Nu, 2020, tillstår polis och politiker vad den ökande brottsligheten beror på

Nu har den stora nyheten om att Sverige har ett 40-tal kriminella nätverk lagt sig. Dessa släktbaserade nätverk, eller klaner, har kommit till Sverige för att bedriva kriminell verksamhet på olika nivåer. Alla i klanerna är inte kriminella men de vet om vad som försiggår. Och det är till stor del dessa gäng som gisslat handlarna i flera år. Först nu erkänns problematiken bakom.

Per Brinkemo som skrivit om fenomenet bland annat i boken ”Mellan klan och stat” som gavs ut 2014, sitter nu i varenda upptänklig TV-soffa och bekräftar en bild han målat sedan länge.

Statsministern vände i åsikt

Men sedan statsminister Stefan Löfven vände i sin åsikt om att den grova kriminalitet som Sverige upplever dagligen de senaste åren inte beror på sociala tillkortakommanden utan att vi faktiskt har ett problem med etniska förtecken, blev det startpunkten på att en ny verklighetsbild etablerats. Och företagare som länge haft problem med att få gehör för sina rop om hjälp med anledning av den ökande brottsligheten fick äntligen se sin bild av verkligheten erkänd.

Brottslighetens kostnader

Bara en vecka innan biträdande polischef Mats Löfving gick ut med nyheten om 40 släktbaserade kriminella nätverk, släppte Svenskt Näringsliv sin uppföljande rapport om brottslighetens kostnader. Och det är inte ljus läsning.

Polisen står handfallen

Rapporten bekräftar att polisen står handfallna inför mängdbrotten som de gängkriminella står för. Operation Rimfrosts misslyckande är om något ett bevis för detta.

Sverige och svenska företagare står handfallna inför en relativt ny typ av organiserad brottslighet där en vettig verktygslåda saknas för att beivra den. Dessa gäng bryr sig inte om polisen – de bryr sig om vad andra gäng har för sig.

Instegsbrott

– Vi kallar det för instegsbrott, ett insteg i grövre kriminalietet, samtidigt som brotten är så kallade mängdbrott. men numera allt oftare omöjliga att värja sig ifrån. Risken för repressalier väger tungt, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna.

– Det är därför som exempelvis ett gäng 10-åringar kan gå runt i en butik och roffa åt sig vad de vill ha för kassapersonalen vet vilka släktingar de har och vad de kan göra, säger Pär Bygdeson, som har hört detta från en handlare, vilken bekräftar en större samlad bild hos handlarna idag.

Dessutom ser handlarna inte att det är någon större idé att anmäla smärre stölder eftersom de vet att polisen inte följer upp dem. De kommer inte ens ut till butiken, vilket Livsviktigt skrivit om upprepade gånger.

Vågar inte göra något

Munkavle på. Titta åt sidan, för alternativet är värre. Så den bild som svenska företagare, inte minst handlare, har och haft sen länge, erkänns nu slutligen som sann.

Svenskt Näringsliv och Svensk Handel

Läs mer om brotten som våra svenska företag utsätts för i nästa nummer av Livsviktigt som kommer i brevlådan i dagarna. Där presenterar vi bland annat Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader 2020” med ett referat av en tillhörande analys gjord av Karl Lallerstedt, expert på säkerhetsfrågor på Svenskt Näringsliv. Vi tar också upp Svensk Handels senaste undersökning kring brottsligheten i våra butiker med kommentarer från deras säkerhetschef Per Geijer.

Text: Marie Hallencreutz