Matsvinn engagerar

Livsmedelsverket tillåter nu en frivillig tilläggsmärkning till bäst-före-datum som upplyser om att maten ändå går att äta. Och Svensk Dagligvaruhandel har lämnat sina synpunkter till de myndigheter som håller på att utarbeta en nationell handlingsplan för minskat matsvinn.

Livsmedelsverket har gett svenska producenter klartecken att införa en kompletterande, frivillig datummärkning på färdigförpackade livsmedel. I Norge görs det redan, där har Tine Meieriet kompletterat sin märkning ”Best for” med ”Men ikke darlig etter”.

Bäst-före. Okej dagen efter.

Så här skriver Livsmedelsverket på sin hemsida där de uppdaterat kraven på frivillig information kring livsmedelsmärkning:

”Ordalydelsen och ordningen ’Bäst före [datum]’ och ’Bäst före utgången av [datum]’ får inte ändras. Däremot kan en producent förtydliga att ett livsmedel kan konsumeras efter bäst före-dag genom att förklara det i en ny mening, till exempel i anslutning till datummärkningen. En förutsättning är att övriga krav på frivillig information är uppfyllda. Datummärkningen ska inte kunna missförstås.”

Nationell handlingsplan

Det nationella arbetet för minskat matsvinn fortskrider och nu har dagligvaruhandeln lämnat in sina synpunkter till de tre myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Dessa myndigheter har fått i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för minskat matsvinn. Den sista februari – igår – överlämnade de en rapport till regeringen.

Svensk Dagligvaruhandel överlämnade dessförinnan ett inspel till myndigheterna som beskriver vad dagligvaruhandeln tycker ska ingå i den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn.

Dagligvaruhandelns prioriteringar

– I dagligvaruhandelns dokument finns såväl förslag på vad det offentliga behöver göra för att skapa förutsättningar för matsvinnsarbetet som vad dagligvaruhandeln gemensamt kommer att prioritera de kommande åren, säger Magnus Nikkarinen näringspolitiskt ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel i en kommentar.

I inspelet står att dagligvaruhandeln betonar vikten av att nödvändiga politiska beslut tas för att konkretisera FN:s globala mål om ett halverat matsvinn. Dessutom anser dagligvaruhandeln att myndigheterna snarast behöver sätta en officiell definition av matsvinn samt ta fram modeller och metoder för hur data ska mätas, samlas in och följas upp för hela livsmedelskedjan. Ansvaret för datainsamling och uppföljning måste enligt dagligvaruhandeln läggas på det offentliga.

Sju områden

Dagligvaruhandelsaktörerna, parallellt med de företagsspecifika insatser som bedrivs, har definierat sju områden inom vilka man gemensamt kommer arbeta för minskat matsvinn. Det är bland annat att effektivisera logistik och produktionsledet, bearbeta de största svinnkällorna i butik, bröd och frukt & grönt och att initiera studier kring kampanjers påverkan på matsvinn.

Text: Marie Hallencreutz

Källor: Livsmedelsverket, Svensk Dagligvaruhandel