Dramatisk förändring i köpbeteende bland äldre

Att e-handeln av mat exploderat under coronapandemin är ingen nyhet. Inte heller att de äldre står för en allt större del. Nu visar en studie från Göteborgs universitet hur stor förändringen är och allra störst är den bland personer födda på 1930-talet och första halvan av 1940-talet.

Hela 23 procent ur den befolkningsgruppen handlar mat via nätet minst en gång i månaden. Före coronautbrottet var det bara en procent.

– Vi ser tydligt att det hänt något ganska dramatiskt vad gäller köpbeteenden hos äldre. Våra siffror visar tydligt att yngre personer, födda från mitten av 1960-talet och framåt, inte alls ökat sin e-handel lika mycket, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers tekniska högskola till Fri Köpenskap.

Hos personer födda mellan 1977 och 2000 var det före coronakrisen 14 procent som beställde mat via nätet minst en gång i månaden. I dag är siffran 51 procent.

Av samtliga medverkande uppger åtta procent av de före pandemin beställde mat via e-handel minst en gång i månaden. I dag är den siffran 36 procent.

När det gäller onlineshopping över huvud taget är inte förändringarna i köpbeteende lika dramatiska. Bland de som är födda 1977 och senare syns igen signifikant ökning alls. Däremot har de äldre ökat sin e-handel också när det gäller andra varor än mat. Hos personer födda under 1930-talet och 1940-talets första halva var det 21 procent som före coronakrisen shoppade online minst en gång i månaden. I dag är den siffran 54 procent.

Totalt shoppar nu 79 procent online en gång i månaden. En ökning från 55 procent.

John Magnus Roos tror att de förändrade konsumtionsmönstren kommer att bestå även efter coronakrisen.

– Ja, det är jag hundra procent övertygad om. Tidigare forskning visar att om man har tagit sig över tröskeln och börjat e-handla, så fortsätter man. Dessutom benämns personer som är födda mellan 1930 och 1945 som den plikttrogna generationen. De överger inte sina vanor så lätt.

Totalt ingår 2 349 personer som underlag i undersökningen. För digital handel före coronakrisen har forskarna använt sig av SOM-institutets befolkningsrepresentativa statistik och för digital handel under coronapandemin har man använt en egen befolkningsrepresentativ undersökning. Båda mätningarna är representativa för den svenska befolkningen utifrån ålder, kön och bostadsort.

Källa: Fri Köpenskap


Coronapandemin gör stora avtryck i svenskarnas matvanor

2020 års Matrapport från Food & Friends, som är den nionde i raden, präglas tydligt av coronapandemin – såväl när det gäller svenskarnas sätt att äta, som att laga och handla mat. Spaghetti och köttfärssås i topp.

I den årliga undersökningen Matrapporten, som tas fram av matkommunikationsbyrån Food & Friends, presenteras siffror kring svenskarnas matvanor. Ett tydligt exempel på coronapandemins påverkan syns bland annat i årets vardagstopp, där pasta, en klassisk bunkringsprodukt, placerar sig på både första och andra plats. Pastarätter står tillsammans med spagetti och köttfärssås för 21,7 procent av vad som står på middagsbordet på vardagar.

Vill ha middagsvänner

Längtan efter att ha vänner på middag är stor, hela 42 procent kommer att bjuda hem mer vänner och bekanta efter karantänen än innan, och 37 procent kommer att äta mer på restaurang än tiden före corona. Av matsäkerhetsskäl planerar 22 procent att äta mindre från bufféer än tidigare och 12 procent att äta mindre av mat som man delar runt bordet.

Handlar mer sällan

Tendensen från förra årets rapport, att svenskarna gjorde fler matinköp per vecka, har nu ändrats till att man handlar mer sällan, 37 procent handlar en gång i veckan eller mer sällan.

Onlinehandel mer intressant

En annan tydlig effekt av pandemin är att 14 procent uppger att de ska lägga mer pengar på matinköp online. När det gäller restaurangätandet planerar 28 procent att äta färre middagar och 29 procent färre luncher ute.

Matintresset uteblir

I år visar Matrapporten att matintresset i de svenska hushållen tappar drastiskt. 2019 uppgav 81 procent att de var mat- och matlagningsintresserade. I år är motsvarande siffra 74 procent. Detta kan också vara en direkt följd av coronapandemin, eftersom maten i kristider traditionellt sett får en annan innebörd. Maten och matlagningen får mer av en basfunktion än ett mode- och personligt attribut. Vi har ätit tillsammans med familjen och har inte haft samma behov av att visa upp det vi lagat. Framför allt är det de som har uppgett att de är mycket intresserade av mat och matlagning som har blivit färre.

Grönt ätande

Förra årets rapport visade en dramatisk ökning av det gröna ätandet, en ökning som fortsätter även i år. Detta innebär inte att man nödvändigtvis är vegetarian, men att man äter mer vegetariskt. Idag äter nästan 60 procent av den svenska befolkningen vegetariskt minst en gång i veckan, mot 57 procent 2019. Ökningen drivs på av de yngre kvinnorna, i den gruppen äter 80 procent vegetariskt minst en dag i veckan. Framförallt väljer man att äta mer vegetariskt för att det är hälsosamt och för att det är bättre för miljön. Rapporten visar också en ökning i hur många som äter vegetariskt för att det helt enkelt är gott.

Avmattning av vegetariskt

”Äntligen ser vi att det svenska folket har lärt sig att äta vegetariskt på allvar. Nu blir det allt vanligare att man väljer en vegetarisk måltid för att det är gott. Givetvis är parametrar såsom miljö och hälsa också viktiga. Vegetarisk mat har i år dessutom tagit sig in på helgtoppen, vilket vi ser som ytterligare ett tecken på att det vegetariska ätandet håller på att mogna”, säger Pontus Dahlström, projektledare på Food & Friends.

Samtidigt kan man skönja en eventuell avmattning av den vegetariska trenden. I år visar rapporten att 23 procent av befolkningen planerar att minska sin köttkonsumtion under 2020 vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan föregående år. Detta kan vara en tillfällig effekt av corona, då allt fler vill hitta en trygghet i att äta ”comfort food”, det vill säga maträtter som man ätit länge i livet. Detta syns även i helgtoppen där ”biff med tillbehör” går upp en placering jämfört med föregående år, då rätten gjorde ett stort tapp på hela fyra placeringar.

Spaghetti och köttfärssås i topp

”Vi söker oss till trygga alternativ och kända varumärken som gärna producerar svenska varor. Det gäller allt från grönsaker och vegetariskt till helgens närproducerade biff”säger Pontus Dahlström.

”Spagetti och köttfärssås” behåller sin förstaplacering i vardagstoppen även i år. Att rätten ligger kvar i topp från år till år med några undantag kan ha mycket att göra med att rätten går att variera i det oändliga och att den går att göra både lite festligare och lite mer vardaglig. På andra plats i vardagstoppen hamnar ”pastarätter” och på tredje plats ”kyckling med tillbehör”.

Tacos och kyckling

I topplistan för de vanligaste helgrätterna ser vi en hel del förändringar sedan föregående år. ”Tacos” har klättrat två placeringar sedan 2019 och toppar nu listan på de vanligaste helgrätterna. Anledningen kan vara att man befinner sig mer i hemmet på helgerna nu än tidigare. ”Kyckling” hamnar på en andraplacering och ”biff med tillbehör” på en tredjeplats. Andra nyheter i helgtoppen är att ”vegetariskt” för första gången någonsin har kommit in på topplistan även på helgen och nu ligger på en niondeplats.

Matrapporten i sin helhet  här

Källa: Food & friends


Handelns gymnasieprogram uppdateras mot digitalisering

Det gamla handels- och administrationsprogrammet byter namn till försäljnings- och serviceprogrammet och får nytt innehåll samt närmare koppling till handelsbranschen.

Riksdagen har beslutat att gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram ska byta namn till Försäljnings- och serviceprogrammet. Namnbytet ska spegla en uppdatering av programmets innehåll, där kurser i handel, försäljning och kundservice anpassas till de nya krav som uppstår bland annat till följd av handelns digitala transformation.

Målet är dels att utbildningen bättre ska svara mot handelsbranschens behov, dels att få fler elever att söka till gymnasieprogrammet.

– Handeln genomgår en snabb omställning med ökad digitalisering och förändrade kundbeteenden, vilket ställer krav på nya typer av kompetenser i handeln. Därför är det goda nyheter att handelsutbildningen på gymnasiet uppgraderas för att bättre svara mot företagens behov. Det är en förändring som vi har jobbat länge för att få till, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel och tillika ordförande i Handelsrådet.

Det nya programmet erbjuds från hösten 2022.

– Handeln är en framtidsbransch som behöver locka fler att utbilda sig till handelsyrken och erbjuda bra förutsättningar att stanna kvar och utvecklas i branschen. En viktig del är attraktiva gymnasieprogram som hänger med när yrken utvecklas. Det är därför glädjande att utbildningarna utvecklas när kompetensbehoven ökar, säger Susanna Gideonsson, ordförande Handelsanställdas förbund och vice ordförande i Handelsrådet.

Utöver det uppdaterade yrkesprogrammet planeras en försöksverksamhet med en handelsinriktning på det studieförberedande ekonomiprogrammet. Även det med start hösten 2022.

– Sammantaget är detta förändringar som branschens parter gemensamt har arbetat för under många år. Det är positivt att branschens samarbete med Skolverket och andra myndigheter nu börjar resultera i moderna gymnasiala utbildningsvägar med sikte på karriärer i handeln, säger Handelsrådets vd Mats Johansson.

Källa: Handelrsådet


Svensk Handel kräver att skatten på plastpåsar rivs upp

Beslutet att införa en skatt på plastbärkassar fattades på felaktiga grunder. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att svenskarnas plastpåseanvändning, tvärt om mot vad som redovisats tidigare, redan år 2017 låg under EU:s mål. Svensk Handel kräver att regeringen river upp skatten omedelbart.

En månad efter att regeringens skatt på plastpåsar införts i den svenska handeln visar nya, korrigerade siffror från Naturvårdsverket att myndigheten under flera år rapporterat in felaktiga uppgifter om plastpåseanvändningen som varit för höga.

– Att riksdag och regering fattat beslut på felaktig grund är inget annat än en skandal som dessutom allvarligt skadar förtroendet för den svenska miljöpolitiken. Finansmarknadsminister Per Bolund måste ge ett svar på hur detta kunnat gå till, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

16 påsar under EU:s mål till 2020

De nya siffrorna från Naturvårdsverket visar att användningen av plastpåsar år 2017 låg på 83 påsar per person, 2018 var siffran 77. Detta är avsevärt lägre än de 114 (år 2017) och 102 (år 2018) påsar som tidigare kommunicerats. Svenskarnas plastpåseanvändning minskade förra året ytterligare, till 74 påsar, vilket är 16 under EU:s mål om en användning om max 90 påsar per person till utgången av 2019.

– Regeringen har förlitat sig mer på känslor än på fakta när de straffbeskattar plastpåsar av förnybart material och tvingar konsumenterna till alternativ som rent av är sämre miljömässigt. Papperspåsarna saknar alternativanvändning och tygkassen måste användas flera hundra gånger för att uppnå någon miljöeffekt. Värsta sortens symbolpolitik, säger Mats Hedenström.

Företagens engagemang ignoreras

Svensk Handel startade redan år 2017 ett arbete tillsammans med medlemsföretagen för att minska den onödiga användningen av plastbärkassar. Butiker började ta betalt för påsen och informera kunderna att tänka till en gång extra innan de tar en påse. Effekter som gav resultat.

– Istället för att arbeta tillsammans med branschen valde regeringen att ignorera företagens engagemang och införa en straffskatt. Eftersom de nya siffrorna visar att vi redan har klarat EU:s mål borde regeringen göra om och göra rätt. Plastpåseskatten borde rivas upp omedelbart, säger Mats Hedenström.

Källa: Svensk Handel


Ocados näthandel ökade rejält under Corona

Den brittiska näthandelsjätten Ocado har sett en rejält ökad efterfrågan under coronapandemin och vill därför expandera verksamheten med hjälp av nytt kapital på en miljard pund, eller motsvarande 11,7 miljarder kronor.

Nyheten meddelades nyligen av Ocado Group i ett pressmeddelande.

Ocado, som är Icas leveratör av robotlager, har under det andra kvartalet fram till den 6 maj sett sin försäljning öka med 40,4 procent. Samtidigt har marknadsandelen för de som handlar online i Storbritannien nästan dubblerats från 7 procent till 13 procent under pandemin.

Ocados värde på börsen har under de senaste tre månaderna nästan förudbblats och företaget värderas nu till närmare 14,6 miljarder pund.

Källa: Fri Köpenskap

Foto: Ocado Group


Utan säsongsarbetare drabbas matproduktionen i Europa hårt

Såväl de som handlar i butik som de som jobbar där har märkt att det i perioder nästan helt tagit slut på vissa varor samtidigt sedan coronasmittan kom till Sverige. Torrvaror och konserver var, och är i viss mån än, högvaluta i början av krisen. Men hur ser tillgången på mat ut på lite sikt? Riskerar vi att få slut på vissa livsmedel framgent eller kan det förebyggas?

Redan i början av mars kallade landsbygdsminister Jennie Nilsson till ett möte med livsmedelssektorn för att få en bild av aktörernas beredskapsförmåga med anledning av det nya coronaviruset.

Regeringsmötet: ingen akut brist

Då kunde man konstatera att det inte råder någon omedelbar brist i livsmedelsförsörjningen. Men samtidigt är den sårbar och regeringen har sedan dess haft en fortsatt dialog med berörda aktörer i branschen för att säkerställa att livsmedelsförsörjningen fortsätter att fungera och för att vara förberedda att hantera olika situationer på bästa sätt.

Minskad valfrihet i hyllorna

– Vad vi ser redan nu men som kommer bli än mer tydligt på sikt är att urvalet urholkas. Vi kommer inte att ha samma valfrihet framöver utan får nöja oss med exempelvis åtta olika yoghurtsorter istället för 14 stycken, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Inga beredskapslager

Varför är då livsmedelsförsörjningen så sårbar? Ett problem med svensk livsmedelsförsörjning är att vi inte längre har några beredskapslager. (Se mer om det i en separat artikel, sid 13.)

Numera finns matlagren på vägarna i lastbilar på väg till butikerna enligt just-in-time-principen.

Hög andel import

Ett annat problem är att Sverige har väldigt hög andel av importerade livsmedel, över hälften av maten importeras, vilket gör oss beroende av andra länder som kan komma att vilja behålla sin mat för egen räkning eller höja priset på sina varor för export vid bristsituationer – såsom exempelvis en pandemi. Eller så har de själva problem med sin egen livsmedelsproduktion.

Corona stänger gränser i hela Europa

Alla länder i Europa har samma problem som Sverige med att få tag på säsongsarbetare för att skörda frukt och grönt.

Risken finns att hela eller delar av skördar av exempelvis tomater, sparris, citrusfrukter, sockerbetor, humle, sallad och en mängd andra grönsaker går förlorade.

Detta för att stängda gränser och/eller hårdare administrativa restriktioner för säsongsarbetare som vill passera över landsgränser leder till att kunnig och villig arbetskraft uteblir från fälten.

Säsongsarbetare fryser inne

Några exempel är Frankrike där det franska jordbruksdepartementet talar om ett behov av 600 000 säsongsarbetare på de franska fälten som inte får komma till landet.

I Tyskland har bönderna våndats i flera veckor över att närmare 300 000 säsongsarbetare, främst från Bulgarien, Rumänien och Polen, inte har kunnat ta sig till Tyskland under våren.

Spanien, Europas största exportör av frukt och grönsaker, tar nu in personer som fått avslag på sina asylansökningar och uppehåller sig illegalt i landet, för att hugga i på jordbruken, uppger SvD.

Om inte livsmedelsproduktionen i Europa löses i år riskerar Sveriges butiker få väldigt magra frukt- och gröntavdelningar redan till hösten med väldigt höga prisnivåer.

Logistiken utsatt

Vi blir också beroende av att logistiken fungerar som den ska och det blir svårt när länder är mer eller mindre satta under karantän. Ländernas olika gränsrestriktioner under Coronakrisen gör logistiken till ett svårlagt pussel.

Coronakrisen innebär också att många insjuknar vilket gör att det sätts press på att folk inom alla nivåer, såväl inom de gröna näringarna som inom logistiken, det vill säga lastbilschaufförer som ska transportera maten genom Europa till Sverige, finns tillgängliga för arbete.

Dyr arbetskraft i jämförelse

Anledningen till att vi har så stor import av mat är att arbetskraften är dyr i Sverige jämfört med andra länder vilket gör att det blir svårt att konkurrera med inhemsk produktion.

Ökad efterfrågan på närodlat

Coronakrisen har dock ökat svenskarnas efterfrågan på inhemsk produktion och gärna närodlat.

– Det ger också oss en härlig chans att vända utvecklingen när det gäller branschens attraktionskraft, för just nu är den tyvärr alldeles för låg säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF..

Matcha drygt 8 00 arbetslösa

– Vi samarbetar nu med arbetsförmedlingen för att matcha arbetslösa eller permitterade till de 8 000 säsongsjobb som under vår och sommar behövs inom trädgårds- och skogsnäringen, men det går trögt.

“Jobbväxling” till gröna jobb

Tanken med denna satsning på gröna jobb är att de ska utbildas på plats eftersom de inte har erfarenhet från lantbruk men eftersom lönen är lägre än mindre slitsamma jobb eller de arbeten de permitterats från lockar det inte.

Palle Borgström igen:

– Tyvärr vittnar många lantbruksföretag om att svenska arbetssökande har svårt att hitta motivationen. En del har också praktiska utmaningar, då körkort är ett måste för att ta sig till våra lantbruk och trädgårdsodlingar.

Ofta kommer personalen en dag eller två, sedan är orken och även viljan slut. Här skiljer sig den utländska säsongspersonalen från svenskarna.

Pålitlig arbetskraft

– De utländska säsongsarbetarna är yrkeserfarna, jobbar oerhört professionellt under hela säsongen och återvänder gärna år efter år. Det skapar en väldig trygghet för arbetsgivarna inom det gröna näringslivet. Vi måste kunna lita på att jobbet görs varje dag.

Att då chansa på att det dyker upp intresserad personal under säsong är inget alternativ. Grönsaker som inte plockas innebär stora ekonomiska förluster som riskerar att knäcka företaget.

Det ena utesluter inte det andra

På LRF vill man inte att det ena ska utesluta det andra utan man ser en potential i inhemsk arbetskraft men då måste det skapas incitament för att arbeta inom den gröna näringen.

– Från vår sida på LRF hoppas vi på två saker. Dels att intresset för att arbeta inom lantbruk växer bland unga i Sverige. Vi vill att de ska se hur givande det är att arbeta med naturens växlingar och producera hållbara och miljövänliga livsmedel, säger Palle Borgström.

Sänkt arbetsgivaravgift och löneutjämning

LRF har därför lämnat in flera förslag till Tillväxtverket som handlar om att halvera arbetsgivaravgiften för de företagare som tar emot ny personal från en annan bransch men också att införa ett löneutjämningsbidrag som utjämnar löneskillnaden för dem som kommer från arbeten med högre lön än den i primärproduktionen inom lantbruket.

Öppna gränsen för säsongsarbetarna

– Dels hoppas vi på att regeringen, i väntan på detta, bidrar till att alla konsumenter får svenska primörer i vår och sommar genom att säkerställa att den utländska arbetskraft som redan fått arbetstillstånd verkligen släpps in av vår gränspolis, säger Palle Borgström.

Otydligt och tungrott vid svenska gränsen

– Vi kan inte göra mycket åt att man inom andra länder som till exempel Polen, har olika restriktioner för resande inom och ut ur landet, eller att det inte går några färjor eller flyg.

– Däremot kan regeringen hjälpa till med att underlätta vid den svenska gränsen där ingen släpps in som inte har exakt rätt blankett ifylld. Administrationen har blivit väldigt otydlig och tungrodd sedan coronakrisen kom trots att det handlar om säsongsarbetare som varit här flera år i rad nu stoppas av administrativa teknikaliteter av olika slag, säger han.

Säsongsarbetare utanför EU kan undantas från inreseförbud

På LRF är man dock glada över att regeringen nu verkar införa undantag i det tillfälliga inreseförbudet för säsongsarbetare inom trädgårds- och skogsnäringen, samt för personer som beviljats uppehållstillstånd av familjeskäl.

Inreseförbudet som gäller i hela EU infördes den 19 mars och förlängdes för en vecka sedan till den 15 juni. Det gäller alla utländska medborgare som reser till Sverige från andra än EU-länder, Storbritannien, Norge, Island, Lichtenstein och Schweiz.

EU-kommissionen på samma spår

– EU-kommissionen har tidigare sagt att säsongsarbetare inom jordbruket bör undantas. Vi vill nu se över om reglerna för inreseförbudet behöver utvecklas, i synnerhet vad gäller reglerna för säsongsarbetare inom trädgårdsnäringen och skogsbruket och för personer som fått uppehållstillstånd för familjeåterförening, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Regeringen ska nu se över förordningen och ta fram ändringsförslag ”skyndsamt”. Det kommer bland annat att innebära att personer som kommer hit för att plantera skog och som hittills stoppats av gränspolisen nu får komma in. Skogsplanteringen har redan startat och pågår fram till midsommar. Även bärplockare från länder utanför EU kommer att släppas in.

Text: Marie Hallencreutz

Foto:Pixabay

Bildtext:

Livsmedelsförsörjningen i Sverige är sårbar av flera anledningar. Stor import är en av dem, drygt hälften av maten vi äter importeras från andra länder. Utrangerade beredskapslager är en annan orsak. Men coronakrisens nedstängning av landsgränserna sätter saken på sin spets då säsongsarbetarna inte når fram till sina destinationer vare sig i Sverige eller i övriga länder. det påverkar såväl den inhemska produktionen som våra importvaror.


Så nedmonterades Svensk beredskap

Under 1990-talet hade Sverige en god beredskap inför oförutsedda händelser. Civilförsvaret var starkt och beredskapen var tillfredsställande med rejäla lager av allt från industriråvaror till livsmedel och skyddsutrustning som skulle räcka i minst två år. Men allt detta nedmonterades under åren med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som statsministrar. Först nu i elfte timmen talar MSB om att stärka beredskapen igen, med Finland som föredömligt exempel.

I beredskapslagren fanns förutom livsmedel, råvaror för att tillverka läkemedel som antibiotika och smärtlindring, liksom insatsprodukter för att säkerställa svensk livsmedelsproduktion. Men allt detta försvann under 1990-talet.

Det som hände var att regering och riksdag inte ansåg att beredskapslagren behövdes längre efter Sovjetunionens fall.

EU kan alltid hjälpa oss

Tanken var att om det behövdes hjälp kunde man stödja sig mot den nybildade gemensamma marknaden i Europa, EG - numera EU.

Det vi i Sverige inte hade, som civilt försvar i form av beredskapslager och militärt försvar, kunde man kompensera genom stöd inom EU.

Det fanns dock inget direkt beslut om att beredskapslagren skulle avvecklas men i regleringsbreven till olika myndigheter ser man att kraven på livsmedelsberedskap, och annan beredskap som funnits i civilförsvaret, successivt tonades ned till att helt försvinna.

Livsmedelsbranschen utvecklade samtidigt en ny logistisk form som kallades just-in-time. Detta byggde på några få större lager inom Sverige, skapade av de stora branschaktörerna, men som i övrigt handlade om att låta livsmedelslagren vara “på väg” till butikerna i lastbilar och andra fordonssätt.

Just-in-time istället för lager

Så beredskapslagren försvann och just-in-time infördes istället. Trots att det var relativt billigt att behålla livsmedelslagren töms de sista lagren 2002 efter att varorna successivt matats ut till butikerna.

Eftersom även det militära försvaret i stort sett lagts ned vid denna tid så behövdes inte heller några militära sjukhus eftersom det inte fanns några soldater att vårda.

MSB bildas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bildas 2007 men några beslut tas inte för att upprätta någon form av beredskapslager. Istället anses regionerna stå för beredskapslagren.

Därefter inträffar två allvarliga skogsbränder i Sverige.

Den första, och allvarligaste, startade i bergslagen i juli 2014 och den svenska regeringen, inklusive myndigheter såsom MSB, står handfallna då beredskap saknas med det kraftigt nedbantade totalförsvaret.

Hjälp av EU-länder

Med hjälp av svenska frivilliga organisationer som exempelvis FRG (Frivilliga resursgruppen) och resurser (vattenbombande flygplan och brandbilar) från olika EU-länder lyckas bränderna stävjas. Men det var nära ögat och fokus på svensk beredskap höjs på nationell nivå.

“Om krisen eller kriget kommer”

År 2017 börjar så regering och riksdag på nytt prata om beredskap och då nämns det också att det ska finnas beredskap för pandemier. Men några åtgärder för pandemier vidtas inte. Däremot ger MSB ut broschyren “Om krisen eller kriget kommer” 2018 och den distribueras till alla kommuner som uppmanas att sända ut den alla sina invånare.

Återställa svensk krisberedskap

Först nu när krisen är ett faktum igen efter skogsbränderna och sedan Finland öppnat sina beredskapslager, tillstår MSB att beredskapen med nya lager måste återställas.

– Just nu känns det så. Inte minst mot bakgrund hur skakigt det har känts när det gäller det internationella samarbetet och öppenheten och EU:s funktion som inre marknad i det här läget. Bilden har varit att det är en gemenskap vi kan lita på, men tron har nu vacklat en del. Då behöver vi fundera över om vi behöver en egen buffert i alla fall inom de allra viktigaste områdena, säger särskilde rådgivaren Svante Werger till GP i maj 2020.

Text: Marie Hallencreutz

och Claes Hallencreutz

Foto: MSB


Finland står ut som landet med bäst krisberedskap i Europa

Sverige, och dess brist på beredskap inför kriser, är inte unik i Europa.

Finland däremot har lärt sig sin läxa av historien och landet har sett till att skapa, underhålla - och hemlighålla - lager av livsmedel och sjukvårdsmateriel. Varor och materiel som de nu tagit fram för att klara av corona-krisen. Dessutom har det lilla landet i öst en pandemiplan, varav den senaste fastställdes efter svininfluensan 2009.

Till skillnad från många andra europeiska länder har Finlands regering kunnat lova sin befolkning att det inte kommer att råda någon brist på varken skydds- eller sjukvårdsutrustning eller livsmedel.

Sedan världskrigen har Finland skyddade, hemliga beredskapslager som öppnades nyligen inför corona-krisen och i internationell jämförelse bedöms Finlands beredskap vara på god nivå.

Enligt Tomi Lounema, direktör för Försörjningsberedskapscentralen i Finland underhålls och utvecklas beredskapslagren löpande.

Endast till för finska medborgare

De beredskapsartiklar som finns i lagren är endast till för finska medborgare och finska samhällsinstitutioner, detta enligt finsk lag så andra länder kan inte räkna med någon hjälp.

Finland har dessutom olika krisplaner bland annat en pandemiplan som fastställdes efter svininfluensan 2009.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Försörjningsberedskapscentralen


Så ser prisläget ut för wellpapp

Flera handlare har ringt och undrat om prisläget för wellpapp så vi skickade frågan vidare till Peter Johansson på Svensk Avfallsrådgivning:

– Det vi kan konstatera med all säkerhet är att den geografiska aspekten fortfarande har stor påverkan.

Wellpapp-nivåerna har varit en het fråga sedan lång tid tillbaka bland handlarna som nu vill veta hur läget ser ut

– Det finns flera aspekter att väga in för att göra en bedömning huruvida ersättningen för wellpapp är marknadsmässig eller inte. Med tanke på Covid-19s närvaro blir det ännu svårare, konstaterar Peter Johansson på Svensk Avfallsrådgivning.

Flera handlare säger att de upplever skillnader i pris beroende på var de bor. Stämmer det?

– Det vi kan konstatera med all säkerhet är att den geografiska aspekten fortfarande har stor påverkan. Enligt de senaste genomförda upphandlingarna i allt från Göteborg, Umeå och Norrköping är det stor variation på ersättning/behandlingsavgift. Allt detta beror på avsättningsmöjligheter och bakomliggande avtal för entreprenörerna.

– När vi gör dessa bedömningar och uttalande tittar vi bland annat på PIX-Index, som är ett index över världsmarknadspriset för papper, dagsfärska offerter och upphandlingar samt befintliga avtal i butik.

Behandlingsavgift mellan 100-195 kr/ton är ok

– Har man en behandlingsavgift mellan 100-195 kronor/ton för wellpapp ligger man inom ramen för vad marknaden säger i dagsläget. Det finns butiker som har något bättre pris och det finns de butiker som har något sämre. Det som är viktigt att väga in är då avtalet i sin helhet. Det vill säga vad man har för priser på resterande del av kundens avfallshantering som exempelvis hyror och transportpriser. Detta kan vi hjälpa till med.

Kraftig nedgång av PIX-index

PIX-Index har som många redan vet haft en kraftig nedgång sedan 2018. I början av 2020 fram till mars fick PIX ytterligare ett ras på drygt 200 kr/ton.

Vid senaste uppdateringen av PIX har det nu stabiliserat sig till samma nivåer som i januari. Med detta sagt så borde en sänkning från februari-mars vara korrigerad till april.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay


Succé för mobillösning i Norge – nu är tjänsten på väg till Sverige

I Norge är appen känd som Coopay, som man som kund använder för att scanna varor i butiken med sin mobil. Därefter betalar man via mobilen i kassan. I Norge har appen gjort succé och nu är den på väg till Sverige.

Mobillösningen är framtagen av det svenska bolaget Datema som kallar tjänsten för Easyshop. I Norge har den gjort succé i Norska Coops butiker under namnet Coopay. Och det var coronaepidemin som blev genombrottet för Coop Norges mobila kontaktlösa betallösning Coopay .

Över 200 000 kunder har börjat att använda tjänsten. I vissa enskilda butiker är användningen uppe i 20-30 procent, har norska Dagligvarehandelen rapporterat. I Coopay går det att lägga in flera olika bankkort och enkelt byta mellan dem när QR-koden skannats i kassan.

Framgångarna i Norge har skapat intresse även i andra länder. Enligt Datemas marknadschef Jan Herrström har förfrågningar kommit från dagligvarukedjor i Finland, Ryssland, Tyskland, Holland, England, Irland, Italien, Danmark och de baltiska länderna. Likaså från kedjor i Sverige.

– Flera av de större svenska dagligvarukedjorna har visat intresse och vill testa och lansera den här typen av självskanningslösning och det redan under 2020, kommenterar Jan Herrström.

Förutom att skanna och betala är det även möjligt för kunden att lägga in sin shoppinglista, få kunderbjudanden, läsa fördjupad information om en specifik vara och hitta var exakt i butiken en specifik vara finns genom en kartfunktion.

Dessutom är appen direkt kopplad till kassalösningen för dynamisk prissättning.

För personalen finns det en mängd back end-lösningar som redan är förberedda i applikationen, exempelvis inventering.

– För dagligvarubranschen innebär det här stora ekonomiska besparingar och att medarbetare kan flyttas från ett monotont kassaarbete till att istället hjälpa kunderna. Självskanningsslösningen fungerar även inom andra delar av detaljhandeln, säger Jan Herrström.

En annan fördel med Easyshop är att kunderna inte bara slipper kassaköer, utan också nära kontakt med konsumenter och butikspersonal vilket minskar smittspridningen i coronatider.

Källor: Fri Köpenskap, Datema

Foto: Datema