Dags för nytt fokus Morgan?!

Efter sju år av fokuserat arbete mot den organiserade brottsligheten är det nu dags att även omfatta livskvalitetsbrotten i det fokuserade arbetet.


Livsmedelshandlarna besöker Amazon Go

Amazon Go är Amazons helt automatiska butiker. Vi provhandlade i en i San Fransisco. Häng med!


Kommer Tjuvlobbyn att bli framgångsrik?

Inom kort kommer Högsta domstolen ge besked om gränsen för ringa stöld ska höjas eller inte. Hör vad handeln tycker om det.


Så blev Bryant Park en trygg och populär plats med aktiviteter för alla

Bryant Park är ett område på Manhattan, inte långt från Central Park. I början av nittiotalet fick det öknamnet ”Needle Park” på grund av att det mest var narkomaner och kriminella som höll till där. Andra människor gick omvägar runt parken, det gick inte att driva butiker, restauranger eller annan typ av verksamhet som kräver kunder för att går runt.

– Detta fick som effekt att fastighetsvärdena sjönk till botten. Man kunde helt enkelt inte hyra ut längre, berättar Kati Solomon, vice president Operations på Bryant Park.

Livsmedelshandlarna studerade brottshantering i NY

I slutet av september följde Livsmedelshandlarna med på en studieresa till New York som var arrangerad av Tryggare Sverige. Syftet med resan var att på plats göra en rad studiebesök för att lära sig mer om hur man de senaste 25 åren arbetat med brottsförebyggande åtgärder. I denna och följande artikel om stadens Polis, NYPD, får vi läsa om hur staden tillsammans med NYPD minskade brottsligheten drastiskt med samarbete, ökad närvaro av Polisen och korsrefererande databaser.

I Bryant Park till exempel fanns det få möjligheter att bedriva företag som kaféer, butiker eller annan typ av verksamhet. Detta på grund av parkens höga kriminalitet med bland annat drogförsäljning och likaså användning. Men en vändning skulle komma.

Business improvement district

Ett antal av fastighetsägarna gick samman och bildade New Yorks första BID, Business Improvement District. I Sverige kallas detta för exempelvis platssamverkan, men i grunden handlar det om att privata aktörer inom ett avgränsat område går samman och ser till att arbeta med brottsförebyggande åtgärder av olika slag. Bryant Park har nu funnits i 26 år och är nu väletablerad och välfinansierad.

– Så var det inte i början, säger Solomon, då fick vi göra mycket med små medel. Åtgärder av typen, byta lampor, städa regelbundet, sköta om växterna bättre samt, vilket var en höjdare, börja köpa in lösa stolar så att människor kunde välja var de ville sitta, till skillnad mot fasta bänkar.

Beskattningsrätt

Staden New Yorks kommunfullmäktige och borgmästare har ett stort mått av självbestämmande med svenska mått mätt och de gjorde det möjligt för olika BIDS att starta på nittiotalet genom att ge dem en form av beskattningsrätt. Det börjar med att ett antal fastighetsägare ser att de behöver göra något för att vända utvecklingen. Om 51 procent eller fler av fastighetsägarna i ett område anser att detta är en bra idé, måste de andra ansluta sig och vara med och finansiera.

– Kostnaden för medverkan i detta ligger på 12 cent per kvadratfot yta, berättar Kati Solomon.

Arrangemang för alla

I takt med att åren har gått och Bryant Park lyft sig ur misären har denna finansiering blivit en mindre del av de pengar som kommer in. De arrangerar konserter, företagsevent och det finns en rad restauranger inom parken.

– Alla event som sker måste dock vara öppna för alla, även en hemlös får vara med om man följer de regler som gäller för parken, säger Solomon.

Toan lockar gäster

I parken finns förutom 4 000 stolar, pingisbord och restauranger, el för laddning samt gratis wifi och inte minst en mycket fin offentlig toalett. Genom att inreda och sköta om den så att besökaren får känslan av att vara på ett bättre hotell, lockar toaletten i sig många gäster till Bryant Park.

Principer för framgång

För att bli framgångsrik i sitt arbete med Bryant Parks omvandling har de under alla år hållit på ett antal principer:

  • Allt arbete ska ske med egen personal
  • Mät allt som går att mäta, hela tiden
  • Alla som jobbar med service i parken ska ha uniform
  • Man ska inte ta hjälp av konsulter, det är bättre att pröva idéer själv och utvärdera
  • Inga bidrag från det offentliga för då kommer personer som inte vet något ha synpunkter på det man gör
  • Omfattande kameraövervakning ( det finns ingen GDPR i USA, övervakningen sker till lika delar för att öka tryggheten i parken som för att skydda parken mot stämningar om något händer)
  • På kvällstid ska belysningen vara av en sådan kvalitet att man utan problem kan läsa tidningen var som helst i parken
  • Tät dialog med polisen

Satsar på mycket folk, särskilt kvinnor

Detta har resulterat i att man nu har 12 miljoner besökare årligen. Många människor skapar trygghet och lockar fler människor till platsen. Det man framför allt vill är att öka andelen kvinnliga besökare.

– Har vi minst 50 procent kvinnor i parken är det bra för alla. Därför satsar vi mycket på aktiviteter som tilltalar kvinnor. Gärna mammor med barn eller äldre, konstaterar Kati Solomon.

Hon berättar vidare att en återkommande och mycket populär aktivitet är när de arrangerar krokikurser med unga vältränade killar som modeller. Andra populära aktiviteter är yoga, musik och skridskoåkning. Det handlar om att i alla delar skapa en miljö där det är ointressant att göra kriminella saker.

– Har du egna skridskor kostar det inget, har du inte det går det bra att hyra för en liten peng, säger Solomon.

Text och foto: Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna

 

Bildtext:

Bryant Park kallades tidigare för ”Needle Park” på grund av missbrukare och andra kriminella som tagit parken i anspråk. Idag är parken blomstrande och fri från brott genom ett antal enkla grepp.


NYPD - Hur de ändrade sitt sätt att arbeta – och lyckades

New York är en tätbefolkad stad. Det bor nästan lika många människor där som i hela Sverige. På en yta som är 1/565 av Sveriges. I början av nittiotalet var staden hårt drabbad av kriminalitet. Över 5200 skjutningar per år, 2262 mord, 3126 våldtäkter, över 100 000 rån, 122 000 inbrott och 108 000 stölder polisanmäldes. I staden fanns drygt 50 000 poliser anställda men de hade ingen kontroll över utvecklingen. Läs om hur de vände utvecklingen.

I slutet av september följde Livsmedelshandlarna med på en studieresa till New York som var arrangerad av Tryggare Sverige. Syftet med resan var att på plats göra en rad studiebesök för att lära sig mer om hur man de senaste 25 åren arbetat med brottsförebyggande åtgärder. Artikeln om hur NYPD utvecklade sitt arbete för att stävja kriminaliteten och öka tryggheten är en av två texter som vi kan lära av. På plats var Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Effektivisera Polisens metoder

När Rudolph Guiliani tillträdde som borgmästare 1994 var brottsbekämpning högt upp på hans lista över prioriterade frågor. Till sin hjälp hade han en polischef som hette Bill Bratton och som kom att förändra polisens arbetsmetoder. Bratton tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att effektivisera polisens metoder.

Byggde databasen CompStat

Gruppen kom snart fram till att det man nu kunde göra var att dra nytta av relativt billiga datorer. De byggde snart upp den första versionen av CompStat. I den databasen matades alla polisanmälningar in som kom in i hela staden. Varje tisdag morgon klockan 7 kom polischeferna från alla distrikt till Brattons kontor och man gick tillsammans igenom föregående vecka. Distrikt för distrikt. Distriktschefen fick gå fram och redogöra för vad som hade hänt och hur den såg ut jämfört med föregående vecka, föregående år och sedan starten. Han fick berätta vad det berodde på och vad de gör åt det och om de behöver extra resurser.

Brott fallit med 90 procent

Om distriktschefen inte hade koll kunde en animerad Pinocchiofilm spelas upp bakom honom där näsan blev allt längre och hände detta mer än en gång fick den chefen se sig om efter ett nytt jobb. Det ledde till att många chefer blev utbytta och att arbetsmetoden spred sig snabbt inom distrikten. Man fokuserade på att mäta och följa upp. Trots att det nu är 15 000 färre poliser i New York har brottsligheten fallit med över 90 procent.

Real Time Crime Center

2019 är metoderna mer förfinade och de arbetar mycket med analys av data för att finna mönster och sedan några år tillbaka har de en ny enhet som heter Real Time Crime Center. Det är en stödfunktion när det inträffar allvarliga brott.

När larmet kommer åker först en patrull ut och sedan åker detektiverna ut som de alltid gjort. Men samtidigt startar RTCC sitt arbete som går ut på att samla data kring området, brottstypen, kända förövare, man skannar av trafikkameror och tunnelbanekameror för att leta efter avvikande beteenden, bland annat. Det gör att detektiverna, när de kommer till brottsplatsen, i sina telefoner har ett material att utgå ifrån. Detta utvärderas sedan löpande och man gör de förändringar som man ser kan tillföra ytterligare effekt i arbetet.

Kontroll över tunnelbanan

En viktig del i arbetet med att hålla New York säkert är att hålla kontrollen över tunnelbanan. Med nästan 500 stationer och åtta miljoner resenärer varje dygn så händer det saker.

– Men en sak kan man säker på och det är att de som begår brott, de tjuvåker på tunnelbanan också, berättade Joseph Nugent som arbetat 34 år inom tunnelbanepolisen.

Stockholm skulle ha 500 tunnelbanepoliser

De har 2500 poliser som är stationerade att arbeta i tunnelbanan. Om Stockholm, relativt sett, skulle ha samma mängd tunnelbanepoliser skulle det finnas cirka 500 stycken. Idag finns det noll tunnelbanepoliser i Stockholm. Detta, tillsammans med att man har haft en annan syn på plankare gör att tunnelbanan i princip inte har några brott längre att tala om. Framför allt grova brott är mycket sällsynta.

– Genom att hela tiden lagföra plankare, fångar vi upp många andra som är efterlysta, och hittar vapen, stöldgods och droger, sa Nugent.

Inplockad om efterlyst

När en plankare blir stoppad i New Yorks tunnelbana kan en av tre saker hända. Om du identifierar dig och inte är efterlyst får du en bot på 100 dollar som du får betala. Om du identifierar dig och är efterlyst blir du inplockad för det. Om du inte vill eller kan identifiera dig får du vänta med handklovar i en buss utanför stationen till dess att du är identifierad.

– De flesta brukar vara rätt samarbetsvilliga efter några timmar, fortsatte Joseph Nugent.

Mål, planering och uppföljning

Även tunnelbanepolisen använder sig av CompStat och följer upp utvecklingen hela tiden. Det hela fungerar rätt likt hur ett företag jobbar med mål, planer och uppföljning.

– Om någon inte gör det de ska brukar ett år av ”Highway Therapy” fungera bra, det vill säga att du blir stationerad långt ifrån ditt hem. Restiden är ett bra tillfälle att begrunda sin situation, konstaterade Nugent.

Text och foto: Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna

Bildtext:

NYPD arbete handlar till stor del om service. Man hjälper folk tillrätta, visar vägen och tillkallar hjälp om någon blir sjuk. På Brooklynbron måste man använda mycket små fordon för att inte vara i vägen för fotgängarna.


Culvert city - där medborgarnas säkerhet är viktig

Livsmedelshandlarna har varit Culvert City i Los Angeles, Här är polisen kommunal för att man vill ha den nära, medborgarna kan varje månad se hur polisen gör sitt jobb via färsk statistik. Dessutom kan de fika med sin polis som har som mål att alltid komma inom två minuter efter att de fått in ett larm. Ett relativt populärt nöje i Kalifornien är att följa polisens arbete live via kameror av olika slag. Du kan abonnera på det och få ett sms varje gång en livesändning startar: https://www.nbclosangeles.com/on-air/as-seen-on/WATCH_-SoCal_s-Wildest-Police-Chases_Los-Angeles-297080651.html?fbclid=IwAR1JYOVynPK_N35vla8UsK6pdiwpW7MCoqIwH49bRyCu8X2X7Q-0phBNjyU


Skurkrabatt från staten på tobak

Det är idag billigare att åka dit för att ha sålt illegal tobak än att sälja den legalt. Hur kan det vara så?


Tjuv hoppade över kassagrindar - Polisen vägrade ta emot anmälan av stöld

Handlare är, som alla vet, uppgivna över alla brott som begås i butik och att det inte lönar sig att anmäla då ärendena allt som oftast läggs ned. Men i Pelle Aréns fall fick personalen i hans Hemköpsbutik i Norrköping inte ens anmäla brottet, en köttstöld för 760 kronor, för polisen. Läs storyn om hur det gick till och hur man som handlare kan agera.

För drygt en månad sedan fick Hemköp i Norrköping besök av en ”kund” som tar en plastkasse i butiken och fyller den med kött värt 760 kronor.

Hoppar över självscanningsgrinden

– Vid självscanningskassan betalar han inte och utan kvitto kommer han inte ut genom grinden så han väljer att hoppa över den och springer mot utgången, säger Pelle Arén.

Personalen som observerat honom är snabba att stänga utgångsdörrarna så att “kunden” – numera kötttjuven – försöker hitta en annan väg ut. Han springer då mot lagret där nödutgången ligger men tappar kassen med kött på vägen.

Larmar Polisen

Personalen vågade inte gripa personen i fråga då denne inte verkade vara "vid sina sinnens fulla bruk". I stället trycker de på överfallslarmet och Polisen är snabbt på plats. Allt finns inspelat på övervakningsfilmen men efter att personalen visat vad som hänt för polismannen och han har tagit del av situationen så säger han att det inte går att göra en anmälan.

Vägrar ta emot anmälan

– Han påstod för min personal att inget brott hade begåtts men min personal, jag själv var i min andra butik i Söderköping vid tillfället, hävdade att visst måste det vara ett brott eftersom personen inte hade för avsikt att betala. Det syntes ju på bilderna också, säger Pelle Arén, handlare på Hemköp i Norrköping (och Hemköp i Söderköping).

Dubbelkollade med befälet

Pelle Arén kontaktades i samband med stölden av sin personal och fick höra hur polismannen agerat. Då uppmanades polisen på plats att dubbelkolla med sitt befäl och fick denna förklaring:

“Stöldgodset är kvar i butiken och det finns inget som heter “försök till ringa stöld”. Dessutom motiverar Polisen det så här: "Om det varit så att det utdelats något slag eller att han inte hade tappat godset så hade det varit ett brott."

Uppgiven och maktlös

– Man känner sig uppgiven och maktlös när man får höra sånt här från de som ska skydda oss och upprätta lag och ordning. Kan det verkligen stämma?

Det frågade sig Pelle Arén och ringde Livsmedelshandlarna som snabbt skickade frågan vidare till juristen och tidigare åklagaren Marie Wallin.

Jurist med koll

Som utbildare inom Polismyndighetens utredningsverksamhet, förenklat högskola, inom lag och rätt har hon koll på vad Polisen ska kunna i juridik inom sitt eget yrkesutövande.

Marie Wallin kontaktades och fick höra vad Pelle Arén hade att säga och hon fick även titta på de övervakningsfilmer som fanns säkrade. Pelle Arén berättade även för Marie om hur butiken var uppbyggd och hur betalningsmöjligheter, kassalinjer och självscanningsdelar såg ut.

Dålig kunskap om när stöld fullbordas

Marie Wallins slutsats i det här ärendet, efter att ha tittat på övervakningsfilmerna men utan att själv ha pratat med några andra än Pelle Arén, är att polismannen på plats, och även dennes befäl som kontaktats, verkar ha dålig kunskap om när brottet ringa stöld fullbordas i butik.

– Rent juridiskt rör det sig om brottet ringa stöld då Pelle Arén uppger att värdet av det stulna är under 1000 kronor. Då behöver Polisen ha kunskap om när detta brott blir fullbordat för just den situation som vi har här - i en butik. Den skiljer sig nämligen från om du skulle bli bestulen ”på stan”, säger Marie Wallin.

Sista möjliga betalningspunkt

– I en butik sker denna punkt vid något som förenklat kan kallas ”sista möjliga betalningspunkt” och den kan variera från butik till butik beroende på hur butikens betalningssystem ser ut. På övervakningsfilmerna från det här tillfället syns det tydligt hur gärningspersonen passerar den sista möjliga betalningspunkten i just den här butiken. Och det syns också tydligt att gärningspersonen gör detta med godset utan att varken betala för det eller ge sken av att denne skulle vilja betala för det. I och med det är brottet fullbordat. Att gärningspersonen efter det till exempel tappar godset eller liknande förändrar inte detta i just den här situationen, säger Marie Wallin.

Anmälde brottet och begärde förklaring

När Marie Wallin fick höra att Pelle Arén inte fått göra en anmälan om detta brott, alltså en fullbordad ringa stöld som hör under så kallat allmänt åtal, rådde hon honom att kontakta Polisen igen för att anmäla brottet. Pelle Arén gjorde så och blev därmed målsägande i ärendet.

Han sände även in en begäran till Polisen om att få en skriftlig förklaring för varför hans personal nekats att göra en anmälan vid händelsen, trots den rapporteringsskyldighet som finns enligt 9 § polislagen. Först en månad senare, den 16 oktober, ringde en person från Polisen till honom. Hon berättade att hans ärende om stölden i butiken låg i kö för inhämtning av film, det vill säga inhämtning av bevisningen.

Polisen visste inget om ärendet

– Min begäran om att Polisen ska skriva en promemoria om omständigheterna kring varför hans personal inte fick göra en anmälan enligt 9 § Polislagen kunde hon som ringde inget om, men hon sa att den var inkommen och "i rullarna" och att någon annan person skulle kontakta mig om det, säger Pelle Arén.

Inte rättssäkert

Så långt har vi kommit i skrivande stund i denna historia.

– Att Polisen nu har tagit upp en anmälan om brottet och att den ligger ”för bevisinhämtning” är ju i sig bra och formellt i sin ordning men med tanke på hur ärendet började är det ju mindre bra för målsäganden här. Att samma beskrivna händelseförlopp får så olika bedömningar är ju inte rättssäkert, säger juristen Marie Wallin.

Nu agerade Pelle Arén och gjorde en anmälan igen, och därmed hanteras ärendet tack vare det. Men det kräver ju att man som enskild vet om regelverket med fullbordanspunkten för ringa stöld och vilka brott som hör under allmänt åtal och därmed omfattas av rapporteringsskyldigheten.

– Jag hoppas att Polisen jobbar på i ärendet nu, eftersom bevisning är färskvara, och jag hoppas också att Pelle får en snabb återkoppling om det här med polislagens 9 § och varför hans personal fick det bemötande och de svar som den fick, avslutar hon.

Livsviktigt fortsätter att bevaka detta fall och återkommer med hur du som handlare kan agera när brott i butik sker och inte tas om hand av de rättsvårdande instanserna på ett vettigt och rättsäkert sätt.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat

Fakta | Polislagen § 9

9 § När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.

En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag 1998:27.


Känsliga uppgifter kan bli offentliga vid ansökning om tobakstillstånd

Kravet på att så många uppgifter ska lämnas in till kommunen för att få söka tillstånd för tobaksförsäljning leder till att vissa personliga och finansiella uppgifter kan komma att omfattas av offentlighetsprincipen. För att uppmärksamma kommunen på vilka uppgifter som handlare anser bör vara sekretessbelagda bör handlare vara tydliga med vilka uppgifter som är känsliga vad gäller personliga eller finansiella uppgifter. Susanna Norelid vid Norelid Advokatbyrå reder ut begreppen och förklarar lite närmare om vad som gäller angående sekretess.

I förra numret av Livsviktigt skrev vi om hur krångligt och dyrt det är att söka tillstånd för att sälja tobak enligt den nya Tobakslagen. Framförallt har det krävts att en mängd uppgifter ska lämnas in till kommunen såsom ägarförhållanden, registreringsbevis, hyreskontrakt, egenkontrollprogram och finansiering av verksamheten. Även uppgifter om vilka anställda som sitter i kassan och ska sälja tobaken måste redovisas liksom intyg om konkursfrihet och till och med papper från belastningsregistret om att man inte är kriminell.

Grundregel - offentlig handling

När den nya Tobakslagen kom till krävdes därmed inte bara en ansenlig pappersexcersis från handlarnas sida i och med alla intyg och finansiella och personliga uppgifter som ska lämnas in till kommunen i samband med tillståndsansökan. Handlingar och uppgifter som sänds till kommunen är som grundregel offentliga handlingar och det innebär att sådana handlingar och uppgifter kan komma att lämnas ut till någon som efterfrågar dem i enlighet med offentlighetsprincipen.

– Det är sedan kommunen som avgör om vilka handlingar eller uppgifter som är offentliga och vilka som ska sekretessbeläggas (helt eller delvis) enligt tryckfrihetsförordningen och enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Men vilka uppgifter som ska sekretessbeläggas prövas först av kommunen om någon begär ut handlingen, säger Susanna Norelid på Norelid Advokatbyrå.

Kommunen bestämmer

Det är ändå kommunen som beslutar om vad som slutligen ska sekretessbeläggas. Och den kan bestämma att handlingen antingen är offentlig, eller att vissa delar av handlingen maskeras, eller att hela handlingen är sekretessbelagd varpå ansökan om utlämning av handlingen avslås. Detta beslut kan överklagas till kammarrätten.

– Offentlighetsprincipen är och har varit en grundläggande rättsprincip i Sverige i många år. Det är således ingen nyhet för myndigheter eller kommuner att hantera frågor kring sekretess. Man ska därför inte vara så orolig över kravet på informationslämnande till kommunen men man ska vara noggrann med att påtala vilka uppgifter som är särskilt känsliga eller innehåller företagshemligheter så att kommunen särskilt uppmärksammar det i sin sekretssprövning, säger Susanna Norelid.

Lagändring i OSL för tobakssäljarnas skull

I samband med att den nya Tobakslagen trädde ikraft kompletterades 30 kap. 20 § i OSL med en regel om vilka typer av uppgifter som ska kunna beläggas med sekretess. Så här står det i förarbetena:

”Uppgifter om vem som är tillståndshavare, vad tillståndet avser och vilka eventuella villkor som föreskrivits av tillståndet är exempel på uppgifter som normalt torde kunna lämnas ut. Konkreta uppgifter om en sökandes ekonomi eller en tillståndshavares personliga vandel är exempel på sådana uppgifter som bör omfattas av sekretess.”

Sekretess för personliga och/eller ekonomiska förhållanden

Den nya bestämmelsen som lagts till i 30 kap. 20 § i OSL förtydligar alltså möjligheten för kommuner att sekretessbelägga viss känslig information som kommunerna får in i samband med tillståndsansökningar. Så här skriver Norelid Advokatbyrå i ett förtydligande av tillägget: Den nya bestämmelsen innebär att sekretess gäller hos kommun i ärenden om tillståndspliktig tobaksförsäljning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

– Visst kan det förekomma okunskap och misstag kan begås vid utlämnandet av uppgifter från myndigheter och kommuner. Offentlighetsprincipen och sekretessbestämmelser är dock väl förankrade i vårt samhälle så vid noggrant angivande av sekretesskäl finns det nu goda möjligheter att undanhålla känsliga uppgifter från offentlighet, säger Susanna Norelid.

Vad bör man då som handlare tänka på?

– Sekretessreglerna innebär att exempelvis köpe- och hyresavtal och andra affärshemligheter som rör handlaren och vars röjande kan antas leda till att den sökande lider skada bör omfattas av den nya sekretessbestämmelsen i 30 kap. § 20 OSL. Känsliga personuppgifter såsom exemplevis konkreta uppgifter om den sökandes ekonomi eller andra personliga förhållanden bör inte heller komma att lämnas ut, säger Susanna Norelid.

När väl beslut är fattat

– Själva beslutet som kommunen fattar efter tillståndsprövning omfattas dock inte av sekretess. Det är därför tänkbart att det i ett sådant beslut kan framkomma uppgifter om en sökandes ekonomi och personliga förhållanden som en del i kommunens motivering av beslutet.

Hur kan man då som handlare motverka att ekonomiska och eller personliga uppgifter i samband med tillståndsansökning blir offentliga uppgifter?

Det är ytterst kommunerna som prövar vad som ska sekretessbeläggas. Det kan dock ur praktisk synvinkel vara bra att tydligt ange och uppmärksamma kommunen på vilka uppgifter som handlare upplever som känsliga.

– Det är bra om handlaren vid tillståndsansökningen, eller om man redan sökt tillstånd lämnar ett tillägg, specifikt talar om vilken information som är känslig vad gäller personliga eller finansiella uppgifter. På så sätt uppmärksammas kommunen på detta inför en eventuell sekretessprövning. Men ett råd är att inte gå för långt och ange att hela ansökan ska sekretessbeläggas. Då finns risk för att man missar vad som verkligen är känslig eller hemlig information och att handlingen lämnas ut, säger Susanna Norelid.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Norelid Advokatbyrå


Tillträdesförbud till riksdagen - men inte till butiken?!

Varför ska vissa arbetsplatser har möjlighet att bestämma vilka som får komma in, medan andra inte får det? Livsmedelshandlarna ställer frågan till Morgan Johansson