Global analys: Indien följer i Kinas spår och nobbar västvärldens avfall

Årsskiftet 2017/2018 införde Kina ett importstopp på olika avfallsfraktioner från länder i väst. Landet ville inte längre hantera förorenat återvinningsavfall – oavsett om det är plast, wellpapp eller andra material – endast helt rena material ville man ta emot. Följden av detta beslut var att priset för återvinningsbart avfall sänktes drastiskt globalt och blickarna riktades bland annat mot Indien för att bli av med delar av västvärldens avfall. Men nu börjar även Indien dra öronen åt sig.

Kineserna, som kallar västvärldens återvinningsbara avfall för “Utländskt skräp”, valde att inte befatta sig med detta för lite drygt ett och ett halvt år sedan. Sedan dess gäller ett importförbud mot 24 sorters plast-, metall-, pappers- och textilavfall och eftersom Kina varit en sådan stor importör av utländskt avfall blev effekterna drastiska.

Ingen tid att hitta lösningar

– Kina gav redan för 24 månader sedan tydliga tecken på att försöka upprätta ett högre förtroende och en högre svansföring avseende landets miljöansvar i allmänhet och för återvinningsbranschen, i synnerhet. Sedan kom stoppet men tiden från varningssignalerna till importstoppet var för kort för de exporterande länderna att kunna hitta andra länder att skicka sitt avfall till, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Bra för folkhälsan i Kina

Marknaden för framförallt wellpapp och mjukplast (LDPE) har under de senaste 18 månaderna drabbats av en kraftig nedgång i återvinningsledet.

– I grund och botten är Kinas ställningstagande positivt. Människor som arbetar inom återvinningsbranschen har haft tuffa förhållanden och ofta bedrövliga arbetsmiljöer, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Överdrivet drastiskt beslut

Däremot var delvis landets drastiska beslut i fråga om import av återvinningsbara fraktioner, klart överdrivna.

– Man skar i princip av hela importen över en natt. De små flödena som fortfarande kunde accepteras var endast av premiumkvalitet.

Detta har fått till följd att den europeiska och amerikanska marknaden för framförallt wellpapp (klass OCC 1.04) och för mjukplast (klass LDPE) har svämmat över, med kraftiga prisras. Nedgången de senaste 18 månaderna är nästan 60 procent, säger han.

Kinas nya ideologi

Den ideologiska grunden för den nya kinesiska miljöpolitiken går ut på att Kinas ekonomi måste växla från kvantitet till kvalitet, att Kina ska prioritera naturskydd och folkhälsa och bli en internationell föregångare när det gäller miljön.

– Kinas nya miljö- och folkhälsotänk är visserligen lovvärt men förändringen kom för plötsligt för att västvärldens ekonomier skulle hitta vägar att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Kina, som har varit en viktig bricka i den globala återvinningen, har fått mycket kritik för att fatta beslut utan att samarbeta med de länder som exporterat avfall till Kina så att en smidigare övergång från Kina som marknad till att hitta andra lösningar kunnat göras, säger Peter Johansson.

Översvämmades av avfall

Effekten blev alltså att länderna i väst översvämmades av eget avfall de inte kunde ta rätt på med samma effektivitet som Kina gjort. Dessutom letade västvärlden efter andra länder som kunde ta Kinas plats och många satte sin tilltro till Indien.

Indien följer i Kinas spår

– Det fungerade till en början men när det gäller plastavfall begränsade Indien importen av detta till några få hamnar redan 2016 och nu funderar Indien på att stänga även dessa hamnar för import av plastavfall. Man kan säga att Indien följer Kina i kampen för en bättre miljö och hållbarare avfallshantering vilket är lovvärt för det skapar ett tryck globalt för att minska användningen av plast. Men ur miljösynpunkt är det bättre om det finns möjligheter att återvinna den befintliga plasten på marknaden snarare än att förbränna den, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay