En rapport om invandrares brottslighet, skriven av forskaren Göran Adamson, docent i sociologi, visar att personer med utländsk bakgrund för första gången står för en majoritet av registrerade brottsmisstankar i Sverige trots att de bara utgör en tredjedel av befolkningen.

Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har blivit allt större. Migranter har inte blivit mer brottsbenägna men de har blivit en större andel av befolkningen.

Adamsons forskning visar att de med utländsk bakgrund är 2.6 gånger mer sannolika att vara brottsregistrerade än de med svensk bakgrund, ännu mer för grova våldsbrott.

Samarbete med BRÅ

Göran Adamson har bland annat samarbetat med Brottsförebyggande rådet för att ta fram siffror från de senaste åren då vi saknat generell statistik över migranters brottslighet. BRÅs senaste rapport kom ut 2005 och visar statistik från 1997-2001.

Majoritet av brottsmisstankar

I BRÅs första rapport från 1996, för perioden 1985-1989, framgår att migranters* andel av kategorin skäligen misstänkta för brott var ungefär 32 procent.

I den andra rapporten från 2005, med data för 1997-2001, framkom att migranter stod för ungefär 46 procent av samtliga brott. Samtidigt hade deras befolkningsandel ökat från cirka 18 till 25 procent.

Idag utgör migranterna en tredjedel av befolkningen (3,3 miljoner av cirka 10 miljoner) och för första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar, cirka 58 procent.

Stark uppgång i mord

Göran Adamsom kommenterar:

”Det innebär att individuella migranter alltså inte blivit mer brottsbenägna. Siffrorna beror nästan uteslutande på att de nu utgör en större andel av vår befolkning.”

Dessutom varierar det mellan brottskategorier**.

Angående ”Mord, dråp, och misshandel med dödlig utgång” har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017.

Knappt tre av fyra är alltså migranter. För ”misshandel” visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent.

Svag nedgång i våldtäkter

Brottskategorin ”våldtäkt” bryter dock trenden. I början av 2000-talet var ungefär 60 procent av skäligen misstänkta våldtäkter kopplade till migranter. 2017 var siffran 56 procent – en noterbar nedgång. Andelen brottsregistrerade för våldtäkter är dock högre bland migranter än bland svenskar (se sid 26 i Adamsons rapport www.goranadamson.com/publications).

Skuggsamhällets baksida

Adamsons siffror visar även att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige.

Ökad brottsbenägenhet hos papperslösa

Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017. Ungefär en av åtta skäligen misstänkta för brott i Sverige tillhör nu denna grupp. Eftersom den är relativt liten tyder siffrorna på att brottsbenägenheten inom gruppen är betydande.

Noter:

*Migranter utgörs av tre kategorier; personer födda i Sverige av en inrikes och en utrikes född förälder, personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar och personer födda utrikes.

**Adamson har studerat sju brotts-

kategorier och dessa är: Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång; Misshandel; Våldtäkt; Övriga sexualbrott; Rån; Stöld; samt Övriga brott.

 

Text: Marie Hallencreutz

Graf: G Adamsons rapport: Invandring och brottslighet – en uppdatering för 2000-talet, sid 23

 

Fakta | Ur rapporten Invandring och brottslighet

• Brottsligheten i Sverige är allt mer koncentrerad geografiskt och socialt. Det finns en påtaglig och ökande ojämlikhet i vilka som drabbas av brott. (Nilsson och Estrada 2005).

De som bor i särskilt utsatta områden har ofta invandrarbakgrund själva och löper en högre risk att bli utsatta för kriminalitet som brottsoffer, liksom för att dras in i kriminella sammanhang.

• På senare tid har utvecklingen i dessa områden uppmärksammats i samhällsdebatten och av Polismyndigheten. Att uppdatera frågor om brott kopplade till invandring kan potentiellt tillhandhålla ledtrådar om denna utveckling – något som åtskilliga myndigheter och politiker lyft fram som angeläget.
• Det är här av särskild vikt att studera andra generationens invandrare och hur denna grupp integreras över tid.
• Tidigare brukade invandrare som i början var överrepresenterade i brott successivt integreras i det svenska samhället genom att konvergera mot majoritetsbefolkningen vad gäller såväl socioekonomisk status som brottsbenägenhet. Ett bra exempel på detta är de invandrare som anlände under den tidiga efterkrigstiden fram till 1970-talet.
• Det är viktigt att undersöka om detta integrationsmönster fortfarande gäller samt identifiera riskgrupper – för att i tid kunna sätta in nödvändiga åtgärder.
• Information om brottslighet bland invandrare och invandrares barn är viktig av flera skäl, såsom utformningen av brottspreventiva medel, förståelsen av invandringens långsiktiga effekt på brottsligheten, varför vissa orter och områden har högre brottslighet samt inte minst varför vissa typer av brott ökar eller minskar.

Källa: Invandring och brottslighet

– en datauppdatering inför 2000-talet.

Rapporten är skriven av docent Göran Adamsson från LSE (The London School of Economics and Political Science), numera ansluten till Högskolan väst och finns på www.goranadamson.com/publications. Rapporten kommer att publiceras som: Migrants and Crime in Sweden in the 21st Century – An empirical analysis based on data by the Crime Prevention Agency (Society, Jan/Feb, 2020).