Bidrag från Klimatklivet skiljer mellan länen

Klimatklivet kallas regeringens satsning för att minska gaser som påverkar klimatet negativt. Satsningen är den del av statsbudgeten som beslutats av riksdagen och för handlarnas del handlar det om att kunna få bidrag för utbytet av kylar och frysar till sådana med mer miljövänliga köldmedier.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Alla kan få bidrag utom privatpersoner. Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investerinsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Hård konkurrens

För handlare som behöver byta ut sina kylar och frysar på grund av gamla typer av köldmedier, eller kylgaser som det också kallas, innebär det att de kan söka bidrag inom ramen för Klimatklivet för att göra så. Men tyvärr skiljer det mellan länen då det är många som fightas om pengarna. Dessutom är utbytet av kylar och frysar redan reglerade i f-gasförordningen och man har då mindre chans att komma ifråga för bidrag.

Skiljer mellan länen

– Det handlar om cirka 1,5 miljarder kronor per år men det är många företag, organisationer och offentliga aktörer som vill ta del av bidragen. Alla typer av förändringar som leder till minskade klimatutsläpp kan komma ifråga.

– För handlare som ska skaffa nya kylar och frysar enligt f-gasförordningen kan det bli knepigt. Jag vet flera butiker som fått bidrag medan andra har fått nej. Dels beror det på konkurrensen i länet från andra aktörer, dels har de fått höra att de ändå är tvingade att byta ut kylgaserna enligt f-gasförordningen. Läget är minst sagt olika utifrån var man befinner sig, säger Daniel Liljeberg, näringspolitisk ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Svårt och dyrt

Livsviktigt har tidigare skrivit om utbytet av kylgaser, liksom kylar och frysar enligt f-gasförordningen, och det hela sker stegvis. Generellt gäller att kylar och frysar ska bytas ut senast 2020 men om aggregaten inte läcker så behövs inte det. Det viktiga är att man har en plan över hur övergången till miljövänliga köldmedier ska gå till samt veta hur man ska göra om de plötsligt havererar. Ett problem för många handlare är dock bristen på kyltekniker som kan säkerställa ett utbyte av kylarna och frysarna och för mindre butiker handlar det om pengar.

Hot mot lanthandeln

– Det här bidraget är mycket värdefullt för att bevara butiker i glesbygden då det handlar om stora investeringar för dem. Detta har vi påtalat i våra diskussioner med dem som ansvarar för detta regleringsbrev, säger Daniel Liljeberg.

Anledningen är att en stor butik som till exempel en Ica Maxi har enklare att räkna hem investeringen på grund av större omsättning.

Öronmärka till handeln

– Vi är kritiska till godtyckligheten mellan de olika länen när det gäller att bevilja bidrag. Helst vill vi se att en viss summa öronmärks för butikerna oavsett var man befinner sig och vilken länsstyrelse det är som beviljar bidraget. Detta är också en linje vi driver, säger han.

Testa att söka bidrag

Men tills vidare handlar det om att som handlare känna till att det finns pengar att ansöka om för att byta ut sina kylar och frysar till mer miljövänliga alternativ.

– De nya kylsystemen är mindre energikrävande vilket också belastar elräkningen mindre. Detta har särskilt de större butikerna nytta av men visst påverkar det även de mindre. De mindre butikerna är dock mer utsatta då många ofta lever på marginalen men de har samtidigt en stor betydelse för en levande landsbygd.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Dagligvaruhandel

 

Fakta | Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om.

Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder. I juni 2019 avsattes ytterligare medel till Klimatklivet.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt.

I riksdagens beslutade vårbudget 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till investeringsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.

Vem kan få stöd och för vad?

Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. De som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.

Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.

Vill du söka stöd, läs mer på sidan “För dig som vill söka stöd”.

Källa: Naturvårdsverket

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Om-Klimatklivet/