För att underlätta för livsmedelsföretagen föreslår nu Livsmedelsverket att avgiften för livsmedelskontroll ska betalas efter avslutad kontroll i stället för, som i dag, i förskott. Något som många livsmedelsbutiker och restauranger väntat länge på, liksom Rättviks kommun som jobbat på det viset med sina inspektioner och kontroller i fem år.

– Äntligen vill de införa den modell vi tagit fram i Rättvik och det är bra det, säger Martin Clarstedt, Miljö- och byggchef på Rättviks kommun och en av inititivtagarna till ”Tillväxt & Tillsyn” som Rättviks modell för livsmedelskontroll kallas.

Redan 2013 tog Rättvik fram sin nya modell för tillsyn och kontroll som gick ut på att betala för utförda tjänseter snarare än att debitera i förskott. En nackdel med förskottsdebitering har drabbat livsmedelsföretagare i hela Sverige och det har varit att debitering har gjorts utan att kontroll gjorts förrän året senare eller till och med ännu längre fram i tiden. För små företagare har det kunnat betyda skillnaden mellan fortsatt verksamhet eller konkurs.

Svensk Handel kritiska redan 2014

Sommaren 2014 riktade Riksrevisionsverket skarp kritik mot det rådande systemet för livsmedelskontroll och på Svensk Handel instämde man i kritiken och förordade Rättviks modell för tillsyn och kontroll som bygger på fakturering för utförda tjänster. Så här sade Martina Elfgren Lilja som då var näringsrättschef på Svensk Handel hösten 2014 till Livsviktigt:

– Tillsynen fungerar inte bra idag i kommunerna där företagen debiteras för tillsyn tre år framåt men ofta inte får ett besök förrän år tre. Det drabbar både företagen och konsumenterna. Vi vill ha en enklare och enhetligare tillsyn, tillståndshantering och regeltillämpning i kommunerna. De kommunpolitiker som väljer att inte förenkla för företagen säger nej till nya företag, jobb och skatteintäkter i kommunen

Otal antal utredeningar

Därpå följde ett otal antal utredningar bland annat av dem Livsmedelsverket självt, Riksrevisionen, som nämnts ovan, och Statskontoret Även Näringslivets Regelnämnd, NNR har utrett frågan – i tre omgångar sedan 2010.

Redan 2015 föreslog Statskontoret att regeringen skulle kunna lagstifta om regional samverkan mellan kommunerna. Dessutom föreslog Statskontoret att regeringen genom förordningsändring skulle möjliggöra att butiker, restauranger med flera betalar efter genomförd kontroll, istället för i förväg.

Fler utredningar behövs inte

Även branschen har deltagit i att förmå regeringen att ändra sig. För ett år sedan, hösten 2016, reagerade Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell mot att landsbygdsministern återigen uppdrog åt Statskontoret att utreda frågan.

– Hur många utredningar ska behövas innan (landsbygdsminister) Sven-Erik Bucht agerar? Det finns förslag, så om ministern verkligen vill uppnå en likvärdig livsmedelskontroll i hela landet inom en snar framtid behövs politiskt ledarskap snarare än ytterligare utredningar, sade hon då i ett pressmeddelande.

Föreslår succémodellen

Efter alla dessa utredningar samt efter påtryckningar från branschens företrädare har nu Livsmedelsverket slutligen ändrat sig och föreslår betalning i efterskott samt en ny riskklassningsmodell.

– Dagligvaruhandeln har under flera års tid, för politiker, myndigheter och SKL, påtalat att livsmedelskontrollen behöver utvecklas och föreslagit ett antal åtgärder. Efterhandsdebitering är en av åtgärderna som vi har föreslagit och därför är det naturligtvis mycket glädjande att Livsmedelsverket nu också rekommenderar det, säger Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel.

Nöjda i Rättvik

Och i Rättvik är man nöjda då deras modell under åren spridits vidare till andra kommuner:

– Vår modell med efterhandsbetalning blev ju en succé och flera andra kommuner tog efter den, bland andra Gotland, Norrköping och Surahammar. Vårt synsätt handlar om att hjälpa företagen att lyckas med sin verksamhet och att göra rätt. Vi utgår inte ifrån att alla fuskar, säger Martin Clarstedt.

Kan genomföras 2020

Att Livsmedelsverket nu föreslår att Näringsdepartementet ska utreda frågan om att införa obligatorisk efterhandsbetalning av kontrollavgifter innebär att dessa kan komma att genomföras från den 1 januari 2020.

– Med tanke på att den nuvarande modellen upplevs som omotiverad och svårbegriplig tror vi att det här kan öka transparensen och livsmedelsföretagens tilltro till kontrollen, säger Pertti Nordman chef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket i en kommentar.

Om regeringen väljer att göra den föreslagna lagförändringen, vill Livsmedelsverket koppla samman den nya avgiftsmodellen med en ny riskklassningsmodell.

Avgift efter risk

Kontrollavgiftens storlek varierar beroende på kontrollbehovet. Hur hög avgift företagen betalar för sin kontroll avgörs av bland annat av vilka risker som är förknippade med livsmedlen och med hanteringen och hur stora riskerna är.

Att laga färdiga rätter från rått kött innebär till exempel större risk än att värma färdiglagade rätter. Livsmedel som är riktade till känsliga konsumentgrupper, till exempel små barn eller allergiker innebär större risk än livsmedel riktade till andra grupper, meddelar Livsmedelsverket.

Oavsett om avgiften betalas i förväg för ett helt år eller efter avslutad kontroll ska kontroll utföras. Hur mycket kontroll som ska utföras tas fram via en riskklassning som blir avgörande för avgiftens storlek.

– I det nya systemet är det risken som avgör vilken kontrollfrekvens ett företag tilldelas. Det innebär att en Ica Kvantum med deli, egen detljstyckning, kanske egen catering med många anställda får fler tillsynsbesök än en liten Ica Nära med få anställda och liten egen livsmedelshantering, säger Martin Clarstedt.

Tidigare avgjorde risken hur många kontrolltimmar man fick betala per år, oavsätt hur många kontrolltimmar som erhölls.

 

Text:: Marie Halldestam Hallencreutz

 

 

Fakta | Rättviksmodellen ”Tillväxt & Tillsyn”

Tillväxt & Tillsyn började som ett samarbete där lagar, paragrafer och hållbar utveckling förenas. Meningen är att främja samarbete för att nå ett gott företagsklimat, arbeta för den kommunala tillväxten och lyfta hållbarhetsfrågorna i samhället.

Tillväxt & Tillsyn ihar dag utvecklats till en ideell förening där många kommuner, företagarföreningar, politiska partier och privatpersoner är medlemmar för att de vill förändra kulturen inom svensk regeltillämpning. Mer info finns på www.tillvaxtochtillsyn.se.

 

Tillsynen ska baseras på god kommunikation och förståelse:

1. Muntlig dialog
2. Skriftlig dialog
3. Föreläggande
4. Föreläggande med vite och

sanktionsavgifter

5. Förbud mot verksamhet

 

Kontrollerna ska vara avgiftsfinansierade, inte en ”skatt”:

1. Årlig administrativ avgift
2. Debitering för utförd kontroll
3. Resultat (100 % kostnadstäckning)

Rättviksmodellen är

• Inte skattefinansierad

• Inga luftfakturor

• Laglig

• Rättvis

• Riskbaserad

• Tydlig och transparent

 

Källa: Rättviks kommun