Billig mat viktigast vid näthandel

Priset är den viktigaste faktorn för svenska konsumenter när de väljer leverantör av dagligvaror på nätet, det visar en undersökning utförd av Yougov på uppdrag shoptech-företaget Strongpoint.

I undersökningen framgår det att 39 procent av de tillfrågade anser att lågt pris är viktigast vid valet av nätleverantör, följt av möjligheten att få hemleverans på 37 procent och fraktfritt på 31 procent. Av de frågealternativ som fanns hamnade användarvänliga hemsidor sist med 14 procent och ekologisk profil ansågs som viktigast av endast 15 procent.

Undersökningen visar också att lojaliteten bland konsumenterna är låg. Endast 8 procent uppger att det är viktigt att handla från samma kedja som man normalt sett handlar hos när man handlar i fysisk butik.

– Vi är inte förvånade över resultatet om pris, utan det överensstämmer med den allmänna lågpristrenden vi sett en tid. Att lojaliteten är så låg är däremot möjligen mer förvånande och visar på en helt ny spelplan för nätmaten. Uppenbarligen kan kedjorna inte förlita sig på tidigare meriter och lojalitetsprogram, utan här är det andra saker som styr. Jag tror att vi kommer att se en helt annan konkurrens än tidigare i takt med ökad pristransparens, säger Sven Calissendorff, Senior VP Managing Director på Strongpoint i Sverige i en kommentar.

Källa: Yougov


Ica spår hälsotrender för ökad livskvalitet

Sex av tio svenskar känner sig stressade och pekar ut arbetslivet som den största orsaken. Det visar Icas framtidsrapport om hälsoläget i Sverige. Fyra av tio svenskar är beredda att gå ned i arbetstid och tio procent i lön, för att få bättre livskvalitet. Ica listar tre stora hälsotrender som spås sänka våra stressnivåer år 2025.

Årets framtidsrapport från ICA fokuserar på våra största hälsoutmaningar i Sverige och bygger på djupintervjuer med forskare, health-tech-startups och trendanalytiker samt en Novus-undersökning med svenska allmänheten.

Rapporten visar bland annat att sex av tio svenskar känner sig stressade. I åldersgruppen 18-49 år är siffran hela 84 procent. Fler kvinnor än män känner sig stressande, 68 respektive 53 procent. Jobb och karriär är den enskilt största orsaken till vår vardagsstress och var fjärde anställd känner psykiskt obehag flera gånger i månaden inför att gå till jobbet. Fyra av tio är beredda att gå ned i arbetstid och tio procent i lön, för att få bättre livskvalitet.

Återhämtning, flexibla arbetsvillkor och tekniska lösningar

Stress och psykisk ohälsa är växande folksjukdomar i hela världen. Hög arbetsbelastning, krav i hemmet och allmänt besvärliga livsvillkor leder till stress. Utan återhämtning kan långvarig stress leda till psykisk ohälsa.

– På arbetsplatsen behövs återhämtning, bland annat genom att lugnare perioder räknas in i arbetstiden. Ökad flexibilitet, ur den anställdes perspektiv, behövs också för att kunna förena arbete och privatliv på ett bra sätt. Annars ser framtiden mörk ut, säger Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet i rapporten.

Som en följd av samhällets ökade förväntningar blir det allt vanligare med innovationer och appar som ska lösa livspusslet genom att hjälpa oss med återhämtning, att sova bättre, spara tid eller utvärdera vad vi gör. Samtidigt som forskare menar att människors uppkopplade liv kan skapa stress, kommer allt fler lösningar där just teknologi är lösningen. Rapporten beskriver att tekniska lösningar som inte bara kan tolka och mäta, utan även ge konkreta förslag på åtgärder, har stor potential i framtiden.

I rapporten syns en stressparadox där vi är beredda att gå ner i arbetstid och lön för bättre livskvalitet, samtidigt som god ekonomi anges vara ett av huvudskälen för att uppleva välmående. För att minska vår negativa stress kommer tekniken få en nyckelroll i framtiden.

– Vi konsumenter kommer kunna ta större kontroll över vår egna hälsodata och välja att dela den med vården, vår matleverantör eller tränare. Middagen kommer till exempel inte bara bli hemkörd till dörren utan även ta hänsyn till familjens särskilda förutsättningar och hälsodata som exempelvis allergier eller sjukdomar, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på ICA-Gruppen.

 

Svenskarnas topplista för att minska sin stress

  1. Mer eller bättre sömn (54 %)
  2. Träna mer (46 %)
  3. En god ekonomi (39 %)
  4. Jobba färre timmar (36 %)
  5. Minimera antalet privata åtaganden/aktiviteter (20 %)
  6. Förbättra mina matvanor (18 %)
  7. Meditation eller annan lugnande aktivitet för hjärnan (18 %)
  8. Mer flexibla arbetstimmar (15 %)
  9. Minimera användandet av sociala medier (14 %)
  10. Minskad restid/pendling (13 %)

 

Tre trender för minskad stress 2025 enligt ICAs framtidsrapport

1. Individanpassad hälsa

Pådrivet av digitala hjälpmedel får människor en inblick i sin egen hälsa – och kommer i mycket större utsträckning mäta, följa och få personliga rekommendationer. Förändringar ned på molekylnivå studeras för att kunna anpassas efter hälsan hos varje individ. Den personliga data som genereras kan år 2025 kopplas samman med sjukvården och artificiell intelligens (AI) flaggar upp när något skiljer sig från det vanliga eller förväntade mönstret. På så vis kan fler behandlas förebyggande och sjukvården och rådgivning kan hållas öppen 24 timmar om dygnet, var man än befinner sig.

  1. Stress-tech

Innovationer som hjälper till att lösa det så kallade livspusslet kommer i strid ström – inte minst digitala idéer. Nya aktörer levererar lösningar som hjälper människor att spara tid, koppla av och optimera kroppen och hjärnan. Teknologin som finns överallt omkring oss kommer ändra skepnad, bli mindre synlig och programmeras för att öka vårt välmående och inre balans i stället för att främja negativa beroenden.

  1. Funktionsmat

Maten får allt större fokus när det kommer till stresshantering. Till exempel syns en utveckling av livsmedel med hälsolöften som att stärka den mentala hälsan, den kognitiva förmågan samt erbjuda en tarmflora i balans. Dessutom utvecklas den individanpassade kosten baserad på människors gener eller blodvärden, vilken även kan tillagas och levereras hem till dörren för att hjälpa oss få mindre stressig vardag.

Källa och foto: Ica


Viktigt att tänka på för handlare som har producentansvar

Alla som förpackar mat i någon form som plast, metall eller i en pappersförpackning har en skyldighet att se till att materialet samlas in och återvinns. Det kallas för producentansvar och gäller även handlare som erbjuder plastbärkassar eller packar sina egna livsmedel i butiken.

Nu har Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, tagit fram nya manualer för hur man ska tänka när man skaffar förpackningar, samlar in dem och återvinner dem.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, är bolaget som hanterar insamling och återvinning av förpackningar i Sverige. Det är FTI som ansvarar för de stora gröna kärlen där vi lämnar in plastförpackningar, tidningspapper, kartong, metallförpackningar och mycket annat som vi i Sverige blivit mer eller mindre världsmästare på att återvinna.

Anledningen till svenskarnas höga kapacitet till återvinning återfinns dels i lagtext, dels i ett utbrett miljötänk hos allmänheten men också hos de aktörer som jobbar för att vi ska återvinna så mycket som möjligt. Här återfinns framförallt FTI.

Ren återvinning

– Vårt syfte är att få tillbaka så många förpackningar som möjligt för återvinning till nytt material enligt lagstiftningen om producentansvar för förpackningar och samtidigt bidra med kunskap om hur producenterna kan göra förpackningarna bättre ur ett återvinningsperspektiv. Vi hoppas att dessa manualer ska bidra till det, säger Anette Löhnn, marknadschef på FTI.

Plast, papper och metall

De nya manualerna finns för tre olika avfallsfraktioner; plast-, papper- och metallförpackningar.

– För handlare är det viktigt att känna till att inte bara plastbärkassar, utan även tråg, film och annat som används i den egna produktionen av livsmedel, kan göras mer återvinningsbara, säger hon.

Vad är bra hantering av plast i butiken?

– När det gäller plastbärkassar handlar det ofta om trycket. Det är svårare att återvinna plast med mycket svart färg i trycket så mitt råd är att undvika svarta plastbärkasar och att använda som mest 60 procent av tryck på kassarna.

– Det svarta gäller även trågen vid produktion av livsmedel i butiken såsom köttfärs och liknande. Undvik svart plast, använd helst genomskinlig plast. Dessa plastförpackningar är enklare att återvinna. Filmen ovanpå är svårare då det är ett multimaterial. Generellt gäller ju mindre plast desto bättre, säger Anette Löhnn.

Blanda helst inte material

Över huvud taget är blandade material svårare att återvinna.

– Om handlarna eller deras större kedjor kan välja så blanda aldrig material, oavsett om det är plast med papper eller stål med aluminium i metallförpackningar. Exempelvis är konserver alltid enklare att återvinna, om de är gjorda av ett metallmaterial, istället för stål i burken och aluminium som lock. Detsamma gäller exempelvis förpackningar i papper med plastfönster. Ta hellre bort plastfönstret och visa en bild på innehållet på pappersförpackningen istället, säger hon.

Vilket ansvar har man egentligen som livsmedelshandlare i producentansvaret?

– Det är långtgående. Generellt så är den som fyller en förpackning som har producentansvaret men du som handlare kan påverka hur dina leverantörer designar och väljer förpackningar. Om du som handlare importerar varor som är förpackade eller importerar förpackningar, så har du hela producentansvaret. Förpackningen har alltid ett syfte, att skydda varan. Viktigt är också att de är återvinningsbara i de system vi har i Sverige. Vi ser gärna att handlarna erbjuder möjligheter till konsumenterna att återvinna förpackningarna i närheten av butiken, gärna via en återvinningsstation på parkeringen.

Är det en skyldighet?

– Nej, men det är önskvärt.

Text: Marie Hallencreutz

Illustrationer: FTI, Montage Marie Hallencreutz


Tuffa löften i livsmedelsindustrins nya klimatmanifest

Livsmedelsindustrin lägger nu in en högre växel i klimatarbetet. I mitten av maj lanserade den svenska livsmedelsindustrin ett gemensamt hållbarhetsmanifest med fem åtaganden för en hållbar och livskraftig svensk livsmedelsproduktion.

Produktionen av livsmedel, från jord till bord, har en omfattande negativ påverkan på såväl den lokala miljön som det globala klimatet. Samtidigt måste produktionen av näringsrika, högkvalitativa livsmedel öka för att föda en befolkning som år 2050 beräknas uppgå till 10 miljarder människor.

Lösningen är en hållbar och effektiv livsmedelsproduktion som lägger lika stor vikt vid hållbarhet som vid smak, kvalitet och näring.

− Under 1900-talet gjorde livsmedelsindustrin bra, säker mat tillgänglig för miljarder människor. 2000-talets utmaning blir att göra livsmedelsproduktionen klimat- och miljöneutral, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen till deras branschtidning Livsmedel i fokus.

För att påskynda arbetet med att stoppa de pågående klimat- och miljöförändringarna har den svenska livsmedelsindustrin genom branschorganisationen Livsmedelsföretagen tagit fram ett gemensamt manifest med fem konkreta hållbarhetsåtaganden:

  1. En fossilfri industri. Senast 2030 ska företagen ha gått över till fossilfri energi både i produktion och transporter.
  2. Halvera matsvinnet.Företagen arbetar för att halvera sitt matsvinn till 2030, det gäller både den egna produktionen liksom att bidra till minskat matsvinn i övriga led.
  3. Materialåtervinningsbara förpackningar. År 2030 ska det vara 100 procent materialåtervinningsbarhet av samtliga förpackningsslag, och även en högre grad av återvunnet material i förpackningarna.
  4. Goda villkor i leverantörsledet. Senast 2020 ska det finnas en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i leverantörsleden, som följs upp varje år.
  5. Effektivare vattenanvändning. Vi åtar oss att höja effektiviteten på vår vattenanvändning. Vi genomför en kartläggning under 2019 och lovar att ha etablerade effektiviseringsmål till 2020.

I dagläget är det 42 livsmedelsföretag som anslutit sig till manifestet. Genom att ansluta sig till ett åtagande lovar företaget att bidra till att uppnå de tillhörande målen och till att hålla relevant information om företagets del av åtagandet lätt tillgänglig för granskning. De får själva välja vilket eller vilka av de fem åtagandena som är relevanta för deras verksamhet.

− Vår industri kan göra mycket på egen hand men vissa utmaningar kräver samarbete inom livsmedelskedjan och mellan olika samhällsaktörer för att få genomslag. Genom det här manifestet vill vi skapa ett ännu större engagemang – tillsammans kan vi göra skillnad på riktigt, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Utöver de fem åtaganden kommer man därför att arbeta parallellt med primärproduktionens klimatpåverkan, social hållbarhet och bättre mat- och levnadsvanor,

Källa: Livsmedel i fokus

 

Fakta | Företagen som skrivit under manifestet

Absolut Company, Almondy, Arla Foods Sverige, Arvid Nordquist, Atria Sverige, Bröderna Franzén Mixum, Carlsberg Sverige, Cloetta, Coca-Cola European Partners Sverige, Culinar, Dafgårds, Engvall & Aug Falk Nya Chark, Estrella, Findus, Foodmark, Gotlands Slagteri, Gudruns, Hallands Fruktindustri (Hafi), HKScan Sweden, Ingelsta Kalkon, Kiviks Musteri, KLS Ugglarps, Lantmännen Cerealia, Lindvalls Chark, Lyckeby Starch, Löfbergs, Mårtenssons Partiaffär, Norrmejerier, Nyhlén Hugosson, Orkla Sverige, Pågen, Paulig Foods, Polarbröd, Savolax Eurofish, Skånemejerier, Skövde Slakteri, Spendrups Bryggeri, Stålboms Konditori, Swedish Match, Unilever Norden, Vivels i Stockholm, Zoégas/Nestlé


Dubbla kundvarv i ny Coop-butik

I måndags öppnade Coop en ny kontantlös butik i den nya fastigheten Grand Central Sundbyberg i strax utanför Stockholm. Den nya butiken har ett brett sortiment av färskvaror, ekologiska varor och erbjuder lösningar och mat för personer på språng. Därmed erbjuds kunderna också två skilda kundvarv.

Bara ett stenkast från Sundbybergs nav för kollektivtrafik med hållplats för tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och buss ligger den nya butiken som döpts till Coop Grand Central.

– Det här är ett drömläge i Sundbyberg. Det kommer att bli en modern butik för den som snabbt vill få i sig något gott och när de är på språng. Samtidigt ska vi också erbjuda ett sortiment som passar medlemmar och boende i området. Vår mission är att underlätta deras vardag genom att bjuda på mer prisvärd, hållbar matglädje, säger Joakim Pöyry, distriktschef i Stockholm för Coop Butiker & Stormarknader.

Butiken har en säljyta på 356 kvadratmeter och två olika kundvarv. Ett ”Äta nu”-kundvarv som är det första som möter kunden och längre in i butiken finns mer klassiska varor. Butiken blir också helt kontantlös och förutom kortbetalning erbjuder man också blipp-betalningar med tjänster som Samsung- och Apple pay, dock inte Swish i nuläget.

Butiken har fyra självutcheckningskassor där fokus läggs på färdiga måltidslösningar för frukost, mellanmål, lunch och middag men det kommer också att finnas en disk med två separata kassor inne i butiken där kunderna kan köpa pizzaskivor och annan färdiglagad mat.

Utöver färdigmaten fokuseras på färskvaror och kompletteringsprodukter. Det ska till exempel vara enkelt att köpa och ta med sig ingredienserna till kvällens middag.

Källor: Coop, FK

Foto: Coop


Så ska Bro bli en bättre plats för vanligt folk

Ica Supermarket i Bro utanför Stockholm har länge haft problem med snattare från de omkringliggande skolorna och i fjol drabbades butiken dels av en smash–and-grab, dels av ett väpnat rånförsök. Nu berättar handlarparet Örjan och Therese Josefsson hur de gjort – och planerar att göra - för att göra butiken och området runtikring till en säkrare och attraktiv plats att vara på för vanligt folk.

 

Örjan och Therese Josefsson har erfarenhet från Ica-butiker i Skärholmen och på Sergels torg i Stockholm och är ganska vana vid att hantera stökigheter i och runt sin butik. När de tog över Ica Supermarket i Bro centrum, i oktober 2017, fick de tyvärr återigen uppleva problem.

– Det var stökigt med ungdomsgäng, framförallt från skolan, och vi hade många snatterier av skolungdomar som kom in i butiken under rasterna, säger Therese Josefsson.

Ökade säkerheten i butiken

Så handlarparet bestämde sig för att dels öka säkerheten i butiken i form av larm och ändrade passersystem liksom att anlita ett väktarbolag, dels att inleda ett samarbete med de intilliggande skolorna för att få bukt med snatterierna. Men redan i februari året efter, 2018, utsattes butiken för grövre brottslighet.

Två allvarliga incidenter i fjol

– Vi hade en smash-and-grab där de körde en bil rakt in i butiken och sedan hade vi ett väpnat rånförsök i augusti i fjol, säger Örjan Josefsson.

Ica-butiken ligger i Bro centrum och är förbunden med resten av torget via bland annat en gångbro ovanför butiken. De tre rånarna hade bestämt sig för att ta sig in genom ett takfönster som är tillgängligt från gångbron.

– De sköt med hagelbössa genom fönstret och en av dem firade sig ned från fönstret med ett rep, men Therese och en i personalen reagerade snabbt, säger han.

Låste in sig i kassaräkningsrummet

– Jag tog kassan och vi sprang in i kassaräkningsrummet där vi låste in oss. Det här var vid stängningsdags så rånaren kunde varken komma in till oss eller ut ur butiken eftersom den var låst, berättar Therese Josefsson.

Lätt byte för polisen

De andra två flydde från gångbron medan polisen fick tag på den inlåsta gärningsmannen som idag sitter i fängelse. Han vägrade att uppge de andra gärningsmännens identitet och de går än idag fria.

– Det finns alltså även grövre och äldre kriminella gäng här i Bro och detta handlade om en knarkskuld som jag förstått det. Rånaren, som kom från Gävle, var skyldig hundratusentals kronor och behövde tydligen skaffa pengar för att bli kvitt sin skuld. Så blev det inte, säger Örjan Josefsson.

Utökade öppettiden på kvällen

Efter dessa två incidenter tänkte handlarparet att de ville återta Bro centrum och göra såväl butiken som hela torget till en trygg och attraktiv plats för alla. De började med att förlänga öppettiden från 21.00 på kvällen till 22.00.

– Vi ville få hit vanligt folk även sent på kvällen och tänkte att då har inte buset här att göra, säger Örjan Josefsson.

Blev det så?

– Vi har fått väldigt positiv respons från våra kunder och vi har nu helt andra kunder på kvällstiden i butiken än vad vi hade för ett halvår sedan. Så vi är en bra bit på väg och ska snart börja med en ny satsning för att få Bro centrum till en plats där man vill vara, säger han.

Buset får flytta på sig

Om två veckor kommer därför handlarparet att tillsammans med kommunen och fastighetsägarna starta ett samverkansprojket, en BID (Business Improvement District) i form av en ekonomisk förening i syfte att höja statusen på torget och förbättra miljön och trivseln.

– Med denna ekonomiska förening kan vi få in pengar för att anställa en”BID-manager” som får driva projektet att göra Bro centrum till en mer attraktiv plats. Tanken är att vi genom åtgärder som gör att vanligt folk vill vara i centrum - som exempelvis en allmän uppsnyggning av torget, fina bänkar och blommor - så kommer gängen att konkurreras ut. Platsen kommer att bli attraktiv senare för vanligt folk medan de kriminella får flytta på sig, säger Örjan Josefsson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat


Global analys: Indien följer i Kinas spår och nobbar västvärldens avfall

Årsskiftet 2017/2018 införde Kina ett importstopp på olika avfallsfraktioner från länder i väst. Landet ville inte längre hantera förorenat återvinningsavfall – oavsett om det är plast, wellpapp eller andra material – endast helt rena material ville man ta emot. Följden av detta beslut var att priset för återvinningsbart avfall sänktes drastiskt globalt och blickarna riktades bland annat mot Indien för att bli av med delar av västvärldens avfall. Men nu börjar även Indien dra öronen åt sig.

Kineserna, som kallar västvärldens återvinningsbara avfall för “Utländskt skräp”, valde att inte befatta sig med detta för lite drygt ett och ett halvt år sedan. Sedan dess gäller ett importförbud mot 24 sorters plast-, metall-, pappers- och textilavfall och eftersom Kina varit en sådan stor importör av utländskt avfall blev effekterna drastiska.

Ingen tid att hitta lösningar

– Kina gav redan för 24 månader sedan tydliga tecken på att försöka upprätta ett högre förtroende och en högre svansföring avseende landets miljöansvar i allmänhet och för återvinningsbranschen, i synnerhet. Sedan kom stoppet men tiden från varningssignalerna till importstoppet var för kort för de exporterande länderna att kunna hitta andra länder att skicka sitt avfall till, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Bra för folkhälsan i Kina

Marknaden för framförallt wellpapp och mjukplast (LDPE) har under de senaste 18 månaderna drabbats av en kraftig nedgång i återvinningsledet.

– I grund och botten är Kinas ställningstagande positivt. Människor som arbetar inom återvinningsbranschen har haft tuffa förhållanden och ofta bedrövliga arbetsmiljöer, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Överdrivet drastiskt beslut

Däremot var delvis landets drastiska beslut i fråga om import av återvinningsbara fraktioner, klart överdrivna.

– Man skar i princip av hela importen över en natt. De små flödena som fortfarande kunde accepteras var endast av premiumkvalitet.

Detta har fått till följd att den europeiska och amerikanska marknaden för framförallt wellpapp (klass OCC 1.04) och för mjukplast (klass LDPE) har svämmat över, med kraftiga prisras. Nedgången de senaste 18 månaderna är nästan 60 procent, säger han.

Kinas nya ideologi

Den ideologiska grunden för den nya kinesiska miljöpolitiken går ut på att Kinas ekonomi måste växla från kvantitet till kvalitet, att Kina ska prioritera naturskydd och folkhälsa och bli en internationell föregångare när det gäller miljön.

– Kinas nya miljö- och folkhälsotänk är visserligen lovvärt men förändringen kom för plötsligt för att västvärldens ekonomier skulle hitta vägar att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Kina, som har varit en viktig bricka i den globala återvinningen, har fått mycket kritik för att fatta beslut utan att samarbeta med de länder som exporterat avfall till Kina så att en smidigare övergång från Kina som marknad till att hitta andra lösningar kunnat göras, säger Peter Johansson.

Översvämmades av avfall

Effekten blev alltså att länderna i väst översvämmades av eget avfall de inte kunde ta rätt på med samma effektivitet som Kina gjort. Dessutom letade västvärlden efter andra länder som kunde ta Kinas plats och många satte sin tilltro till Indien.

Indien följer i Kinas spår

– Det fungerade till en början men när det gäller plastavfall begränsade Indien importen av detta till några få hamnar redan 2016 och nu funderar Indien på att stänga även dessa hamnar för import av plastavfall. Man kan säga att Indien följer Kina i kampen för en bättre miljö och hållbarare avfallshantering vilket är lovvärt för det skapar ett tryck globalt för att minska användningen av plast. Men ur miljösynpunkt är det bättre om det finns möjligheter att återvinna den befintliga plasten på marknaden snarare än att förbränna den, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay


Axfood minskar matsvinnet

Sänkt pris på matvaror som närmar sig bäst-före-datum, lunchbuffé på råvaror som annars riskerar att kastas och donation av mat till välgörande ändamål. Axfood har som mål att halvera matsvinnet till 2025 och redan nu syns resultat.

Maten står för ungefär en tredjedel av svenskarnas koldioxidutsläpp. Eftersom vi slänger en tredjedel av all mat är svinnet en av de viktigaste frågorna för att minska klimatavtrycket.

FN har antagit som mål att halvera matsvinnet till 2030. Axfood och dess kedjor vill gå snabbare fram och ska nå dit redan 2025.

Konsumenterna står fortfarande för den klart största andelen av den mat som slängs. Men även producenter och butiksledet har ett stort ansvar.

– Vi är på god väg och har sedan vi började mäta 2015 minskat vår matsvinnandel från 1,73 till 1,49 procent. Det låter lite, men totalt sett blir det många ton mat som räddas och mycket pengar som sparas, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Målet för Axfood är 0,86 procent till 2025. Willys har till exempel satsat på sitt ”svinnsmarta” koncept, vilket bland annat handlar om att sälja ut billigt i stället för att kasta. Ett exempel är frukt och grönt i tvåkiloslådor för 20 kronor per låda.

–  Detta har tagits emot mycket positivt från kunderna. Bara på bröd av eget varumärke har Willys mer än halverat svinnandelen, säger Åsa Domeij.

Hemköp å sin sida erbjuder bland annat lunchbufféer i vissa butiker på råvaror som annars riskerar att kastas och en del butiker samarbetar med Karma.

Frukt och grönt står för drygt hälften av allt matsvinn. På topplistan efter frukt och grönt kommer kött och därefter bröd.  Färska kryddor ”svinnas” mest i kronor och potatis sett till antal kilo.

I fjol donerade Axfood och dess kedjor 700 ton överskottsmat till välgörande ändamål. Även det en åtgärd för att minska matsvinnet.

Källa och foto: Axfood


Nya ansikten i styrelsen

Den 7 maj samlades Livsmedelshandlarnas styrelse i ett årsmöte. Och då skedde även några förändringar i styrelsen. Lars-Inge Melin avgick som ordförande och Cecilia Tauschek avgick som ledamot. Ny ordförande är P-O Ohlsson från Ica Maxi Oskarshamn och ny ledamot är Maria Olsson, Ica Nära Lindvallen.

Hej P-O Ohlsson och grattis till nya befattningen som ordförande i Livsmedelshandlarnas styrelse. Vilken eller vilka frågor är viktigast för dig att driva framöver?

– Hej och tack! Många frågor är viktiga men ska jag gradera dem hamnar nog trygghetsfrågorna i topp liksom avfallshanteringen.

– Avfallshanteringen är ju en viktig medlemsnytta som Livsmedelshandlarna erbjuder tillsammans med Svensk Avfallsådgivning, så en tredje fråga blir rent allmänt medlemsnyttor, det vill säga vad vi kan erbjuda Livsmedelshandlarnas medlemmar.

Ny i styrelsen är även Maria Olsson som är handlare på Ica Nära i Lindvallen.

Grattis och välkommen som ny ledamot i Livsmedelshandlarnas styrelse.

Vilka frågor tycker du är viktiga att driva i styrelsen?

– Jag vill bidra till att skapa förutsättningar för att driva lönsamma och hållbara butiker i hela landet. Jag ser det som en viktig uppgift att bidra med erfarenhet från landsbygdbutik, särskilt då norr om Stockholm.

– Jag vill också fortsätta driva viktiga frågor som Livsmedelshandlarna redan gör ett stort jobb inom till exempel säkerhet i butik.

Sedan tror jag att frågan kring hållbarhet kommer att vara väldigt viktig för butikerna att få stöttning i framöver. Först och främst fokuserar jag på att sätta mig in i styrelsearbetet och jag är övertygad om att det finns många frågor där vi kan göra skillnad.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Ica


Fortsätt anmäla brott efter Säkerhetsveckan

Säkerhetsveckan har gått och Svensk Handel har fått stor uppmärksamhet på deras senaste undersökning kring stölder i butik. Ett stadigt flöde av anmälningar har kommit in till Svensk Handels’ Säkerhetscenter, men fler behövs, uppmanar Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel. Och nu visar Svensk handel sin Stöld och svinnrapport.

– Jag skulle behöva handlarnas hjälp nu. Vi blir så mycket starkare när vi kan peka på konkreta exempel och visa vad som faktiskt händer ute i butik. För er som har egna system för inrapportering vore det toppen om ni kunde få iväg lite data till oss löpande. För övriga så rekommenderar vi antingen appen eller anmälningsformuläret på www.svenskhandel.se/anmal där man enklast anmäler in händelser, säger Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel.

Säkerhetsveckan är nu inne på sitt fjärde år och som tidigare har handlare uppmanats att anmäla alla brott under vecka 19. Detta för att synliggöra det stora mörkertalet av brott i butik eftersom alltför få anmälningar leder till lagföring av gärningsmännen. Under säkerhetsveckan presenterade Svensk Handel sin stöld- och svinnrapport.

Varje år stjäls det för 6,8 miljarder kronor från den svenska butiker. De senaste två åren har butiksstölderna ökat med 800 miljoner. Energidryck, kött och kläder är de varor som stjäls mest. Brottsligheten som drabbar handeln får långtgående konsekvenser för företagare, medarbetare och kunder.

Var femte handlare överväger flytt eller nedläggning

Svensk Handels stöld- och svinnrapport visar att varannan butik ändrat sitt sortiment och att var femte handlare rent av överväger av att flytta eller lägga ned sin verksamhet på grund av handelns brottsutsatthet.

Brotten skapar också personalproblem, främst i dagligvaruhandeln.

Fyra av tio dagligvaruhandlare anger att de har svårt att behålla personal och var tredje att de har svårt att rekrytera nya medarbetare på grund av brottsligheten.

– Polis och rättsväsende har lämnat walkover och de kriminella krafterna får diktera villkoren. Att butiker tvingas stänga igen och att handelns anställda överväger att byta yrkesbana på grund av brottslighet är otroligt illavarslande. Att detta tillåts fortsätta är en skymf, inte minst mot handelns alla medarbetare, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Varannan dagligvarubutik satsar mer på säkerhet

Tilltagande brottsutsatthet har gjort att varannan dagligvaruhandlare ökat investeringarna i säkerhet det senaste året. I genomsnitt lägger en dagligvarubutik 624 000 kronor årligen på ordningsvakter, larm, kameror och utbildningar för att öka butikens säkerhet. Motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln är 191 000 kronor. Där har var fjärde butik ökat säkerhetsinsatserna.

Handeln får betala säkerhetsnotan

– När rättssamhället sviker får handeln betala säkerhetsnotan. Istället för att satsa på fler nyanställningar och kompetensutveckling tvingas handlarna bekosta fler väktare och skicka medarbetarna på säkerhetskurser, säger Per Geijer.

Läs mer i Svensk Handels Stöld och svinnrapport:

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/ovriga-rapporter/stolder-och-svinn-i-detaljhandeln-2019.pdf

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Handel