Nytt rekord i pantning under coronaåret 2020

Återigen har pantningen av burkar och PET-flaskor ökat i landet. Detta trots, men också på grund av fjolårets coronapandemi och vad den har fört med sig i ändrade beteenden. Pantningen har ökat mer än vanligt på de flesta håll i landet medan antalet pantade burkar och flaskor har minskat i andra delar där gränshandeln vanligtvis är stor. Den troligaste förklaringen till det ändrade pantningsmönstret är coronapandemin.

Svenskarna är bland de bästa i världen på att panta och när man inte trodde att det kunde bli ännu bättre blev det ändå så. Under 2019 pantade vi över 2,15 miljarder burkar och PET-flaskor vilket ger en återvinningsgrad på 84,9 procent. Nu visar färsk statistik från Pantamera att 2020 blev ännu ett rekordår i pantning.

– Pantningen i Sverige under coronaåret 2020 ökade, både i antal men framförallt i återvinningsgraden. För 2020 når vi hela 88,1 i återvinningsgrad. Antalet pantade förpackningar ökade också och för 2020 blev det hela 2,22 miljarder - en ökning med cirka 70 miljoner förpackningar. Det är burk som har ökat vilket dels beror på en ökad burkförsäljning men även att fler då har pantats, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef på Returpack/Pantamera.

Minskad gränshandel

Pantningen har ökat med i snitt 3 procent i nästan hela landet med några få undantag och det är de län som påverkats av minskad gränshandel; Jämtland, Norrbotten, Värmland och Västra Götaland.

Anledningen till en ökad återvinningsgrad är framförallt att gränshandeln har minskat och att man under coronaåret valt att konsumera mer i hemmet. Även minskad konsumtion i det offentliga rummet påverkar återvinningsgraden.

Fler burkar kvar i Sverige

– När det gäller gränshandeln så köps och konsumeras en stor del av förpackningarna av norrmän under “normala år”. Även om en del av förpackningarna pantas i Sverige så är det ett stort antal som stannar kvar i Norge där de tas om hand men inte räknas in i vår statistik. Under 2020 däremot så stannade förpackningarna i Sverige och pantades här, vilket innebär en ökad återvinningsgrad trots att försäljningen gick ned. Vi fick inget pant-tapp till utlandet i gränslänen, kan man säga, förklarar Katarina Lundell.

Äter hemma – pantar mer

En stor bidragande orsak till att vi pantade mer under 2020 var den ökade hemmakonsumtionen.

I Pantameras SIFO-undersökningar säger svenska folket att det man konsumerar i hemmet pantar man i högre grad än det som konsumeras i det offentliga rummet och med anledning av coronapandemin åt och drack vi mer hemma och pantade därför mer. Det omvända gäller för det offentliga rummet, det vill säga restauranger, caféer och festivaler.

– Nu för första gången jobbar folk hemifrån och äter lunch hemma och dessutom går man inte ut på restaurang på kvällen heller i samma utsträckning.

Pantminskning i det offentliga rummet

– Vi ser även att panten via det vi kallar manuella flödet det vill säga det som kommer från kunder som inte har pantautomat har minskat. Alltså för restauranger, caféer och liknande, säger hon.

Likaså har antalet burkar och flaskor som en normal sommar kommer in från festivaler, konserter och evenemang minskat.

– Våra förändrade beteenden till följd av pandemin har gjort att vi, som så många andra organisationer, ställt om delar av vår verksamhet. I vanliga fall brukar vi delta och samla in burkar och flaskor på festivaler och konserter. Den här våren och sommaren har vi istället ökat vår närvaro på campingplatser och i skärgården som har haft fler besökare än normalt, säger Katarina Lundell.

”Storsväljare” ökar pantningen

Dagligvaruhandeln är i särklass de som levererar det mesta av pantade burkar och PET-flaskor.

– Ungefär 93 procent av vårt inflöde av pant kommer från dagligvaruhandeln och vi ser en tydlig ökning i de kommuner som erbjuder ”storpantning”, alltså automater som man kan hälla i från säckar. Detta oavsett om butikerna erbjuder det eller om man pantar via våra egna stationer ”Pantamera Express” som finns utomhus på återvinningsstationer, säger hon.

Lika många bland butikerna

I dagsläget finns det lika många ”storsväljare” i butikerna som på återvinningscentralerna, det vill säga 56 stycken vardera, totalt 112. Det är Tomra och Envipco som säljer dessa typer av automater och hos Pantamera Express är alla utom en från Envipco medan fördelningen hos butikerna från de båda leverantörerna ser annorlunda ut.

– Eftersom det handlar om de båda företagens marknadsandelar är tyvärr denna information för känslig att lämnas ut, säger Katarina Lundell.

Städar förråd och pantar

– Även här har coronapandemin bidragit till den ökade pantningen. Våra Pantamera Express-automater finns ju uppställda på återvinningscentraler. Och det har ju rapporterats om att trycket på återvinningscentralerna har ökat i samband med corona, vilket verkar bero på att många har mer tid för att städa i sina förråd och då passar man på att ta med sig sin pant samtidigt, säger Katarina Lundell.

Text: Marie Hallencreutz

Foton: Returpack/Pantamera


Välkommen på Livsmedelshandlarnas Årsstämma 2021

Den 4 maj är det dags för Livsmedelshandlarnas Årsstämma. Denna gång via Teams. Vi startar klockan 15.00 och håller på till 16.30. Inbjudan kommer till dig som medlem via e-post, men du kan redan nu anmäla dig genom att skicka ett mail till par.bygdeson@livsmedelshandlarna.se . Varmt välkommen hälsar styrelsen som hoppas att vi nästa år kan ses och ha en riktigt rolig fest tillsammans.


Tre av tio varor är EMV

Handelns egna märkesvaror (EMV) står för en allt större del av butikernas sortiment. På tio år har EMV ökat med närmare 50 procent i värde. Idag är 3 av 10 varor som säljs i dagligvaruhandeln en EMV-produkt.

Det visar DLFs undersökning Handelns egna märkesvaror 2018, som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.

Sedan 2007 har handelns egna märkesvaror ökat från 23,7 procent till närmare 30 procent i volym. Värdet har stigit från 17 procent till drygt 25 procent under samma period. Ökningen det senaste året har uppgått till knappt en procent i volym och detsamma i värde.

Lidl har högsta EMV-andelen

Lidl toppar listan över kedjor med högst EMV-andel med 88 procent mätt i volym. Därefter följer Lilla Coop (35 procent), Hemköp (35 procent) och Willys (33 procent).

Djupfrysta bär vanligast som EMV

De varugrupper som är vanligast som EMV är djupfrysta bär med 89% i volym, makrill och sardiner i konserv (79 procent) samt djupfryst potatis och nektar som bägge har 76 procent volymandel. Tittar man på varugruppernas värdeandelar ser listan mycket snarlik ut.

Källa: DLF

Foto: Axfood

Läs mer:

Fakta i urval från DLFs rapport Handelns egna märkesvaror 2018

EMV-utvecklingen 2007-2018


Alltfler svenskar vill äta hälsosamt

Nära nio av tio svenskar tror att hälsosam mat kan förebygga sjukdomar och ohälsa på lång sikt. Samtidigt tror sig en tredjedel inte ha rätt livsstil för att leva så länge de vill. Det visar en ny undersökning som Ica låtit Novus ta fram för årets framtidsrapport.

Fyra av tio uppger också att de skulle äta nyttigare om de hade större kunskap om vad som var nyttigt för dem. Ica har därför tagit fram fyra exempelrecept på framtidsmat.

Årets framtidsrapport från Ica fokuserar på framtidens största hälsoutmaningar i Sverige och vad vi kan göra för att motverka dem. Enligt Världshälsoorganisationen kommer 73 procent av alla dödstal år 2020 att orsakas av kronisk sjukdom. Av dessa skulle 80 procent kunna undvikas med hjälp av rätt livsstil, enligt organisationen.

ICAs undersökning i samband med rapporten visar att 85 procent av svenskarna tror att hälsosam mat kan förebygga sjukdomar och ohälsa på lång sikt, samtidigt som en tredjedel (29 procent) är osäkra på om de har rätt livsstil för att leva så länge som de vill. Fyra av tio uppger att de skulle äta nyttigare mat om de hade större kunskap om vad som faktiskt var nyttigt för dem.

– För att vända utvecklingen behöver vi i större utsträckning ställa om vår livsstil för att förebygga ohälsa och arbeta mer proaktivt mot sjukdom. Genom rapporten vill vi visa vad som kommer att spela roll för att vi ska leva våra liv mer hälsosamt framåt, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på Ica-Gruppen.

Framtidens skräddarsydda hälsokost 

Redan 2025 väntas bakteriecocktails anpassade för individens behov användas som alternativ till vissa mediciner. Framtidens sjukvård kommer sannolikt också innehålla mer individanpassade behandlingar.

– Inom tio år tror jag att man kommer ge patienter enskilda bakterier eller skräddarsydda bakteriecocktails som ett alternativ eller komplement till konventionella mediciner, det menar Robert Caesar, docent i molekylär medicin vid Wallenberglaboratoriet på Göteborgs universitet, i Icas framtidsrapport 2019.

Goda tarmbakterier och så kallade probiotiska livsmedel, nyttobakterier för optimal mag- och tarmhälsa, är en växande trend. Enligt Robert Caesar är grundprincipen för en god tarmhälsa att äta mycket och varierande kostfibrer, frön, grovt bröd, gröna växter och andra växter ovan jord. Människor uppmanas även att konsumera tio gånger mer bönor, linser och andra baljväxter än idag. Dessutom krävs en fördubblad konsumtion av grönsaker och en kraftig intagsökning av nötter och frön.

Källa och foto: Ica

 

Fakta | Icas framtidsrapport

Fyra framtidsrecept för 2025

Med utgångspunkt från rapporten har ICA tagit fram fyra framtidsrecept som exempel på vad vi kan tänkas äta 2025. Det handlar om hållbar funktionsmat som ska passa alla plånböcker. Dessa är; Kefirkraut på rödkål, vegetarisk foie gras, kombucha- och hallonglass samt antistressande smoothie.

Recept kefirkraut 

Kefirkraut
Rätter med särskilda funktioner för hälsa kommer att bli vanligare i framtiden. Livsmedel med probiotika som yoghurt och fil skapar bättre balans i din tarmflora.

Ca 1 liter

2 dl surkål av rödkål

8 dl kefir, fil eller yoghurt

Gör så här

  1. Mixa surkål och kefir slätt. Sila och häll upp på flaska. Förvara i kyl.

 

Vegetarisk foie gras
I framtiden kommer vi att äta allt mer från växtriket. En vegetarisk foie gras på champinjoner, linser och havregryn kan kännas lika festlig som det exklusiva originalet.

Recept vegetarisk foie gras

6-8 personer

½ finhackad schalottenlök

1 riven vitlöksklyfta

100 g hackade champinjoner

1 msk rapsolja

1 dl kokta gröna linser

2 dl havregrädde

1 dl havregryn

½ dl ströbröd

25 g färsk jäst

1 tsk kinesisk soja

1 tsk salt

½ tsk torkad timjan

1 krm malen vitpeppar

2 tsk cognac eller brandy

Gör så här

  1. Sätt ugnen på 175°C. Fräs lök, vitlök och champinjoner i oljan tills löken är mjuk och vätskan kokat bort. Låt svalna.
  2. Mixa alla ingredienser till en jämn smet. Bred ut smeten i en liten smord form. Ställ in i nedre delen av ugnen ca 50 minuter. Låt svalna.
  3. Servera gärna på en rostad brödskiva med fikon, cornichons och hackade hasselnötter.

 

Kombucha- och hallonglass

Kombucha har använts i tusentals år i Asien och är en fermenterad dryck baserad på en svampliknande bakteriekultur. Kombucha kan gynna matsmältningssystemet och motverka trötthet och utmattning. I form av en kall isglass tillsammans med hallon är den lätt att få i sig.

Recept kombucha och hallon-isglass

Ca 12 stycken

1 liter kombucha med hallonsmak

2 dl färska hallon

Gör så här

  1. Fyll kombucha och hallon i glassformar. Ställ i frysen minst 6 timmar.

 

Avstressande smoothie 

Spara tid och stressa ned med en smoothie. Ingredienser som blåbär, gröna ärter, spenat, nötter och alger anses av vissa forskare ha en avstressande påverkan.

Recept avstressande smoothie

Ger 2 stora glas

250 g blåbär

4 dl växtbaserad yoghurt

2 dl frysta gröna ärter

2 dl bladspenat

½ dl kallt kamomillte

½ dl nötsmör

1 msk honung

1 tsk algpulver t ex spirulina, chlorella eller kelp

Gör så här

  1. Mixa alla ingredienser slätt och häll upp på två glas.

Axfood certifierade för hållbart fiske

Axfoods lager har blivit spårbarhetscertifierade. Det innebär att de nu även kan sälja sjömat till butiker som kräver MSC- och ASC-certifiering.

– Spårberhetscertifieringen är en tydlig kvalitetsstämpel. Den visar tydligt på vår målsättning att säkra en framtida försörjning av hållbart producerad sjömat”, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

För att få sälja MSC- och ASC-certifierade varor måste varje aktör i leverantörskedjan ha ett giltigt certifikat. Syftet är att säkra att hela ledet från fiske till butik är hållbart. Samma standard tillämpas i hela världen och säkerställer spårbarheten. För konsumenten syns certifieringen genom att märkningen sätts på förpackningen.

MSC och ASC arbetar för en långsiktigt hållbar fiskenäring och omfattar såväl vildfångad (MSC) som odlad (ASC) sjömat. Organisationerna certifierar hela leverantörskedjan och säkerställer välmående livsmiljöer för fisk och skaldjur samt verkar för schyssta arbetsvillkor.

– Eftersom Axfood är en stor leverantör kommer utbudet av MSC-märkt sjömat att öka betydlig. Det bidrar till att fiskbranschen fortsätter att ställas om till att bli mer hållbar”, säger Louise Valentin, marknadsutvecklare för MSC i Sverige.

Certifieringen ställer krav på Axfoods inköpsorganisation och lagerverksamhet. Fisk och skaldjur får endast köpas in från kontrollerade och certifierade leverantörer. Bland annat genomförs flera kontroller av varumottagningar för att säkra att partier tas emot från rätt leverantörer.

– Nu höjer vi kraven på spårbarheten inom koncernen. Det är även viktigt att Havsmyndigheten och Kustbevakningen förbättrar kontrollen av fisket. Därför är det positivt att det finns med förslag om kameraövervakning på fiskefartyg i januariavtalet”, säger Åsa Domeij.

Samtliga egenägda Hemköpsbutiker har sedan tidigare fiskdiskar som är både MSC- och ASC-certifierade. Sedan 2008 säljs ingen rödlistad fisk i Axfoods konsumentbutiker. Målet är att endast sälja grönlistad fisk 2022.

Källa och foto: Axfood


Katrineholm förbjuder tiggare

Katrineholm inför ett förbud mot tiggeri, enligt SVT Nyheter Sörmland. Samtidigt vill Svensk Handel helst se ett nationellt tiggeriförbud.

– Jag kan aldrig acceptera tiggeri i Katrineholm eller i Sverige, sade kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) i sitt anförande i går.

37 av de 51 ledamöterna röstade ja och 14 nej. Därmed blir det förbjudet att tigga på stora delar av kommunens mark i centrala Katrineholm. Samma typ av modell som tagits fram av Vellinge i Skåne.

Förslaget lämnas nu in till länsstyrelsen för godkännande. Tiggeriförbud har bland annat röstats fram i Vellinge, Staffanstorp och väntas också klubbas igenom i Sölvesborg inom den närmaste tiden.

Förbudet ska då gälla i centrum, vid tågstationen och runt mataffärer – både i Sölvesborg och på Listerlandet och vid handelsområdet Kämpaslätten.

– När samstyret M, SD, KD och SoL tog över i kommunen var just tiggeriet en av frågorna som diskuterades. Beslutet kommer gå igenom då vi har en majoritet, säger Emilie Pilthammar (M) till SVT

Svensk Handel ställer sig positiva till tiggeriförbud men vill gärna se ett nationellt grepp.

– Det finns ett massivt motstånd mot tiggeriet i handeln. Det visar samtliga av våra undersökningar. Det är viktigt att poängtera att det inte går att lagstifta bort fattigdom. Men den fria rörligheten i EU har missbrukats och samhället har hittillsmisslyckats med att förbättra tillvaron för de som tigger. I EU är vi ganska unika med att tillåta tiggeri i den form vi gör, sa Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel till Fri Köpenskap i samband med Vellinges förbud i december.

Källor: SVT, Fri Köpenskap


Smart matlagning gör det lättare att lyckas i köket

Matappen Innit lanseras nu på svenska marknaden i ett pilotprojekt tillsammans med innovationshubben ICAx. Appen presenterar matlagning på ett smart sätt genom receptmoduler som skräddarsyr måltider utifrån personliga preferenser och uppkopplade ugnar.

Integrerat finns också filmer som enkelt visar hur man tar sig an olika moment i köket, viket underlättar att lyckas med matlagningen.

– Vi är bara i början av hur smarta kök kommer att utvecklas och se ut i framtiden. ICA är experter på mat och vi vill tidigt vara en del av denna utveckling för att identifiera hur vi kan vara relevanta för våra kunder när det gäller ny teknik och användarupplevelse. Vi vill göra det enkelt att laga bra mat och guida kunden hela vägen till att maten står på bordet, säger Ariella Rotstein, Co-lead, på ICAx.

Med appen ”Innit med ICA” skapas en digital helhetsupplevelse i köket. Recepten i appen är uppbyggda genom moduler som kan komponeras ihop till tusentals måltidsförslag baserat på personliga smakpreferenser, allergier och aktivitetsnivå med mera. Integrerat i hela matlagningsprocessen finns ockå steg-för-steg-filmer som enkelt visar hur man lyckas i köket. Appen kommer inom kort även vara kompatibel med uppkopplade ugnar, vilket möjliggör automatiskt justerad temperatur under hela tillagningstiden.

Initialt är samarbetet med Innit ett pilotprojekt för att utvärdera användningsområden och hur appen kan utvecklas och integreras med ICAs egna recept, röststyrning och e-handeln framöver.

– Inom några år kommer det uppkopplade köket vara en naturlig del i många hem, då allt fler varor utöver ugnen blir uppkopplade i framtiden. Digitaliseringen kommer till exempel på sikt möjliggöra att kylen vet exakt när mjölken håller på att ta slut eller när broccolin bör ätas upp. Som mataktör tittar vi på flera olika utvecklingsmöjligheter och samarbetet med Innit är ett exempel, säger Ariella Rotstein.

Innit startades 2014 i USA och hittills har plattformen cirka fyra miljoner användare. I slutet av förra året lanserades appen i Storbritannien och från mitten på april finns den tillgänglig på svenska marknaden.

– Sverige blir det andra landet i Europa som vi valt att lansera i. Vi ser det som en mycket spännande marknad då det finns både många early adopters och matintresserade här som vi hoppas kommer få användning av den uppkopplade matplattformen. Appen utvecklas hela tiden för att vara relevant för de marknader där vi är etablerade, till exempel är kulturella skillnader viktigt att ta hänsyn till. Tillsammans med ICA kan vi få insikt i vad just svenska konsumenterna gillar, säger Corinne Avelines, ansvarig för Innit i Europa.

Appen finns att ladda ner kostnadsfritt på Appstore eller Google playstore. Läs mer om samarbetet med ICA på ica.se/innit och om företaget Innit på www.innit.com.

Källa: Ica


Nytt avtal mellan Bergendahls och Matrebellerna

Bergendahls Food och Matrebellerna ingår ett nytt femårsavtal som värderas till fem miljarder kronor och den totala omsättningen i butiksledet till minst 17 miljarder kronor under fem år. 

Bergendahls Food och Matrebellerna har samarbetat sedan 2009.

Det nya avtalet gäller fram till 2024 och innebär att Bergendahls ansvarar för inköp av stora delar i Matrebellernas sortiment och att man är direktleverantör till livsmedelskedjans samtliga butiker via sina lager i Hässleholm och Tumba.

– Väldigt lyckosamt att vi kan fortsätta vårt samarbete med en så affärsdriven samarbetspartner. Det ger inte bara ökad försäljning utan också synnergier inom sortiment, kampanjer och storköpsföredelar inom inköp, säger Mats Sjödahl, försäljningsdirektör på Bergendahls Food till Fri Köpenskap.

Det nya avtalet börjar gälla från och med årsskiftet 2019.

– Som vanligt när det gäller avtal har det varit tuffa förhandlingar men i slutänden har vi enats och båda parter är nöjda. Fantastiskt att fortsätta samarbetet med den dagligvaruaktör som är vassast på marknaden när det gäller jämförbara butiker.

Matrebellerna omsätter idag 3,5 miljarder kronor och ser fram mot att fortsätta att arbeta tillsammans Bergendahls Food som leverantör.

– Det är en win-win för båda parter. Jag tror på att den fria handlaren är rätt beslut på den lokala marknaden och med fortsatt samarbete får vi möjligheten att fortsätta bygga på vår affärsmodell, säger Thomas Biverstedt, talesperson för Matrebellerna till Fri Köpenskap.

Källa: Fri Köpenskap


Ica varnar för antibiotikaresistens

Enligt Icas nya framtidsrapport är antibiotikahotet en av vår framtids största hälsoutmaningar. I Sverige är situationen betydligt bättre, men även här varnar forskare för konsekvenserna och oron stiger hos svenskarna.

En fjärdedel av befolkningen säger sig inte veta vad epidemin innebär. Både samhället och individen behöver agera nu för att bromsa utvecklingen.

Årets framtidsrapport från Ica, ”Klyftor, stress och bakterier - våra tre största hälsoutmaningar och möjligheter 2025”, fokuserar på framtidens största hälsoutmaningar i Sverige. Genom djupintervjuer med forskare, health-tech-startups och trendanalytiker, tillsammans med en Novus-undersökning har dagens hälsosituation kartlagts och presenteras ihop med möjliga motåtgärder för respektive riskområde.

Värre tillstånd än anat

Antibiotikaresistens beskrivs som ett av de mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan. Enligt rapporten handlar hotet om att ett överdrivet och felaktigt bruk av antibiotika har lett till att resistenta bakterier snabbt sprids över världen, med effekter som kan leda till att vanliga infektioner inte går att bota. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, säger i rapporten att han tidigare aldrig kunnat föreställa sig den nivå av resistens som råder redan 2019.

Dö av lunginflammation

– I framtiden kommer vi i Sverige att dö av lunginflammationer. Det får vi räkna med. Bara en generation fram har vi en helt ny situation i landet. Idag dör det globalt fler människor på grund av antibiotikaresistenta bakterier än malaria och hiv tillsammans, säger Björn Olsen i Icas framtidsrapport “Stress, klyftor och bakterier”.

På fjärde plats

Enligt SOM-institutets undersökning 2017, som visar vad svenska folket oroar sig för, kom antibiotikaresistens på en fjärde plats (55%) efter klimatförändringar, miljöförstöring och terrorism. I Icas hälsoundersökning anger 91 procent av svenskarna att de oroar sig för antibiotikaresistens på ett globalt plan, och åtta av tio för att resistensen ska breda ut sig i Sverige. Sju procent har inte hört talas om antibiotikaresistens, och 19 procent svarar att de inte vet vad antibiotikaresistens innebär.

– Vi vill dela så mycket kunskap som möjligt kring ämnet och uppmärksamma människor på vad de själva kan göra för att minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. Viktiga åtgärder enligt forskningen är exempelvis att minska användningen av antibiotika och se över vad vi äter, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apotek Hjärtat.

Går inte att stoppa – men bromsas

Resistensen går inte att stoppa men det finns sätt att bromsa den. En del av räddningen kan finnas i en massiv global kraftansamling, där våra matvanor är en viktig del. Enligt Björn Olsen finns det tre olika steg samhället måste ta, från individer till läkare, politiker och näringsliv:

  1. Minska köttkonsumtionen och välj lokalproducerat kött som bidrar till färre transporter, öppna landskap och en biologisk mångfald. 62 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa enbart svenskt kött eller fågel för att minska risken att drabbas av antibiotikaresistens.
  2. Läkare måste bli mer restriktiva i att skriva ut antibiotika och patienter måste ta mer ansvar i att inte pressa läkare att skriva ut. 11 procent av svenskarna har försökt övertala sin läkare att få antibiotika utskriven.
  3. Samhället bör miljöcertifiera antibiotika då preparaten är biologiskt aktiva substanser långt efter att ha lämnat vår kropp. Samhället måste också försäkra sig om att antibiotikan har producerats på ett hållbart sätt, och att man i framtiden inte tar in den billigaste antibiotikan vars produktion släpper ut höga halter i avloppsvattnet.

Källa: Ica


Fler handlar sin påskmat på nätet

En färsk undersökning Sifo gjort på uppdrag av Hemköp visar att svenskarna är mer benägna att handla sin påskmat på nätet i år jämfört med förra året. I åldern 16-55 år svarar 7 procent av svenskarna att de planerar att handla påskens mat online. I fjol var det bara 3 procent som tänkte e-handla sin påskmat.

Den främsta anledningen till att handla mat på nätet är enligt undersökningen att man spar tid (37 procent) , följt av bekvämligheten att slippa bära tunga kassar och en enklare planering av matinköpen.

– Vid storhelger som påsk ser vi att många väljer att handla i vår nätbutik. Möjligheten att spara sin inköpslista underlättar planeringen och spar tid. Den mest populära dagen att få maten hem är skärtorsdagen, säger Anna Åkesson, e-handelschef på Hemköp.

Att handla mat på nätet är populärast i storstäderna där tillgången är störst. Men malmöborna sticker ut och väljer att nästan enbart handla i butik.

Undersökningen genomfördes via webbenkät i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel i mars 2019. Antal respondenter var 1 151 stycken.

Källa: Hemköp