Tre coronatips från en butik nära dig

Här kommer tre tips från din butik som hjälper oss alla att minska risken för smittspridning i samband med att du handlar mat. Både för din och andras skull. Precis som tidigare gäller i grunden att man planerar sin handling, handlar ensam och håller avstånd.


Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare

Projektdeltagare sökes bland livsmedelshandlare

Vill du delta i ett projekt om att ta tillvara överskottsvärmen från dina kylanläggningar? Kanske till och med tjäna på det i förlängningen? Då ska du höra av dig till en grupp forskare från Chalmers och KTH.

Idag är det vanligt att livsmedelsbutiker som sitter i ett köpcentrum och/eller flerbostadshus har ett värmeöverskott som genereras i kylanläggningar som förs bort via exempelvis kylmedelskylare. Enligt forskarna på KTH och Chalmers skulle överskottsvärmen istället kunna återanvändas i fastigheten om butiken och fastighetsägaren hittar rätt modell för samverkan. Detta skulle innebära en energi- och kostnadsbesparing för alla.

Det är forskare från CIT Energy Management (Chalmers Industriteknik) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Energiteknik) som nu slutit samman för att arbeta tillsammans med att utveckla ett demonstrationsprojekt för att återvinna överskottsvärmen från livsmedelsbutikernas kylanläggningar i fastigheter såsom köpcentrum och flerbostadshus.

Samverkan både genomförbart och kostnadseffektivt

– Syftet med projektet är att demonstrera med hjälp av energimätningar, driftuppföljning och affärsmodellsutveckling att samverkan för värmeåtervinning mellan fastighetsägare och livsmedelsbutik kan vara praktiskt genomförbart och kostnadseffektivt för båda parter, säger Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.

Resurseffektiv livsmedelshantering

Projektet ligger inom Energimyndighetens nätverk Relivs, Resurseffektiv livsmedelshantering. Just nu letar forskarna efter livsmedelsbutiker som skulle vara intresserade av att delta i projektet. Dessa butiker skulle i princip vara hyresgäster i ett köpcentrum eller bostadshus och planerar bygga om kylanläggningen och installera nya kylmaskiner som har CO2 som köldmedium. Det finns en stor fördel i att förbereda för värmeåtervinning i samband med ombyggnation av kylanläggningen.

Vill du veta mer eller anmäla dig?

Vill du som handlare veta mer om projektet så kontakta gärna josep.termens@cit.chalmers.se (0734117459) eller pauline.ekoff@cit.chalmers.se .

Text: Marie Hallencretz

Foto: Chalmers

På bilden: Josep Termens, M.Sc., Certifierad energikartläggare på Chalmers.


Tidningssäljet har ökat kraftigt under pandemin

Tidskriftsförsäljningen i dagligvaruhandeln har minskat de senaste tio åren men i höstas vände det och sedan coronapandemin kom i februari har trenden förstärkts.

Vändningen kom redan i oktober i fjol men när coronapandemin kom fortsatte ökningen och det är inom dagligvaruhandeln den har ökat mest.

”Kassadata från kedjorna visar på till fyra procent över tidsperioden mars, april och maj, säger Daniel Andersson, vd Tidsam til IcaNyheter.

Han tror att det är svenskarnas bunkringsvåg som gynnat livsmedelsbutikerna framför andraannan servicehandel. Dessutom bedömer han att läsningen av tidskrifter har ökat då så många tillbringat mer tid hemma.

”Många tror att läsningen blivit digital men i dagsläget läses endast tvåprocent av alla tidskrifter så. Kanske kommer uppsvinget under pandemin att skapa nya, långsiktiga vanor där läsningen kan utmana andra intressen som sociala medier och strömningstjänster”, säger han.

Text: Marie Hallencrutz

Källa IcaNyheter

Foto: Pixabay


Nya sommarsånger mot corona-ledan

Att hålla avstånd och minska smittspridning är tråkigt. Men nödvändigt. Med enkla knep kan du göra arbetet lite muntrare. Glad sommar på dig!


Handel som medicin mot intolerans

Coronapandemin ställer många samhällsfrågor på sin spets. Extremister från alla läger ser sin chans att skapa sin egen förvrängda värld. Ett av de botemedel som finns mot detta är ömsesidig handel människor emellan. Vi behöver saker som förenar. Handel är ett område.


Varför tobaksreglerna angår även dig som inte röker

Tobak och framför allt cigaretter är ett "bra" område för tjänstemannaaktivister att driva sina frågor utanför demokratiska beslut. Det är dock demokratifarligt även för dig som ogillar rökning.


Utan säsongsarbetare drabbas matproduktionen i Europa hårt

Såväl de som handlar i butik som de som jobbar där har märkt att det i perioder nästan helt tagit slut på vissa varor samtidigt sedan coronasmittan kom till Sverige. Torrvaror och konserver var, och är i viss mån än, högvaluta i början av krisen. Men hur ser tillgången på mat ut på lite sikt? Riskerar vi att få slut på vissa livsmedel framgent eller kan det förebyggas?

Redan i början av mars kallade landsbygdsminister Jennie Nilsson till ett möte med livsmedelssektorn för att få en bild av aktörernas beredskapsförmåga med anledning av det nya coronaviruset.

Regeringsmötet: ingen akut brist

Då kunde man konstatera att det inte råder någon omedelbar brist i livsmedelsförsörjningen. Men samtidigt är den sårbar och regeringen har sedan dess haft en fortsatt dialog med berörda aktörer i branschen för att säkerställa att livsmedelsförsörjningen fortsätter att fungera och för att vara förberedda att hantera olika situationer på bästa sätt.

Minskad valfrihet i hyllorna

– Vad vi ser redan nu men som kommer bli än mer tydligt på sikt är att urvalet urholkas. Vi kommer inte att ha samma valfrihet framöver utan får nöja oss med exempelvis åtta olika yoghurtsorter istället för 14 stycken, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Inga beredskapslager

Varför är då livsmedelsförsörjningen så sårbar? Ett problem med svensk livsmedelsförsörjning är att vi inte längre har några beredskapslager. (Se mer om det i en separat artikel, sid 13.)

Numera finns matlagren på vägarna i lastbilar på väg till butikerna enligt just-in-time-principen.

Hög andel import

Ett annat problem är att Sverige har väldigt hög andel av importerade livsmedel, över hälften av maten importeras, vilket gör oss beroende av andra länder som kan komma att vilja behålla sin mat för egen räkning eller höja priset på sina varor för export vid bristsituationer – såsom exempelvis en pandemi. Eller så har de själva problem med sin egen livsmedelsproduktion.

Corona stänger gränser i hela Europa

Alla länder i Europa har samma problem som Sverige med att få tag på säsongsarbetare för att skörda frukt och grönt.

Risken finns att hela eller delar av skördar av exempelvis tomater, sparris, citrusfrukter, sockerbetor, humle, sallad och en mängd andra grönsaker går förlorade.

Detta för att stängda gränser och/eller hårdare administrativa restriktioner för säsongsarbetare som vill passera över landsgränser leder till att kunnig och villig arbetskraft uteblir från fälten.

Säsongsarbetare fryser inne

Några exempel är Frankrike där det franska jordbruksdepartementet talar om ett behov av 600 000 säsongsarbetare på de franska fälten som inte får komma till landet.

I Tyskland har bönderna våndats i flera veckor över att närmare 300 000 säsongsarbetare, främst från Bulgarien, Rumänien och Polen, inte har kunnat ta sig till Tyskland under våren.

Spanien, Europas största exportör av frukt och grönsaker, tar nu in personer som fått avslag på sina asylansökningar och uppehåller sig illegalt i landet, för att hugga i på jordbruken, uppger SvD.

Om inte livsmedelsproduktionen i Europa löses i år riskerar Sveriges butiker få väldigt magra frukt- och gröntavdelningar redan till hösten med väldigt höga prisnivåer.

Logistiken utsatt

Vi blir också beroende av att logistiken fungerar som den ska och det blir svårt när länder är mer eller mindre satta under karantän. Ländernas olika gränsrestriktioner under Coronakrisen gör logistiken till ett svårlagt pussel.

Coronakrisen innebär också att många insjuknar vilket gör att det sätts press på att folk inom alla nivåer, såväl inom de gröna näringarna som inom logistiken, det vill säga lastbilschaufförer som ska transportera maten genom Europa till Sverige, finns tillgängliga för arbete.

Dyr arbetskraft i jämförelse

Anledningen till att vi har så stor import av mat är att arbetskraften är dyr i Sverige jämfört med andra länder vilket gör att det blir svårt att konkurrera med inhemsk produktion.

Ökad efterfrågan på närodlat

Coronakrisen har dock ökat svenskarnas efterfrågan på inhemsk produktion och gärna närodlat.

– Det ger också oss en härlig chans att vända utvecklingen när det gäller branschens attraktionskraft, för just nu är den tyvärr alldeles för låg säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF..

Matcha drygt 8 00 arbetslösa

– Vi samarbetar nu med arbetsförmedlingen för att matcha arbetslösa eller permitterade till de 8 000 säsongsjobb som under vår och sommar behövs inom trädgårds- och skogsnäringen, men det går trögt.

“Jobbväxling” till gröna jobb

Tanken med denna satsning på gröna jobb är att de ska utbildas på plats eftersom de inte har erfarenhet från lantbruk men eftersom lönen är lägre än mindre slitsamma jobb eller de arbeten de permitterats från lockar det inte.

Palle Borgström igen:

– Tyvärr vittnar många lantbruksföretag om att svenska arbetssökande har svårt att hitta motivationen. En del har också praktiska utmaningar, då körkort är ett måste för att ta sig till våra lantbruk och trädgårdsodlingar.

Ofta kommer personalen en dag eller två, sedan är orken och även viljan slut. Här skiljer sig den utländska säsongspersonalen från svenskarna.

Pålitlig arbetskraft

– De utländska säsongsarbetarna är yrkeserfarna, jobbar oerhört professionellt under hela säsongen och återvänder gärna år efter år. Det skapar en väldig trygghet för arbetsgivarna inom det gröna näringslivet. Vi måste kunna lita på att jobbet görs varje dag.

Att då chansa på att det dyker upp intresserad personal under säsong är inget alternativ. Grönsaker som inte plockas innebär stora ekonomiska förluster som riskerar att knäcka företaget.

Det ena utesluter inte det andra

På LRF vill man inte att det ena ska utesluta det andra utan man ser en potential i inhemsk arbetskraft men då måste det skapas incitament för att arbeta inom den gröna näringen.

– Från vår sida på LRF hoppas vi på två saker. Dels att intresset för att arbeta inom lantbruk växer bland unga i Sverige. Vi vill att de ska se hur givande det är att arbeta med naturens växlingar och producera hållbara och miljövänliga livsmedel, säger Palle Borgström.

Sänkt arbetsgivaravgift och löneutjämning

LRF har därför lämnat in flera förslag till Tillväxtverket som handlar om att halvera arbetsgivaravgiften för de företagare som tar emot ny personal från en annan bransch men också att införa ett löneutjämningsbidrag som utjämnar löneskillnaden för dem som kommer från arbeten med högre lön än den i primärproduktionen inom lantbruket.

Öppna gränsen för säsongsarbetarna

– Dels hoppas vi på att regeringen, i väntan på detta, bidrar till att alla konsumenter får svenska primörer i vår och sommar genom att säkerställa att den utländska arbetskraft som redan fått arbetstillstånd verkligen släpps in av vår gränspolis, säger Palle Borgström.

Otydligt och tungrott vid svenska gränsen

– Vi kan inte göra mycket åt att man inom andra länder som till exempel Polen, har olika restriktioner för resande inom och ut ur landet, eller att det inte går några färjor eller flyg.

– Däremot kan regeringen hjälpa till med att underlätta vid den svenska gränsen där ingen släpps in som inte har exakt rätt blankett ifylld. Administrationen har blivit väldigt otydlig och tungrodd sedan coronakrisen kom trots att det handlar om säsongsarbetare som varit här flera år i rad nu stoppas av administrativa teknikaliteter av olika slag, säger han.

Säsongsarbetare utanför EU kan undantas från inreseförbud

På LRF är man dock glada över att regeringen nu verkar införa undantag i det tillfälliga inreseförbudet för säsongsarbetare inom trädgårds- och skogsnäringen, samt för personer som beviljats uppehållstillstånd av familjeskäl.

Inreseförbudet som gäller i hela EU infördes den 19 mars och förlängdes för en vecka sedan till den 15 juni. Det gäller alla utländska medborgare som reser till Sverige från andra än EU-länder, Storbritannien, Norge, Island, Lichtenstein och Schweiz.

EU-kommissionen på samma spår

– EU-kommissionen har tidigare sagt att säsongsarbetare inom jordbruket bör undantas. Vi vill nu se över om reglerna för inreseförbudet behöver utvecklas, i synnerhet vad gäller reglerna för säsongsarbetare inom trädgårdsnäringen och skogsbruket och för personer som fått uppehållstillstånd för familjeåterförening, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Regeringen ska nu se över förordningen och ta fram ändringsförslag ”skyndsamt”. Det kommer bland annat att innebära att personer som kommer hit för att plantera skog och som hittills stoppats av gränspolisen nu får komma in. Skogsplanteringen har redan startat och pågår fram till midsommar. Även bärplockare från länder utanför EU kommer att släppas in.

Text: Marie Hallencreutz

Foto:Pixabay

Bildtext:

Livsmedelsförsörjningen i Sverige är sårbar av flera anledningar. Stor import är en av dem, drygt hälften av maten vi äter importeras från andra länder. Utrangerade beredskapslager är en annan orsak. Men coronakrisens nedstängning av landsgränserna sätter saken på sin spets då säsongsarbetarna inte når fram till sina destinationer vare sig i Sverige eller i övriga länder. det påverkar såväl den inhemska produktionen som våra importvaror.


Så nedmonterades Svensk beredskap

Under 1990-talet hade Sverige en god beredskap inför oförutsedda händelser. Civilförsvaret var starkt och beredskapen var tillfredsställande med rejäla lager av allt från industriråvaror till livsmedel och skyddsutrustning som skulle räcka i minst två år. Men allt detta nedmonterades under åren med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som statsministrar. Först nu i elfte timmen talar MSB om att stärka beredskapen igen, med Finland som föredömligt exempel.

I beredskapslagren fanns förutom livsmedel, råvaror för att tillverka läkemedel som antibiotika och smärtlindring, liksom insatsprodukter för att säkerställa svensk livsmedelsproduktion. Men allt detta försvann under 1990-talet.

Det som hände var att regering och riksdag inte ansåg att beredskapslagren behövdes längre efter Sovjetunionens fall.

EU kan alltid hjälpa oss

Tanken var att om det behövdes hjälp kunde man stödja sig mot den nybildade gemensamma marknaden i Europa, EG - numera EU.

Det vi i Sverige inte hade, som civilt försvar i form av beredskapslager och militärt försvar, kunde man kompensera genom stöd inom EU.

Det fanns dock inget direkt beslut om att beredskapslagren skulle avvecklas men i regleringsbreven till olika myndigheter ser man att kraven på livsmedelsberedskap, och annan beredskap som funnits i civilförsvaret, successivt tonades ned till att helt försvinna.

Livsmedelsbranschen utvecklade samtidigt en ny logistisk form som kallades just-in-time. Detta byggde på några få större lager inom Sverige, skapade av de stora branschaktörerna, men som i övrigt handlade om att låta livsmedelslagren vara “på väg” till butikerna i lastbilar och andra fordonssätt.

Just-in-time istället för lager

Så beredskapslagren försvann och just-in-time infördes istället. Trots att det var relativt billigt att behålla livsmedelslagren töms de sista lagren 2002 efter att varorna successivt matats ut till butikerna.

Eftersom även det militära försvaret i stort sett lagts ned vid denna tid så behövdes inte heller några militära sjukhus eftersom det inte fanns några soldater att vårda.

MSB bildas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bildas 2007 men några beslut tas inte för att upprätta någon form av beredskapslager. Istället anses regionerna stå för beredskapslagren.

Därefter inträffar två allvarliga skogsbränder i Sverige.

Den första, och allvarligaste, startade i bergslagen i juli 2014 och den svenska regeringen, inklusive myndigheter såsom MSB, står handfallna då beredskap saknas med det kraftigt nedbantade totalförsvaret.

Hjälp av EU-länder

Med hjälp av svenska frivilliga organisationer som exempelvis FRG (Frivilliga resursgruppen) och resurser (vattenbombande flygplan och brandbilar) från olika EU-länder lyckas bränderna stävjas. Men det var nära ögat och fokus på svensk beredskap höjs på nationell nivå.

“Om krisen eller kriget kommer”

År 2017 börjar så regering och riksdag på nytt prata om beredskap och då nämns det också att det ska finnas beredskap för pandemier. Men några åtgärder för pandemier vidtas inte. Däremot ger MSB ut broschyren “Om krisen eller kriget kommer” 2018 och den distribueras till alla kommuner som uppmanas att sända ut den alla sina invånare.

Återställa svensk krisberedskap

Först nu när krisen är ett faktum igen efter skogsbränderna och sedan Finland öppnat sina beredskapslager, tillstår MSB att beredskapen med nya lager måste återställas.

– Just nu känns det så. Inte minst mot bakgrund hur skakigt det har känts när det gäller det internationella samarbetet och öppenheten och EU:s funktion som inre marknad i det här läget. Bilden har varit att det är en gemenskap vi kan lita på, men tron har nu vacklat en del. Då behöver vi fundera över om vi behöver en egen buffert i alla fall inom de allra viktigaste områdena, säger särskilde rådgivaren Svante Werger till GP i maj 2020.

Text: Marie Hallencreutz

och Claes Hallencreutz

Foto: MSB


Finland står ut som landet med bäst krisberedskap i Europa

Sverige, och dess brist på beredskap inför kriser, är inte unik i Europa.

Finland däremot har lärt sig sin läxa av historien och landet har sett till att skapa, underhålla - och hemlighålla - lager av livsmedel och sjukvårdsmateriel. Varor och materiel som de nu tagit fram för att klara av corona-krisen. Dessutom har det lilla landet i öst en pandemiplan, varav den senaste fastställdes efter svininfluensan 2009.

Till skillnad från många andra europeiska länder har Finlands regering kunnat lova sin befolkning att det inte kommer att råda någon brist på varken skydds- eller sjukvårdsutrustning eller livsmedel.

Sedan världskrigen har Finland skyddade, hemliga beredskapslager som öppnades nyligen inför corona-krisen och i internationell jämförelse bedöms Finlands beredskap vara på god nivå.

Enligt Tomi Lounema, direktör för Försörjningsberedskapscentralen i Finland underhålls och utvecklas beredskapslagren löpande.

Endast till för finska medborgare

De beredskapsartiklar som finns i lagren är endast till för finska medborgare och finska samhällsinstitutioner, detta enligt finsk lag så andra länder kan inte räkna med någon hjälp.

Finland har dessutom olika krisplaner bland annat en pandemiplan som fastställdes efter svininfluensan 2009.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Försörjningsberedskapscentralen


Att behålla den mentala hälsan under Covid 19

Hur behåller du din mentala hälsa under pandemin? En minut om vad som ger bra energi när mobilen kokar av spekulationer.