Så kan du minska kostnaderna för ditt verksamhetsavfall

Det är viktigt som handlare att kunna skilja på verksamhetsavfall respektive ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. Det har flera handlare fått erfara som fått hjälp av Svensk Avfallsrådgivning.

En handlare bestämmer själv över sitt avfall och därmed vilka avfallsleverantörer man anlitar men ibland går kommunen in och vill bestämma och det gäller när avfallet är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”. I övrigt kallas avfallet för verksamhetsavfall.

Kommunerna vill hävda hushållsavfall

– I lagstiftningen skiljer man på verksamhetsavfall och ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”, det senare har kommunen ansvar för och det förra är det verksamheten som ansvarar för. Men en osäkerhet uppstår då vissa kommuner i Sverige i dag har olika syn på vad som skall klassificeras som verksamhetsavfall och vad som klassas som hushållsavfall, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Och det har betydelse för handlare som hellre vill sända sitt verksamhetsavfall till sin vanliga avfallsleverantör än till kommunen då den egna leverantören vanligtvis kostar mindre. Därtill har handlaren en vinst i att bara använda sig av en leverantör och det kan vara att få samlad statistik.

– Sedan handlar det om att följa lagstiftningen också. Flera handlare har försökt att påverka kommunerna att tolka lagstiftiningen rätt och sedan det nu finns ett par prejudicerande domar i mark- och miljööverdomstolen så har det blivit tydligare.

Det innebär att det har blivit enklare för såväl handlare som kommuner hur verksamhetsavfall ska tolkas enligt lagstiftningen. Lagstiftningen var tidigare ganska luddig i detta avseende men nu är det tydligare, säger han.

Ändå finns det kommuner som inte vill ta till sig denna information och som kan hävda att verksamhetsavfall från en butik är att betrakta som ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”.

Avfall som uppstår i verksamheten

Verksamhetsavfall är avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamheter, exempelvis butiker, restauranger och kontor och det är alltså verksamhetsutövaren som själv bestämmer vad som är ens verksamhetsavfall eller inte.

– Det kan vara allt från rester vid catering, svinn från frukt- och grönt eller gammalt bröd eller andra livsmedel som inte inte kunnat säljas. Men flera kommuner anser att det är att betrakta som jämförligt hushållsavfall och det är fel enligt de tolkningar av lagstiftingen som nu finns i dessa prjudicerande domar.

– Skillnaden ligger i att en kund som går och köper äpplen, tar hem dem och sedan slänger det som inte äts är hushållsavfall medan en butik måste tillhandahålla äpplen för försäljning i sin verksamhet och det som inte säljs är matsvinn som tyvärr är en nödvändighet för att bedriva verksamheten över huvud taget, säger han.

Finns det något avfall från en butik som skulle kunna betraktas som hushållsavfall?

– Om man har att göra med en kommun som inte känner till dessa domar som ligger till grund för en tydligare tolkning av lagstiftningen är det en god idé att låta kommunen hämta ett kärl varannan vecka eller så med avfall från det egna pentryt och toaletterna, i övrigt ska man hävda sin rätt till verksamhetsavfall, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay

 

Fakta | Verksamhetsavfall 

  • Med verksamhetsavfall avses avfall som uppstår i samband med produktion av varor och tjänster från alla typer av verksamhet, t.ex. industrier, jordbruk, offentlig verksamhet, organisationer, butiker, restauranger och kontor.
  • Det är i första hand verksamhetsutövarens ansvar att bestämma om det är ett verksamhetsavfall eller inte, men avgörs på objektiva grunder utifrån vad som är verksamhetsavfall.
  • Varken ett kommunalt avfallsbolag eller en renhållningsförvaltning kan bestämma att ett visst avfall ska betraktas som ett hushållsavfall. Om det råder osäkerhet om hur avfallet ska klassificeras kan bara den lokala tillsynsmyndigheten fatta ett myndighetsbeslut i frågan. Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen.
  • Avfall som uppkommer när mat tillagas/produceras i storkök, catering, restauranger, caféer och liknande verksamhet är verksamhetsavfall.
  • Utrangerade livsmedel som inte sålts i butiker, med eller utan förpackningar, är verksamhetsavfall.
  • En verksamhet kan söka dispens hos kommunen för att hantera sådant avfall som ska klassificeras som hushållsavfall enligt 15 kap. 25 § miljöbalken. Om beslutet avslås kan det överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstol.

Källa: Återvinningsindustrierna


Europas största sorteringsanläggning för plast invigd

Nu står den klar, Europas största och effektivaste anläggning för sortering av plastförpackningar. Drygt 150 gäster var på plats när anläggningen i Motala invigdes. Här kan alla plastförpackningar från de svenska hushållen sorteras, helt automatiskt.

Anläggningen drivs av Svensk Plaståtervinning som tidigare hette Plastkretsen. Den har kostat 265 miljoner kronor att färdigställa och är finansierad av branschen, dvs de företag som omfattas av producentansvaret för plastförpackningar.

Svensk Plaståtervinning har en tydlig vision – alla plastförpackningar på den svenska marknaden ska återvinnas och bli nya plastprodukter. Med Europas största och effektivaste anläggning för plaståtervinning tar företaget ett stort steg i rätt riktning.

– Plast är ett fantastiskt material som gör vårt samhälle möjligt på så många sätt, men vi vet också att plast som inte återvinns är slöseri med våra gemensamma resurser. För att vi ska kunna använda plast i framtiden krävs en ansvarsfull och effektiv insamling och återvinning. Nu har vi förutsättningarna för att ta tillvara plastens värde som återvunnen råvara fullt ut, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

20 ton plast per timme

I anläggningen som kan sortera 20 ton plastmaterial per timme, finns kapacitet att ta emot alla plastförpackningar från samtliga svenska hushåll. Den kan dessutom sortera ut 10 olika fraktioner med en renhetsgrad på över 95 procent.

– Det gör att plastråvaran som lämnar vår anläggning är av mycket hög kvalitet och kan användas till många nya plastprodukter. På så sätt ger vi plasten nytt liv, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Plastsprånget 2025 – ett nytt initiativ

Drygt 150 personer var på plats vid invigningen, bland annat företrädare för branschen, myndigheter, intresseorganisationer, akademin, leverantörer, kunder och politiker. Efter rundvisning i anläggningen med tillhörande utställning bjöds det på lunch och paneldiskussion i Motala Stadspark. I paneldiskussionen, som leddes av IVL:s avfallsexpert och regeringens utredare Åsa Stenmarck, deltog representanter från plastproducenterna, Svensk dagligvaruhandel, Sveriges kommuner och landsting, Återvinningsindustrierna och Avfall Sverige. Deltagarna enades om att, tillsammans med Svensk Plaståtervinning, arbeta för att nå EU:s återvinningsmål fem år innan utsatt tidplan. Redan till årsskiftet 2019/2020 ska aktörerna presentera en åtgärdsplan för att nå det ambitiösa målet.

– Jag är både glad och stolt över att alla aktörer stödjer initiativet som vi kallar ”Plastsprånget 2025”. Det betyder att vi år 2025 ska ha uppnått målet om 55 procents återvinning. Det stärker förutsättningarna för att Sverige ska bli världsledande på återvinning av plastförpackningar, säger Mattias Philipsson.

Gemensamma insatser

Anläggningen i Motala är en del i hela återvinningskedjan. För att nå visionen, att alla plastförpackningar i Sverige ska återvinnas, krävs gemensamma insatser.

– En viktig del är att producenterna som säljer sina varor väljer plastförpackningar som går att återvinna. Där har vi på Svensk Plaståtervinning en viktig roll som rådgivare. Men det vill också till du och jag som köper varorna källsorterar plasten och inte minst att våra gemensamma system för att samla in den sorterade plasten är optimala, säger Mattias Philipsson.

Källa och foto: Svensk Plaståtervinning


Aroma förvärvar Dals Konfektyr

Det anrika svenska konfektyrbolaget Aroma har förvärvat samtliga aktier i konkurrenten Dals Konfektyr. Aroma blir därmed Sveriges tredje största tillverkare av konfektyr med en ledande position som producent av lösgodis på den svenska marknaden.

I och med förvärvet ökar omsättningen i Aroma till över en kvarts miljard kronor per år och antalet anställda till omkring 100 personer.

– Med förvärvet av Dals Konfektyr är vår ambition att bli en ännu effektivare och bättre leverantör av kvalitativt godis till de olika lösviktskoncepten, både i Sverige och utomlands. Samtidigt fortsätter vi att utveckla ekologiska, veganska och mer naturliga produkter med lägre sockerinnehåll inom våra olika produktområden, säger Olle Björkenström VD på Aroma.

– Vi är tre ägare som drivit Dals Konfektyr i 25 år och det är verkligen med trygga händer som vi nu lämnar över stafettpinnen till Aroma som ny ägare. Med Aromas fokus på kvalitetsprodukter och gedigna säljorganisation är de helt rätt köpare att ta över och utveckla fabriken i Bengtsfors, säger Jörgen Johansson, VD på Dals Konfektyr.

Källa och foto: Aroma AB


Zeina startar livsmedelsmärke

Matprofilen och bloggaren Zeina Mourtada startar ett livsmedelsvarumärke tillsammans med företagsgruppen Evanoff Group som bland annat står bakom Paolo Robertos italienska livsmedelsvarumärke “Paolos”.

Zeina Mourtada, även känd under namnet “Zeinas Kitchen” i sociala medier har på kort tid blivit en av Sveriges största och mest inflytelserika matprofiler med en av landets mest besökta matbloggar och drygt 145 000 följare på Instagram.

Det nya varumärket och de första produkternas lanseras i dagligvaruhandeln under första halvåret 2020. Vad det nya varumärket skall heta och vilka produkter som kommer att lanseras är i dagsläget inte officiellt utan presenteras först senare i år.

– Den här satsningen tillsammans med Evanoff Group är bland det roligaste jag gjort. Jag är otroligt förväntansfull över att få börja utveckla mina egna livsmedelsprodukter och ser fram emot att få dela de smaker jag och mina följare älskar, säger Zeina Mourtada.

År 2018 fick Zeina ta emot det prestigefyllda “Stora Matpriset” som årligen utses av Sveriges största mattidning Allt om Mat. Stora Matpriset har delats ut sedan 1986 till en person eller organisation som gjort en bestående insats för den svenska matens standard och kultur.

– Zeina är en fantastiskt stark profil och hennes genomslag i mat-Sverige de senaste åren saknar motstycke. Att Evanoff Group tillsammans med Zeina får bygga upp ett helt nytt varumärke inom dagligvaruhandeln med inriktning på mat från Mellanöstern känns väldigt spännande och helt rätt i tiden, säger Dani Evanoff, VD på Evanoff Group.”

Zeina har givit ut två bästsäljande kokböcker hos Bonnier Fakta, debutboken “Zeinas Kitchen – Recept från Mellanöstern” och den nyligen lanserade “Zeinas Green Kitchen – Gröna recept från hela världen”. Böckerna toppar försäljningslistorna inom kategorin kokböcker i Sverige.

Zeina Mourtada är 37 år och är bosatt i Sollentuna utanför Stockholm med man och tre barn. Zeina kom till Sverige som 4-åring och har sitt ursprung i Libanon.

Källa och foto: Evanoff Group


Axfood i nytt avtal med Direkten

Axfood har tecknat ett nytt samarbetsavtal med Direkten som innebär att Dagab fortsätter som leverantör till Direktens butiker. Axfood har även avyttrat sin intresseandel i bolaget.

Axfood har varit delägare i Direktbutikerna Scandinavia AB och leverantör till butikskedjan. Axfood har nu avyttrat sin andel till Direktenhandlarnas ägarbolag, som därmed innehar majoriteten av samtliga aktier i Direktenbutikerna Scandinavia AB. Axfood har samtidigt tecknat avtal om att vara fortsatt varuleverantör till Direktens butiker.

Det nya samarbetsavtalet trädde i kraft den 1 juni 2019. Avyttringen har ingen väsentlig finansiell påverkan på Axfood.

Källa: Axfood

Foto: Svenska Spel


Beloppsgränsen för snatteri höjs

Gränsen mellan stöld och ringa stöld, det som tidigare kallades snatteri, går i dag vid 1 000 kronor. Men nu vill Högsta domstolen höja den gränsen till 1 250 kronor.

– Det är inte acceptabelt och argumentet som förs fram är undermåligt, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Sedan tio år tillbaka har gränsen för snatteri varit 1 000 kronor, dessförinnan alltså 2009, låg gränsen vid 800 kronor. Om det stulna godsets värde översteg dessa gränser var brottet att betraktas som stöld istället för ringa stöld och därmed är straffsatserna annorlunda vilket påverkade, och påverkar än idag, polisens vilja och förmåga att lösa brottet.

Inofficell gräns för utredning

– Tänk på att vi för bara ett par år sedan fick veta att det fanns en inofficiell gräns för snatteri om 60 kronor – under det ansåg Riksåklagaren att polisen inte ens skulle utreda ärendet. Men efter en stöld om 1 000 kronor har handlarna åtminstone haft en chans hos polis och åklagare att de skulle göra något, att ärendet skulle kunna leda till lagföring av gärningsmannen, säger Pär Bygdeson.

Lovar runt, håller tunt

Trots politikernas - från vänster till höger - uttalade vilja att stå emot brottsligheten i handeln inträffar nu istället motsatsen och beloppsgränsen för ringa stöld höjs med 250 kronor.

– Vad kan jag säga annat än att gratulera gärningsmännen för ett bra lobbyarbete. Antingen det eller så sviker våra politiker och vårt rättsväsende oss grundligt, säger han.

Varför höjer Högsta domstolen beloppsgränsen för ringa stöld?

– Förmodligen för att man ansåg att den behövde inflationsjusteras men om det är på det viset så innebär det en inflation om 25 procent på tio år, vilket innebär att i stöldbranschen är inflationen mycket högre än vad Riksbanken skulle vilja ha den.

Har du fått några reaktioner från handlarna?

– De som hört talas om det har hört av sig till mig och de är allt annat än glada.

Vad får du för reaktioner från handlarna?

– De blir ju besvikna och arga såklart. Det visar att man från samhällets sida inte lyssnar till deras problem kring den ökande brottsligheten. Återigen tas inte handlarnas problem på allvar trots alla fagra ord från politiker och andra i beslutsfattande ställning. Vi gör vad vi kan för att föra upp livsmedelshandlarnas problem med brottslighet på dagordningen men vi möts bara av ord. Ingen verkstad. I det här fallet är det snarare tvärtom, säger Pär Bygdeson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Livsmedelshandlarna


Billig mat viktigast vid näthandel

Priset är den viktigaste faktorn för svenska konsumenter när de väljer leverantör av dagligvaror på nätet, det visar en undersökning utförd av Yougov på uppdrag shoptech-företaget Strongpoint.

I undersökningen framgår det att 39 procent av de tillfrågade anser att lågt pris är viktigast vid valet av nätleverantör, följt av möjligheten att få hemleverans på 37 procent och fraktfritt på 31 procent. Av de frågealternativ som fanns hamnade användarvänliga hemsidor sist med 14 procent och ekologisk profil ansågs som viktigast av endast 15 procent.

Undersökningen visar också att lojaliteten bland konsumenterna är låg. Endast 8 procent uppger att det är viktigt att handla från samma kedja som man normalt sett handlar hos när man handlar i fysisk butik.

– Vi är inte förvånade över resultatet om pris, utan det överensstämmer med den allmänna lågpristrenden vi sett en tid. Att lojaliteten är så låg är däremot möjligen mer förvånande och visar på en helt ny spelplan för nätmaten. Uppenbarligen kan kedjorna inte förlita sig på tidigare meriter och lojalitetsprogram, utan här är det andra saker som styr. Jag tror att vi kommer att se en helt annan konkurrens än tidigare i takt med ökad pristransparens, säger Sven Calissendorff, Senior VP Managing Director på Strongpoint i Sverige i en kommentar.

Källa: Yougov


Ica spår hälsotrender för ökad livskvalitet

Sex av tio svenskar känner sig stressade och pekar ut arbetslivet som den största orsaken. Det visar Icas framtidsrapport om hälsoläget i Sverige. Fyra av tio svenskar är beredda att gå ned i arbetstid och tio procent i lön, för att få bättre livskvalitet. Ica listar tre stora hälsotrender som spås sänka våra stressnivåer år 2025.

Årets framtidsrapport från ICA fokuserar på våra största hälsoutmaningar i Sverige och bygger på djupintervjuer med forskare, health-tech-startups och trendanalytiker samt en Novus-undersökning med svenska allmänheten.

Rapporten visar bland annat att sex av tio svenskar känner sig stressade. I åldersgruppen 18-49 år är siffran hela 84 procent. Fler kvinnor än män känner sig stressande, 68 respektive 53 procent. Jobb och karriär är den enskilt största orsaken till vår vardagsstress och var fjärde anställd känner psykiskt obehag flera gånger i månaden inför att gå till jobbet. Fyra av tio är beredda att gå ned i arbetstid och tio procent i lön, för att få bättre livskvalitet.

Återhämtning, flexibla arbetsvillkor och tekniska lösningar

Stress och psykisk ohälsa är växande folksjukdomar i hela världen. Hög arbetsbelastning, krav i hemmet och allmänt besvärliga livsvillkor leder till stress. Utan återhämtning kan långvarig stress leda till psykisk ohälsa.

– På arbetsplatsen behövs återhämtning, bland annat genom att lugnare perioder räknas in i arbetstiden. Ökad flexibilitet, ur den anställdes perspektiv, behövs också för att kunna förena arbete och privatliv på ett bra sätt. Annars ser framtiden mörk ut, säger Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet i rapporten.

Som en följd av samhällets ökade förväntningar blir det allt vanligare med innovationer och appar som ska lösa livspusslet genom att hjälpa oss med återhämtning, att sova bättre, spara tid eller utvärdera vad vi gör. Samtidigt som forskare menar att människors uppkopplade liv kan skapa stress, kommer allt fler lösningar där just teknologi är lösningen. Rapporten beskriver att tekniska lösningar som inte bara kan tolka och mäta, utan även ge konkreta förslag på åtgärder, har stor potential i framtiden.

I rapporten syns en stressparadox där vi är beredda att gå ner i arbetstid och lön för bättre livskvalitet, samtidigt som god ekonomi anges vara ett av huvudskälen för att uppleva välmående. För att minska vår negativa stress kommer tekniken få en nyckelroll i framtiden.

– Vi konsumenter kommer kunna ta större kontroll över vår egna hälsodata och välja att dela den med vården, vår matleverantör eller tränare. Middagen kommer till exempel inte bara bli hemkörd till dörren utan även ta hänsyn till familjens särskilda förutsättningar och hälsodata som exempelvis allergier eller sjukdomar, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på ICA-Gruppen.

 

Svenskarnas topplista för att minska sin stress

  1. Mer eller bättre sömn (54 %)
  2. Träna mer (46 %)
  3. En god ekonomi (39 %)
  4. Jobba färre timmar (36 %)
  5. Minimera antalet privata åtaganden/aktiviteter (20 %)
  6. Förbättra mina matvanor (18 %)
  7. Meditation eller annan lugnande aktivitet för hjärnan (18 %)
  8. Mer flexibla arbetstimmar (15 %)
  9. Minimera användandet av sociala medier (14 %)
  10. Minskad restid/pendling (13 %)

 

Tre trender för minskad stress 2025 enligt ICAs framtidsrapport

1. Individanpassad hälsa

Pådrivet av digitala hjälpmedel får människor en inblick i sin egen hälsa – och kommer i mycket större utsträckning mäta, följa och få personliga rekommendationer. Förändringar ned på molekylnivå studeras för att kunna anpassas efter hälsan hos varje individ. Den personliga data som genereras kan år 2025 kopplas samman med sjukvården och artificiell intelligens (AI) flaggar upp när något skiljer sig från det vanliga eller förväntade mönstret. På så vis kan fler behandlas förebyggande och sjukvården och rådgivning kan hållas öppen 24 timmar om dygnet, var man än befinner sig.

  1. Stress-tech

Innovationer som hjälper till att lösa det så kallade livspusslet kommer i strid ström – inte minst digitala idéer. Nya aktörer levererar lösningar som hjälper människor att spara tid, koppla av och optimera kroppen och hjärnan. Teknologin som finns överallt omkring oss kommer ändra skepnad, bli mindre synlig och programmeras för att öka vårt välmående och inre balans i stället för att främja negativa beroenden.

  1. Funktionsmat

Maten får allt större fokus när det kommer till stresshantering. Till exempel syns en utveckling av livsmedel med hälsolöften som att stärka den mentala hälsan, den kognitiva förmågan samt erbjuda en tarmflora i balans. Dessutom utvecklas den individanpassade kosten baserad på människors gener eller blodvärden, vilken även kan tillagas och levereras hem till dörren för att hjälpa oss få mindre stressig vardag.

Källa och foto: Ica


Tuffa löften i livsmedelsindustrins nya klimatmanifest

Livsmedelsindustrin lägger nu in en högre växel i klimatarbetet. I mitten av maj lanserade den svenska livsmedelsindustrin ett gemensamt hållbarhetsmanifest med fem åtaganden för en hållbar och livskraftig svensk livsmedelsproduktion.

Produktionen av livsmedel, från jord till bord, har en omfattande negativ påverkan på såväl den lokala miljön som det globala klimatet. Samtidigt måste produktionen av näringsrika, högkvalitativa livsmedel öka för att föda en befolkning som år 2050 beräknas uppgå till 10 miljarder människor.

Lösningen är en hållbar och effektiv livsmedelsproduktion som lägger lika stor vikt vid hållbarhet som vid smak, kvalitet och näring.

− Under 1900-talet gjorde livsmedelsindustrin bra, säker mat tillgänglig för miljarder människor. 2000-talets utmaning blir att göra livsmedelsproduktionen klimat- och miljöneutral, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen till deras branschtidning Livsmedel i fokus.

För att påskynda arbetet med att stoppa de pågående klimat- och miljöförändringarna har den svenska livsmedelsindustrin genom branschorganisationen Livsmedelsföretagen tagit fram ett gemensamt manifest med fem konkreta hållbarhetsåtaganden:

  1. En fossilfri industri. Senast 2030 ska företagen ha gått över till fossilfri energi både i produktion och transporter.
  2. Halvera matsvinnet.Företagen arbetar för att halvera sitt matsvinn till 2030, det gäller både den egna produktionen liksom att bidra till minskat matsvinn i övriga led.
  3. Materialåtervinningsbara förpackningar. År 2030 ska det vara 100 procent materialåtervinningsbarhet av samtliga förpackningsslag, och även en högre grad av återvunnet material i förpackningarna.
  4. Goda villkor i leverantörsledet. Senast 2020 ska det finnas en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i leverantörsleden, som följs upp varje år.
  5. Effektivare vattenanvändning. Vi åtar oss att höja effektiviteten på vår vattenanvändning. Vi genomför en kartläggning under 2019 och lovar att ha etablerade effektiviseringsmål till 2020.

I dagläget är det 42 livsmedelsföretag som anslutit sig till manifestet. Genom att ansluta sig till ett åtagande lovar företaget att bidra till att uppnå de tillhörande målen och till att hålla relevant information om företagets del av åtagandet lätt tillgänglig för granskning. De får själva välja vilket eller vilka av de fem åtagandena som är relevanta för deras verksamhet.

− Vår industri kan göra mycket på egen hand men vissa utmaningar kräver samarbete inom livsmedelskedjan och mellan olika samhällsaktörer för att få genomslag. Genom det här manifestet vill vi skapa ett ännu större engagemang – tillsammans kan vi göra skillnad på riktigt, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Utöver de fem åtaganden kommer man därför att arbeta parallellt med primärproduktionens klimatpåverkan, social hållbarhet och bättre mat- och levnadsvanor,

Källa: Livsmedel i fokus

 

Fakta | Företagen som skrivit under manifestet

Absolut Company, Almondy, Arla Foods Sverige, Arvid Nordquist, Atria Sverige, Bröderna Franzén Mixum, Carlsberg Sverige, Cloetta, Coca-Cola European Partners Sverige, Culinar, Dafgårds, Engvall & Aug Falk Nya Chark, Estrella, Findus, Foodmark, Gotlands Slagteri, Gudruns, Hallands Fruktindustri (Hafi), HKScan Sweden, Ingelsta Kalkon, Kiviks Musteri, KLS Ugglarps, Lantmännen Cerealia, Lindvalls Chark, Lyckeby Starch, Löfbergs, Mårtenssons Partiaffär, Norrmejerier, Nyhlén Hugosson, Orkla Sverige, Pågen, Paulig Foods, Polarbröd, Savolax Eurofish, Skånemejerier, Skövde Slakteri, Spendrups Bryggeri, Stålboms Konditori, Swedish Match, Unilever Norden, Vivels i Stockholm, Zoégas/Nestlé


Dubbla kundvarv i ny Coop-butik

I måndags öppnade Coop en ny kontantlös butik i den nya fastigheten Grand Central Sundbyberg i strax utanför Stockholm. Den nya butiken har ett brett sortiment av färskvaror, ekologiska varor och erbjuder lösningar och mat för personer på språng. Därmed erbjuds kunderna också två skilda kundvarv.

Bara ett stenkast från Sundbybergs nav för kollektivtrafik med hållplats för tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och buss ligger den nya butiken som döpts till Coop Grand Central.

– Det här är ett drömläge i Sundbyberg. Det kommer att bli en modern butik för den som snabbt vill få i sig något gott och när de är på språng. Samtidigt ska vi också erbjuda ett sortiment som passar medlemmar och boende i området. Vår mission är att underlätta deras vardag genom att bjuda på mer prisvärd, hållbar matglädje, säger Joakim Pöyry, distriktschef i Stockholm för Coop Butiker & Stormarknader.

Butiken har en säljyta på 356 kvadratmeter och två olika kundvarv. Ett ”Äta nu”-kundvarv som är det första som möter kunden och längre in i butiken finns mer klassiska varor. Butiken blir också helt kontantlös och förutom kortbetalning erbjuder man också blipp-betalningar med tjänster som Samsung- och Apple pay, dock inte Swish i nuläget.

Butiken har fyra självutcheckningskassor där fokus läggs på färdiga måltidslösningar för frukost, mellanmål, lunch och middag men det kommer också att finnas en disk med två separata kassor inne i butiken där kunderna kan köpa pizzaskivor och annan färdiglagad mat.

Utöver färdigmaten fokuseras på färskvaror och kompletteringsprodukter. Det ska till exempel vara enkelt att köpa och ta med sig ingredienserna till kvällens middag.

Källor: Coop, FK

Foto: Coop