Friskvård i skånska Ica-butiker

Snart öppnar 10 skånska Ica Kvantum handlare en "ny" avdelning för friskvård. Vi ska ta vårt ansvar för en bättre morgondag.

Välfärdssjukdomar ökar och med de följer lidande och ökad belastning på vården.

– Det talas om en metabol pandemi. Vi äter oss sjuka vilket är tragiskt och onödigt. Vi blir vad vi stoppar i oss, säger Jens Bertilzon på Ica Toppen i Höllviken, en av initiativtagarna till Friskvårdsavdelningen.

Det hela började med boken Växtkraft, skriven av Michael Kock som Ica-butikerna är med och sponsrar och säljer. Boken vill uppmärksamma att vi äter för mycket socker och processade produkter, vilket i för stor mängd kan leda till typ 2-diabetes, kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke. Men framförallt inspirerar och informerar boken om frukt och grönt och andra sunda val.

De tio handlare som står bakom projektet kommer därför att döpa om sina respektive frukt- och gröntavdelningar till Friskvårdsavdelningen.

– Vi blir vad vi stoppar i oss. Det är dags att vi handlare på ett positivt sätt, utan pekpinnar, försöker påverka att kalorierna som konsumeras även innehåller viktiga näringsämnen, säger Jens Bertilzon.

Friskvårdsavdelningen är tänkt att löpa som projekt under hela 2019 och förhoppningsvis fortsätta även efter det. Att slåss mot sockerberoende, överätande och näringsfattig mat är en långsiktig kamp, menar Jens Bertilzon.

– Problemet är att socker är så billigt och tillgängligt. Förr, när socker var en kostsam lyxvara och man bara åt bakelser och drack läsk på högtidsdagar, var problemet litet. Men när två liter läsk på kampanj i dag kan kosta tio kronor, då blir det problem.

Med i satsningen är, förutom Ica Kvantum Toppen i Höllviken, även Ica Kvantum-butikerna i Hörby, Klippan, Malmö (Emporia), Sjöbo, Svedala, Södra Sandby, Tomelilla, Vellinge och Ystad.

Text: Marie Hallencreutz

Källa och foto: Ica Maxi Toppen Höllviken


Årets matbluff avgörs snart

Knappt några grönsaker i grönsaksjuicen, palmolja i margarinet och ingen yoghurtkultur i Havregurt. Detta är tre av fem finalister till årets matbluff. Fram till den 21 januari kan man gå in och rösta på Äkta Varas hemsida. Samtidigt backar Axfood om grönsaksjuicen.

Här är alla finalisterna med motiveringar:

Festis Guanabana pineapple

Av namnet att döma skulle man kunna tro att denna fruktdryck var smaksatt med guanabana. Och den innehåller faktisk puré av denna tropiska frukt, men endast 0,003 procent. Alltså tre tiotusendelar eller 15 milligram per flaska. Purén från en enda frukt räcker till 66 000 flaskor. Det är förstås alldeles för lite för att ge drycken någon smak. Den ytterst lilla mängden puréad frukt är bara där för syns skull, för att lura oss att smaken inte bara är fejkad med aromer, när den i själva verket är just fejkad med aromer.

Lätta Original

Det klassiska lättmargarinet Lätta stoltserar med rapsolja och kärnmjölk på flera ställen på förpackningen: "Gjord med svensk rapsolja och smakrik kärnmjölk". Dessutom är den är dekorerad med rapsblommor. Man lyfter också fram att margarinet är tillverkat i Sverige. Först i den finstilta texten på baksidan kan man läsa att den största ingrediensen, utöver vatten, är den betydligt mer långväga och av både miljö- och hälsoskäl ifrågasatta palmoljan.

Oatly Havregurt naturell

Yoghurt har en levande bakteriekultur. För vissa är det ett av skälen till att man äter den. När man gör vanlig yoghurt pastöriseras mjölken innan den syras med mjölksyrabakterier. Det är till och med förbjudet att pastörisera produkten efter syrningen, eftersom bakteriekulturen då förstörs. Havregurt är ett försök att imitera yoghurtens konsistens, smak och användningsområde, vilket förstås namnet anspelar på. Den är dock ultrahögpastöriserad efter syrningen, vilket gör att alla bakterier är döda när den hamnar i frukosttallriken.

Garant Ekologisk kallpressad grönsaksjuice

Namnet "Ekologisk kallpressad grönsaksjuice" lockar nog många hälsomedvetna. På framsidan räknas rödbeta, selleri och fänkål upp och rödbetan avbildas dessutom därunder. Ingenstans på denna spansktillverkade juice antyds att denna juice skulle innehålla något annat än grönsaker. Men i själva verket består den till cirka två tredjedelar av betydligt mindre eftertraktad äppeljuice. Andelen fänkål är dessutom bara 0,08 procent.

Glacéau (Coca Cola) Smartwater

I motsats till vad namnet antyder är detta vatten, som ägs av läskjätten Coca-cola, på intet sätt smartare än annat flaskvatten. Tillverkningen sker bara på ett krångligare sätt. Först "ångdestilleras" vanligt källvatten eller mineralvatten, beroende på fabrik, för att ta bort de naturligt förekommande mineralerna. Sedan tillsätts mineraler istället på konstgjord väg. Processen är näringsmässigt värdelös och med ett pris på 40 kronor litern ofta flera gånger dyrare än odestillerat källvatten eller mineralvatten. Transporterna från fabrikerna i Storbritannien respektive Nederländerna kan inte heller sägas vara särskilt smarta.

Axfood, som ansvarar för Garant-produkten med grönsaksjuice backar efter nomineringen till Årets bluff enligt en artikel från Fri Köpenskap:

”Garant har marknadsfört sin produkt som en kallpressad grönsaksjuice när den i själva verket innehåller två tredjedelar äppeljuice. Inte ens på baksidan får man veta andelen äppeljuice eftersom det inte är lag på att skriva ut det”, säger Björn Bernhardson, medgrundare av Äkta vara och jurymedlem i Årets matbluff.

”Vi tar alla former av kritik på allvar. Speciellt sådan som är befogad. I det här fallet är kritiken det,. Det är helt fel att kalla produkten grönsaksjuice när den innehåller så stor del frukt. Vi behåller produkten men byter namn på förpackningen och kallar den enbart juice i fortsättningen. Den här gången blev det tyvärr fel och vi beklagar det, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood till Fri Köpenskap.

Här kan du rösta på Årets matbluff. Omröstningen pågår fram till den 21 januari. Vinnaren avslöjas i TV4 Nyhetsmorgon onsdag den 23 januari.

Källor: Äkta Vara, Fri Köpenskap


EU-miljoner för kompetenslyft i handeln

Utbildningsprojektet ”Kompetenslyft för handeln” har fått grönt ljus från Svenska ESF-rådet*. Under en treårsperiod kommer små, svenska handelsföretag nu att kunna kompetensutveckla sina medarbetare, utan att betala i annat än tid.

– Handeln utvecklas i snabb takt och det ställer nya kompetenskrav på handelns medarbetare. Därför är satsningen angelägen. Det är välkommet att utbildningsprojektet riktas mot mindre företag som många gånger inte har möjlighet att bära kompetenssatsningar på egen hand, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Handelsanställdas förbund välkomnar också satsningen:
– Tiderna är förbi när vem som helst kunde kliva in och ta vilket jobb som helst i handeln. Hela branschen är beroende av att kompetensutvecklingen förbättras, särskilt behöver det bli bättre för deltidsanställda och på små företag. På sikt gör bättre kompetensutveckling att handeln blir en mer attraktiv bransch och att anställda får chansen att växa i sin anställning, säger Susanna Gideonsson, förbundsordförande, Handelsanställdas förbund.

Utbildningssatsningen ”Kompetenslyft för handeln” har fått finansiering från ESF-rådet på dryga 19 miljoner. Hela projektbudgeten är på totalt 28 miljoner, där en tredjedel handlar om medfinansiering. Den utgörs dels av Handelsrådets förstudier, dels av den tid som företagen själva satsar genom att låta sina anställda gå utbildningen.
– Industrin har traditionellt varit duktiga på att skapa den här typen av projekt och att dra nytta av EU-bidrag. Nu gör vi på handelssidan likadant, säger Mats Johansson, Handelsrådets expert på yrke- och kompetensfrågor, och fortsätter:
– I och med digitaliseringen är såväl partihandeln som detaljhandeln inne i en omvälvande fas. Det är viktigt att uppdatera kompetensen hos de anställda som redan i dag jobbar i handeln.

Under våren och sommaren inleds projektet med en planeringsfas. Då identifieras utbildningsbehoven och de företag som kan medverka rekryteras.
Själva genomförandet påbörjas i september i år och pågår sedan fram till och med februari 2022. Nu höst rullas en lämplig kombination av åtta- till tio utbildningsmoduler kring viktiga kompetenser i ett digitalt landskap, ut över landet.
– Det handlar om fri fortbildning, men vi ser med ödmjukhet på arbetet med att fylla platserna. Många mindre handelsföretag är pressade och upplever det som en utmaning att avvara medarbetare som går på utbildning, säger Mats Johansson.
Den aktuella utbildningsinsatsen riktar sig speciellt till mindre företag (upp till och med 49 anställda) och till såväl arbetare som tjänstemän.
– Men förhoppningen är att utbildningsinnehållet kommer att användas av hela branschen, även efter det att projektet avslutats, säger Mats Johansson.

Källa: Handelsrådet

Foto: Jessica Gow/TT

* ESF – Europeiska Socialfonden 

Fakta | ESF
ESF är ett sätt att stödja sysselsättningen i EU:s medlemsstater.
Bidragsmottagare för ESF-projekt kan vara allt från enskilda arbetstagare till grupper av personer, industrier, fackföreningar, offentliga förvaltningar och enskilda företag. Det kan handla rikstäckande projekt som främjar yrkesutbildning bland hela befolkningen eller små projekt som drivs av lokala välgörenhetsorganisationer.
Totalt satsas tio miljarder euro per år på detta.

Handelsrådet – fakta
Handelsrådets förenar parterna inom handeln för att öka kunskapen om handelns betydelse i samhället, stärka handelns konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens medarbetare.
Handelsrådets verksamhet fokuserar på fem verksamhetsområden:
• Arbetsmiljö och säkerhet
• Forskning och utveckling
• Internationellt
• Omställning
• Yrke och kompetens
Handelsrådet är ett samarbete mellan arbetsgivarorganisationerna KFO och Svensk Handel och arbetstagarorganisationerna Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund och Unionen.

Källa: Handelsrådet


Bättre avfallsavtal med digital plattform som matchar utbud och efterfrågan

Anna Lindberg fick tillbaka 36 000 kronor för att hon betalt för tre avfallskärl istället för två i sin Ica Supermarket-butik i Järna. Nu väntar hon på hur Svensk Avfallsrådgivning ska gå vidare och matcha hennes butik med en leverantör som ger henne det bästa utfallet.

Det är nu drygt fyra år sedan Livsmedelshandlarna startade sitt samarbete med Svensk Avfallsrådgivning för att bistå medlemmarna med en så bra avfallslösning som möjligt. Många handlare skrev på nya avtal under de första två, tre åren och de fick igenom stora vinster på avfallet, inte minst genom att kostnader vändes till intäkter på vissa avfallstyper såsom wellpapp.

Men det skedde till största del i områdena kring de större städerna berättar Peter Johansson, vd på Svensk Avfallsrådgivning.

En tredjedel hamnade utanför

– Vi upptäckte att cirka en tredjedel av Livsmedelshandlarnas medlemmar hamnade helt utanför förmånerna i detta avtal i stort sett beroende på att de befann sig på landsbygden dit entreprenörerna inte ville prioriterade dem med ett besök. Detta i sin tur berodde förmodligen på att lönsamheten för avfallsentreprenörerna inte var tillräcklig, säger han.

Från en till tre leverantörer

För att hänga med i turerna kring avfallsavtalet som erbjudits Livsmedelshandlarnas medlemmar måste vi backa bandet till början då allt var nytt, år 2014.

– Från början tänkte vi att vi skulle ha en enda stor leverantör som skulle serva alla livsmedelshandlare över hela Sverige. Vi insåg snart att det inte skulle fungera eftersom alla de stora inte var intresserade som exempelvis Ragnsells och Suez. Så marknaden i Sverige delades upp på HA Recycling (nuvarande Veolia) för Storstockholm, IL recycling (numera uppköpta av Stena recycling) för södra Norrland och södra Mälardalen och Stena Recycling för resten av landet.

Inte lönsamt med landsbygden

Problemet var att de stora bolagen inte hade samma intresse av att hämta avfall i områden som låg så pass långt ute på landsbygden att det inte skulle bli lönsamt. Samtidigt var en hel del lokala entreprenörer helt förbisedda i denna modell.

– Så då bestämde vi vid årsskiftet 2016/2017 att vi skulle vända på kultingen och låta entreprenörerna komma till oss istället och berätta i vilka geografiska områden de ville verka i. Och för att kunna möta utbud från entreprenörerna med efterfrågan från livsmedelshandlarna skapade vi en digital plattform, säger Peter Johansson.

Digital plattform som mötesplats

I plattformen för avfallshantering avseende livsmedelsbutiker startade under 2018 såväl små som stora avfallsentreprenörer, att registrera vad de kunde bistå med och i vilka områden.

– Och det som är bra i detta är att för varje ny entreprenör som registrerar sig blir det fler och fler uppdrag som gör att de växer och konkurrensen hårdnar. Det gör att även de stora entreprenörerna kan tänka sig att verka i geografiskt avlägsna områden de inte tidigare varit så intresserade förut. Det viktiga är att det har blivit en win-win för både handlare och entreprenör, säger Peter Johansson.

Små kan vara stora lokalt

Han är noga med att påpeka att i flera områden är det just de mindre lokala entreprenörerna som är de stora lokalt.

– Vi tänkte nog lite för offensivt från början men nu när vi har sett hur många mindre entreprenörer är jättestora inom vissa orter så ska de ju absolut vara med och konkurrera om avtalen. Det blir bra både för dem och för kunderna, det vill säga handlarna.

Entreprenörer över hela riket idag

Så med detta sagt har alltså Livsmedelshandlarnas avfallsavtal förändrats genom åren sedan 2014 till att utvecklas till en fullt konkurrensutsatt marknad.

– Det finns nu aktörer över hela riket och vår prioritet är att fånga upp den tredjedel som hamnade utanför i början. Därefter går vi vidare med övriga medlemmar och när alla har fått ta del av våra erbjudanden så vänder vi oss till handlare som inte är medlemmar.

Men alla kanske inte är intresserade utan anser att de har bra avtal?

– Ja visst är det så. Men är det inte då bra att få ett kvitto på att man har ett väldigt bra avfallsavtal från ett expertföretag? Och även om man har ett bra avtal kan det kännas skönt att få lämna över just den här biten i någon annans händer. Det kostar ju inte handlaren någonting utan är en medlemsförmån.

Vad menar du med ”lämna över i någon annans händer”?

– Jo, säg att en butiks avfallsavtal är bra som det är idag men avtal går alltid ut så hur ser det ut om tre år? Vad kan handlaren behöva tänka på då? Konkurrensen och marknaden förändras ständigt och det har vi koll på liksom dem som är anslutna via vår digitala plattform – handlare som entreprenör.

Kvalitetsaspekt

– Sedan har vi kvalitetsaspekten som är viktig att tänka på. Man kan lita på alla avfallsentreprenörerna i projektet, eftersom de kommer att följa Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”. Det innebär att du kan räkna med att oavsett om det är en känd eller okänd entreprenör, stor eller liten, så har den genom sitt medlemskap i branschorganisationen Återvinningsindustrierna förbundit sig att uppträda hederligt enligt en rad kriterier.

Så man riskerar inte att bli blåst genom att byta från en entreprenör man haft i alla år till en ny man aldrig hört talas om?

– Nej, det vågar jag faktiskt säga att så är det inte. Vi är väldigt noga med detta. Det handlar om att skapa förtroende på lång sikt och där har vi stor nytta av Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”.

Vad ska en handlare tänka på som funderar över sitt avfallsavtal?

– Vill man kan man göra som Anna Lindberg, det vill säga skicka in allt material exempelvis avtal de redan har, avfallsrelaterade fakturor, och ta bilder på hur deras avfallshantering ser ut nu med allt från kärl till komprimatorer och liknande. Antingen lägger man upp det själv i vår portal eller så mejlar man in det så gör vi det, säger han.

Anna Lindberg på Ica Supermarket Järna säger så här:

– Det var inte svårt alls. Jag tog kort med mobilen på soprummet och allt annat. Sedan scannade jag avtalet och de senaste fakturorna och bifogade allt i portalen på Svensk Avfallsrådgivning.

Nästan på en gång återkom de och frågade om jag hade två eller tre kärl. Två, svarade jag. Det visade sig enligt avtalet att jag betalt för tre kärl i flera år så de ordnade med att jag fick 36 000 kronor betalt retroaktivt för den tiden, säger hon.

Nu fortsätter man på Svensk Avfallsrådgivning att matcha Anna Lindbergs behov av avfallshantering med de entreprenörer som finns i närheten.

– Vi har Telje Energi som entreprenör i dagsläget men tydligen finns det fler aktörer därute som konkurrerar med dem. Vi får se vad det leder till. Hoppas på det bästa, säger hon.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat


Sju tips för att fånga turisten

Turisternas betydelse för handeln ökar. För att kunna fånga turisterna behöver handlare tänka till och anpassa verksamheten även till den här kundgruppen. Gamla förhållningssätt och strategier behöver omprövas i takt med att shopping-och resmönster samt samhället förändras.

Konkurrensen ökar och nya erbjudanden behöver skapas vilket kan leda till nya strategiska samarbeten.

Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om. Svensk Handels medlemmar ser hur handelns del av den växande besöksnäringen ökar. Förra året ökade shoppingturismen med hela 10 miljarder till en omsättning på 95 miljarder. Turisternas konsumtion utgör 12 procent av den totala detaljhandeln. Framförallt är det de utländska besökarna som handlar för stora summor när de besöker Sverige.

Svensk Handel uppmuntrar till att möta den här växande kundgruppen och har sju tips till handlare som vill locka shoppingturisterna.

Sju tips för att fånga shoppingturisterna:

  • Informera och utbilda personalen om vikten av denna växande kundgrupp så att alla som möter kund ser möjligheterna och vågar ta kontakt och sälja till människor som pratar andra språk.
  • Engagera er lokalt. Kontakta den lokala turistorganisationen och samverka med andra.
  • Lär er mer om vilka turister som besöker den stad, ort eller plats där ni är verksamma, vad de gör och när på året de kommer.
  • Skylta på fler språk under högsäsong eller evenemang så att turisterna känner sig välkomna och går in i butikerna.
  • Lyft under turistsäsongen fram de produkter som ni vet är efterfrågade av denna kundgrupp.
  • Skylta med lokala produkter i fönster och butik.
  • Tipsa vid kassan om de viktigaste sevärdheterna i trakten.

Källa: Svensk Handel


Brott mot livsmedelslagen kan ge fängelse

Straffen för brott mot livsmedelslagen har inte varit hårda nog, enligt Livsmedelsverket. Men från och med den 1 januari skärps lagstiftningen och fängelsestraff på upp till två år återinförs. Samtidigt blir det också möjligt att använda sanktionsavgifter mot företag som inte sköter sig.

Skärpningen genomförs för att ge säkrare livsmedel för konsumenten och för att skapa en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen.

– Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och alla seriösa livsmedelsföretag. I dag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket.

Även Svensk Dagligvaruhandel välkomnar den skärpta lagstiftningen.

– Vi har varit med som remissinstans och välkomnat det. För de som inte är ärliga i branschen är det bättre med skärpta straff. Straffskalan är ett sätt, säger kommunikationschefen Anna Jönsson.

Svensk Dagligvaruhandel skulle också vilja se mer resurser för att kunna hitta dem som fuskar och genomför bedrägerier.

– Kommunerna har inte tillräckligt med resurser. Vi har sagt, skapa i stället en central organisation på Livsmedelsverket som jobbar med de här frågorna, säger Anna Jönsson.

I och med att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller att prioritera den här typen av brottsutredningar högre.

– Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten, säger Jan Sjögren.

För mindre allvarliga överträdelser införs sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter kan exempelvis tas ut om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.

Källa: Fri Köpenskap

Foto: Pixabay


Se upp för nya typer av bedrägerier och penningtvätt

Under och efter stora helger som jul- och nyår liksom reorna därefter gäller det att vara extra vaksam för olika typer av bedrägerier. Livsviktigt sammanfattar här de vanligaste typerna av bedrägerier i handeln samt relativt nya typer av penningtvätt att se upp med.

Bedrägerier i olika former ökar kraftigt. De sker på alla ställen där det finns värden som gärningspersoner vill komma över. Till exempel i butik, i telefon och över internet. I den här artikeln tittar vi närmare på bedrägerier som sker i butiken där man behöver vara vaksam såväl i kassan som i förbutiken där paketutlämning sker.

Mörkertal vid penningtvätt

Problemen med penningtvätt har ökat de senaste åren men mörkertalet är stort och man vet inte riktigt hur utbrett det är.

Unga personer som uppmanas av kriminella att ta emot en stor summa pengar för att därefter betala summan till ett annat konto mot en tusenlapp för besväret vet inte alltid om att de deltar i ett bedrägeri kallat penningtvätt. Ofta sker detta via Swish och transaktionerna sker snabbt.

Tipsa vid misstanke

Detta är dock ingenting som butikerna kan göra något åt när unga personer med ovanligt mycket kommer in för att handla. Men finns det en kommunpolis, ett samråd bland butiker i en galleria med en säkerhetsansvarig kan det vara på sin plats att tipsa om dessa penningstinna ungdomar.

Se upp för återköp utan kort

Allt vanligare – enligt tips från flera handlare i landet – är en annan tp av penningtvätt där en kund ombeds av en person utanför butiken att köpa en eller flera varor som gåva.

När personen fått sin gåva inklusive kvitto går denne in i butiken för att göra ett återköp.

Här gäller det att vara vaksam. Kunden kan göra rätt i att betala varan med kort för då ska butiken återbetala varan till kortet. Om kunden köper varan kontant är butiken skyldig att betala tillbaka varan till personen som fått gåvan.

Neka återköp till okänd kund

– Detta förfarande är inte så omfattande vad vi märkt men det förekommer och det faller under penningtvättsdirektivet.

Som handlare och butiksanställd gäller det att agera korrekt i kassan efter de riktlinjer Visa och Mastercard utfäst – att återköp ska ske till det kort man köpt varan genom.

Samtidigt finns en praxis bland butikerna att om man känner kunden väl, kan göra ett undantag om ingen misstanke för penningtvätt eller annan form av bedrägeri förekommer, säger Bengt Nilervall, Betalansvarig på Svensk Handel.

Praxis vid återköp och färskvarugaranti

Livsviktigt frågade ansvariga hos de stora kedjorna hur deras praxis ser ut och vi frågade också vilka regler de har för färsvarugarantin. Det senare med tanke på nyheten för en månad sedan om en person som stal en köttvara för att sedan försöka reklamera varan med att den var otjänlig för att få ut pengar för den.

Problem när återköp sker mellan kort

– Enligt betalkortsleverantörernas krav ska en vara återbetalas till det kort som den är köpt med. Vi följer återköpen noggrant och vid särskilda fall kan ett återköp göras till ett annat betalkort med kortleverantörernas tillåtelse, dock aldrig till kontanter, säger Robert Badics säkerhetschef CSO på Bergendahls Food.

Tre kriterier för färskvarugaranti

Katharina Eng som är drift- och projektkoordinator på City Gross säger att tre kriterier ska vara uppfyllda för att färskvarugarantin ska gälla:

– Vi vill ha själva varan, etiketten på varan ska vara kvar och läsbar och dessutom vill vi ha kvittot. Sedan får en avdelningsansvarig eller en jouransvarig bedöma om varan är dålig nog för att omfattas av färskvarugarantin. Om det är så ges dubbla pengarna tillbaka, säger hon.

Liknande förfarande hos Ica

– Enligt regelverket ska returer återbetalas till samma kort som köpet gjordes med. Varje Ica-butik drivs och ägs av sin egen handlare och de ansvarar också gentemot sin kortinlösande bank att regelverket följs, säger Emelie Ericson, pressansvarig på Icagruppen.

– Färskvarugarantin innebär att kunden får dubbla beloppet tillbaka om kunden inte skulle vara nöjd över kvaliteten på en inköpt färskvara. Kundlöftet är en överenskommelse mellan alla Ica Kvantum- och Maxi-butiker. Ersättningen betalas tillbaka genom ett tillgodokvitto som sedan kan lösas in mot kontanter alternativt använda det vid betalning av nya varor. Det finns även Ica-butiker inom Ica Supermarket och ICA Ica som erbjuder sina kunder en färskvarugaranti, säger hon.

Ny vara eller pengarna tillbaka

– Återköp sker främst vid reklamationer, när kunden av någon anledning är missnöjd. Då ersätts kunden vanligen med en ny vara alternativt pengarna tillbaka. Vi har ingen generell regel kring detta utan det avgörs från fall till fall i våra butiker, säger Elin Jarl pressansvarig på Hemköp.

Även om personen inte kan uppvisa det kort (visa/mastercard) som varan köptes för av kunden så beviljas återköpet på Hemköp.

Vad händer om varan köps via Swish respektive kontant?

– Vi tar inte emot Swish i våra butiker. Reklameras en vara som betalats kontant får kunden pengarna tillbaka alternativt en ny vara.

Vad händer om varan reklameras enligt färskvarugarantin?

– Hemköp har ingen färskvarugaranti i dagsläget men vi tittar på en sådan lösning.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Claes Hallencreutz

Fakta | Bedrägerier i butik

Kontokortsbedrägerier

Kortanvändningen ökar och med det även bedrägerierna. Chipkort med PIN-kod är det säkraste betalsättet för butiken. Vid signaturköp är riskerna högre och allt ansvar för att säkerställa att köpet är korrekt ligger på butiken. Var uppmärksam på falska kontokort och ID-handlingar, äkta kontokort har UV-stämpel och hologram.

Handla på kredit

Nystartade företag vill ofta handla catering, datorer, kontorsmateriel med mera mot faktura. Tyvärr förekommer bedrägerier ganska ofta, många gånger existerar inte företaget över huvud taget. Gör en noggrann bakgrundskontroll på nystartade företag. Om ni känner er osäkra, gör inte större affärer än vad ni klarar att förlora.

Växlingsbedrägerier

Att vilja växla kontanter i butik är ett vanligt bedrägerisätt. Fingerfärdiga bedragare önskar växla några större sedlar och när allt är över står butiken där med betydligt mindre pengar i kassan än innan. En vanlig åtgärd är att helt enkelt neka växling i butiken. Då butiken dessutom måste betala för sin växel är det inte ett konstigt beslut.

Pantkvitton

Kopierade pantkvitton förekommer i handeln då och då. Var uppmärksamma på onormalt stora summor eller många kvitton på samma person. Håll ordning på pantkvittorullarna så att inte obehöriga kommer åt dem. Mer ambitiösa försök förekommer också, exempelvis genom att byta ut streckkoden på 1-kronors pantflaskor mot 2-kronors streckkoder.

Källa: Svensk Handel

 


Axfood halverar matsvinnet till 2025

Axfood har ändrat sitt hållbarhetsprogram där ett av målen är att matsvinnet från Hemköp, Willys, Axfood Snabbgross och Dagab ska halveras senast 2025. Samtidigt ställs krav på ansvariga politiker om ett samlat nationellt grepp kring matsvinnet.

Matsvinn är ett enormt problem, både nationellt och globalt. Bara i svenska hushåll uppgår matsvinnet, enligt Naturvårdsverket, till 97 kilo per person och år, vilket är påfrestande både för klimat och plånböcker.

Inte minst under jul och nyår, en av årets stora mathelger, kastas stora mängder mat i onödan. Var fjärde svensk tvingades slänga mat efter förra årets jul, visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Willys. Den främsta anledningen var att maten blev för gammal och närstan var fjärde hade tröttnat på julmaten.

För att minska matsvinnet har Axfood bland annat infört nya system för att optimera inköp och leveranser tagits fram och produkter försetts med nya förpackningar för att förlänga hållbarheten. Dessutom skänker butikskedjorna mat till välgörenhet.

Axfood har också satt ett mål att halvera matsvinnet till år 2025. Målet kommer att följas genom att matsvinnet redovisas i Axfoods kommande års-och hållbarhetsredovisningar.

Men det räcker inte. Mer behövs, inte minst från politiskt håll.

 Sverige har ännu inte formellt beslutat om ett mål för minskning av matsvinn. Detta trots att FN redan för tre år sedan antog ett halveringsmål av matsvinnet till 2030. Förutom ett nationellt matsvinnsmål som fördelas mellan livsmedelskedjans sektorer, behövs både mätmetod och basår fastställas samt beslut om hur uppföljning ska ske och vilken myndighet som ska ansvara för att driva det fortsatta arbetet i kampen mot matsvinnet, säger Åsa Domeij, hållbarhetchef på Axfood.

Källa: Axfood


Så får begreppet "rea" användas

Jullhandel och mellandagsrea. I rea-tider är det viktigt att handlare känner till hur begreppen om realisation får användas och hur marknadsföringen får gå till. Sofia Stigmar på Svensk Handel guidar.

Begreppen, rea, realisation eller uttryck med motsvarande innebörd, så som extrapris eller fyndpris, regleras i marknadsföringslagen. Av lagen framgår det att ett företag får använda uttrycken i sin marknadsföring förutsatt att:

  • Försäljningen avser produkter som ingår i det ordinarie sortimentet,
  • Försäljningen sker under en begränsad tid, och
  • Priserna är väsentligt lägre än företagets ordinarie priser.

Vad menas med en vara från ordinarie sortiment?

För att tillåtas använda begreppen realisation eller motsvarande krävs att varan ingår i det ordinarie sortimentet. Detta betyder med andra ord att handlaren inte kan ta in tillfälliga partier av en vara och sedan sälja det med ett nedsatt pris. Det är således inte tillåtet att inför reaperioderna köpa in varor som normalt sätt inte finns i sortimentet för att dra nytta av konsumenternas köpvilja. Varorna ska helt enkelt gå att köpa även vid andra perioder är vid rea-aktiviteterna.

Hur avgörs vad som är en begränsad tid?

Enligt marknadsdomstolen får en rea pågå i högst ett par veckor. Om rea-aktiviteter pågår i mer än 2 månader per år ska det i regel anses som vilseledande. I marknadsdomstolens avgöranden har det inte tydligt fastslagits om två månader gäller en och samma varugrupp eller om det finns utrymme att argumentera för att längre tid är acceptabel om det handlar om två tydligt skilda varugrupper. Sammanhängande rea-aktiviteter på två månader anses dock vara acceptabelt enligt lagstiftningen. Således är det upp till företaget att själva fördela sina rea-aktiviteter under året. Det är också företagen som ska bevisa att rea-aktiviteterna är tidsmässigt begränsade.

Vilka krav ställs på prissättningen?

Pris är mycket viktigt i samband med marknadsföring och i anknytning till rea-aktiviteter. Eftersom uttryck som realisation skapar förväntningar hos konsumenten krävs det att priset inte är det samma som ordinarie pris. Lagstiftaren har ställt upp kravet, för att begreppen realisation eller motsvarande ska få användas, att det krävs att priset är väsentligt lägre än ordinarie pris.

Ordinarie pris

För att kunna avgöra vad som är väsentligt lägre pris måste man utgå ifrån vad som är ordinarie pris. Ett ordinarie pris är det pris företaget normalt säljer produkten för. Det krävs att priset har tillämpats under något så när lång tid och det kan aldrig vara fiktivt. Priset bör ha tillämpats under en sammanhängande period på minst fyra veckor för att en jämförelse ska kunna göras med rea-priset. De fyra veckor ska vara i direkt anslutning till den marknadsförda rea-perioden. Det är med andra ord inte möjligt att höja priset precis innan en rea-aktivitet för att sen sänka priset till ordinarie pris.

Kundkvällar undantas

Kundkvällar eller liknande undantas från huvudregeln. Om ett företag exempelvis har en mycket kort tillfällig prisnedsättning är detta förenligt med lagstiftningen. Ett annat undantag som också är möjligt är om ett företag har köpt varor av ett begränsat parti till ett särskilt lågt pris. Då har företaget rätt att tillfälligt sälja dessa till ett annat pris.

Det går inte att ange en exakt siffra eller procentsats vad som innebär att priset är väsentligt lägre. Domstolen har avsiktligt undvikt att fastslå några exakt riktlinjer, utan menar att varje bedömning måste göras i varje enskilt fall. Bedömningarna görs utifrån bransch och varuslag.

Finns det något annat som är viktigt att tänka på?

Det kan tyckas självklart, men det är absolut förbjudet att realisera en vara eller erbjudande som inte finns. Det är inte heller tillåtet att medvetet ha färre varor med nedsatt pris än vad som efterfrågas. Huvudregeln är att rea-aktiviteterna får pågå så länge det finns tillgängliga varor som har ett nedsatt pris. Om en viss vara tar slut har handlaren dock rätt att erbjuda en likvärdig vara till samma pris.

Kolla tiden

Som handlare är det även viktigt att tänka på hur rea-aktiviteter avlöser varandra. Marknadsdomstolen har nyligen fastslagit att uttryck som varierats och pågått i 10 månader så som ”upp till 70% rabatt…”, ”gäller till…” och ”snart stänger vår julhandel” inte kan anses vara en kommunikation som är begränsad i tid. Det är därför viktigt att dessa typer av uttryck inte används i nära anslutning till en faktiskt rea-aktivitet.

Om det inte anges tydligt anses exempelvis ett överkorsat pris, ett pris i en avvikande färg eller ett pris inom parentes vara det ordinarie priset. För att uttrycken cirkapris och rekommenderat pris ska kunna användas som marknadsföring krävs det dels att priset har rekommenderats i ett tidigare säljsled dels att priset faktiskt har tillämpats i en viss utsträckning på marknaden. Det är mot bakgrund av detta viktigt att ha kännedom om prissättningen på marknaden så att jämförelsepriset faktiskt stämmer överens med verkligheten.

Vad blir konsekvenserna vid regelöverträdelse?

Om de marknadsrättsliga reglerna bryts är marknadsföringen vilseledande och otillbörlig. Konsumentverket kan förbjuda ett företag som bryter mot reglerna att fortsatt använda marknadsföringen. Förbudet kombineras oftast med vite.

Av: Sofia Stigmar, jurist Svensk Handel


Ny praxis: Vellinge får införa tiggeriförbud

Ny praxis: Vellinge får införa tiggeriförbud

I måndags gavs Vellinge beskedet att kommunen får införa ett lokalt förbud mot tiggeri. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast, och öppnar därmed för andra kommuner att göra likadant.

– Att Vellinge kommun nu fått rätt är positivt. Dock kommer det att vara en långsam process om kommun efter kommun ska ta beslut. Handlare jag pratat med skulle uppskatta ett nationellt förbud av tiggeri inom tio meter från butiksentréer och bankomater. Vi vill även sprida en inbjudan till alla politiker att de är välkomna att göra studiebesök i en butik för att lära sig mer om frågan, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Välkommet förbud

Svensk Handel är inne på precis samma linje som Livsmedelshandlarna.

– Det är lite överraskande besked då ingen av de tidigare instanserna resonerat så här. Men det är ett välkommet beslut. Samtidigt som vi är positiva till tiggeriförbudet vill vi hellre se ett nationellt förbud än att detta ska behöva skötas av landets 290 kommuner, en efter en, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel till Livsviktigt.

Byter butik

Landets livsmedelshandlare är enligt Svensk Handel starkt kritiska till tiggeri eftersom det påverkar deras verksamheter. Vissa kunder väljer andra butiker när det sitter tiggare utanför.

– Motståndet mot tiggeri är massivt bland handlarna, i synnerhet hos livsmedelshandlarna som är de mest utsatta, säger Mats Hedenström.

Detta eftersom många – särskilt äldre – inte vill möta tiggarna när de handlar. Numera vet vi också att tiggeriet till större delen är organiserat och att många tiggare far illa och utnyttjas av ligor som profiterar på dem. Flera rättegångar har påvisat detta och gör så fortfarande.

Missbruk av fri rörlighet

– Den fria rörligheten i EU har missbrukats och samhället har hittills misslyckats med att förbättra tillvaron för de som tigger. Fråns Svensk Handels sida ser vi hellre att man bidrar till de hjälporganisationer som finns på plats i Bulgarien och i Rumänien där tiggarna kommer ifrån, säger Mats Hedenström.

Ställa krav på EU

En sådan organisation är exempelvis Erikshjälpen som Livsviktigt skrivit om tidigare, bland annat under våren 2015.

– Vi kan jobba med välgörenhetsarbete men vi behöver också ställa krav på andra EU-länder att ta hand om sin egen befolkning, säger han.

EU har redan, sedan flera år tillbaka, erbjudit dessa länder hjälp som de dessvärre avböjt, då frågan är mycket infekterad i Bulgarien och framförallt i Rumänien.

Detta är en politisk fråga i respektive land där romer anses ha mycket låg status och där ingen politiker vill stå upp för denna folkgrupp eftersom de då riskerar att tappa andra väljare. Detta såväl lokalt som på riksplanet. (Se Livsviktigts tidigare artiklar i detta ämne http://www.mynewsdesk.com/se/livsmedelshandlarna/pressreleases/saa-hjaelps-romerna-ur-fattigdomen-i-rumaenien-1129841)

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Handel, Livsmedelshandlarna