Pärs minuter vecka 20

Om: Vad politiken kan göra för handeln

Näringsminister Ibrahim Baylan fick på Svensk Handels stämma frågan om vad politiken kan göra för handeln. Livsmedelshandlarna har svaret.

Ta del av fler av Pärs reflektioner och förtydliganden om aktuella ämnen för oss i branschen här.


Så ska Bro bli en bättre plats för vanligt folk

Ica Supermarket i Bro utanför Stockholm har länge haft problem med snattare från de omkringliggande skolorna och i fjol drabbades butiken dels av en smash–and-grab, dels av ett väpnat rånförsök. Nu berättar handlarparet Örjan och Therese Josefsson hur de gjort – och planerar att göra - för att göra butiken och området runtikring till en säkrare och attraktiv plats att vara på för vanligt folk.

 

Örjan och Therese Josefsson har erfarenhet från Ica-butiker i Skärholmen och på Sergels torg i Stockholm och är ganska vana vid att hantera stökigheter i och runt sin butik. När de tog över Ica Supermarket i Bro centrum, i oktober 2017, fick de tyvärr återigen uppleva problem.

– Det var stökigt med ungdomsgäng, framförallt från skolan, och vi hade många snatterier av skolungdomar som kom in i butiken under rasterna, säger Therese Josefsson.

Ökade säkerheten i butiken

Så handlarparet bestämde sig för att dels öka säkerheten i butiken i form av larm och ändrade passersystem liksom att anlita ett väktarbolag, dels att inleda ett samarbete med de intilliggande skolorna för att få bukt med snatterierna. Men redan i februari året efter, 2018, utsattes butiken för grövre brottslighet.

Två allvarliga incidenter i fjol

– Vi hade en smash-and-grab där de körde en bil rakt in i butiken och sedan hade vi ett väpnat rånförsök i augusti i fjol, säger Örjan Josefsson.

Ica-butiken ligger i Bro centrum och är förbunden med resten av torget via bland annat en gångbro ovanför butiken. De tre rånarna hade bestämt sig för att ta sig in genom ett takfönster som är tillgängligt från gångbron.

– De sköt med hagelbössa genom fönstret och en av dem firade sig ned från fönstret med ett rep, men Therese och en i personalen reagerade snabbt, säger han.

Låste in sig i kassaräkningsrummet

– Jag tog kassan och vi sprang in i kassaräkningsrummet där vi låste in oss. Det här var vid stängningsdags så rånaren kunde varken komma in till oss eller ut ur butiken eftersom den var låst, berättar Therese Josefsson.

Lätt byte för polisen

De andra två flydde från gångbron medan polisen fick tag på den inlåsta gärningsmannen som idag sitter i fängelse. Han vägrade att uppge de andra gärningsmännens identitet och de går än idag fria.

– Det finns alltså även grövre och äldre kriminella gäng här i Bro och detta handlade om en knarkskuld som jag förstått det. Rånaren, som kom från Gävle, var skyldig hundratusentals kronor och behövde tydligen skaffa pengar för att bli kvitt sin skuld. Så blev det inte, säger Örjan Josefsson.

Utökade öppettiden på kvällen

Efter dessa två incidenter tänkte handlarparet att de ville återta Bro centrum och göra såväl butiken som hela torget till en trygg och attraktiv plats för alla. De började med att förlänga öppettiden från 21.00 på kvällen till 22.00.

– Vi ville få hit vanligt folk även sent på kvällen och tänkte att då har inte buset här att göra, säger Örjan Josefsson.

Blev det så?

– Vi har fått väldigt positiv respons från våra kunder och vi har nu helt andra kunder på kvällstiden i butiken än vad vi hade för ett halvår sedan. Så vi är en bra bit på väg och ska snart börja med en ny satsning för att få Bro centrum till en plats där man vill vara, säger han.

Buset får flytta på sig

Om två veckor kommer därför handlarparet att tillsammans med kommunen och fastighetsägarna starta ett samverkansprojket, en BID (Business Improvement District) i form av en ekonomisk förening i syfte att höja statusen på torget och förbättra miljön och trivseln.

– Med denna ekonomiska förening kan vi få in pengar för att anställa en”BID-manager” som får driva projektet att göra Bro centrum till en mer attraktiv plats. Tanken är att vi genom åtgärder som gör att vanligt folk vill vara i centrum - som exempelvis en allmän uppsnyggning av torget, fina bänkar och blommor - så kommer gängen att konkurreras ut. Platsen kommer att bli attraktiv senare för vanligt folk medan de kriminella får flytta på sig, säger Örjan Josefsson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat


Global analys: Indien följer i Kinas spår och nobbar västvärldens avfall

Årsskiftet 2017/2018 införde Kina ett importstopp på olika avfallsfraktioner från länder i väst. Landet ville inte längre hantera förorenat återvinningsavfall – oavsett om det är plast, wellpapp eller andra material – endast helt rena material ville man ta emot. Följden av detta beslut var att priset för återvinningsbart avfall sänktes drastiskt globalt och blickarna riktades bland annat mot Indien för att bli av med delar av västvärldens avfall. Men nu börjar även Indien dra öronen åt sig.

Kineserna, som kallar västvärldens återvinningsbara avfall för “Utländskt skräp”, valde att inte befatta sig med detta för lite drygt ett och ett halvt år sedan. Sedan dess gäller ett importförbud mot 24 sorters plast-, metall-, pappers- och textilavfall och eftersom Kina varit en sådan stor importör av utländskt avfall blev effekterna drastiska.

Ingen tid att hitta lösningar

– Kina gav redan för 24 månader sedan tydliga tecken på att försöka upprätta ett högre förtroende och en högre svansföring avseende landets miljöansvar i allmänhet och för återvinningsbranschen, i synnerhet. Sedan kom stoppet men tiden från varningssignalerna till importstoppet var för kort för de exporterande länderna att kunna hitta andra länder att skicka sitt avfall till, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Bra för folkhälsan i Kina

Marknaden för framförallt wellpapp och mjukplast (LDPE) har under de senaste 18 månaderna drabbats av en kraftig nedgång i återvinningsledet.

– I grund och botten är Kinas ställningstagande positivt. Människor som arbetar inom återvinningsbranschen har haft tuffa förhållanden och ofta bedrövliga arbetsmiljöer, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Överdrivet drastiskt beslut

Däremot var delvis landets drastiska beslut i fråga om import av återvinningsbara fraktioner, klart överdrivna.

– Man skar i princip av hela importen över en natt. De små flödena som fortfarande kunde accepteras var endast av premiumkvalitet.

Detta har fått till följd att den europeiska och amerikanska marknaden för framförallt wellpapp (klass OCC 1.04) och för mjukplast (klass LDPE) har svämmat över, med kraftiga prisras. Nedgången de senaste 18 månaderna är nästan 60 procent, säger han.

Kinas nya ideologi

Den ideologiska grunden för den nya kinesiska miljöpolitiken går ut på att Kinas ekonomi måste växla från kvantitet till kvalitet, att Kina ska prioritera naturskydd och folkhälsa och bli en internationell föregångare när det gäller miljön.

– Kinas nya miljö- och folkhälsotänk är visserligen lovvärt men förändringen kom för plötsligt för att västvärldens ekonomier skulle hitta vägar att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Kina, som har varit en viktig bricka i den globala återvinningen, har fått mycket kritik för att fatta beslut utan att samarbeta med de länder som exporterat avfall till Kina så att en smidigare övergång från Kina som marknad till att hitta andra lösningar kunnat göras, säger Peter Johansson.

Översvämmades av avfall

Effekten blev alltså att länderna i väst översvämmades av eget avfall de inte kunde ta rätt på med samma effektivitet som Kina gjort. Dessutom letade västvärlden efter andra länder som kunde ta Kinas plats och många satte sin tilltro till Indien.

Indien följer i Kinas spår

– Det fungerade till en början men när det gäller plastavfall begränsade Indien importen av detta till några få hamnar redan 2016 och nu funderar Indien på att stänga även dessa hamnar för import av plastavfall. Man kan säga att Indien följer Kina i kampen för en bättre miljö och hållbarare avfallshantering vilket är lovvärt för det skapar ett tryck globalt för att minska användningen av plast. Men ur miljösynpunkt är det bättre om det finns möjligheter att återvinna den befintliga plasten på marknaden snarare än att förbränna den, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay


Nya ansikten i styrelsen

Den 7 maj samlades Livsmedelshandlarnas styrelse i ett årsmöte. Och då skedde även några förändringar i styrelsen. Lars-Inge Melin avgick som ordförande och Cecilia Tauschek avgick som ledamot. Ny ordförande är P-O Ohlsson från Ica Maxi Oskarshamn och ny ledamot är Maria Olsson, Ica Nära Lindvallen.

Hej P-O Ohlsson och grattis till nya befattningen som ordförande i Livsmedelshandlarnas styrelse. Vilken eller vilka frågor är viktigast för dig att driva framöver?

– Hej och tack! Många frågor är viktiga men ska jag gradera dem hamnar nog trygghetsfrågorna i topp liksom avfallshanteringen.

– Avfallshanteringen är ju en viktig medlemsnytta som Livsmedelshandlarna erbjuder tillsammans med Svensk Avfallsådgivning, så en tredje fråga blir rent allmänt medlemsnyttor, det vill säga vad vi kan erbjuda Livsmedelshandlarnas medlemmar.

Ny i styrelsen är även Maria Olsson som är handlare på Ica Nära i Lindvallen.

Grattis och välkommen som ny ledamot i Livsmedelshandlarnas styrelse.

Vilka frågor tycker du är viktiga att driva i styrelsen?

– Jag vill bidra till att skapa förutsättningar för att driva lönsamma och hållbara butiker i hela landet. Jag ser det som en viktig uppgift att bidra med erfarenhet från landsbygdbutik, särskilt då norr om Stockholm.

– Jag vill också fortsätta driva viktiga frågor som Livsmedelshandlarna redan gör ett stort jobb inom till exempel säkerhet i butik.

Sedan tror jag att frågan kring hållbarhet kommer att vara väldigt viktig för butikerna att få stöttning i framöver. Först och främst fokuserar jag på att sätta mig in i styrelsearbetet och jag är övertygad om att det finns många frågor där vi kan göra skillnad.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Ica


Fortsätt anmäla brott efter Säkerhetsveckan

Säkerhetsveckan har gått och Svensk Handel har fått stor uppmärksamhet på deras senaste undersökning kring stölder i butik. Ett stadigt flöde av anmälningar har kommit in till Svensk Handels’ Säkerhetscenter, men fler behövs, uppmanar Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel. Och nu visar Svensk handel sin Stöld och svinnrapport.

– Jag skulle behöva handlarnas hjälp nu. Vi blir så mycket starkare när vi kan peka på konkreta exempel och visa vad som faktiskt händer ute i butik. För er som har egna system för inrapportering vore det toppen om ni kunde få iväg lite data till oss löpande. För övriga så rekommenderar vi antingen appen eller anmälningsformuläret på www.svenskhandel.se/anmal där man enklast anmäler in händelser, säger Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel.

Säkerhetsveckan är nu inne på sitt fjärde år och som tidigare har handlare uppmanats att anmäla alla brott under vecka 19. Detta för att synliggöra det stora mörkertalet av brott i butik eftersom alltför få anmälningar leder till lagföring av gärningsmännen. Under säkerhetsveckan presenterade Svensk Handel sin stöld- och svinnrapport.

Varje år stjäls det för 6,8 miljarder kronor från den svenska butiker. De senaste två åren har butiksstölderna ökat med 800 miljoner. Energidryck, kött och kläder är de varor som stjäls mest. Brottsligheten som drabbar handeln får långtgående konsekvenser för företagare, medarbetare och kunder.

Var femte handlare överväger flytt eller nedläggning

Svensk Handels stöld- och svinnrapport visar att varannan butik ändrat sitt sortiment och att var femte handlare rent av överväger av att flytta eller lägga ned sin verksamhet på grund av handelns brottsutsatthet.

Brotten skapar också personalproblem, främst i dagligvaruhandeln.

Fyra av tio dagligvaruhandlare anger att de har svårt att behålla personal och var tredje att de har svårt att rekrytera nya medarbetare på grund av brottsligheten.

– Polis och rättsväsende har lämnat walkover och de kriminella krafterna får diktera villkoren. Att butiker tvingas stänga igen och att handelns anställda överväger att byta yrkesbana på grund av brottslighet är otroligt illavarslande. Att detta tillåts fortsätta är en skymf, inte minst mot handelns alla medarbetare, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Varannan dagligvarubutik satsar mer på säkerhet

Tilltagande brottsutsatthet har gjort att varannan dagligvaruhandlare ökat investeringarna i säkerhet det senaste året. I genomsnitt lägger en dagligvarubutik 624 000 kronor årligen på ordningsvakter, larm, kameror och utbildningar för att öka butikens säkerhet. Motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln är 191 000 kronor. Där har var fjärde butik ökat säkerhetsinsatserna.

Handeln får betala säkerhetsnotan

– När rättssamhället sviker får handeln betala säkerhetsnotan. Istället för att satsa på fler nyanställningar och kompetensutveckling tvingas handlarna bekosta fler väktare och skicka medarbetarna på säkerhetskurser, säger Per Geijer.

Läs mer i Svensk Handels Stöld och svinnrapport:

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/ovriga-rapporter/stolder-och-svinn-i-detaljhandeln-2019.pdf

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Handel

 

 

 


Pärs minuter vecka 19

Om ansvar och befogenheter tobakslagen

Den nya tobakslagen tillämpar en princip som anses väldigt skadlig i yrkeslivet: ansvar utan befogenhet.

Ta del av fler av Pärs reflektioner och förtydliganden om aktuella ämnen för oss i branschen här.


Läs vårt senaste nyhetsbrev

Klicka på bilden för att läsa vårt senaste digitala nyhetsbrev


Livsmedelshandlarna lanserar

Årets påskbordsmat 2019

Årets Påskbordsmat är en klassiker. Den är ofta lokal, näst intill 100 procent svenskproducerad och den finns nästan alltid som ekologisk variant. Livsmedlet finns dock ännu inte i en vegansk variant i Sverige, men är du lakto-ovo-vegetarian fungerar den här speciella maten alldeles utmärkt.

Ta del av fler av Pärs reflektioner och förtydliganden om aktuella ämnen för oss i branschen här.


Senaste numret av Livsviktigt

Nu finns nya numret av Livsviktigt ute!

Du hittar tidigare nummer här.


Nu inleds nästa steg i polisens och handelns arbete att bekämpa kriminaliteten i svenska butiker

I början av mars bjöd rikspolischef Anders Thornberg in Svensk Handel, Livsmedelshandlarna och andra aktörer inom handeln, för att diskutera hur ökad samverkan kan bekämpa brottsligheten i utsatta områden. Redan en vecka senare inleddes steg två efter ett möte mellan Polisen och Svensk Handel.

Ett hundratal personer deltog under ett möte i början av mars, på inbjudan av rikspolischef Anders Thornberg. Bland deltagarna fanns flera representanter för Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och flera företag i branschen. Syftet var att inleda ett samarbete med handelns aktörer för att motverka den ökande brottsligheten inom handeln.

Viktigt med långsiktighet

Uppslutningen från handelns sida var god, Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson, var en av dem som fanns på plats.

– Väldigt glädjande att vi nu har kommit igång med denna dialog. Från handeln ser vi nu fram mot det fortsatta arbetet. sade Pär Bygdeson och tillade

– Det vi behöver nu är långsiktighet i arbetet. Projekt kommer och går men det här gäller för lång tid om vi ska kunna vända denna oroväckande utveckling för våra handlare.

Tar otryggheten på allvar

– Butiker har en avgörande roll för att skapa trygga samhällen. Vi ser med oro på hur otryggheten i handeln växer, sade rikspolischef Anders Thornberg under mötet.

Rikspolischefen hade bland annat tagit intryck av Svensk Handels Trygghetsbarometer som följer handlarnas brottsutsatthet. Han klargjorde samtidigt att Polisen inte kommer att klara av uppdraget på egen hand. Ändå måste tillväxten av nya kriminella stoppas.

– När en person skjuts ihjäl på gatan står femton andra redo att kliva in. Det är det riktigt stora problemet, sade Anders Thornberg.

Handeln lyfte viktiga frågor

Handeln lyfte flera frågor som är viktiga för branschen. Bland annat tillträdesförbudet, straffrabatten och vikten av fler poliser. Förhoppningen är att polisen ska hjälpa till att driva frågorna.

– Det finns en frustration även hos polisen på grund av att de inte har de verktyg som krävs. Alla idéer som fördes fram under mötet ska samlas ihop och vår säkerhetschef Per Geijer kommer att ha en fortsatt dialog med Polisen. Vi hoppas kunna hitta fler samarbeten som inte kräver ändrad lagstiftning, som till exempel Trygg i butik på Södermalm i Stockholm, sade Karin Johansson, vd Svensk Handel.

Efter en vecka ringde Livsviktigt upp säkerhetschefen Per Geijer på Svensk Handel och fick veta att steg två i samarbetet med Polisen redan nu har inletts.

Hur ska ni föra ner detta initiativ på riksnivå till lokal nivå för att åstadkomma en samverkan som ger resultat?

– Vi har sedan en tid tillbaka flera olika modeller att jobba utifrån som Säkerhetsveckan, Trygg i butik och flera andra samverkansmodeller som vi nu måste gå igenom och därefter ta fram en modell som kan fungera lokalt över hela landet. Handeln och Polisen har ett gemensamt ansvar för att det ska kunna lyckas. När vi har gått igenom alla modeller kommer vi att presentera ett förslag till lokal samverkansmodell som är greppbar och genomförbar på lokal nivå, säger Per Geijer.

Vilka kommer att samarbeta på lokal nivå?

– Det kan omfatta flera olika som näringsliv, polis, kommun, skola, socialtjänst och andra. Men nu när vi arbetar med att ta fram en samverkansmodell så vänder vi oss till det arbete som redan utförts och samlats upp av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Länsstyrelserna, Brottsförebyggande rådet, Polisen och handelns egna aktörer - och andra.

Finns det några fallgropar?

– Det gör det alltid när man vill förankra något på lokal nivå som kommer från högre ort. På central nivå kan det låta väldigt byråkratiskt och administrativt medan de som lever i verkligheten inte kan känna igen sig i det.

– Det vi vill ha är långsiktigt strategiska projekt som håller i flera år samtidigt som det också krävs kortsiktighet för att nå resultat som syns i vardagen här och nu för handlarna. Utsattheten och kriminaliteten har allvarligt skadat handeln och vi gör allt vi kan för att vända den utvecklingen, säger han.

Nu när ni kommit in i steg två i samtalen med polisen, vad händer nu?

– Vi kommer att ta fram en central modell som sätter upp spelreglerna för samverkan och upplägget kommer att vara enkelt att följa så att det inte blir ännu ett projekt som påbörjas och sedan läggs ned på grund av tidsbrist, dåligt intresse eller andra saker. Enkelheten är nyckeln, tror jag, i att detta ska lyckas; Att man enkelt ska kunna kliva in i ett samarbete som kan utvecklas över tid för att nå resultat gentemot hot, våld, rån och annan kriminalitet som tyvärr blivit allt vanligare inom handeln de senaste åren, säger Per Geijer.

Från polisens sida bekräftar man att arbetet med att minska kriminaliteten nu snabbt måste föras över från riksnivåns samtal till lokal nivå men att mycket hänger på dem som jobbar på lokal nivå och vilka modeller som finns och fungerar i praktiken.

NOAs erfarenheter ner till lokal nivå

– Vi på Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) kan inte bestämma vad som sker och ska göras på lokalpolisens områdesnivå, men vi har ett samordningsansvar och gör vad vi kan för att bistå med kunskap och resurser, säger Maria Axfeldt på NOA, en av de poliser som var närvarande vid mötet mellan handelns aktörer och polisen, på initiativ av rikspolischef Anders Thornberg i början av mars.

Hon berättar om det arbete polisen haft på olika ställen i Sverige där samverkan med näringsliv, myndigheter och kommun, och andra instanser, pågått länge och fungerat mer eller mindre tillfredsställande.

Sprida goda exemepl ner till lokal nivå

– Det funger bättre på vissa ställen, med enklare kontakt och samverkan, än på andra ställen. Södertälje, till exempel, är en kommun vi jobbat länge och mycket med vad gäller samverkan, och där har vi mycket kunskap och erfarenhet att dela med oss av. Nästa steg för vår del är att medverka till att utveckla samverkansarbetet med handeln så att vi kan sprida modeller för samverkan i de kommuner som behöver det.

Livsviktigt fortsätter att bevaka polisens och handelns ambitioner att lösa brottsligheten lokalt i våra butiker.

Text: Marie Hallencreutz