Ica varnar för antibiotikaresistens

Enligt Icas nya framtidsrapport är antibiotikahotet en av vår framtids största hälsoutmaningar. I Sverige är situationen betydligt bättre, men även här varnar forskare för konsekvenserna och oron stiger hos svenskarna.

En fjärdedel av befolkningen säger sig inte veta vad epidemin innebär. Både samhället och individen behöver agera nu för att bromsa utvecklingen.

Årets framtidsrapport från Ica, ”Klyftor, stress och bakterier – våra tre största hälsoutmaningar och möjligheter 2025”, fokuserar på framtidens största hälsoutmaningar i Sverige. Genom djupintervjuer med forskare, health-tech-startups och trendanalytiker, tillsammans med en Novus-undersökning har dagens hälsosituation kartlagts och presenteras ihop med möjliga motåtgärder för respektive riskområde.

Värre tillstånd än anat

Antibiotikaresistens beskrivs som ett av de mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan. Enligt rapporten handlar hotet om att ett överdrivet och felaktigt bruk av antibiotika har lett till att resistenta bakterier snabbt sprids över världen, med effekter som kan leda till att vanliga infektioner inte går att bota. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, säger i rapporten att han tidigare aldrig kunnat föreställa sig den nivå av resistens som råder redan 2019.

Dö av lunginflammation

– I framtiden kommer vi i Sverige att dö av lunginflammationer. Det får vi räkna med. Bara en generation fram har vi en helt ny situation i landet. Idag dör det globalt fler människor på grund av antibiotikaresistenta bakterier än malaria och hiv tillsammans, säger Björn Olsen i Icas framtidsrapport “Stress, klyftor och bakterier”.

På fjärde plats

Enligt SOM-institutets undersökning 2017, som visar vad svenska folket oroar sig för, kom antibiotikaresistens på en fjärde plats (55%) efter klimatförändringar, miljöförstöring och terrorism. I Icas hälsoundersökning anger 91 procent av svenskarna att de oroar sig för antibiotikaresistens på ett globalt plan, och åtta av tio för att resistensen ska breda ut sig i Sverige. Sju procent har inte hört talas om antibiotikaresistens, och 19 procent svarar att de inte vet vad antibiotikaresistens innebär.

– Vi vill dela så mycket kunskap som möjligt kring ämnet och uppmärksamma människor på vad de själva kan göra för att minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. Viktiga åtgärder enligt forskningen är exempelvis att minska användningen av antibiotika och se över vad vi äter, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apotek Hjärtat.

Går inte att stoppa – men bromsas

Resistensen går inte att stoppa men det finns sätt att bromsa den. En del av räddningen kan finnas i en massiv global kraftansamling, där våra matvanor är en viktig del. Enligt Björn Olsen finns det tre olika steg samhället måste ta, från individer till läkare, politiker och näringsliv:

  1. Minska köttkonsumtionen och välj lokalproducerat kött som bidrar till färre transporter, öppna landskap och en biologisk mångfald. 62 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa enbart svenskt kött eller fågel för att minska risken att drabbas av antibiotikaresistens.
  2. Läkare måste bli mer restriktiva i att skriva ut antibiotika och patienter måste ta mer ansvar i att inte pressa läkare att skriva ut. 11 procent av svenskarna har försökt övertala sin läkare att få antibiotika utskriven.
  3. Samhället bör miljöcertifiera antibiotika då preparaten är biologiskt aktiva substanser långt efter att ha lämnat vår kropp. Samhället måste också försäkra sig om att antibiotikan har producerats på ett hållbart sätt, och att man i framtiden inte tar in den billigaste antibiotikan vars produktion släpper ut höga halter i avloppsvattnet.

Källa: Ica