Nu inleds nästa steg i polisens och handelns arbete att bekämpa kriminaliteten i svenska butiker
I början av mars bjöd rikspolischef Anders Thornberg in Svensk Handel, Livsmedelshandlarna och andra aktörer inom handeln, för att diskutera hur ökad samverkan kan bekämpa brottsligheten i utsatta områden. Redan en vecka senare inleddes steg två efter ett möte mellan Polisen och Svensk Handel.
Ett hundratal personer deltog under ett möte i början av mars, på inbjudan av rikspolischef Anders Thornberg. Bland deltagarna fanns flera representanter för Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och flera företag i branschen. Syftet var att inleda ett samarbete med handelns aktörer för att motverka den ökande brottsligheten inom handeln.
Viktigt med långsiktighet
Uppslutningen från handelns sida var god, Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson, var en av dem som fanns på plats.
– Väldigt glädjande att vi nu har kommit igång med denna dialog. Från handeln ser vi nu fram mot det fortsatta arbetet. sade Pär Bygdeson och tillade
– Det vi behöver nu är långsiktighet i arbetet. Projekt kommer och går men det här gäller för lång tid om vi ska kunna vända denna oroväckande utveckling för våra handlare.
Tar otryggheten på allvar
– Butiker har en avgörande roll för att skapa trygga samhällen. Vi ser med oro på hur otryggheten i handeln växer, sade rikspolischef Anders Thornberg under mötet.
Rikspolischefen hade bland annat tagit intryck av Svensk Handels Trygghetsbarometer som följer handlarnas brottsutsatthet. Han klargjorde samtidigt att Polisen inte kommer att klara av uppdraget på egen hand. Ändå måste tillväxten av nya kriminella stoppas.
– När en person skjuts ihjäl på gatan står femton andra redo att kliva in. Det är det riktigt stora problemet, sade Anders Thornberg.
Handeln lyfte viktiga frågor
Handeln lyfte flera frågor som är viktiga för branschen. Bland annat tillträdesförbudet, straffrabatten och vikten av fler poliser. Förhoppningen är att polisen ska hjälpa till att driva frågorna.
– Det finns en frustration även hos polisen på grund av att de inte har de verktyg som krävs. Alla idéer som fördes fram under mötet ska samlas ihop och vår säkerhetschef Per Geijer kommer att ha en fortsatt dialog med Polisen. Vi hoppas kunna hitta fler samarbeten som inte kräver ändrad lagstiftning, som till exempel Trygg i butik på Södermalm i Stockholm, sade Karin Johansson, vd Svensk Handel.
Efter en vecka ringde Livsviktigt upp säkerhetschefen Per Geijer på Svensk Handel och fick veta att steg två i samarbetet med Polisen redan nu har inletts.
Hur ska ni föra ner detta initiativ på riksnivå till lokal nivå för att åstadkomma en samverkan som ger resultat?
– Vi har sedan en tid tillbaka flera olika modeller att jobba utifrån som Säkerhetsveckan, Trygg i butik och flera andra samverkansmodeller som vi nu måste gå igenom och därefter ta fram en modell som kan fungera lokalt över hela landet. Handeln och Polisen har ett gemensamt ansvar för att det ska kunna lyckas. När vi har gått igenom alla modeller kommer vi att presentera ett förslag till lokal samverkansmodell som är greppbar och genomförbar på lokal nivå, säger Per Geijer.
Vilka kommer att samarbeta på lokal nivå?
– Det kan omfatta flera olika som näringsliv, polis, kommun, skola, socialtjänst och andra. Men nu när vi arbetar med att ta fram en samverkansmodell så vänder vi oss till det arbete som redan utförts och samlats upp av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Länsstyrelserna, Brottsförebyggande rådet, Polisen och handelns egna aktörer - och andra.
Finns det några fallgropar?
– Det gör det alltid när man vill förankra något på lokal nivå som kommer från högre ort. På central nivå kan det låta väldigt byråkratiskt och administrativt medan de som lever i verkligheten inte kan känna igen sig i det.
– Det vi vill ha är långsiktigt strategiska projekt som håller i flera år samtidigt som det också krävs kortsiktighet för att nå resultat som syns i vardagen här och nu för handlarna. Utsattheten och kriminaliteten har allvarligt skadat handeln och vi gör allt vi kan för att vända den utvecklingen, säger han.
Nu när ni kommit in i steg två i samtalen med polisen, vad händer nu?
– Vi kommer att ta fram en central modell som sätter upp spelreglerna för samverkan och upplägget kommer att vara enkelt att följa så att det inte blir ännu ett projekt som påbörjas och sedan läggs ned på grund av tidsbrist, dåligt intresse eller andra saker. Enkelheten är nyckeln, tror jag, i att detta ska lyckas; Att man enkelt ska kunna kliva in i ett samarbete som kan utvecklas över tid för att nå resultat gentemot hot, våld, rån och annan kriminalitet som tyvärr blivit allt vanligare inom handeln de senaste åren, säger Per Geijer.
Från polisens sida bekräftar man att arbetet med att minska kriminaliteten nu snabbt måste föras över från riksnivåns samtal till lokal nivå men att mycket hänger på dem som jobbar på lokal nivå och vilka modeller som finns och fungerar i praktiken.
NOAs erfarenheter ner till lokal nivå
– Vi på Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) kan inte bestämma vad som sker och ska göras på lokalpolisens områdesnivå, men vi har ett samordningsansvar och gör vad vi kan för att bistå med kunskap och resurser, säger Maria Axfeldt på NOA, en av de poliser som var närvarande vid mötet mellan handelns aktörer och polisen, på initiativ av rikspolischef Anders Thornberg i början av mars.
Hon berättar om det arbete polisen haft på olika ställen i Sverige där samverkan med näringsliv, myndigheter och kommun, och andra instanser, pågått länge och fungerat mer eller mindre tillfredsställande.
Sprida goda exemepl ner till lokal nivå
– Det funger bättre på vissa ställen, med enklare kontakt och samverkan, än på andra ställen. Södertälje, till exempel, är en kommun vi jobbat länge och mycket med vad gäller samverkan, och där har vi mycket kunskap och erfarenhet att dela med oss av. Nästa steg för vår del är att medverka till att utveckla samverkansarbetet med handeln så att vi kan sprida modeller för samverkan i de kommuner som behöver det.
Livsviktigt fortsätter att bevaka polisens och handelns ambitioner att lösa brottsligheten lokalt i våra butiker.
Text: Marie Hallencreutz
Motstridiga regler för handlare kring nya tobakslagen
Vad gör man som handlare när politiker och myndigheter fattar beslut som strider mot lagen? Den frågan ställdes på sin spets i samband med att den nya tobakslagstiftningen införs i sommar. Då ansvarar handlarna för att ingen röker utanför butiken. Handlaren janne Lindberg har uppmärksammat problemet.
Från och med den 1 juli 2019 måste handlare ansöka om tillstånd hos kommunen för att få sälja tobak. Dessutom måste handlaren betala en avgift till kommunen – som kan variera från kommun till kommun – för detta tillstånd.
Det är också kommunens ansvar att granska om handlaren är lämplig att sälja tobak. Vad krävs då av handlaren för att anses som lämplig?
Dels krävs det vanliga som ekonomisk skötsamhet samt att ingen tidigare brotslighet förekommer. Kommunen kan hämta information från Polisen, Skatteverket och Kronofogden för att säkerställa detta.
Nya krav för tobakshandlare
Men med den nya lagen finns också nya krav på den som säljer tobak.
– Vi fick ett brev från Länsstyrelsen i Stockholm där det stod att det är förbjudet att röka utanför entréer till rökfria lokaler. Att jag var ansvarig för att det röks utanför min butik. Men jag kan inte påverka vad som sker utanför butiken. Det är kommunens mark, säger Jan Lindberg, handlare på Ica Supermarket Fridhemsplan i Stockholm.
Så Jan Lindberg frågade Länsstyrelse hur han skulle agera om någon stod och rökte utanför butiken där han inte hade mandat att påverka personer och deras beteende.
Fick ett icke-svar
– Jag fick mer eller mindre ett icke-svar, säger han.
Så här skrev länsstyrelssen tillbaka:
“Du ansvarar förvisso för att rökförbudet uppehålls utanför din butik men det är inte ditt ansvar att avvisa någon.
Din skyldighet är:
- Inte ha någon askkopp placerad utanför butiken – det har du nog inte.
- Se till att personal inte står och röker utanför entrén genom information
- Säga till någon som står och röker utanför att det är förbjudet att röka här.
- Be hen släcka cigaretten eller gå någon annanstans och röka.
- Skulle du ha problem med att folk står och röker utanför din butik så kan du sätta upp en förbudsskylt gärna trevligt utformad.”
Vidare står i svaret från Länsstyrelsen i Stockholm att:
“Du får inte avvisa personer handgripligen från platsen det är bara polis eller ordningsvakt som får göra det.
Du kommer inte heller kunna hindra någon att passera butiken med en cigarett i handen men det kommer inte läggas dig till last.”
Hyr lokal med askkoppar på
– Visst, en skylt kan jag sätta upp om rökning förbjuden utanför butiken men det finns askkoppar på fastigheten lite längre ner från butiken men dessa råder vi inte över då vi hyr vår lokal. Dessutom ligger häktet mittemot butiken och de har tagit bort sina askkoppar. Risken är stor att de går över gatan för att röka. Med andra ord måste jag nu anvisa personal, eller själv gå ut och tala om för folk att de inte får röka där fastän jag inte har ansvar för marken utanför butiken eller att fastighetsägaren har askkoppar på sin fastighet som jag hyr. Samtidigt har jag inte rätt avvisa dem. Det har bara polisen.
Text: Marie Hallencreutz
Foto: Rose-Marie Lindberg
Klargörande om nytt rökförbud vid butiksentréer
Den 1 juli 2019 träder den nya lagen om tobak och liknande produkter i kraft som bland annat förbjuder rökning vid entréer till lokaler som allmänheten har tillträde till, exempelvis butiker.
Den som äger eller på annat sätt disponerar över en butikslokal kommer från och med den 1 juli att ansvara för att rökning inte sker vid entrén till lokalen. Enligt den nya lagen ankommer det därför på butiksinnehavare att sätta upp en skylt som informerar om att rökning inte får ske vid entrén samt att flytta eller ta bort eventuella askkoppar som finns inom det område som omfattas av rökförbudet.
Ingen rök in i lokalen
Hur stort det rökfria området utanför en entré ska vara är inte reglerat i lagen. Dock framgår att det måste vara så pass stort att tobaksrök inte kommer in i lokalen. Personalentréer, dit allmänheten inte har tillträde, omfattas dock inte av förbudet.
Säg till rökare men avvisa inte
Lagen anger att butiksinnehavaren även genom tillsägelser ska informera personer som röker utanför entrén om att rökförbud råder. Om någon trots tillsägelse röker där det är förbjudet får personen avvisas. Butiksinnehavaren får dock inte på egen hand avvisa personer som bryter mot förbudet. Det ansvaret ligger istället på polis eller ordningsvakt.
Vägledningsmaterial på gång
Folkhälsomyndigheten arbetar för närvarande med att ta fram vägledningsmaterial för kommuner och butiksinnehavare. Materialet beräknas vara sammanställt i maj respektive juni. Innan ytterligare vägledning och riktlinjer tillgängliggörs är det förhållandevis oklart var gränserna går för butiksinnehavarens ansvar exempelvis avseende det rökfria områdets omfattning och hur kommunernas tillsynsarbete rent praktiskt kommer att gå till.
Inget straffansvar
Det står dock klart att den nya lagen inte för med sig något straffansvar för ägare eller de som på annat sätt disponerar över en lokal. I särskilda undantagsfall kan kommunerna komma att meddela så kallade förelägganden som förenas med vite. Utgångspunkten enligt den nya lagen är dock att rättelse ska ske frivilligt.
Flytta askkoppar och informera
Sammanfattningsvis, mot bakgrund av den information som finns att tillgå i dagsläget, sträcker sig kraven på den som äger eller på annat sätt disponerar över en lokal endast till att sätta upp skyltar vid entréer med innebörden att rökning är förbjuden, att flytta eventuella askkoppar från sådana områden samt att säga till/informera personer som ändå bryter mot förbudet.
Text: Susanna Norelid, Advokat