Kopiera mera regler från Norden

Vi har nu kopierat danska covid-regler. Dags att kopiera finska regler för hur man hanterar ringa stöld. Det finns inget fel i att använda sig av sådant som fungerar bra på annat håll. Du är mycket välkommen att kommentera och diskutera. Jag ber dig hålla en trevlig ton och diskutera ämnet så att vi får en diskussion som leder framåt. Tack.


Tuffa restriktioner för butikerna med nya pandemilagen

Fredagen den 8 januari röstade en enig riksdag ja till en ny pandemilagstiftning som träder ikraft redan söndagen den 10 januari. För handlare innebär det att beräkna ett maxantal kunder, om en kund per tio kvadratmeter butiksyta, samt en skyldighet för butiksägaren att skylta om maxantalet vid entrén.

Nu har den nya pandemilagen trätt i kraft där tio kvadratmeter butiksyta per kund samt en skyldighet att tydliggöra hur många som får besöka butiken samtidigt blir nya tvingande åtgärder. Bryter butiken mot detta kan vitesföreläggande utdelas och i förlängningen även leda till nedstängning av butiken om man inte fått ordning på trängseln enligt tio kvadratmeter butiksyta per kund. Tillsynen görs av länsstyrelserna.

Under fredagens pressträff med statsminister Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren och Folkhälsoimyndighetens Generaldirektör Johan Carlson svarade den sistnämnde så här på DNs fråga om hur beräkningen av butiksytan skulle gå till:

– I en butik vet man hur stor lokalen är och vad golvytan är och hur mycket som faller bort på grund av hyllor och kassor och så vidare. Resten ska fördelas på tio kvadratmeter per person.

Så räknar du ut maxantal

En livsmedelsbutik räknas alltså som en lokal och det är endast där kunderna vistas, det vill säga i själva butiken, som golvytan ska beräknas. Bort räknas då den fasta inredningen i butiken liksom personalytrymmen, lager och andra områden där kunden inte vistas, exempelvis på eller bakom delikatessdisken.

– Har man 100 kvadratmeter golvyta i butiken när allt annat är bortäknat så är det tio personer som får vara i butiken samtidigt. Är butikens golvyta på under 10 kvadratmer så får naturligtvis en kund vara i butiken, tydliggjorde Johan Carlson, Gd FHM.

Skyldig att avvisa kunder

Butiksägaren är därtill skyldig att skylta om maxantal besökare vid entrén och också skyldig att avvisa kunder om maxantalet är uppnått. Många butiker använder redan idag trängselvärdar för att minska trängseln i butiken men har man inte tillgång till sådana måste butiksägaren själv eller någon i personalen avdelas för att inte släppa in för många kunder.

Många oklarheter

Men det råder fortfarande en del oklarheter om vad som gäller inom olika områden, exempelvis för allmänna ytor i ett köpcentrum. Principen är att den yta man har ”rådighet” över har man också ansvar för. Eventuella kaféutrymmen beräknas som tidigare, det vill säga fyra personer per bord och minst en meter mellan borden. Om serveringsdelen är inne i butiken är det dock fortsatt oklart exakt hur beräkningen ska göras – om det ska ses som butiksyta eller kaféutrymme.

Inga vitesbelopp är framtagna

Andra oklarheter rör vitesföreläggande där varken statsminister Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren eller FHMs Gd Johan Carlsson kunde svara på vilket antal försummade gånger man brutit mot maxantalet som renderar vitesförläggande eller hur stort belopp detta skulle vara på. Detsamma gäller för nedstängning – var går gränsen?

Lutar sig på restaurangbranschens regler

Men Johan Carlsson menade att tillsynen ansluter till restaurangbranschens regler och nedstängning såg han som osannolikt. Han påpekade att tillsynen inte är till för att vitesförlägga eller stänga ned utan för att minska trängseln och då är det klart att man kommunicerar detta i första hand för att rätta till eventuella brister.

Viss vana finns att beräkna maxantal

Att beräkna och bedöma maxantal besökare i butiken är något som Svensk Handel sedan i våras har rekommenderat medlemmarna i den branschgemensamma riktlinje som organisationen tagit fram. Att det nu tydliggörs att varje besökare ska ha tio kvadratmeter att tillgå ökar tydligheten och lägger fokus på att det är trängsel - och inte butiker - som ska undvikas, skriver man i ett pressmeddelande.

Stödåtgärder efterfrågas

Under regeringens pressträff i fredags ställdes också frågan på hur verksamheter ska kompenseras för ytterligare ekonomiska påfrestningar med anledning av den nya lagstiftningen men något egentligt svar hade ingen av dem annat än att ”man tittar på de åtgärder som redan finns samt eventuellt på lättnader i arbetsgivaravgifter”, men inget är beslutat.

Svensk Handel som drivit frågan om stödåtgärder under hela pandemin skriver att de har förståelse för att pandemilagen behövs men att de i remissvaret bland annat framhållit att åtgärderna måste vara träffsäkra och att verksamheter inte ska hindras i onödan. Svensk Handel uttrycker en stark oro över att de stödåtgärder som behövs fortsatt lyser med sin frånvaro.

– Utökade restriktioner och utökade företagsstöd måste gå hand i hand. Vi är tio månader in i pandemin och företagens reserver är tömda. Stöden måste vara träffsäkra och omedelbart nå ut till företag som drabbas, säger Karin Johansson.

Så skyltar du för maxantal i butik

Livsmedelssäkerhetsrådet rekommenderar enhetlighet i formulering vid butiksentré över maxantal:

Enligt svensk pandemilagstiftning får;

MAX XX PERSONER vistas i denna butik samtidigt.

Vi ber om er hjälp och förståelse.

Vägledning på väg

En vägledning från Folkhälsomyndigheten kommer där det förhoppningsvis blir tydligare vilka förväntningar som finns på butikerna att visa att maxantalet inte överskrids. Mer information kommer så fort vägledningen är publicerad.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Svensk Handel


Beskyddaravgift på kvittot när du handlar mat

Rättsväsendets oförmåga att hantera brottslingar tvingar fram nya lösningar. Hur vill du att vi och våra barn ska ha det när vi handlar mat i framtiden? Betala kriminella för att butiken ska få vara öppen eller se till att rättsväsendet blir anpassat till dagens förhållanden? Att gömma sig bakom e-handel är bara en kortsiktig lösning.


En limerickare start på 2021

Må 2021 bli ett rimeligare och limerickare år än de vi nyss lagt bakom oss. har du en favoritlimerick, skriv den gärna i kommentarsfältet. Nästa vecka är Pärs Minut tillbaka med något betydligt allvarligare.


Låt julens behållare vila några dagar

Lika mysigt som det är att öppna julklappar, lika tillfredställande är det att snabbt bli av med emballaget. Har du möjlighet så låt dig själv och kartongerna vila några dagar. Då hinner de som tömmer återvinningsstationerna med. Gott Nytt År!


Världsrekordförsök i överimplementering av EU-regler

Kampen fortsätter för att bli det land som har flest och mest överimplementeringar inom EU! Handeln är självklart för att minska miljöpåverkan från förpackningar. Men det måste ske på ett förnuftigt sätt som samtidigt minskar resursförbrukningen och inte tummar på livsmedelssäkerheten. Inte symbolpolitik som ökar resursförbrukningen och spelar lotto med livsmedelssäkerheten och matsvinnsarbetet. Här är källan till inslaget: https://bit.ly/3aggfox


Din bästa julgåva till de som jobbar i butik

Vi har lärt oss att planera våra inköp, vi försöker hålla avstånd och vi är ganska duktiga på att komma när det är färre kunder i butik. Det som är kvar att göra, särskilt inför jul, är att handla ensam. Det är ett mycket stort problem för alla som arbetar i butik att så många envisas med att ta med partners, kompisar och barn in i butiken.


Från peng till papper till e-krona

Framtidens pengar

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen. Men riksbanken, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, har helt andra ambitioner för framtiden.

Ett av statens kärnuppdrag är att tillhandahålla säkra pengar. Först gjorde kungen det genom att prägla metallmynt. Sedan 350 år har Riksbanken den uppgiften och sedan början av 1900-talat har Riksbanken ensamrätt på att ge ut sedlar. Men när du swishar eller betalar med kort idag – vem står bakom de kronor du för över?

Riksbanken skiljer mellan affärsbankspengar och riksbankspengar där den senare kategorin borgar för statlig säkerhet och en möjlighet för staten att bedriva penningpolitik.

Men med det digitala intåget har makten sakta förskjutits från riksbankspengar till affärsbankspengar som ofta involverar kostnader av något slag. Detta i en tid då kontanterna nästan håller på att försvinna från marknaden då varken banker eller butiker vill befatta sig med dem. Framförallt för att folk väljer att betala på andra sätt såsom med kort eller Swish eller via online-handel, något som förstärkts sedan coronapandemin gjorde sitt inträde.

Allt detta sammantaget skapar en del problem som Riksbanken försöker komma tillrätta med. Detta med hjälp av riksdag och regering. Och det i sin tur kan innebära stora förändringar både för dig som jobbar i butik som för dig som konsument.

I Livsviktigt magasin nummer 8 reder vi ut hur den framtida betalmarknaden kan te sig och vad det kan innebära för dig som arbetar med betalningar. Läs mer nedan eller i ett magasin på väg till dig.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Riksbanken

 

Privata aktörer bestämmer över pengarna när kontanterna marginaliseras i handeln

Vad händer om kontantanvändningen går ned och vad behövs göras? Det är två frågor som Riksbanken brottats med de senaste åren och i synnerhet sedan coronapandemin kom över oss och oron för smitta via kontanter gick i taket. Men vad behöver vi egentligen oroa oss för?

I somras gick riksbankschef Stefan Ingves respektive förste vice riksbankchef Cecilia Skingsley ut med en debattartikel i Aftonbladet (12/7) där man uttryckte oro över att kontantanvändningen ytterligare gått ned med anledning av Coronapandemin. De påpekade att det inte fanns någon förhöjd risk att drabbas av viruset via kontanter medan de såg att alltfler såväl butiker som banker slutade ta emot kontanter.

”Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.”, skrev de.

Lagliga betalningsmedel

Riksbankens pengar, kontanterna eller riksbankspengar som vi nu kallar dem, är utgivna av Riksbanken och därmed lagliga betalningsmedel enligt lag stiftad av riksdagen. Men denna särställning kan avtalas bort genom att helt enkelt neka till kontanter som betalningsmedel.

I praktiken betyder det att riksbankspengarna börjar förlora sin roll som pengar vilket drabbar folk med begränsad tillgång till digitala hjälpmedel eller förmåga att använda dem. Det kan också bli ett problem för Sveriges beredskap om varken bankerna eller butikerna hanterar kontanter under normala förhållanden - hur blir det då vid en kris då digitala system sätts ur funktion?

Ojämlikt över landet för butikerna

– För handlarna ser vi också ett problem med att glest befolkade områden i Sverige får det besvärligare och dyrare att hantera de kontanter som används i butikerna. Det blir olika förutsättningar över hela landet, säger Bengt Nilervall, Betalexpert på Svensk Handel.

Han är med i ett antal forum hos Riksbanken, som bland andra Kontanthanteringsrådet och Betalningsrådet, där man diskuterat statens roll som garant för den svenska kronan både i en kontant och en digital betalvärld.

Inget samhällsansvar

– Om kontanterna försvinner och det inte finns något statligt alternativ, vad händer då? Ska de privata aktörerna tillåtas att styra så tappar staten via Riksbanken kontroll, bland annat över penningpolitiken, men framförallt så har privata aktörer inget samhällsansvar som staten har. Hur klarar sig vissa grupper i samhället som har utmaningar att betala digitalt är ytterligare frågor som diskuteras, säger han.

Regeringen bromskloss

Eftersom det är statens roll att se till att statligt utgivna pengar är allmänt gångbara i samhället har Riksbanken vädjat till riksdag och regering att säkerställa kontanterna som lagliga betalningsmedel.

Riksbanken föreslog redan våren 2019 att riksdagen skulle rösta för att en tillsätta en expertkommitté som kunde göra en översyn över begreppet lagligt betalningsmedel eftersom de privata aktörerna i dagsläget kan avtala bort användningen av kontanter.

Nedprioriterat förslag

I juni 2019 skickade en enig riksdag förslaget vidare till regeringen som av olika anledningar prioriterat ned förslaget.

Frågan om kontanterna är därmed oviss men kriget om kronan är inte över för det. Riksbanken har sedan slutet av 2016 redogjort sina planer för att stärka sin roll över den svenska kronan i en digital betalvärld. Läs mer i nästa artikel.

Text: Marie Hallencreutz

 

Riksbankens intåg på den digitala betalmarknaden

Så länge som Riksbanken inte är med på den digitala marknaden för betalningsmedel är deras – och därmed statens – ställning svag på betalningsmarknaden. Det skulle exempelvis kunna påverka betalningsmarknadens robusthet och den svenska krisberedskapen.

I nuläget är det endast kontanter som är lagliga betalningsmedel och den marknaden är tynande. Men samtidigt som Riksbanken slåss för att stärka legitimiteten hos kontanterna via ny lagstiftning så att handeln, bankerna och andra privata aktörer inte kan avtala bort kontanta betalningar, så ligger de inte på latsidan vad gäller att etablera sig på den digitala betalmarknaden.

En statlig e-krona

Tvärtom utvecklas redan nu en möjlig prototyp för en statlig e-krona. Den ska möjliggöra att betala omedelbart (på samma sätt som Swish) och dygnet runt.

Därtill tittar man på möjligheter till omedelbara betalningar mellan valutor och över gränserna, dygnet runt.

Bara 10% är kontanta betalningar

– Som det ser ut idag används knappt 10 procent av betalningarna på inköpsstället med kontanter vilket innebär att resten av betalningarna görs med bankkort och Swish som är den dominerande aktören för omedelbara betalningar mellan banker idag. Allt som inte är kontanter är utanför vår räckvidd. Kontanterna behöver därför en starkare legal ställning på marknaden men vi anpassar oss självklart också till den digitala verklighet vi befinner oss i och där arbetar vi både brett och långsiktigt, säger Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbanken.

E-kronan - ett digitalt komplement

I oktober i år gick Riksbanken ut med en vision om framtidens pengar och betalningar. Där presenterade Riksbankschef Stefan Ingves ett antal förslag om den framtida betalningsmarknaden, bland annat att ge ut ett digitalt komplement till kontanterna, en så kallad e-krona.

Precis som kontanterna skulle e-kronan vara utgiven av Riksbanken och tillgänglig för allmänheten. Den skulle fungera ihop med existerande betalningssystem och kunna bytas ett till ett mot kontanter eller bankpengar.

Komplement - inte utbyte

– Statsmakter världen över har givit ut kontanter i årtusenden. Vi har gått från metall till papper och nu är det dags att gå över till något annat - en digital krona. Men den ska ses som ett komplement till kontanter, inte ett utbyte, åtminstone inte i närtid. Det viktiga är att det är statliga pengar det handlar om, säger Björn Segendorf.

Ett statligt alternativ

E-kronan skulle kunna säkerställa att Riksbanken behåller flera av kontanternas funktioner i en framtid där fysiska kontanter inte längre används, ett enhetligt penningsystem och ett statligt alternativ till affärsbankpengar.

– Beroende på hur den utformas skulle e-kronan kunna fungera när det är störningar i elförsörjningen, den digitala infrastrukturen eller i bankernas betalningssystem.

– Vi skulle också kunna ta fram varianter som gör det lättare att betala för dem som har svårt att använda dagens digitala lösningar, säger han.

Stärka den svenska kronan

En e-krona skulle kunna bidra till att stärka den svenska kronan som betalmedel i Sverige.

”Detta blir speciellt viktigt om nya betaltjänster baserade på andra valutor, till exempel Libra, börjar konkurrera med svenska kronor som betalmedel i Sverige. Om vi skulle hamna i en situation där den svenska kronan inte längre ses som det viktigaste valutaalternativet för att göra betalningar i Sverige skulle vi i förlängningen kunna förlora möjligheten att bedriva en egen penningpolitik och att försörja bankerna med likviditet i krissituationer. Det skulle försämra våra möjligheter att se till att det går att betala på ett säkert och effektivt sätt och att kronan behåller sitt värde.”, skriver Stefan Ingves i sin vision över de framtida betalmedeln.

Påbud från EU

Riksbanken har inte fattat något formellt beslut vare sig om att ge ut eller inte ge ut en e-krona. Ett beslut om att ge ut en e-krona behöver lagstöd och politisk förankring.

– Om Riksbanken ska ge ut e-kronor behövs det politiskt och lagligt stöd. Ytterst handlar det om vilket politiskt uppdrag riksdagen vill ge oss, säger Björn Segendorf.

Men det finns också ett påbud från EU att detta ska bli möjligt. Enligt EUs direktiv om elektroniska pengar ska medlemsstaterna erkänna centralbanker rätten att ge ut elektroniska pengar som allmänheten kan använda.

– Vi har föreslagit att expertkommittén som jag tidigare nämnde även ska undersöka om Riksbanken borde ha rätt att ge ut en e-krona, säger han.

Pilotprojekt med Accenture

För att redan nu testa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera driver Riksbanken ett pilotprojekt med Accenture där de tillsammans bygger en möjlig prototyp för e-kronan.

Målet är att i en isolerad testmiljö skapa en digital krona som är enkel och användarvänlig och samtidigt uppfyller stränga krav på säkerhet och prestanda.

Utmanar Swish

Även möjligheten att omedelbart överföra pengar på samma sätt som Swish tittar man på inom Riksbanken via utvecklingen av en ny tjänst som kallas RIKS-INST.

– Realtidsbetalningar är viktiga då de idag går från bank till bank på sekunder och vi tror att det kommer att bli allt viktigare på betalningsmarknaden. Denna växande roll gör att vi anser att dessa betalningar ska utväxlas mellan bankerna hos Riksbanken precis som de flesta andra elektroniska betalningar.

– Vi har köpt in oss hos TIPS som är eurosystemets betalningsplattform. Genom RIKS-INST och TIPS kommer vi att kunna tillhandhålla en infrastruktur för omedelbara betalningar i vår egen valuta och kanske på sikt mellan kronan och andra europeiska valutor, säger Björn Segendorf.

Statlig e-legitimation

– Idag är det bankerna som utfärdar e-legitimation eller BankID som det kallas. Men det är bara bankernas kunder som kan ha ett BankID vilket riskerar att utelämna grupper av befolkningen och dessutom är det traditionellt statens roll att intyga identiteten på sina medborgare.

Det bör därför finnas en en svensk digital ID-handling som ges ut av den svenska staten, säger han.

Text: Marie Hallencreutz


Propositionsjenka om Tillträdesförbudet

Den finska dansen Jenka fungerar ofta bra när man vill beskriva hur saker utvecklar sig. Det går åt hyfsat rätt håll, men kanske inte så fort och rakt som man önskar.


Så undviker du trängsel i butik och gör paketutlämningen smidigare under julhandeln

Svensk Handel har sammanställt råd och rekommendationer som kan hjälpa dig som handlare att genomföra julhandeln på ett tryggt och säkert sätt för att förebygga spridning av covid-19. 

För att undvika trängsel i butiker inför kommande viktiga handelshelger finns det några ytterligare åtgärder som du som handlare kan vidta. Rekommendationerna rör bland annat hur du:

  • Om möjligt, löpande informerar dina kunder om antal besökare i butiken så att kunden kan planera sitt besök till tidpunkter då det är mindre antal besökare. Informationen kan till exempel lämnas vid ingången eller i sociala medier.
  • Sprider ut kampanjvaror och andra populära varor i butiken så att kunder inte samlas på en plats i butiken.
  • Ökar frekvensen av utrop för att påminna kunder om att hålla avstånd.

För att få mer exakta råd från Svensk handel gå in på deras hemsida och läs deras pdf om hur man undviker trängsel i butiken under julhandeln. Se länk nedan.

 

Paketutlämning: Att tänka på under julhandeln

Med ett ökat tryck på utlämningsställena under kommande köphelger har Svensk Handel sammanfattat viktiga åtgärder som du som handlare bör vidta och tänka på för att undvika trängsel.

Till exempel:

  • Märk ut avstånd
  • Möblera om
  • Flytta utlämningen om det krävs
  • Gör löpande bedömningar av om trängsel uppstått
  • Tillämpa slussning vid paketutlämning

För mer rekommendationer och allmänna råd läs hela broschyren som kan läsas via länken nedan.

Omarbetad text: Marie Hallencreutz

Källa: Svensk Handel

Foto: Livsmedelshandlarna

Läs mer om vad du som handlare kan göra för att göra julhandeln så trygg och säker som möjligt genom att läsa Svensk Handels råd i denna pdf.

Så här kan du tänka gällande paketutlämning under julhandeln.