Dagligvaruhandeln ökade sin omsättning med 3,1 procent under 2019, men nu visar det sig att det egentligen var en minskning. Detta eftersom matpriserna ökade med 2,8 procent under året samtidigt som befolkningen ökade med 1,1 procent. Sammantaget ger det en minskning av omsättningen med 0,8 procent.

Under ett lunchseminarium som Svensk Dagligvaruhandel anordnat tillsammans med HUI Research tidigare i veckan visade Daniel Liljeberg, näringspolitisk ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel, dessa siffror utifrån Dagligvaruindex (som han arbetar med). Han sade att han inte visste vad det berodde på men pekade på tre trender som påverkat dagligvaruhandeln negativt.

Tre negativa trender

• Restaurangerna ökar sin andel av ”magmarknaden”.
• Minskningen av non-food i dagligvaruhandeln.
• Ökningen av lågprisprodukter och lågprisalternativ ger lägre snittköp.

”Samtidigt som restaurangerna tar marknad från dagligvaruhandeln jobbar många av våra medlemmar med måltids- och färdigmatskoncept, och fightas om de andelarna”, sade Daniel Liljeberg.

Under seminariet framkom även hans åsikter om hur non-food och/eller specialvaruavdelningarna har krympt i dagligvarubutikerna och att allt fler konsumenter väljer lågprisalternativ.

Utmaningar och möjligheter

Jonas Arnberg, vd för HUI Research, tryckte på de utmaningar men också de möjligheter som finns inom branschen.

Bland utmaningarna finns den växande budget- och lågprismarknaden inom detaljhandeln samt konsekvenserna av e-handeln och digitaliseringen.

Men möjligheterna ligger i att dagligvaruhandeln fortfarande har volymen och frekvensen samt att de tar stora investeringar.

Källor: HUI Research, Fk och Svensk Dagligvaruhandel

Foto: pressbilder

Bildtext: Daniel Liljeberg, Svensk Dagligvaruhandel t.v. och Jonas Arnberg, HUI Research t.h.