Nya branschriktlinjer för handlare om hantering av ABP

Nu finns branschriktlinjer för Animaliska biprodukter, ABP, som ska göra det enklare för handlare att hantera denna typ av avfall.

Hanteringen av animaliska biprodukter, ABP, har länge varit en knivig fråga för handlare. Anledningen är att det har saknats tydliga riktlinjer mellan livsmedelsbranschen och myndigheten Jordbruksverket för hur sådant avfall ska hanteras och därmed har kontrollerna skett godtyckligt ute bland kommunerna

Komplicerad förordning

– Förordningen som ligger till grund för hantering av ABP är mycket komplicerad och svårgenomtränglig. Den kom till efter stora utbrott av galna ko-sjukan för drygt 10 år sedan och gäller i hela EU. Branschen har i flera år arbetat med att ta fram riktlinjer för att förenkla för handlare hur man tar rätt på detta avfall, säger Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning.

Utbildning och information

Det är kommunernas livsmedelinspektörer som utför kontrollen men i detta fall är det på uppdrag av Jordbruksverket och inte av Livsmedelsverket. Brist på samverkan mellan dessa myndigheter samt att regelverket inte är helt lätt att tolka har gjort att kontrollen av ABP har skilt sig kraftigt åt mellan kommunerna.

– En del kommuner har inte alls prioriterat frågan medan andra har gjort flygande kontroller och till och med hotat med vite. De allra flesta handlare är väldigt duktiga på att hantera avfall, även ABP, på ett riktigt sätt och personligen föredrar jag utbildning och information innan man går ut och dömer. Vi har utbildat flera butiker i hantering av ABP och det har varit mycket uppskattat. Vi hjälper hjärna fler handlare som skulle vara intresserade, säger Peter Johansson.

Stöd för egenkontroll

De nationella branschriktlinjer för livsmedelsbutikers hantering av ABP som finns nu har tagits fram av Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med Livsmedelshandlarna genom Svensk Avfallsrådgivning AB. Riktlinjerna är antagna av Jordbruksverket och finns på deras hemsida.

Bakgrunden till branschriktlinjerna är att animaliska biprodukter ska vara spårbara och inte felaktigt komma tillbaka in i livsmedelskedjan igen, efter att ha bedömts vara avfall.

Syftet med branschriktlinjerna är att ge livsmedelsbutiker förutsättningar att hantera ABP på ett standardiserat sätt, som följer lagstiftningen, och som är smidig för livsmedelsbutiken. Branschriktlinjerna fungerar även som stöd i butikernas egenkontroll.

Detta är ABP

Animaliska biprodukter (ABP) är produkter som kommer från djurriket och som inte har varit ett livsmedel eller inte längre är det.

Det krävs endast en liten andel av exempelvis kött, mjölk eller ägg i en produkt som inte längre kan eller får användas som ett livsmedel för att det ska räknas som ABP. Till exempel klassificeras en kasserad köttfärspaj eller kasserad sockerkaka, som innehåller ägg, som ABP. ABP delas in i tre olika kategorier och man kan läsa mer om dessaa på Jordbruksverkets hemsida.

– Det är lätt att tro att det bara handlar om avfall från styckning av kött eller annat avfall från delikatessdisken men så är det inte. Även en vetebrödslängd som penslats med ägg hör till ABP om varan gått ut på datum. Här är det bättre att vara övertydlig än tvärtom, säger Peter Johansson.

Hållbarhetsmål Agenda 2030

Branschriktlinjerna fokuserar på hur ABP ska omhändertas när avfallet väl har uppstått i en livsmedelsbutik. Men alla handlare bör sträva efter, så lång det är möjligt, att förebygga uppkomst av ABP-avfall.

Svensk Dagligvaruhandel har ställt sig bakom FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, vilket bland annat handlar om en målsättning om ett halverat matsvinn i bland annat butiksledet. Men ABP kommer ändå alltid att uppstå i viss mån. Ett sätt att ta tillvara på sådant som inte längre kan säljas som livsmedel kan vara att låta det gå vidare som foder. För att det ska var möjligt ställs dock en del krav på butiken.

– Handlare som hanterar mycket ABP brukar ha bra koll på vad som kan gå till foder eller inte och vad som krävs av dem i form av hygienregler och annat. Är man osäker kan man alltid kontakta oss på Svensk Avfallsrådgivning.

– Bara en sådan sak som att kolla prisskillnaden på att lämna blandavfall respektive ABP kan ta en en bit på väg. Har man till exemepel lite avfall och en leverantör med små prisskillnader kan det löna sig att låta allt avfall gå som ABP. Det är mycket att tänka på och vi har hjälpt många butiker att förhandla fram förmånliga avtal oavsett avfallsfraktion, säger Peter Johansson.

Text: Marie Hallencreutz

 

Fakta | Detta bör du känna till om hantering av ABP

  • Inför hanteringen av ABP som en punkt i livsmedelsbutikens egenkontrollprogram.
  • Säkerställ att personalen har de kunskaper som behövs.
  • Se över om det finns möjlighet att undvika att ABP-avfallet uppstår eller åtminstone minskar i framtiden
  • Ta kontakt med din nuvarande transportör och efterfråga elektronisk hantering av handelsdokument för animaliska biprodukter.
  • Vid upphandling av ny transportör, ställ krav på elektronisk hantering av handelsdokument för animaliska biprodukter.
  • Identifiera tillsammans med transportören vilken kategori av ABP som uppkommer i butiken.
  • Kontrollera efter inrättandet av det elektroniska systemet att information om; avsändare, transportör, mottagare, ABP-kategori, mängd och datum redovisas i systemet och är lättillgängliga för butiken.
  • Om det inte finns möjlighet att införa ett elektroniskt system kan butiken använda Jordbruksverkets förenklade handelsdokument.
  • Skapa ett register med information om transportörens och mottagningsanläggningens namn, adress och eventuella registrerings- och godkännandenummer. All dokumentation som berör registret ska sparas i minst två år. Även handelsdokument (kopia) måste sparas i två år. Arkivering kan ske både elektronisk och i pappersformat.

Exempel på vad som kan ingå i en ABP-kontroll

  • Att ansvarig i butiken vet vad ABP är och kan identifiera var i livsmedelsbutiken det uppstår, samt vilken kategori som förekommer.
  • Att ABP tydligt separeras från livsmedel så att det inte riskerar att förväxlas.
  • Märkning av transportbehållare.
  • Att butiken har sparat handelsdokument eller har tillgång till handelsdokument digitalt samt har register över försändelser i upp till två år.
  • Att butiken har rutiner för handelsdokument och register.

Källa: Svensk Dagligvaruhandel, Jordbruksverket