så många sätt, men vi vet också att plast som inte återvinns är slöseri med våra gemensamma resurser. För att vi ska kunna använda plast i framtiden krävs en ansvarsfull och effektiv insamling och återvinning. Nu har vi förutsättningarna för att ta tillvara plastens värde som återvunnen råvara fullt ut, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

20 ton plast per timme

I anläggningen som kan sortera 20 ton plastmaterial per timme, finns kapacitet att ta emot alla plastförpackningar från samtliga svenska hushåll. Den kan dessutom sortera ut 10 olika fraktioner med en renhetsgrad på över 95 procent.

– Det gör att plastråvaran som lämnar vår anläggning är av mycket hög kvalitet och kan användas till många nya plastprodukter. På så sätt ger vi plasten nytt liv, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Plastsprånget 2025 – ett nytt initiativ

Drygt 150 personer var på plats vid invigningen, bland annat företrädare för branschen, myndigheter, intresseorganisationer, akademin, leverantörer, kunder och politiker. Efter rundvisning i anläggningen med tillhörande utställning bjöds det på lunch och paneldiskussion i Motala Stadspark. I paneldiskussionen, som leddes av IVL:s avfallsexpert och regeringens utredare Åsa Stenmarck, deltog representanter från plastproducenterna, Svensk dagligvaruhandel, Sveriges kommuner och landsting, Återvinningsindustrierna och Avfall Sverige. Deltagarna enades om att, tillsammans med Svensk Plaståtervinning, arbeta för att nå EU:s återvinningsmål fem år innan utsatt tidplan. Redan till årsskiftet 2019/2020 ska aktörerna presentera en åtgärdsplan för att nå det ambitiösa målet.

– Jag är både glad och stolt över att alla aktörer stödjer initiativet som vi kallar ”Plastsprånget 2025”. Det betyder att vi år 2025 ska ha uppnått målet om 55 procents återvinning. Det stärker förutsättningarna för att Sverige ska bli världsledande på återvinning av plastförpackningar, säger Mattias Philipsson.

Gemensamma insatser

Anläggningen i Motala är en del i hela återvinningskedjan. För att nå visionen, att alla plastförpackningar i Sverige ska återvinnas, krävs gemensamma insatser.

– En viktig del är att producenterna som säljer sina varor väljer plastförpackningar som går att återvinna. Där har vi på Svensk Plaståtervinning en viktig roll som rådgivare. Men det vill också till du och jag som köper varorna källsorterar plasten och inte minst att våra gemensamma system för att samla in den sorterade plasten är optimala, säger Mattias Philipsson.

Källa och foto: Svensk Plaståtervinning


Aroma förvärvar Dals Konfektyr

Det anrika svenska konfektyrbolaget Aroma har förvärvat samtliga aktier i konkurrenten Dals Konfektyr. Aroma blir därmed Sveriges tredje största tillverkare av konfektyr med en ledande position som producent av lösgodis på den svenska marknaden.

I och med förvärvet ökar omsättningen i Aroma till över en kvarts miljard kronor per år och antalet anställda till omkring 100 personer.

– Med förvärvet av Dals Konfektyr är vår ambition att bli en ännu effektivare och bättre leverantör av kvalitativt godis till de olika lösviktskoncepten, både i Sverige och utomlands. Samtidigt fortsätter vi att utveckla ekologiska, veganska och mer naturliga produkter med lägre sockerinnehåll inom våra olika produktområden, säger Olle Björkenström VD på Aroma.

– Vi är tre ägare som drivit Dals Konfektyr i 25 år och det är verkligen med trygga händer som vi nu lämnar över stafettpinnen till Aroma som ny ägare. Med Aromas fokus på kvalitetsprodukter och gedigna säljorganisation är de helt rätt köpare att ta över och utveckla fabriken i Bengtsfors, säger Jörgen Johansson, VD på Dals Konfektyr.

Källa och foto: Aroma AB


Han expanderar från Övertorneå till Malmö med obemannade butiker

För ett halvår sedan öppnade den 21-årige civilingenjörsstudenten Edvin Johansson äntligen sin obemannade butik i ett litet Attefallshus i Ekängen utanför Linköping. Vägen dit var lång för den drivne unge entreprenören och Livsviktigt ringde upp för att höra hur affärerna går.

– Affärerna går strålande, vi expanderar, säger Edvin Johansson.

Edvin Johansson är grundare och vd för Auto-mat, en liten obemannad livsmedelsbutik på landsbygden utanför Linköping.

Sålde ägg till en början

– Det började med att jag sålde ägg till kunder och levererade dem hem till folk i Linköping och här ute i Ekängen hade jag en äggbod. Äggen hämtade jag från gårdar i trakten och det blev snabbt en uppskattad liten verksamhet, säger han.

I början av sina studier kunde därför Edvin Johansson finansiera dem genom att sälja runt 100 plattor ägg i veckan.

Ökad efterfrågan

– Sedan började folk fråga efter fler varor och då kom jag på idén med att öppna en liten butik. Men jag förstod att jag inte skulle kunna ha några anställda för att det skulle gå runt så jag behövde tänka några varv till på hur det skulle kunna löna sig. Samtidigt visste jag att det inte var mycket till konkurrens då det inte fanns någon närbutik i Ekängen men kundunderlaget var ändå i minsta laget.

Byråkratiska hinder

Så för drygt två och ett halvt år sedan ringde Edvin byggnadskontoret och frågade om han fick bygga en mataffär i form av ett Attefallshus på sin mammas tomt, men nej, man måste då bo i huset.

Så då började han leta efter mark att bygga sin matbutik på och hittade till slut en tomt som ägdes av kommunen.

– Det var en perfekt plats som många här i bygden passerar ofta, vid en väg nära en återvinningscentral och en fotbollsplan. Men det var mycket byråkrati innan jag äntligen fick bygglov.

Gjorde allt själv

Och som den driftige ingenjörsstuderande han är började han inte bara kika efter ett lämpligt Attefallshus för butiken utan också tänka ut ett lämpligt inloggningssystem.

– Jag ritade huset själv i en 3D-modell på datorn och för att kunna ha en obemannad butik måste säkerheten vara hög för att undvika stölder. Jag kom fram till att en inloggning där kunden legitimerar sig med bank-ID vore bra för att kunna komma in i butiken. För att ytterligare öka säkerheten satte jag övervakningskameror i och utanför huset, säger Edvin Johansson.

Inloggningssystemet till butiken skapade Edvin Johansson själv genom att knacka kod. Kunden skannar sedan sina varor och betalar med sitt vanliga betalkort i en självskanningskassa. Övervakningssystemet fanns också redan på marknaden.

Invigning i november

I somras började så äntligen bygget av butiken och den 24 november i fjol invigdes butiken.

– Det var pirrigt men allt gick bra och idag har cirka 100 kunder i snitt per dag. Det är mycket för en sådan liten butik med ett så litet kunderlag, säger han.

Lokala råvaror

Och nu har han också kunnat utöka sortimentet från de ägg han startade sin verksamhet med en gång i tiden.

– Jag samarbetar med lokala producenter som levererar färska grönsaker, snittblommor, färdiglagade måltider och nybakt bröd till affären. Och så hämtar jag fortfarande ägg från gårdarna härikring. Jag tror att samarbeten lokalt ger ett mervärde för både kunderna och bygden. Resten av varorna tar jag in via Axfood.

Hur är lönsamheten?

– Omsättningen är mycket högre än förväntad, kanske fyra gånger mer.

Har du haft några stölder?

– Nej, faktiskt inte en enda stöld, men det förvånar mig inte heller. Butiken finns för bygden som är tacksam för den här möjligheten och sen är säkerheten hög också.

Vilket har varit svårast i den här processen?

– Jag har fått lära mig mycket på vägen, det är helt klart. I början var det jobbigast med byråkratin, all lagstiftning och hur lång tid det tog att få bygglov. Sedan var det mycket att tänka på när jag skulle börja med upphandling och även inredning av butiken. Men det är löst nu. Nu handlar det mest om att hinna fylla på i hyllorna och hålla rent, säger han.

– Hur går det med studierna?

Jag har pausat dem för det tog så mycket att förverkliga den här butiken och idag tar den cirka 20 procent av en heltid. Men utöver det jobbar jag med en expansion.

Så du tänker öppna butiker på fler håll i Linköpingstrakten?

Ja, fast vart är lite hemligt just nu. Men så arbetar jag med franchisexpansionen över hela Sverige. I dagsläget har jag över 100 intresserade från Övertorneå till Malmö. På flertalet platser är det redan på gång nya butiker. Jag siktar på över tvåhundra butiker över hela landet genom franchisingtagare

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat


Zeina startar livsmedelsmärke

Matprofilen och bloggaren Zeina Mourtada startar ett livsmedelsvarumärke tillsammans med företagsgruppen Evanoff Group som bland annat står bakom Paolo Robertos italienska livsmedelsvarumärke “Paolos”.

Zeina Mourtada, även känd under namnet “Zeinas Kitchen” i sociala medier har på kort tid blivit en av Sveriges största och mest inflytelserika matprofiler med en av landets mest besökta matbloggar och drygt 145 000 följare på Instagram.

Det nya varumärket och de första produkternas lanseras i dagligvaruhandeln under första halvåret 2020. Vad det nya varumärket skall heta och vilka produkter som kommer att lanseras är i dagsläget inte officiellt utan presenteras först senare i år.

– Den här satsningen tillsammans med Evanoff Group är bland det roligaste jag gjort. Jag är otroligt förväntansfull över att få börja utveckla mina egna livsmedelsprodukter och ser fram emot att få dela de smaker jag och mina följare älskar, säger Zeina Mourtada.

År 2018 fick Zeina ta emot det prestigefyllda “Stora Matpriset” som årligen utses av Sveriges största mattidning Allt om Mat. Stora Matpriset har delats ut sedan 1986 till en person eller organisation som gjort en bestående insats för den svenska matens standard och kultur.

– Zeina är en fantastiskt stark profil och hennes genomslag i mat-Sverige de senaste åren saknar motstycke. Att Evanoff Group tillsammans med Zeina får bygga upp ett helt nytt varumärke inom dagligvaruhandeln med inriktning på mat från Mellanöstern känns väldigt spännande och helt rätt i tiden, säger Dani Evanoff, VD på Evanoff Group.”

Zeina har givit ut två bästsäljande kokböcker hos Bonnier Fakta, debutboken “Zeinas Kitchen – Recept från Mellanöstern” och den nyligen lanserade “Zeinas Green Kitchen – Gröna recept från hela världen”. Böckerna toppar försäljningslistorna inom kategorin kokböcker i Sverige.

Zeina Mourtada är 37 år och är bosatt i Sollentuna utanför Stockholm med man och tre barn. Zeina kom till Sverige som 4-åring och har sitt ursprung i Libanon.

Källa och foto: Evanoff Group


Axfood i nytt avtal med Direkten

Axfood har tecknat ett nytt samarbetsavtal med Direkten som innebär att Dagab fortsätter som leverantör till Direktens butiker. Axfood har även avyttrat sin intresseandel i bolaget.

Axfood har varit delägare i Direktbutikerna Scandinavia AB och leverantör till butikskedjan. Axfood har nu avyttrat sin andel till Direktenhandlarnas ägarbolag, som därmed innehar majoriteten av samtliga aktier i Direktenbutikerna Scandinavia AB. Axfood har samtidigt tecknat avtal om att vara fortsatt varuleverantör till Direktens butiker.

Det nya samarbetsavtalet trädde i kraft den 1 juni 2019. Avyttringen har ingen väsentlig finansiell påverkan på Axfood.

Källa: Axfood

Foto: Svenska Spel


Beloppsgränsen för snatteri höjs

Gränsen mellan stöld och ringa stöld, det som tidigare kallades snatteri, går i dag vid 1 000 kronor. Men nu vill Högsta domstolen höja den gränsen till 1 250 kronor.

– Det är inte acceptabelt och argumentet som förs fram är undermåligt, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Sedan tio år tillbaka har gränsen för snatteri varit 1 000 kronor, dessförinnan alltså 2009, låg gränsen vid 800 kronor. Om det stulna godsets värde översteg dessa gränser var brottet att betraktas som stöld istället för ringa stöld och därmed är straffsatserna annorlunda vilket påverkade, och påverkar än idag, polisens vilja och förmåga att lösa brottet.

Inofficell gräns för utredning

– Tänk på att vi för bara ett par år sedan fick veta att det fanns en inofficiell gräns för snatteri om 60 kronor – under det ansåg Riksåklagaren att polisen inte ens skulle utreda ärendet. Men efter en stöld om 1 000 kronor har handlarna åtminstone haft en chans hos polis och åklagare att de skulle göra något, att ärendet skulle kunna leda till lagföring av gärningsmannen, säger Pär Bygdeson.

Lovar runt, håller tunt

Trots politikernas - från vänster till höger - uttalade vilja att stå emot brottsligheten i handeln inträffar nu istället motsatsen och beloppsgränsen för ringa stöld höjs med 250 kronor.

– Vad kan jag säga annat än att gratulera gärningsmännen för ett bra lobbyarbete. Antingen det eller så sviker våra politiker och vårt rättsväsende oss grundligt, säger han.

Varför höjer Högsta domstolen beloppsgränsen för ringa stöld?

– Förmodligen för att man ansåg att den behövde inflationsjusteras men om det är på det viset så innebär det en inflation om 25 procent på tio år, vilket innebär att i stöldbranschen är inflationen mycket högre än vad Riksbanken skulle vilja ha den.

Har du fått några reaktioner från handlarna?

– De som hört talas om det har hört av sig till mig och de är allt annat än glada.

Vad får du för reaktioner från handlarna?

– De blir ju besvikna och arga såklart. Det visar att man från samhällets sida inte lyssnar till deras problem kring den ökande brottsligheten. Återigen tas inte handlarnas problem på allvar trots alla fagra ord från politiker och andra i beslutsfattande ställning. Vi gör vad vi kan för att föra upp livsmedelshandlarnas problem med brottslighet på dagordningen men vi möts bara av ord. Ingen verkstad. I det här fallet är det snarare tvärtom, säger Pär Bygdeson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Livsmedelshandlarna