Nytt plocksystem effektiviserar Icabutiks e-handel

Ica Maxi Lindhagen har kört e-handel sedan 2011, men först 2015, när ett nytt plocksystem infördes fanns kapacitet att utöka e-handelserbjudandet.

 

Butiken har i snart två år använt sig av Cub Business Systems click and collect-system för kunder som köper mat online. Systemet har på många sätt bidragit till att de kunde effektivisera sitt arbete och erbjuda kunderna den bästa servicen online, skriver fri Köpenskap.

”Vi har blivit mer effektiva. Vi hinner därför med att plocka fler ordrar och kan därmed ta emot fler kunder eftersom det finns utrymme till det”, säger Lisa Rister, försäljningschef online i ett pressmeddelande.

Redan 2011 erbjöd Ica Maxi Lindhagen en onlinehandelslösning för företagskunder och har sedan dess utökat verksamheten även för privatpersoner. Förra året började de använda Cubs plocksystem för e-handel och kan numera hjälpa ännu fler kunder.

 

Förbättrade plocklösningar

Den tidigare plockösningen gick ut på att onlineplockarna gick runt med papper och plockade en order i taget.

”Om vi hade lika många ordrar när vi hade papperssystemet, då hade vi behövt mycket mer personal. Idag jobbar vi mer effektivt, då vi har anpassat vårt plockvarv i en logisk följd efter hur butiken är uppbyggd”, säger Mats Larsson, handlare.

Onlinepersonalen har som mål att plocka minst tre artiklar per minut och har ett snittantal på 295 plockade artiklar i timmen. Genom en utförlig plockstatistik kan de möta en hög orderfrekvens. De valde bland annat att börja plocka varor i tre olika zoner; kyl, torrvara (kolonial) och frys.

 

Följer och stöttar

Varje anställd kan då plocka ordrar till flera olika kunder samtidigt inom samma zon. Som ansvarig för onlinesegmentet har Lisa även möjlighet att stötta sina medarbetare genom att följa deras personliga plockstatistik.

”Om jag ser att någon av mina kollegor har hamnat efter och inte plockar lika snabbt, kan jag fråga om det är något som känns svårt. Det här skulle kunna bero på att det finns en osäkerhet vid val av ersättningsvara, då kan vi hjälpas åt för att bli så bra som möjligt”, Lisa Rister.

 

Källa: Fri Köpenskap

 


Stabil tillväxt 2016

HUI research presenterade på onsdagsmorgonen årets rapport ”Handeln i Sverige”. Den visar en blygsam utveckling för fysisk handel men fortsatt positiv tillväxt i landets kommuner där Stockholm hade den högsta omsättningen motsvarande 11 procent av hela landet.

 

Ur rapporten:

*Den fysiska detaljhandeln i Sverige omsatte 655 miljarder kronor år 2016, vilket var en ökning med 2 procent jämfört med år 2015.

*År 2016 blev därmed ett förhållandevis blygsamt år för fysisk handel. Trots det blev tillväxten stabil runt om i landet då 222 av Sveriges 290 kommuner ökade sin detaljhandelsomsättning under år 2016. 32 kommuner uppvisade oförändrad omsättning och 36 kommuner uppvisade en negativ omsättningsutveckling år 2016.

*Av Sveriges kommuner hade Stockholms kommun den högsta omsättningen med cirka 70 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 11 procent av omsättningen i riket.

*De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för närmare 21 procent av omsättningen i riket.

*Starkast utveckling i detaljhandeln i riket hade Solna kommun (Stockholms län) med en tillväxt om 69 procent, vilket motsvarar en ökning med över 2,5 miljarder kronor.

*Fortsatt goda förutsättningar för hushållens konsumtion om än något svagare än tidigare. I bättre tider är det sällanköpsvaru­handeln som driver utvecklingen. E-handeln väntas dock ta större andelar av detaljhandelns totala tillväxt framöver.

Handeln i Sverige är en databas med nyckeltal för detaljhandelns storlek och utveckling i Sveriges län och kommuner. Handeln i Sverige produceras årligen av HUI Research och finansieras av Handelsrådet. Materialet finns tillgängligt för kostnadsfri nedladdning på www.handelnisverige.se .

 

Källor: HUI Research, Dagens Handel


Konkurrensverket ska granska livsmedelskedjan

Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera konkurrenssituationen och funktionssättet hos marknaden för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel.

Upplägget för uppdraget kommer att vara brett och omfatta både livsmedelsproduktion och livsmedelshandel och inte bara de påtagliga och väl dokumenterade problemen med hög marknadskoncentration i flera led.

Konkurrensverket har redan påbörjat en genomgång av i vilka delar som analysen av livsmedelsmarknaderna behöver fördjupas mot bakgrund av den utveckling som har varit, sedan vi senast studerade marknaden på djupet år 2011. Som ett led i detta arbete har verket hittills intervjuat en del branschorganisationer, livsmedelstillverkare och de största aktörerna inom detaljhandeln.

Konkurrensverket kommer att bjuda in till rundabordssamtal under hösten för att få del av berörda aktörers synpunkter på vilka analyser som behöver göras och vilken inriktning själva utredningsarbetet ska ha.

Utgångspunkten för Konkurrensverket är att bidra till livsmedelsstrategin genom att främja en livlig konkurrens i alla led av marknaden. Vår utgångspunkt är att företag som är utsatta för konkurrens vässar sig och sin verksamhet och att de därigenom blir mer konkurrenskraftiga. Och att både tillväxt och lönsamhet kommer av stärkt konkurrenskraft.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 21 juni 2018.

 

Källa: Konkurrensverket


Högsta inflationen på sju år och ökade matpriser

Konsumentprisindex (KPI) från SCB som presenterades nyligen visade juli var inget undantag från de långsiktiga pristrenderna. Totalt ökade priserna för alla varor med 0,5 procentenheter under juli medan livsmedelspriserna ökade med 0,9 enheter. Mest ökade kaffe, te, bär och smör i pris.

Mest ökade priserna på kaffe och te med 4,5 procentenheter vilket späder på den totala prisökningen med hela 15,5 enheter de senaste 12 månaderna.

Även fruktpriserna ökade med 3,5 enheter där det nästan uteslutande var de färska bären som ökade i pris med nästan 20 procentenheter.

Matfettspriserna ökade med 2,7 enheter, till stor del på grund av den ökade efterfrågan på smör.

Grönsakspriserna fortsatte dock att minska med -0,2 procentenheter och grönsaker är i princip det enda livsmedlet som sjunker i pris.

Till månadsförändringen bidrog högre priser på paketresor (18,8 procent) med 0,3 procentenheter. Högre priser på utrikes flygresor (19,3 procent) och el (4,6 procent) bidrog med 0,2 procentenheter vardera. Livsmedelspriserna (0,9 procent) bidrog med 0,1 procentenhet.

Uppgången motverkades av lägre priser på kläder (-5,2 procent) som påverkade KPI nedåt med 0,2 procentenheter.

Inflationstakten uppgick i juli till 2,2 procent, jämfört med 1,7 procent månaden före vilket var över Riksbankens mål, och årstakten var den högsta på nästan sju år. Inflationen är högre än ekonomerna hade räknat med och inflationen har nu överträffat förväntningarna under flera månaders tid.

Källa: Fri Köpenskap


Överraskad allmänhet fick uppleva brott i butik via VR

Livsmedelshandlarna har genom inititativet Tryggare Matbutiker rört sig runt Visby under Almedalsveckan med cykel för att erbjuda möjligheten att uppleva brott i butik med egna ögon via virtual reality glasögon (VR). Negativt överraskade är en bra sammanfattning av reaktionerna från dem som tittat på filmerna.

Intresset var stort för Tryggare Matbutikers cykel som cirkulerade på olika platser under Almedalsveckan. Det som lockade var att få kika på VR-filmerna om brott i butik. Filmerna  - två olika filmer med varsitt scenario – är baserade på verkliga händelser, där brott och trakasserier visas ur ett butiksbiträdes perspektiv. I slutet av de båda filmerna tas även statistik upp kring brott i butik.

– Vi har fått ett stort intresse från många människor. En del har blivit rädda. En del har blivit arga. Alla har fått en insikt i hur jobbigt det faktiskt kan vara med de här incidenterna som händer i butiker över hela landet, hela tiden, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna och initiativtagare till Tryggare Matbutiker.

Han berättar att reaktionerna från det hundratal personer som sett filmerna i mångt och mycket varit en väckarklocka. De som inte var medvetna om dagens situation i livsmedelshandeln var överraskade och hade ett flertal frågor efteråt medan de som jobbar i butik kände igen sig alltför väl.

Filmerna gav upphov till många intressanta konversationer och nu är det bestämt att de ska bli tillgängliga på Tryggare Matbutikers hemsida i slutet av sommaren.

– För oss är det viktigt att man kan sätta känslor på statistik. Det är väldigt lätt att se i siffror hur många brott som utförs och hur många stölder som begås. Men genom att ta del av de här filmerna så kan du verkligen känna hur obehagligt det är att bli utsatt för de här händelserna hela tiden, säger Pär Bygdeson.

De livsmedelshandlare som medverkade i Almedalen med initiativet “Tryggare matbutiker” var Lars Inge Melin, Samir Cherif, Johannes Ekström, Anna Lindberg, Monica Bloom, Tommy Norborg och Hans Lundgren samt Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

Glöm inte att skicka kärlek: 


Livsmedelshandlare pressar Anders Ygeman i TV-debatt

I går sände SvT Opinion live direkt från Almedalen där  debatten inleddes med att Ica-handlaren Monica Bloom berättade om brotten hon upplevt i sin butik. Därefter ställde hon inrikesminister Anders Ygeman till svars. Se debatten här.

Debatten handlade om polisens rop på hjälp och om det är så att politikerna lyssnar.

Monica Bloom som är handlare på Ica Supermarket Södra station i Stockholm inledde debatten med att svara på frågan ”Gör polisen sitt jobb, tycker du?”:

– Polisen kommer när vi ringer, det gör de men det kan tyvärr dröja flera timmar.

Märkligt med tanke på att det är cirka 300 meter till polisen från hennes butik.

Monica Blom berättade sedan om de inbrott och stölder som butiken utsatts för samt ett mycket obehagligt och farligt rån:

– Vi har även haft väpnat rån, jag har själv stått med pistol mot huvudet. Det är väl i stort sett den enda gången då vi har fått en klass 1 larm. Och då kom polisen snabbt, jättebra men de andra gångerna då får vi sitta och vänta.

Den normala gången, berättar hon, är att hon får en lapp tillbaka från polisen att ärendet är nedlagt. Förståeligt, anser hon i rånfallet då polisen aldrig fick tag i gärningsmannen men:

– Jag har fått alldeles för många lappar tillbaka då det redan funnits bra bevis och då det skulle kunna gå vidare till åklagare och till domstolen. Det kan jag tycka är väldigt beiget, för vi sänder ju en signal till gärningsmannen att det är okej att begå ett brott. Du får inget sraff för det utan det är bara till att fortsätta. Och jag menar att det här kanske leder vidare till grövre, grövre och grövre brott. Det är en alldeles fin inkörsport till kriminaliteten.

Och sen ställer hon frågan till inrikesminister Anders Ygeman:

– Vad kommer du att vidta för åtgärder framöver – det är vi intresserade av.

Anders Ygeman replikerar:

– Jag tror att vi behöver fler poliser men vi måste också få ut mer av polisen. Det är inte okej om det finns spaningsuppslag att man inte går vidare och spanar. Har man inte spaningsuppslag då är det rätt av polisen att lägga ned det. Vi ska fokusera våra polisresurser på de ärenden där vi faktiskt kan få framgång och bura in tjuvarna. Sen tror jag att vi behöver bättre påföljder för vaneförbrytare. Många av de här duger det inte med bötesstraff för de betalar inte sina böter  och därför blir inte böterna särskilt träffsäkra. Då måste vi hitta andra påföljder som är mer träffsäkra för dem.

Därefter fortsatte debatten där bland andra moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé och Göteborgspostens ledarskribent Alice Teodorescu medverkade.

Titta på hela debatten på Svt Play här, cirka 38 minuter in i inslaget.


Livsmedelshandlarna uppmanar till kamp mot brott i matbutikerna

Brotten i samhället ökar liksom otryggheten. Mitt i det offentliga rummet står matbutiken dit vi alla går. Även matbutikerna utsätts för den eskalerande brottsligheten i form av hot, rån och stölder. Livsmedelshandlarna jobbar för att skapa trygga matbutiker igen och uppmanar nu alla att visa sitt stöd för att matbutikerna ska bli en tryggare plats genom att delta i kampanjen "Skicka Kärlek till din matbutik”. Livsmedelshandlarna ger 10 kronor till Brottsofferjouren för varje deltagande i kampanjen.

Brotten i samhället har ökat kraftigt de senaste åren och de ökar fortfarande. Vi läser om att fler särskilt utsatta områden har uppstått. Vi läser om gängskjutningar, bilbränder, stenkastning mot blåljuspersonal och om en kraftig ökning av personrån och sexuella ofredanden och övergrepp på allmänna platser. En majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år, uppger att de är trygga i sitt bostadsområde på kvällen, men 19 procent uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 2015, enligt siffror från BRÅ*.

Butiken mitt i samhället

Mitt i det offentliga rummet står matbutiken. Där har brotten följaktligen också eskalerat kraftigt de senaste åren. År 2013 stals det för 4,6 miljarder i svenska butiker, enligt Svensk Handel. I våras skrevs den siffran upp till 6 miljarder kronor. En ökning med 1,4 miljarder kronor på bara fyra år. Även i butikerna har den upplevda otryggheten ökat. Två av tre butiksanställda, 67 procent, känner sig numera otrygga på jobbet.

Skicka kärlek till din butik

Livsmedelshandlarna vill att såväl personal som kunder ska kunna känna sig trygga i sin matbutik. Därför har de nu skapat en kampanj som syftar till att var och en som vill stötta sin butik därhemma till att bli en tryggare plats kan "Skicka kärlek” till butiken. Detta genom att sätta en digital pin, i form av ett hjärta, på orten där butiken ligger och även namnge butiken. Livsmedelshandlarna bidrar med 10 kronor till Brottsofferjouren för varje digitalt hjärta som sätts på en butik.

Gå in på tryggarematbutiker.nu

Kampanjen Skicka Kärlek till din matbutik lanseras på tryggarematbutiker.nu och fortsätter fram till vecka 28. Livsmedelshandlarna kommer även att förmedla budskapet under Almedalsveckan där organisationen deltar genom att bland annat visa VR-filmer om matbutikernas allt oftare brutala vardag.

– Jag vill poängtera att syftet inte är att ställa de olika butikerna mot varandra, inte heller orterna. Utan det är snarare en möjlighet för alla att visa hur viktig ens butik är för en själv och för sin ort där man bor. Genom kampanjen hoppas vi skapa en större och bredare förståelse för hur viktigt det är för oss alla att stävja brotten i våra matbutiker och skapa tryggare miljöer som alla vill vistas i, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Gå in på tryggarematbutiker.nu/skickakarlekför att delta i kampanjen Skicka kärlektill din matbutik.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz

* BRÅ - Brottsförebyggande Rådet

Så här gör du | Skicka kärlek till din matbutik

• Stöd svenska matbutiker genom att skicka kärlek till din matbutik där du bor.

• Gå in på www.tryggarematbutiker.nu och klicka på fliken ”Skicka kärlek”. Zooma in din favoritbutik på kartan och sätt en pin (i form av ett hjärta) på din utvalda plats.

• För varje digitalt hjärta bidrar Livsmedelshandlarna med 10 kronor till Brottsofferjouren.

• Du kan ”hjärta” (pinna en butik med ett hjärta) fem gånger per IP-adress.


Nya mynten riskerar att inte nå ut i tid

Idag är det två veckor kvar till att de gamla mynten blir ogiltiga. Men fortfarande är det många butiker som inte har tillräckligt av de nya mynten. Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel, är orolig för att många butiker, främst de mindre, ska stå utan nya mynt till den 1 juli.

Snart är det stora sedel- och myntutbytet inne i sin sista fas. Senast den 1 juli ska handeln stå redo att ge ut de nya valörerna men mynten går det trögt för. Svensk Handel är oroade för att de nya mynten inte ska nå ut till butikerna i tid och har manat regeringen, riksbanken och bankerna att kliva fram och ta ansvar.

Svalt gensvar

I ett brev som bland annat skickats till finansmarknadsminister Per Bolund skriver Svensk Handels vd Karin Johansson och betalexpert Bengt Nilervall att små volymer av de nya mynten hittills nått ut till handeln. Hittills utan större gensvar.

Svensk Handel har under hela våren manat butikerna att beställa de nya mynten i god tid. Men nu håller tiden på att rinna ut.

Dyrt att växla in nya mynt

Samtidigt är det många mindre handlare som har begränsade möjligheter att köpa in nya mynt. En förklaring är att kostnaden för såväl hämtning som lämning av mynt i butiken ofta är orimligt hög. Särskilt mindre butiker har svårt att ta kostnaderna för att växla in till nya mynt.

Bankerna vägrar gratis växling

När myntbytet går in i sin intensivaste fas anser Svensk Handel att handelns företag borde kunna växla in sina gamla mynt mot nya kostnadsfritt. Men bankerna förhåller sig negativa till detta då de anser att efterfrågan saknas.

Loomis erbjuder växelpaket på rek

För de butiker som deponerar i servicebox erbjuder nuLoomis ett färdigförpackad paket med mynt och sedlar till ett värde av 2 850 kronor som skickas som ett rekommenderat paket via PostNord till närmaste postombud. Kostnaden för växelpaketet är 160 kronor plus moms.

Här finns Loomis erbjudande.


Matvanor i ny framtidsrapport

I en helt ny framtidsrapport, ”100 år och framåt”, har ledande forskare, experter, matinnovatörer och hållbarhetsexperter från bland annat NASA, Sveriges Lantbruksuniversitet och Oxfords universitet intervjuats om framtiden.

Deras visioner har formulerats till fem framtidsscenarion, där varje scenario visar att vi kommer behöva göra stora förändringar av vår livsstil och matvanor. Kanin, majrova, larvpulver och frystorkade grönsaker är några av de produkter som kommer stå på våra inköpslistor i framtiden enligt rapporten.

ICA har tillsammans med trendanalysföretaget Sprillo låtit intervjua ett trettiotal ledande forskare, entreprenörer och experter om framtiden. Resultatet sammanställs i rapporten ”100 år och framåt” som målar upp fem möjliga framtidscenarion år 2040 och dess konsekvenser för såväl samhället och matproduktionen:

Farm city – Urbanisering har lett till ett ökat behov av självförsörjning och städerna har blivit vår nya jordbruksmark.

Kvantjaget – med hjälp av teknologi mäter vi vårt näringsintag, prestationer och sjukdomar – och skapar på så sätt skräddarsydda hälsoprofiler som styr exakt vad vi äter.

Mångfaldsjordbruk – regenerativa jordbruksmetoder har bidragit till att förhindra den globala uppvärmningen, genom att binda mer kol i marken och gynna den biologiska mångfalden.

Ransonering – ingen lyckades stoppa den globala uppvärmningen, och klimatkatastrofen drabbar Sverige hårt med minskad tillgång till mat som konsekvens.

Rymden och smaken – i framtiden är rymden vårt andra hem och det nya, extrema klimatet har fött fram forskning som hjälper oss att optimera odling på planeten Mars och på jordklotet.

– Mat och matproduktion spelar en avgörande roll i hur vår framtid blir. Till stor del är våra samhällen uppbyggda kring matförsörjning och därför kommer vi behöva göra stora omställningar i hur vi lever och äter. Den här rapporten ser vi som en viktig utgångspunkt för att diskutera vilken framtid vi vill se, säger Per Strömberg, vd för ICA Gruppen.

Varje scenario beskriver vilka råvaror som kommer finnas tillgängliga om scenariot blir verklighet. Baserat på detta har ICA låtit Filip Fastén, kock på restaurang Agrikultur samt två elever från Grythyttans avgångsklass ta fram framtidens vardagsrätter.

– Vi vet inte vad som händer i framtiden, men vi vet att vi kommer behöva anpassa hur och vad vi äter vad som än händer. De fem olika scenarierna är alla tänkbara och innebär olika utmaningar för såväl mig som kock och för livsmedelsbranschen i stort, berättar Filip Fastén, kock vid Agrikultur och Årets Kock 2014.

Framtidens vardagsrätter och vanliga ingredienser år 2040:

Farm City· Vardagsrätt: Kanindolmar med syrad majrova. ”Kåldolmar” på blasten av majrova, fylld med ragu på balkongkanin och blåmussla. · Vanliga ingredienser är källargris, labbkött, insekter, Tilapia-fisk, algolja, rädisa, hasselnötter och potatis.

Kvantjaget · Vardagsrätt: Taco 3.0. Tortilla på rotselleri med salsa-såserna Superfood, Omega 3, Kalcium & Mangan, C-vitamin och antioxidanter bland annat. · Vanliga ingredienser är sardiner, ägg, mikroalgolja, mankai, spenat, rödbeta, rosenblad, skyr av raps och godis.

Mångfaldsjordbruk· Vardagsrätt: ”Ärtsoppa” på favabönor, tång och senap. Serveras med plättar på bovetemjöl och rabarbersylt. · Vanliga ingredienser är libbsticka, bocktörne, maskros, bredpilblad, kirskål, kernza, teff, manet, fläsk och nötkött som smaksättare.

Ransonering · Skogspizza. Mättande vetepizza med ost, skogsvamp, vilda örter och fiskolja. · Vanliga ingredienser är viltkött, gädda, getmjölk, svamp, granskottolja och raps.

Rymden och smaken· Rymdsoppa med frostade grönsaker. Buljong med frystorkade grönsaker, torkade larver och fiskrom. · Vanliga ingredienser i detta scenario är insekter, fiskrom, vete, kinesisk kål, sötpotatis, sojabönor och frystorkad mat.

Källa: Ica


Mobilen oviktig i matbutiken

Det är inte många som använder mobilen i matbutiken. Att bli uppringd upplevs som störande och distraherande eftersom det gör att inköpsrundan tar längre tid. Dessutom används butikskedjornas appar och hemsidor i väldigt lite utsträckning i butik, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Ulrika Holmberg, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, har tillsammans med fyra andra forskare, undersökt hur kunder använder mobilen när de handlar i en livsmedelsbutik.Studien som har pågått under två års tid har finansierats av Handelsrådet. Sammanlagt 400 kunder har studerats genom observationer i butik, intervjuer, dagböcker med mera.

Opraktisk mobil

Tydligen har få mobilen framme i matbutiken eftersom den är opraktisk att hantera tillsammans med en kundkorg eller vagn. Den tar helt enkelt fokus från själva handlandet.Om - och när - mobilen ändå skulle användas är det på vanligt sätt, det vill säga man ringer, sms:ar, svarar på email, letar/laddar ner recept eller rabattkupnger, kollar inköpslistan eller saldot på bankkontot eller så lysnar man på musik eller kollar på sociala medier.

Inköpslista vanligast

Men detta görs inte i särskilt stor utsträckning. Fortfarande är papperslappen vanligast som inköpslista och om mobilen används är det oftast via anteckningsmappen.Andra alternativ är att man får ett sms, fotar en lista eller kylskåpet. Butiksappar används däremot sällan för inköp. Det är också få som tar bilder i matbutiker vilket är desto vanligare i klädbutiker. När mobilen används i matbutiker är det för sällskap eftersom butiksbesöket upplevs som tråkigt.

Störande mobil

Slutsatsen av studien är att mobilen är nedprioriterad i matbutiken och bara används korta stunder. Att bli uppringd upplevs som störande och distraherande eftersom det gör att inköpsrundan tar längre tid.

Vardaglig teknik

Butikskedjornas appar och hemsidor används i väldigt lite utsträckning i butik. Enligt forskaren Ulrika Holmberg behöver kunderna framför allt hjälp med inspiration till vad de ska laga till middag. Tekniken måste komma in i det vardagliga och underlätta, i stället för att störa matinköpen, är hennes slutsats.

Källa: Livsmedel i Fokus