NYPD - Hur de ändrade sitt sätt att arbeta – och lyckades

New York är en tätbefolkad stad. Det bor nästan lika många människor där som i hela Sverige. På en yta som är 1/565 av Sveriges. I början av nittiotalet var staden hårt drabbad av kriminalitet. Över 5200 skjutningar per år, 2262 mord, 3126 våldtäkter, över 100 000 rån, 122 000 inbrott och 108 000 stölder polisanmäldes. I staden fanns drygt 50 000 poliser anställda men de hade ingen kontroll över utvecklingen. Läs om hur de vände utvecklingen.

I slutet av september följde Livsmedelshandlarna med på en studieresa till New York som var arrangerad av Tryggare Sverige. Syftet med resan var att på plats göra en rad studiebesök för att lära sig mer om hur man de senaste 25 åren arbetat med brottsförebyggande åtgärder. Artikeln om hur NYPD utvecklade sitt arbete för att stävja kriminaliteten och öka tryggheten är en av två texter som vi kan lära av. På plats var Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Effektivisera Polisens metoder

När Rudolph Guiliani tillträdde som borgmästare 1994 var brottsbekämpning högt upp på hans lista över prioriterade frågor. Till sin hjälp hade han en polischef som hette Bill Bratton och som kom att förändra polisens arbetsmetoder. Bratton tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att effektivisera polisens metoder.

Byggde databasen CompStat

Gruppen kom snart fram till att det man nu kunde göra var att dra nytta av relativt billiga datorer. De byggde snart upp den första versionen av CompStat. I den databasen matades alla polisanmälningar in som kom in i hela staden. Varje tisdag morgon klockan 7 kom polischeferna från alla distrikt till Brattons kontor och man gick tillsammans igenom föregående vecka. Distrikt för distrikt. Distriktschefen fick gå fram och redogöra för vad som hade hänt och hur den såg ut jämfört med föregående vecka, föregående år och sedan starten. Han fick berätta vad det berodde på och vad de gör åt det och om de behöver extra resurser.

Brott fallit med 90 procent

Om distriktschefen inte hade koll kunde en animerad Pinocchiofilm spelas upp bakom honom där näsan blev allt längre och hände detta mer än en gång fick den chefen se sig om efter ett nytt jobb. Det ledde till att många chefer blev utbytta och att arbetsmetoden spred sig snabbt inom distrikten. Man fokuserade på att mäta och följa upp. Trots att det nu är 15 000 färre poliser i New York har brottsligheten fallit med över 90 procent.

Real Time Crime Center

2019 är metoderna mer förfinade och de arbetar mycket med analys av data för att finna mönster och sedan några år tillbaka har de en ny enhet som heter Real Time Crime Center. Det är en stödfunktion när det inträffar allvarliga brott.

När larmet kommer åker först en patrull ut och sedan åker detektiverna ut som de alltid gjort. Men samtidigt startar RTCC sitt arbete som går ut på att samla data kring området, brottstypen, kända förövare, man skannar av trafikkameror och tunnelbanekameror för att leta efter avvikande beteenden, bland annat. Det gör att detektiverna, när de kommer till brottsplatsen, i sina telefoner har ett material att utgå ifrån. Detta utvärderas sedan löpande och man gör de förändringar som man ser kan tillföra ytterligare effekt i arbetet.

Kontroll över tunnelbanan

En viktig del i arbetet med att hålla New York säkert är att hålla kontrollen över tunnelbanan. Med nästan 500 stationer och åtta miljoner resenärer varje dygn så händer det saker.

– Men en sak kan man säker på och det är att de som begår brott, de tjuvåker på tunnelbanan också, berättade Joseph Nugent som arbetat 34 år inom tunnelbanepolisen.

Stockholm skulle ha 500 tunnelbanepoliser

De har 2500 poliser som är stationerade att arbeta i tunnelbanan. Om Stockholm, relativt sett, skulle ha samma mängd tunnelbanepoliser skulle det finnas cirka 500 stycken. Idag finns det noll tunnelbanepoliser i Stockholm. Detta, tillsammans med att man har haft en annan syn på plankare gör att tunnelbanan i princip inte har några brott längre att tala om. Framför allt grova brott är mycket sällsynta.

– Genom att hela tiden lagföra plankare, fångar vi upp många andra som är efterlysta, och hittar vapen, stöldgods och droger, sa Nugent.

Inplockad om efterlyst

När en plankare blir stoppad i New Yorks tunnelbana kan en av tre saker hända. Om du identifierar dig och inte är efterlyst får du en bot på 100 dollar som du får betala. Om du identifierar dig och är efterlyst blir du inplockad för det. Om du inte vill eller kan identifiera dig får du vänta med handklovar i en buss utanför stationen till dess att du är identifierad.

– De flesta brukar vara rätt samarbetsvilliga efter några timmar, fortsatte Joseph Nugent.

Mål, planering och uppföljning

Även tunnelbanepolisen använder sig av CompStat och följer upp utvecklingen hela tiden. Det hela fungerar rätt likt hur ett företag jobbar med mål, planer och uppföljning.

– Om någon inte gör det de ska brukar ett år av ”Highway Therapy” fungera bra, det vill säga att du blir stationerad långt ifrån ditt hem. Restiden är ett bra tillfälle att begrunda sin situation, konstaterade Nugent.

Text och foto: Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna

Bildtext:

NYPD arbete handlar till stor del om service. Man hjälper folk tillrätta, visar vägen och tillkallar hjälp om någon blir sjuk. På Brooklynbron måste man använda mycket små fordon för att inte vara i vägen för fotgängarna.


Tjuv hoppade över kassagrindar - Polisen vägrade ta emot anmälan av stöld

Handlare är, som alla vet, uppgivna över alla brott som begås i butik och att det inte lönar sig att anmäla då ärendena allt som oftast läggs ned. Men i Pelle Aréns fall fick personalen i hans Hemköpsbutik i Norrköping inte ens anmäla brottet, en köttstöld för 760 kronor, för polisen. Läs storyn om hur det gick till och hur man som handlare kan agera.

För drygt en månad sedan fick Hemköp i Norrköping besök av en ”kund” som tar en plastkasse i butiken och fyller den med kött värt 760 kronor.

Hoppar över självscanningsgrinden

– Vid självscanningskassan betalar han inte och utan kvitto kommer han inte ut genom grinden så han väljer att hoppa över den och springer mot utgången, säger Pelle Arén.

Personalen som observerat honom är snabba att stänga utgångsdörrarna så att “kunden” – numera kötttjuven – försöker hitta en annan väg ut. Han springer då mot lagret där nödutgången ligger men tappar kassen med kött på vägen.

Larmar Polisen

Personalen vågade inte gripa personen i fråga då denne inte verkade vara "vid sina sinnens fulla bruk". I stället trycker de på överfallslarmet och Polisen är snabbt på plats. Allt finns inspelat på övervakningsfilmen men efter att personalen visat vad som hänt för polismannen och han har tagit del av situationen så säger han att det inte går att göra en anmälan.

Vägrar ta emot anmälan

– Han påstod för min personal att inget brott hade begåtts men min personal, jag själv var i min andra butik i Söderköping vid tillfället, hävdade att visst måste det vara ett brott eftersom personen inte hade för avsikt att betala. Det syntes ju på bilderna också, säger Pelle Arén, handlare på Hemköp i Norrköping (och Hemköp i Söderköping).

Dubbelkollade med befälet

Pelle Arén kontaktades i samband med stölden av sin personal och fick höra hur polismannen agerat. Då uppmanades polisen på plats att dubbelkolla med sitt befäl och fick denna förklaring:

“Stöldgodset är kvar i butiken och det finns inget som heter “försök till ringa stöld”. Dessutom motiverar Polisen det så här: "Om det varit så att det utdelats något slag eller att han inte hade tappat godset så hade det varit ett brott."

Uppgiven och maktlös

– Man känner sig uppgiven och maktlös när man får höra sånt här från de som ska skydda oss och upprätta lag och ordning. Kan det verkligen stämma?

Det frågade sig Pelle Arén och ringde Livsmedelshandlarna som snabbt skickade frågan vidare till juristen och tidigare åklagaren Marie Wallin.

Jurist med koll

Som utbildare inom Polismyndighetens utredningsverksamhet, förenklat högskola, inom lag och rätt har hon koll på vad Polisen ska kunna i juridik inom sitt eget yrkesutövande.

Marie Wallin kontaktades och fick höra vad Pelle Arén hade att säga och hon fick även titta på de övervakningsfilmer som fanns säkrade. Pelle Arén berättade även för Marie om hur butiken var uppbyggd och hur betalningsmöjligheter, kassalinjer och självscanningsdelar såg ut.

Dålig kunskap om när stöld fullbordas

Marie Wallins slutsats i det här ärendet, efter att ha tittat på övervakningsfilmerna men utan att själv ha pratat med några andra än Pelle Arén, är att polismannen på plats, och även dennes befäl som kontaktats, verkar ha dålig kunskap om när brottet ringa stöld fullbordas i butik.

– Rent juridiskt rör det sig om brottet ringa stöld då Pelle Arén uppger att värdet av det stulna är under 1000 kronor. Då behöver Polisen ha kunskap om när detta brott blir fullbordat för just den situation som vi har här - i en butik. Den skiljer sig nämligen från om du skulle bli bestulen ”på stan”, säger Marie Wallin.

Sista möjliga betalningspunkt

– I en butik sker denna punkt vid något som förenklat kan kallas ”sista möjliga betalningspunkt” och den kan variera från butik till butik beroende på hur butikens betalningssystem ser ut. På övervakningsfilmerna från det här tillfället syns det tydligt hur gärningspersonen passerar den sista möjliga betalningspunkten i just den här butiken. Och det syns också tydligt att gärningspersonen gör detta med godset utan att varken betala för det eller ge sken av att denne skulle vilja betala för det. I och med det är brottet fullbordat. Att gärningspersonen efter det till exempel tappar godset eller liknande förändrar inte detta i just den här situationen, säger Marie Wallin.

Anmälde brottet och begärde förklaring

När Marie Wallin fick höra att Pelle Arén inte fått göra en anmälan om detta brott, alltså en fullbordad ringa stöld som hör under så kallat allmänt åtal, rådde hon honom att kontakta Polisen igen för att anmäla brottet. Pelle Arén gjorde så och blev därmed målsägande i ärendet.

Han sände även in en begäran till Polisen om att få en skriftlig förklaring för varför hans personal nekats att göra en anmälan vid händelsen, trots den rapporteringsskyldighet som finns enligt 9 § polislagen. Först en månad senare, den 16 oktober, ringde en person från Polisen till honom. Hon berättade att hans ärende om stölden i butiken låg i kö för inhämtning av film, det vill säga inhämtning av bevisningen.

Polisen visste inget om ärendet

– Min begäran om att Polisen ska skriva en promemoria om omständigheterna kring varför hans personal inte fick göra en anmälan enligt 9 § Polislagen kunde hon som ringde inget om, men hon sa att den var inkommen och "i rullarna" och att någon annan person skulle kontakta mig om det, säger Pelle Arén.

Inte rättssäkert

Så långt har vi kommit i skrivande stund i denna historia.

– Att Polisen nu har tagit upp en anmälan om brottet och att den ligger ”för bevisinhämtning” är ju i sig bra och formellt i sin ordning men med tanke på hur ärendet började är det ju mindre bra för målsäganden här. Att samma beskrivna händelseförlopp får så olika bedömningar är ju inte rättssäkert, säger juristen Marie Wallin.

Nu agerade Pelle Arén och gjorde en anmälan igen, och därmed hanteras ärendet tack vare det. Men det kräver ju att man som enskild vet om regelverket med fullbordanspunkten för ringa stöld och vilka brott som hör under allmänt åtal och därmed omfattas av rapporteringsskyldigheten.

– Jag hoppas att Polisen jobbar på i ärendet nu, eftersom bevisning är färskvara, och jag hoppas också att Pelle får en snabb återkoppling om det här med polislagens 9 § och varför hans personal fick det bemötande och de svar som den fick, avslutar hon.

Livsviktigt fortsätter att bevaka detta fall och återkommer med hur du som handlare kan agera när brott i butik sker och inte tas om hand av de rättsvårdande instanserna på ett vettigt och rättsäkert sätt.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat

Fakta | Polislagen § 9

9 § När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.

En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag 1998:27.


Butiksbiträde knivskuren i bröstet vid rån

I det senaste programmet av Efterlyst i TV3 Viafree visas ett grovt butiksrån i Skånska Arlöv. Männen rusar in i butiken och den ena attackerar butiksbiträdet med kniv medan den andra länsar kassan på 8.000 kronor och några limpor cigaretter. Nu vädjar programmet om upplysningar som kan leda till att rånarna grips.

Runt klockan 23.00 på kvällen den 24 oktober är butiksbiträdet i 60-årsåldern ensam på Netto på Dalbyvägen i Skånska Arlöv. Strax före stängning rusar två maskerade män in i butiken. Den ena attackerar biträdet med kniv medan den andra springer till kassan och länsar den. Därefter tar rånarna några limpor cigaretter och rusar ut ur butiken.

– Det är ganska ovanligt att man går till attack på det här ganska grova sättet, att man utdelar knivhugg direkt mot målsäganden. Dessutom fortsätter man under hela tiden man är i butiken, säger kriminalkommissarie Tomas Malm till Efterlyst i TV3 Viafree.

På bilderna från övervakningskameran, som visas i TV3 Viafrees Efterlyst en vecka efter dådet, syns hur en av rånarna jagade butiksbiträdet och utdelade hugg efter hugg.

– Polisen bedömer att det är väldigt angeläget att vi får tag på de här två gärningsmännen, det är ett väldigt grovt övervåld som brukats mot målsäganden och risken är att det här fortsätter. Vi vill gärna få stopp på dem så fort som möjligt, säger kriminalkommissarie Tomas.

Rånarna lämnar butiken med pengarna och cigaretterna men tappar en del av det. Innan de försvinner såg ett vittne hur de korsade Lundvägen och sprang in bakom Vårboskolan. Detta vittne vill man nu få fatt på.

Butiksbiträdet fördes till sjukhus med stick och skärskador och händelsen är rubricerad som försök till dråp och grovt rån.

Gärningsmännen beskrivs som ”ungdomar” och ska vara cirka 170 centimeter långa.

Tips om rånarna kan lämnas på Efterlysts tipsnummer 08-702 00 90.

Källor: Efterlyst, Aftonbladet

Foto: Screenshot från butikens övervakningskamera visad på Efterlysts program på TV3 Viafree.


Känsliga uppgifter kan bli offentliga vid ansökning om tobakstillstånd

Kravet på att så många uppgifter ska lämnas in till kommunen för att få söka tillstånd för tobaksförsäljning leder till att vissa personliga och finansiella uppgifter kan komma att omfattas av offentlighetsprincipen. För att uppmärksamma kommunen på vilka uppgifter som handlare anser bör vara sekretessbelagda bör handlare vara tydliga med vilka uppgifter som är känsliga vad gäller personliga eller finansiella uppgifter. Susanna Norelid vid Norelid Advokatbyrå reder ut begreppen och förklarar lite närmare om vad som gäller angående sekretess.

I förra numret av Livsviktigt skrev vi om hur krångligt och dyrt det är att söka tillstånd för att sälja tobak enligt den nya Tobakslagen. Framförallt har det krävts att en mängd uppgifter ska lämnas in till kommunen såsom ägarförhållanden, registreringsbevis, hyreskontrakt, egenkontrollprogram och finansiering av verksamheten. Även uppgifter om vilka anställda som sitter i kassan och ska sälja tobaken måste redovisas liksom intyg om konkursfrihet och till och med papper från belastningsregistret om att man inte är kriminell.

Grundregel - offentlig handling

När den nya Tobakslagen kom till krävdes därmed inte bara en ansenlig pappersexcersis från handlarnas sida i och med alla intyg och finansiella och personliga uppgifter som ska lämnas in till kommunen i samband med tillståndsansökan. Handlingar och uppgifter som sänds till kommunen är som grundregel offentliga handlingar och det innebär att sådana handlingar och uppgifter kan komma att lämnas ut till någon som efterfrågar dem i enlighet med offentlighetsprincipen.

– Det är sedan kommunen som avgör om vilka handlingar eller uppgifter som är offentliga och vilka som ska sekretessbeläggas (helt eller delvis) enligt tryckfrihetsförordningen och enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Men vilka uppgifter som ska sekretessbeläggas prövas först av kommunen om någon begär ut handlingen, säger Susanna Norelid på Norelid Advokatbyrå.

Kommunen bestämmer

Det är ändå kommunen som beslutar om vad som slutligen ska sekretessbeläggas. Och den kan bestämma att handlingen antingen är offentlig, eller att vissa delar av handlingen maskeras, eller att hela handlingen är sekretessbelagd varpå ansökan om utlämning av handlingen avslås. Detta beslut kan överklagas till kammarrätten.

– Offentlighetsprincipen är och har varit en grundläggande rättsprincip i Sverige i många år. Det är således ingen nyhet för myndigheter eller kommuner att hantera frågor kring sekretess. Man ska därför inte vara så orolig över kravet på informationslämnande till kommunen men man ska vara noggrann med att påtala vilka uppgifter som är särskilt känsliga eller innehåller företagshemligheter så att kommunen särskilt uppmärksammar det i sin sekretssprövning, säger Susanna Norelid.

Lagändring i OSL för tobakssäljarnas skull

I samband med att den nya Tobakslagen trädde ikraft kompletterades 30 kap. 20 § i OSL med en regel om vilka typer av uppgifter som ska kunna beläggas med sekretess. Så här står det i förarbetena:

”Uppgifter om vem som är tillståndshavare, vad tillståndet avser och vilka eventuella villkor som föreskrivits av tillståndet är exempel på uppgifter som normalt torde kunna lämnas ut. Konkreta uppgifter om en sökandes ekonomi eller en tillståndshavares personliga vandel är exempel på sådana uppgifter som bör omfattas av sekretess.”

Sekretess för personliga och/eller ekonomiska förhållanden

Den nya bestämmelsen som lagts till i 30 kap. 20 § i OSL förtydligar alltså möjligheten för kommuner att sekretessbelägga viss känslig information som kommunerna får in i samband med tillståndsansökningar. Så här skriver Norelid Advokatbyrå i ett förtydligande av tillägget: Den nya bestämmelsen innebär att sekretess gäller hos kommun i ärenden om tillståndspliktig tobaksförsäljning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

– Visst kan det förekomma okunskap och misstag kan begås vid utlämnandet av uppgifter från myndigheter och kommuner. Offentlighetsprincipen och sekretessbestämmelser är dock väl förankrade i vårt samhälle så vid noggrant angivande av sekretesskäl finns det nu goda möjligheter att undanhålla känsliga uppgifter från offentlighet, säger Susanna Norelid.

Vad bör man då som handlare tänka på?

– Sekretessreglerna innebär att exempelvis köpe- och hyresavtal och andra affärshemligheter som rör handlaren och vars röjande kan antas leda till att den sökande lider skada bör omfattas av den nya sekretessbestämmelsen i 30 kap. § 20 OSL. Känsliga personuppgifter såsom exemplevis konkreta uppgifter om den sökandes ekonomi eller andra personliga förhållanden bör inte heller komma att lämnas ut, säger Susanna Norelid.

När väl beslut är fattat

– Själva beslutet som kommunen fattar efter tillståndsprövning omfattas dock inte av sekretess. Det är därför tänkbart att det i ett sådant beslut kan framkomma uppgifter om en sökandes ekonomi och personliga förhållanden som en del i kommunens motivering av beslutet.

Hur kan man då som handlare motverka att ekonomiska och eller personliga uppgifter i samband med tillståndsansökning blir offentliga uppgifter?

Det är ytterst kommunerna som prövar vad som ska sekretessbeläggas. Det kan dock ur praktisk synvinkel vara bra att tydligt ange och uppmärksamma kommunen på vilka uppgifter som handlare upplever som känsliga.

– Det är bra om handlaren vid tillståndsansökningen, eller om man redan sökt tillstånd lämnar ett tillägg, specifikt talar om vilken information som är känslig vad gäller personliga eller finansiella uppgifter. På så sätt uppmärksammas kommunen på detta inför en eventuell sekretessprövning. Men ett råd är att inte gå för långt och ange att hela ansökan ska sekretessbeläggas. Då finns risk för att man missar vad som verkligen är känslig eller hemlig information och att handlingen lämnas ut, säger Susanna Norelid.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Norelid Advokatbyrå


Halloween allt viktigare helg för handeln

Halloween har kommit för att stanna. Allra populärast är högtiden bland de unga där 8 av 10 planerar att uppmärksamma Halloween. Framförallt ökar försäljningen av godis, ljus, pumpor och maskeradkläder. Det gör att drygt var tredje butik satsar på en kampanj i samband med Halloween.

Svensk Handels undersökning inför Halloween visar att varannan svensk kommer att uppmärksamma Halloween. Den genomsnittliga svenska Halloweenfiraren lägger nära 300 kronor på högtiden. Sammanlagt beräknas svenskarna handla Halloweenprodukter för strax över en miljard kronor.

– Halloweenfirandet har blivit en tradition i allt fler svenska hem. För många butiker är Halloween ett bra tillfälle att göra kampanjer som kan locka fler kunder till butiken, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Dagligvaruhandeln vinnare

Halloween uppmärksammas i störst utsträckning av dagligvaruhandeln, det vill säga butiker som säljer mat, där drygt 4 av 10 handlare (41 procent) planerar att genomföra en Halloweenkampanj. Bland sällanköpsbutikerna, det vill säga all försäljning utom mat, och bland e-handlarna planerar drygt 3 av 10 att genomföra någon form av Halloweenkampanj.

– För mer nischade butiker som exempelvis säljer maskeradkläder kan Halloween rent av vara årets viktigaste försäljningsperiod, säger Johan Davidson.

Två av tre amerikaner firar Halloween
Även om många svenskar uppmärksammar Halloween ligger vi fortfarande en bra bit efter USA. Där planerar två av tre att fira Halloween och i genomsnitt lägger de 850 kronor på Halloweenrelaterade produkter.

Förra årets Halloweenvecka ökade omsättningen i den svenska dagligvaruhandeln med 3,5 procent jämfört med 2017. Samtidigt sticker inte Halloweenveckan ut som en särskilt viktig försäljningsmånad för dagligvaruhandeln som helhet.

Höstlovet drar ned försäljningen

– Halloween har under de senaste åren infallit på vardagar i början av veckan. Sannolikt passar många på att köpa Halloweenvaror helgen innan högtiden infaller. Under höstlovsveckan åker dessutom en del familjer utomlands vilket påverkar försäljningen i dagligvaruhandeln negativt, säger Johan Davidson.

Halloween firas den 31 oktober varje år.

Källa: Svensk Handel

Foto: Pixabay


Politisk majoritet kring portning av tjuvar

Tillträdesförbud har länge samlat en majoritet bland partierna och i synnerhet efter en utredning som blev klar i januari i år. Nu planerar Kristdemokraterna att agera om inte regeringen presenterar ett förslag före jul.

Ebba Busch Thor tycker att tillträdesförbudet borde finnas på plats betydligt tidigare än 2021 som utredningen föreslår. "Det är ingen raketforskning".

Handeln har sedan länge lobbat för rätten att få porta individer som återkommande stjäl, hotar eller uppträder våldsamt i butiken. Som en konsekvens av de utbredda problemen har det så kallade ”Tillträdesförbudet” utretts och lämnats in för beredning i januari 2019.

Tillträdesförbudet har dock kritiserats av bland andra utredaren själv, Justitieombudsmannen och Åklagarmyndigheten men enligt en rundringning av Sveriges Radio finns en politisk majoritet för förslaget.

Högerstödd majoritet

Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill alla att regeringen ska lägga fram en proposition.

– Från branschens sida är vi väldigt positiva till det här förslaget. I princip varenda arbetsplats i övrigt har kort och inpasseringskod men i handeln finns ingen rätt att avvisa personer som beter sig illa, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna till Fri Köpenskap.

Enligt honom är det inget nytt att det finns en politisk majoritet – och han tror även att den stora massan bland privatpersoner ställer sig bakom förslaget. De flesta känner nämligen inte till att butikerna inte har rättighet att porta en person som tidigare hotat eller skadat personalen.

Inget har hänt

Utredningen kring Tillträdesförbudet blev klar i januari och Pär Bygdeson tycker att det är anmärkningsvärt att inget hänt sedan dess. Särskilt eftersom lagen enligt förslaget ska vara på plats 2021.

Källor: Fri Köpenskap, Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna


Kunderna vill se ursprung, djuromsorg och minskad användning av kemikalier

Mat med tydlig märkning av råvarans ursprungsland, minskad användning av farliga kemikalier och/eller bekämpningsmedel och bra djuromsorg. Det tycker Svenska konsumenter är de tre viktigaste frågorna att jobba med för kedjorna som säljer mat, enligt en undersökning av Kantar-Sifo på uppdrag av Axfood.

– Kundernas ökade medvetenhet om klimat och hållbarhet stärker oss och gör att vi kan gå längre och snabbare fram i vårt hållbarhetsarbete”, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood med kedjor som Willys, Hemköp och Tempo.

I en undersökning på uppdrag av Axfood ställdes frågan: ”Hur viktigt är det att företaget som du handlar mat från arbetar med följande hållbarhetsfrågor? De som svarade fick en lista med 21 svarsalternativ som de sedan fick betygsätta på en skala från 1 till 5, där 1 var ”inte viktig” och 5 ”mycket viktig”.

För fyra år sedan gjorde Axfood en likadan undersökning.  Det blev samma frågor i topp då, fast med en intressant skillnad: djurvälfärd har blivit allt viktigare för kunderna.

– Det stora intresset för djurvälfärd ger möjligheter att öka försäljningen av mer hållbara djurvälfärdskoncept som till exempel Krav-märkt kyckling och gris, där djuren ges mer utrymme och möjlighet till utevistelse, säger Åsa Domeij.

Ett annat svar som sticker ut nu mot då är närproducerad mat. Många kunder nämner den som sin viktigaste fråga, även om den inte hamnar bland de tre mest prioriterade.

– Vi på Axfood arbetar med svenskmärkning och anger ursprungsland på våra egna märkesvaror för att vägleda konsumenterna. Samma information borde även finnas inom restaurang- och kafénäringen, säger Åsa Domeij.

Källa: Axfood


Automats expansion har startat

I våras skrev Livsviktigt om den unge entreprenören Edvin Johansson i Livsviktigt magasin nr 7. Han uppmärksammades för att ha startat en obemannad matbutik i Ekängen utanför Linköping kallad Auto-mat. Nu startar hans expansion av butikerna via franchisetagare.

Först ut av franchisetagare är Edvins mamma Helén Persdotter som öppnade sin butik i Vallastaden intill Linköpings Universitet den 9 oktober i år.

Edvin Johanssons koncept med en liten butik (hans första i ett Attefallshus) fortsätter där kunderna kommer in i butiken genom bank-ID, skannar och betalar varorna själva med mobilen fortsätter även i mammans butik.

Genialiskt placerad

Butiken är genialiskt placerad i Vallastaden bredvid Linköpings universitet bland en mängd studenter som har sin egen dygnsrytm och en skral kassa. Butikens säljyta är bara på cirka 40 kvadratmeter och är idag landets största obemannade butik jämfört med Edvins Attefallshus på 25 kvadratmeter och de butiker som konkurrenten Lifvs har.

Varorna är desamma som de hos Axfood Närlivs och man satsar mycket på Eldorados produkter vilket ger låga priser som tilltalar målgruppen, det vill säga studenter.

Edvin Johansson fortsätter dock med sitt långsiktiga mål, som Livsviktigt skrev om i magasin nr 4 i år, med att expandera genom franchising över hela Sverige. Cirka hundra butiker inom tre år och 200 butiker inom fem år räknar han med. Redan nästa år tänker han sig 30 nya butiker kommer att öppnas.

Fler butiker på gång

Precis som i Edvin Johansson eget fall med den första butiken handlade lanseringen om ifall man får bygglov eller inte. Redan nu är två butiker på väg att få bygglov och om så sker kommer de att öppna i november i Askeby öster om Linköping samt i centrala Borlänge i Dalarna.

Så föddes idén

Edvin Johansson var själv student i Linköping och finansierade sina studier genom att sälja ägg från lokala producenter i en liten äggbod. När kunderna ville ha fler varor än bara ägg föddes tanken på att starta en litn butik men han insåg att han inte skulle ha råd med anställda. Då föddes tanken på en obemannad butik och som den blivande ingenjör han var kom han på hur ett inloggningssystem skulle se ut och ritade det själv i en 3D-modell på datorn.

Knackade koden själv

Han knackade även själv koden till systemet som skulle ge kunderna möjlighet att logga in sig själva genom Bank-Id. Kunden scannar och betalar som vanligt i en självscanningskassa och säkerheten nås via ett övervakningssystem som redan fanns på marknaden.

Livsviktigt fortsätter att följa Auto-mats expansion och återkommer även med fler artiklar kring konkurrenten Lifvs som också är i en stark expansionsfas.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: priva


Ica satsar på barnmat genom virtuella bebisinfluencern Elis

Idag välkomnar Ica officiellt Sveriges, och kanske världens, första virtuella bebisinfluencer - sex månader gamla Elis. Genom sitt Instagramkonto @bebiselis kommer hon dela med sig av sitt liv med allt som hör vardagen till – från matupplevelser och sovstunder till lek och tips från Icas experter.

– Det känns otroligt spännande att vi har Elis hos oss och att alla följare nu blir inbjudna till hennes värld. Eftersom hon är så liten bryr hon sig mest om saker som hör små barn till men vi kommer även se till att hennes konto blir en lärorik och inspirerande plats för alla småbarnsföräldrar där ute, säger Paula Frösell, dietist på Ica.

Under hösten har Ica lanserat och breddat sitt barnmatssortiment och i kombination med Icas expertis kring mat och barn uppstod idén att skapa en kanal för småbarnsföräldrar kring just detta. Och också kombinera det med Ica Gruppens övriga erbjudanden gentemot föräldrar, från i första hand Apotek Hjärtat och Ica Försäkring. En av dem som kommer bidra med nyttig information hos Elis är Icas dietist Paula Frösell.

– Jag hoppas kunna bidra med lättsamma men informativa råd och tips om hur man kan tänka när det kommer till mat och måltider för små barn - som att det är viktigt att få känna och klämma på maten, varför frukt och grönt är så bra för de minsta och så vidare. För det mesta har Elis duktigt följt mina råd men ibland har hon förstås vägrat, som tur är har jag ett par knep även för det, säger Paula Frösell.

Att det blev just ett Instagramkonto för Elis menar Paula Frösell beror på att småbarnsföräldrar spenderar mycket tid där och att det idag finns en brist på konton som både kan ge praktiska råd och underhålla dem på samma gång.

– Att bli förälder är för många både roligt, läskigt och förvirrande, med Elis vill vi hjälpa till i den förvirringen och skapa en underhållande, lärorik och förhoppningsvis väldigt givande plats där man kan få svar på frågor om kost, hälsa och vardagliga bestyr. Bra information är både lättillgänglig och interaktiv, och det är den hos Elis, säger Paula Frösell.

Elis finns att följa på Instagram under namnet @bebiselis och experterna som kommer att medverka på kontot kommer från Ica, Ica Försäkring och Apotek Hjärtat.

Källa och foto: Ica Gruppen


Bidrag från Klimatklivet skiljer mellan länen

Klimatklivet kallas regeringens satsning för att minska gaser som påverkar klimatet negativt. Satsningen är den del av statsbudgeten som beslutats av riksdagen och för handlarnas del handlar det om att kunna få bidrag för utbytet av kylar och frysar till sådana med mer miljövänliga köldmedier.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Alla kan få bidrag utom privatpersoner. Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investerinsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Hård konkurrens

För handlare som behöver byta ut sina kylar och frysar på grund av gamla typer av köldmedier, eller kylgaser som det också kallas, innebär det att de kan söka bidrag inom ramen för Klimatklivet för att göra så. Men tyvärr skiljer det mellan länen då det är många som fightas om pengarna. Dessutom är utbytet av kylar och frysar redan reglerade i f-gasförordningen och man har då mindre chans att komma ifråga för bidrag.

Skiljer mellan länen

– Det handlar om cirka 1,5 miljarder kronor per år men det är många företag, organisationer och offentliga aktörer som vill ta del av bidragen. Alla typer av förändringar som leder till minskade klimatutsläpp kan komma ifråga.

– För handlare som ska skaffa nya kylar och frysar enligt f-gasförordningen kan det bli knepigt. Jag vet flera butiker som fått bidrag medan andra har fått nej. Dels beror det på konkurrensen i länet från andra aktörer, dels har de fått höra att de ändå är tvingade att byta ut kylgaserna enligt f-gasförordningen. Läget är minst sagt olika utifrån var man befinner sig, säger Daniel Liljeberg, näringspolitisk ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Svårt och dyrt

Livsviktigt har tidigare skrivit om utbytet av kylgaser, liksom kylar och frysar enligt f-gasförordningen, och det hela sker stegvis. Generellt gäller att kylar och frysar ska bytas ut senast 2020 men om aggregaten inte läcker så behövs inte det. Det viktiga är att man har en plan över hur övergången till miljövänliga köldmedier ska gå till samt veta hur man ska göra om de plötsligt havererar. Ett problem för många handlare är dock bristen på kyltekniker som kan säkerställa ett utbyte av kylarna och frysarna och för mindre butiker handlar det om pengar.

Hot mot lanthandeln

– Det här bidraget är mycket värdefullt för att bevara butiker i glesbygden då det handlar om stora investeringar för dem. Detta har vi påtalat i våra diskussioner med dem som ansvarar för detta regleringsbrev, säger Daniel Liljeberg.

Anledningen är att en stor butik som till exempel en Ica Maxi har enklare att räkna hem investeringen på grund av större omsättning.

Öronmärka till handeln

– Vi är kritiska till godtyckligheten mellan de olika länen när det gäller att bevilja bidrag. Helst vill vi se att en viss summa öronmärks för butikerna oavsett var man befinner sig och vilken länsstyrelse det är som beviljar bidraget. Detta är också en linje vi driver, säger han.

Testa att söka bidrag

Men tills vidare handlar det om att som handlare känna till att det finns pengar att ansöka om för att byta ut sina kylar och frysar till mer miljövänliga alternativ.

– De nya kylsystemen är mindre energikrävande vilket också belastar elräkningen mindre. Detta har särskilt de större butikerna nytta av men visst påverkar det även de mindre. De mindre butikerna är dock mer utsatta då många ofta lever på marginalen men de har samtidigt en stor betydelse för en levande landsbygd.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Dagligvaruhandel

 

Fakta | Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om.

Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare medel till Klimatklivet.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt.

I riksdagens beslutade vårbudget 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investeringsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Vem kan få stöd och för vad?

Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. De som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.

Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.

Vill du söka stöd, läs mer på sidan "För dig som vill söka stöd".

Källa: Naturvårdsverket

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Om-Klimatklivet/