Konsumenter får handla på Axfood snabbgross

Restauranggrossisten Axfood Snabbgross lanserar ett nytt butikskoncept i Stockholm, där konsumenter får tillgång till samma sortiment som restauranger. Men för att få handla krävs medlemskap.

Snabbgross Club blir en av de första medlemsbaserade livsmedelsbutikerna i landet, där konsumenter kan köpa livsmedel, råvaror och hushållsartiklar i stora förpackningar direkt från en restauranggrossist. Medlemskapet kommer även att erbjuda rabatterade tjänster hos samarbetspartners.

Den första Snabbgross Club kommer att öppna i Enebyängen Handelsplats i norra Stockholm i slutet av 2020.

– Det känns verkligen spännande att lansera ett nytt butikskoncept som vänder sig till konsumenter. Vi har identifierat ett konsumentbehov av att kunna handla livsmedel, råvaror och hushållsartiklar av hög kvalitet, i större förpackningar och till bra priser. Med Snabbgross Club kan vi möta det behovet och vidareutveckla vår verksamhet, samtidigt som vi ökar tillgängligheten för våra företagskunder, säger Eva Pettersson, VD på Axfood Snabbgross.

Det nya butikskonceptet är anpassat för den som gillar mat och matlagning, men också för den stora familjen som vill fylla på förrådet med större förpackningar. Butiken är specialanpassad för privatkunder men för att få handla krävs ett medlemskap.

För företagskunder kommer Snabbgross Club att fungera som en vanlig Snabbgross-butik. Företagskunder kan också ansluta sig till medlemsklubben för att ta del av samma erbjudanden.

Källor: Axfood, Livsmedelsnyheter

Foto: genrebild


Danskt munskyddskrav tömde butiker på munskydd

Coop Danmark sålde 1,3 miljoner munskydd på ett dygn efter att regeringen infört ett nytt munskyddskrav i kollektivtrafiken.

I lördags kom besked om att resenärer i Danmarks kollektivtrafik ska bära munskydd eller visir för att minska smittspridningen av coronaviruset från och med den här veckan.

Kunderna var därefter inte sena på att tömma butikerna på munskydd. Natten till lördag levererades 1,3 miljoner munskydd exempelvis till Coop Danmarks butiker. Mindre än ett dygn senare var de slut.

– Vi har ett budskap till danskarna. De som har mest behov av munskydd, såsom äldre och de som måste använda offentlig transport ska köpa först. De unga och de som kör med bil bör vänta till senare under veckan, säger Lars Aarup, analys- och informationschef på Coop Danmark till BT.

Även Norge har infört rekommendationer om munskydd i kollektivtrafiken, rapporterar svt.se.

I Sverige är FHM och regeringen fortfarande tveksamma till att införa rekommendationer om munskydd i kollektivtrafiken. Krav om munskydd diskuteras inte i Sverige som det krav som nu införts i Danmark.

Text: Marie Hallencreutz

Källor: Fri Köpenskap, Berlingske Tidene, Svt.se m.fl


Svensk Handel påminner om stödpaketen

Coronapandemin sätter fortfarande stora avtryck i vardagen. Vissa delar av handeln har återhämtat sig väl medan andra står mitt i krisen. Regeringens presenterade stödåtgärder har mycket olika nyttjandegrad och Svensk Handel arbetar intensivt för att få förlängda och förfinade åtgärder så att avsatta medel verkligen kommer de tillgodo som är värst drabbade.

Svensk Handel har även fått inspel om att hanteringen av handlarnas inskickade ansökningar går långsamt och ligger därför på berörda myndigheter att snabba på processerna.

Nedan följer en kort uppdatering av de olika stödåtgärderna.

Omställningsstöd

Fram till 31 augusti kan du söka omställningsstöd om du har haft ett omsättningstapp på minst 30 procent under mars och april månad jämfört med samma period under föregående år samt en omsättning på minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret.

Stödet ersätter de fasta kostnaderna med 75 procent av omsättningstappet. Till fasta kostnader räknas till exempel hyra, telefoni och leasingavtal. Minsta ersättningssumman är 5 000 kronor och maxbeloppet 150 miljoner.

Läs mer: Frågor och svar gällande regeringens stödpaket för hyror och fasta kostnader

Korttidsarbete – permitteringsstöd

Möjligheten att teckna avtal om korttidsarbete kvarstår. Avtal kan tecknas på sex månader med möjlighet att förlänga tre månader. Därefter vidtar en karenstid på 24 månader räknat från tidpunkten för Tillväxtverkets godkännande av stöd.

Möjligheten att avtala om korttidsarbete med en minskad arbetstid om 80 procent gällde endast maj, juni och juli. En förändring efter sommaren är att det nu bara går att avtala om 20, 40 eller 60 procents minskad arbetstid.

Du finner fördjupad information om korttidsarbete på Tillväxtverkets hemsida eller på Arbetsgivarguiden (för dig som är medlem i Svensk Handel).

Sjuklönekostnader

Från och med den 1 augusti till och med den 30 september ersätter staten arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som anses normalt till följd av coronapandemin. Vad som anses normalt beror på arbetsgivarens sjuklönekostnader i relation till den totala lönesumman.

Läs mer: Åtgärder inom sjukförsäkringen med anledning av corona

Återgång till tidigare nivåer på arbetsgivaravgifter

Företag kunde sänka arbetsgivaravgifterna på löner utbetalade under mars till och med juni 2020 för upp till 30 anställda. Från 1 juli gäller dock ordinarie regler vilket innebär en återgång till de tidigare nivåerna på arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift från och med julilönerna.

Hyresstödspaketet

Denna stödåtgärd är enligt nuvarande regelverk förbrukad. Stödet kan ge en reducerad hyra med upp till 50 procent för april, maj och juni. En överenskommelse ska vara gjord med hyresvärden senast 30 juni. Ansökningstiden för hyresvärden för det statliga stödet löper ut den 31 augusti.

Läs mer på Svensk Handels hemsida.

Källa: Svensk Handel


Allt fler butiker satsar på obemannat

De stora matvarukedjorna satsar nu på allvar på butiker utan personal, menar SvT. Inom kort har både ICA och Coop obemannade butiker i drift landet. En av orsakerna är ett förändrat köpmönster hos kunderna.

Obemannade butiker är inget nytt koncept i Sverige. Livsviktigt har tidigare skrivit om bland annat Edvin Johansson och hans startupbolag i Linköping, en obemannad butik som han genom franchise låter växa över Sverige med gott resultat.

Men samtidigt som Edvin Johansson och några andra mindre aktörer drivit på utvecklingen har de stora kedjorna avvaktat. Tills nu.

I slutet av förra året så startade Ica ett testprojekt i Värmland och Coop är näst på tur.

Två butiker ska under hösten öppna i Gävletrakten i ett pilotprojekt, och blir utfallet positivt menar man på Coop att en expandering över hela landet är att vänta, enligt SvT.

Butikerna kommer ha ett mindre utbud än de vanliga, stöldrisken ska begränsas med registrering och övervakning.

Josef Gäreskog är handelsanalytiker på HUI Research, som ägs av branschorganisationen Svensk Handel. Han menar att beskrivningen är i linje med framtiden.

– Sen kanske inte det handlar om att man öppnar hela butiker. Det kanske innebär att man öppnar en förbutik där det finns ett basic sortiment på kvällar och kanske efter stängningstid, säger han till SvT.

Källa/text: SvT/Marie Hallencreutz

Foto: AutoMat/Edvin Johansson


Rekordhandel i Värmland när gränsen öppnades

Full fart på Maximat i Töcksfors när den norska gränsen öppnades.

När Norge öppnade gränsen mot Värmland i början av augusti blev det rusning till köpcentren i Töcksfors och Charlottenberg.

Hos Coop Värmlandsägda Maximat som har butiker i båda köpcentren var ökningen 150 procent jämfört med samma vecka i fjol.

Eftersom Västra Götaland fortfarande är stängt för norrmännen väljer många av dem att åka till butikerna i Årjängs kommun i stället.

– Det har varit en fantastisk vecka. Vi har haft enormt mycket kunder. I tisdags hade vi 70 meter kö till kassorna och fick tillfälligt stänga butiken ett par gånger med tanke kundernas säkerhet, säger Torbjörn Swartz, vd för Gränsköp Väst, som driver Maximatbutikerna, till Nya Wermlandstidningen

– Det har gått bra även i Charlottenberg med en uppgång med 15-20 procent, men trycket har varit klart störst i Töcksfors, fortsätter han.

Det bekräftas av Marielle Lysén, marknadschef på Eurocash som har sju butiker längs den norska gränsen.

– Det som säljer bäst är bland annat kött, dricka, ost och tobak, traditionella gränshandelsvaror. Vi har fått ta in extrapersonal för att klara av att fylla på med mer varor, säger hon till tidningen.

På Töcksfors shoppingcenter är man mycket nöjd med den första veckans handel.

– Det har gått långt över förväntan och det är oerhört efterlängtat. I tisdags satte vi besöksrekord med 14 000 besökare. Det gamla rekordet låg på 12 500 och vi har haft höga besökstal hela veckan, säger centerchefen Madeleine Ward.

Källa: Fri Köpenskap

Foto: Thon


Fyra av fem rökare har inte förändrat sitt rökande

Fjolårets rökförbud har inte påverkat landets rökare i någon större utsträckning. Det visar en ny Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Apotek Hjärtat. Fyra av fem uppger att rökförbudet inte har fått dem att sluta röka eller att övergå till andra nikotinprodukter som tuggummi eller spray.

Den 1 juli 2019 trädde en ny tobakslag i kraft, där antalet rökfria utomhusmiljöer i Sverige utökades. Ett omdebatterat beslut med målet att minska den sociala exponeringen för rökning och öka tillgängligheten till allmänna platser. Apotek Hjärtat har nu, snart ett år senare, kartlagt om den nya lagen har påverkat rökares nikotinanvändning i stort.

Resultaten från en ny Sifo-undersökning visar att en övervägande majoritet av landets rökare inte har förändrat sin nikotinanvändning på grund av rökförbudet. Endast 14 procent uppger att de har börjat använda, eller ökat sin användning av, andra nikotinprodukter.

– Införandet av fler rökfria utomhusmijöer kommer troligtvis på lång sikt att reducera antalet rökare i Sverige, då färre unga nu exponeras. Däremot ser vi ingen större kortsiktig effekt bland de som redan idag röker, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Undersökningen visar att det vanligaste substitutet för rökare är snus. Nästan var tionde rökare uppger att de har börjat använda, eller ökat användandet, av snus på grund av införandet av rökförbudet 2019. Endast fyra procent har istället börjat använda tuggummi eller spray innehållande nikotin.

– Vill man bli av med sitt nikotinberoende är det mycket bättre att satsa på nikotinersättningsmedel istället för att börja snusa. Ta hjälp av medarbetarna på apoteken som kan hjälpa till med rådgivning och förslag på lämpliga produkter, säger Annika Svedberg.

Källa och Foto: IcaGruppen

 

Fakta |
Undersökningens resultat i korthet

  • 
Fyra av fem (85 procent) av landets rökare uppger att rökförbudet inte har fått dem att förändra sitt beteende till att använda andra nikotinprodukter.
  • Nära var tionde (9 procent) rökare har börjat använda eller ökat användandet av snus på grund av införandet av rökförbudet 2019.
  • 4 procent har börjat använda tuggummi eller spray innehållande nikotin.
  • Undersökningen har genomförts av Sifo på uppdrag av Apotek Hjärtat. Den bygger på 2 301 intervjuer bland svenska allmänheten och är riksrepresentativ. Datainsamlingen gjordes mellan 18-25 februari 2020.

Äkta Vara har granskat vegetariska produkter inför grillsommaren

Allt fler människor byter ut köttet på grillen mot växtbaserade substitut. Nu har konsumentorganisationen Äkta vara försökt ta reda på vad dessa alternativ egentligen innehåller.
– Vi tror att många känner sig vilsna, säger verksamhetsledare Björn Bernhardson på Äkta Vara.

Bland de 90 olika produkter som Äkta vara undersökt framträder en komplex bild med flera olika ingredienser som på olika vis försöker återskapa köttets egenskaper.

– Det är lite som att man plockar isär råvarorna i sina beståndsdelar och sedan bygger ihop dem igen, fast i en kombination och på ett sådant sätt att de ska få egenskaper som mer liknar köttets.

I granskningen använder sig Äkta vara av begreppet “industriella påhitt” om ingredienser som vanligtvis inte skulle användas matlagning i hemmet så som aromer, koncentrerade proteiner och andra industriella tillsatser. Och de konstaterar att mängden av dessa industriella påhitt är vanligast i korv med i snitt 6,8 stycken följt av burgarna med 4,4 stycken och färserna med 3,3.

Den vanligast återkommande ingrediensen var rapsolja medan den mest frekventa tillsatsen var metylcellulosa, som återfanns i hälften av de undersökta produkterna.

Äkta vara konstaterar att det kan vara svårt att avgöra vad som egentligen är huvudingrediens i de olika produkterna, när det i fallande skala i en vanlig ingrediensförteckning kan stå: ”Vatten, rapsolja, modifierad potatisstärkelse, salt, förtjockningsmedel (E407a bearbetad eucheumaalg, E415 xantangummi, E425 konjakgummi, E461 metylcellulosa)”

– Man kan undra vad det här är för typ av produkt, när en stor del av den utgörs av vatten, olja och tillsatser. Den innehåller också väldigt lite protein. Nu har vi inte granskat proteinhalterna i alla korvar, men vi noterar i alla fall att just denna korv till och med innehåller mindre protein än korvbrödet den serveras i, säger Björn Bernhardson.

Källa och foto: Äkta Vara

 

Fakta | Om vegogranskningen

  • Äkta vara har granskat ingrediensförteckningen på 90 produkter, fördelat på tre produktgrupper: korv (37 stycken), burgare (32 stycken) och färs (21 stycken).
  • Produkter från följande varumärken ingår: Anamma, Astrid och aporna, Beyond meat, Bärta, Coop, Ekko gourmet, Findus Pease, FRY's, Garant, Hälsans kök, ICA, Kung Markatta, Max (Dafgård), My Best Veggie, Naturli', Oumph!, Peas of Heaven, Pärsons, Quorn, Sorunda Korvfabrik, TaiFun, The Meatless Farm Co, Veggi, Veggyness, VegMe, Vegott, Vemondo, WurstMaster, YiPin.
  • Undersökningen genomfördes mellan mars och juni 2020.

Källa och foto: Äkta Vara

 

Fakta | Bra vegogrillprodukter med minst ”industriella påhitt”

Högst rankade burgarna:

  • Ekko gourmet Solrosburgare
  • Bärta! Burgare umami
  • Kung MarkattaDinkelburgare mix
  • CoopVegoburgare kikärtor & quinoa

Högst rankade korvarna:

  • TaiFun Tofu-Wienerkorv
  • Kung MarkattaVegokorv rökt
  • WurstmasterVeganska Farmare Grekisk
  • VeggynessHot dogs

Högst rankade färserna:

  • Coop Vegofärs av soja, kikärtor & frön
  • Kung MarkattaSojafärs
  • Ica Naturell sojafärs
  • AnammaEkologisk vegofärs

Källa: Äkta Vara

 

 


Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare

Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare

Vill du delta i ett projekt om att ta tillvara överskottsvärmen från dina kylanläggningar? Kanske till och med tjäna på det i förlängningen? Då ska du höra av dig till en grupp forskare från Chalmers och KTH.

Idag är det vanligt att livsmedelsbutiker som sitter i ett köpcentrum och/eller flerbostadshus har ett värmeöverskott som genereras i kylanläggningar som förs bort via exempelvis kylmedelskylare. Enligt forskarna på KTH och Chalmers skulle överskottsvärmen istället kunna återanvändas i fastigheten om butiken och fastighetsägaren hittar rätt modell för samverkan. Detta skulle innebära en energi- och kostnadsbesparing för alla.

Det är forskare från CIT Energy Management (Chalmers Industriteknik) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Energiteknik) som nu slutit samman för att arbeta tillsammans med att utveckla ett demonstrationsprojekt för att återvinna överskottsvärmen från livsmedelsbutikernas kylanläggningar i fastigheter såsom köpcentrum och flerbostadshus.

Samverkan både genomförbart och kostnadseffektivt

– Syftet med projektet är att demonstrera med hjälp av energimätningar, driftuppföljning och affärsmodellsutveckling att samverkan för värmeåtervinning mellan fastighetsägare och livsmedelsbutik kan vara praktiskt genomförbart och kostnadseffektivt för båda parter, säger Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.

Resurseffektiv livsmedelshantering

Projektet ligger inom Energimyndighetens nätverk Relivs, Resurseffektiv livsmedelshantering. Just nu letar forskarna efter livsmedelsbutiker som skulle vara intresserade av att delta i projektet. Dessa butiker skulle i princip vara hyresgäster i ett köpcentrum eller bostadshus och planerar bygga om kylanläggningen och installera nya kylmaskiner som har CO2 som köldmedium. Det finns en stor fördel i att förbereda för värmeåtervinning i samband med ombyggnation av kylanläggningen.

Vill du veta mer eller anmäla dig?

Vill du som handlare veta mer om projektet så kontakta gärna josep.termens@cit.chalmers.se (0734117459) eller pauline.ekoff@cit.chalmers.se .

Text: Marie Hallencretz

Foto: Chalmers

På bilden: Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.


Tidningssäljet har ökat kraftigt under pandemin

Tidskriftsförsäljningen i dagligvaruhandeln har minskat de senaste tio åren men i höstas vände det och sedan coronapandemin kom i februari har trenden förstärkts.

Vändningen kom redan i oktober i fjol men när coronapandemin kom fortsatte ökningen och det är inom dagligvaruhandeln den har ökat mest.

”Kassadata från kedjorna visar på till fyra procent över tidsperioden mars, april och maj, säger Daniel Andersson, vd Tidsam til IcaNyheter.

Han tror att det är svenskarnas bunkringsvåg som gynnat livsmedelsbutikerna framför andraannan servicehandel. Dessutom bedömer han att läsningen av tidskrifter har ökat då så många tillbringat mer tid hemma.

”Många tror att läsningen blivit digital men i dagsläget läses endast tvåprocent av alla tidskrifter så. Kanske kommer uppsvinget under pandemin att skapa nya, långsiktiga vanor där läsningen kan utmana andra intressen som sociala medier och strömningstjänster”, säger han.

Text: Marie Hallencrutz

Källa IcaNyheter

Foto: Pixabay


Förtroendet för svensk livsmedelsförsörjning sviktar

Oron för att Sveriges matproduktion inte är tillräcklig för att försörja hela befolkningen har ökat i coronavirusets fotspår. Enligt en undersökning som Norrmejerier låtit Sifo genomföra så har förtroendet minskat hos sex av tio svenskar.

Sifoundersökningen visar att 41 procent har något mindre förtroende och 21 procent har mycket mindre förtroende för att matproduktionen i Sverige ska räcka till. Totalt  handlar det alltså om ett minskat förtroende på 62 procent.

Tydligast är trenden bland invånare i norra Sverige och Göteborgsområdet. Där har uppåt sju av tio, 66 respektive 70 procent, fått minskat förtroende för Sveriges förmåga till livsmedelsförsörjning.

– Tyvärr är Sverige ett av få länder i Västeuropa där vi producerar allt mindre av vår mat själva. Vi behöver en långsiktigt stabil matproduktion där gårdar och lantbrukare finns kvar och kan bli fler över hela landet. Det ger god beredskap både till vardags och i kristider, säger Anna-Karin Karlsson, som i maj utsågs till Norrmejeriers första hållbarhetsdirektör.

I dag är varannan tugga som svensken stoppar i munnen importerad, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. 70 procent av mejeriproduktionen är inhemsk.

Källor: Fk, Norrmejerier, LRF

Foto: Food-Supply