Cirkulär ekonomi på riktigt

För att kunna ställa om vår ekonomi till en mer cirkulär sådan, krävs att de system vi omger oss med främjar innovation och utveckling. Detta är ett bra sådant exempel. https://www.dn.se/debatt/kommunalt-monopol-bromsar-foretagens-avfallsatervinning/


Nytt rekord i pantning under coronaåret 2020

Återigen har pantningen av burkar och PET-flaskor ökat i landet. Detta trots, men också på grund av fjolårets coronapandemi och vad den har fört med sig i ändrade beteenden. Pantningen har ökat mer än vanligt på de flesta håll i landet medan antalet pantade burkar och flaskor har minskat i andra delar där gränshandeln vanligtvis är stor. Den troligaste förklaringen till det ändrade pantningsmönstret är coronapandemin.

Svenskarna är bland de bästa i världen på att panta och när man inte trodde att det kunde bli ännu bättre blev det ändå så. Under 2019 pantade vi över 2,15 miljarder burkar och PET-flaskor vilket ger en återvinningsgrad på 84,9 procent. Nu visar färsk statistik från Pantamera att 2020 blev ännu ett rekordår i pantning.

– Pantningen i Sverige under coronaåret 2020 ökade, både i antal men framförallt i återvinningsgraden. För 2020 når vi hela 88,1 i återvinningsgrad. Antalet pantade förpackningar ökade också och för 2020 blev det hela 2,22 miljarder - en ökning med cirka 70 miljoner förpackningar. Det är burk som har ökat vilket dels beror på en ökad burkförsäljning men även att fler då har pantats, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef på Returpack/Pantamera.

Minskad gränshandel

Pantningen har ökat med i snitt 3 procent i nästan hela landet med några få undantag och det är de län som påverkats av minskad gränshandel; Jämtland, Norrbotten, Värmland och Västra Götaland.

Anledningen till en ökad återvinningsgrad är framförallt att gränshandeln har minskat och att man under coronaåret valt att konsumera mer i hemmet. Även minskad konsumtion i det offentliga rummet påverkar återvinningsgraden.

Fler burkar kvar i Sverige

– När det gäller gränshandeln så köps och konsumeras en stor del av förpackningarna av norrmän under “normala år”. Även om en del av förpackningarna pantas i Sverige så är det ett stort antal som stannar kvar i Norge där de tas om hand men inte räknas in i vår statistik. Under 2020 däremot så stannade förpackningarna i Sverige och pantades här, vilket innebär en ökad återvinningsgrad trots att försäljningen gick ned. Vi fick inget pant-tapp till utlandet i gränslänen, kan man säga, förklarar Katarina Lundell.

Äter hemma – pantar mer

En stor bidragande orsak till att vi pantade mer under 2020 var den ökade hemmakonsumtionen.

I Pantameras SIFO-undersökningar säger svenska folket att det man konsumerar i hemmet pantar man i högre grad än det som konsumeras i det offentliga rummet och med anledning av coronapandemin åt och drack vi mer hemma och pantade därför mer. Det omvända gäller för det offentliga rummet, det vill säga restauranger, caféer och festivaler.

– Nu för första gången jobbar folk hemifrån och äter lunch hemma och dessutom går man inte ut på restaurang på kvällen heller i samma utsträckning.

Pantminskning i det offentliga rummet

– Vi ser även att panten via det vi kallar manuella flödet det vill säga det som kommer från kunder som inte har pantautomat har minskat. Alltså för restauranger, caféer och liknande, säger hon.

Likaså har antalet burkar och flaskor som en normal sommar kommer in från festivaler, konserter och evenemang minskat.

– Våra förändrade beteenden till följd av pandemin har gjort att vi, som så många andra organisationer, ställt om delar av vår verksamhet. I vanliga fall brukar vi delta och samla in burkar och flaskor på festivaler och konserter. Den här våren och sommaren har vi istället ökat vår närvaro på campingplatser och i skärgården som har haft fler besökare än normalt, säger Katarina Lundell.

”Storsväljare” ökar pantningen

Dagligvaruhandeln är i särklass de som levererar det mesta av pantade burkar och PET-flaskor.

– Ungefär 93 procent av vårt inflöde av pant kommer från dagligvaruhandeln och vi ser en tydlig ökning i de kommuner som erbjuder ”storpantning”, alltså automater som man kan hälla i från säckar. Detta oavsett om butikerna erbjuder det eller om man pantar via våra egna stationer ”Pantamera Express” som finns utomhus på återvinningsstationer, säger hon.

Lika många bland butikerna

I dagsläget finns det lika många ”storsväljare” i butikerna som på återvinningscentralerna, det vill säga 56 stycken vardera, totalt 112. Det är Tomra och Envipco som säljer dessa typer av automater och hos Pantamera Express är alla utom en från Envipco medan fördelningen hos butikerna från de båda leverantörerna ser annorlunda ut.

– Eftersom det handlar om de båda företagens marknadsandelar är tyvärr denna information för känslig att lämnas ut, säger Katarina Lundell.

Städar förråd och pantar

– Även här har coronapandemin bidragit till den ökade pantningen. Våra Pantamera Express-automater finns ju uppställda på återvinningscentraler. Och det har ju rapporterats om att trycket på återvinningscentralerna har ökat i samband med corona, vilket verkar bero på att många har mer tid för att städa i sina förråd och då passar man på att ta med sig sin pant samtidigt, säger Katarina Lundell.

Text: Marie Hallencreutz

Foton: Returpack/Pantamera


Brotten är dubbelt så dyra som rättsväsendet

Förutom all otrygghet som kriminalitet för med sig kostar det oss stora summor varje år. Här är tre aktuella rapporter som sammanfattar ett alltmer akut problem.

https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/sakerhet-och-risk/brotten-kostar-foretagen-100-miljarder-halften-tror-det-blir-varr_1143691.html

https://www.foretagarna.se/politik-paverkan/rapporter/2021/brott-mot-foretagare-2021/sammanfattande-resultat/

https://www.svenskhandel.se/nyhetscenter/press/2020/mer-an-varannan-handlare-utsatt-for-brott-den-senaste-tiden/


Glad, het, blandad Påsk på dig

Nu kommer våren och och ljuset. Nu kööööör vi!


För okunnig för att få hjälp av polisen

Här hittar du Handlarrätt - från brott till fällande dom: https://www.handlarratt.se/


Stoppa regeringens skydd av storföretagen

En långtgående överimplementering av ett EU-direktiv kan komma att ge svenska konsumenter tråkigare och dyrare mat. Vi måste sluta med så kallad "gold plating" i Sverige.


Hur ser det ut när Folkhälsomyndigheten äter klementin?

I denna pedagogiska filmsnutt illustrerar jag hur bra det är att göra saker och ting i rätt ordning. Det sparar tid och minskar oro och osäkerhet i pandemitider. Du är mycket välkommen att prenumerera, kommentera och diskutera. Jag ber dig hålla en trevlig ton och diskutera ämnet så att vi får en diskussion som leder framåt. Tack.


Slå gärna handlaren om han ser arg ut

Den som är företagare är mer utsatt än många andra, och får vara beredd på att tåla mer. Det tycker Livsmedelshandlarna är fel och vill ändra på.


Låt inte munskyddet öka risktagandet

Nu när även Sverige anammar idén om munskydd är det viktigt att låta det bli ett komplement till andra smittminskande åtgärder.


Svenskar äter svenskt nötkött när de lagar mat hemma

Vi människor är intressanta varelser. Till exempel är vi mycket mer måna om att köttet ska vara svenskt när vi köper det i butik, jämfört med när vi går på restaurang. Hur kommer det sig?