NYPD – Hur de ändrade sitt sätt att arbeta – och lyckades

New York är en tätbefolkad stad. Det bor nästan lika många människor där som i hela Sverige. På en yta som är 1/565 av Sveriges. I början av nittiotalet var staden hårt drabbad av kriminalitet. Över 5200 skjutningar per år, 2262 mord, 3126 våldtäkter, över 100 000 rån, 122 000 inbrott och 108 000 stölder polisanmäldes. I staden fanns drygt 50 000 poliser anställda men de hade ingen kontroll över utvecklingen. Läs om hur de vände utvecklingen.

I slutet av september följde Livsmedelshandlarna med på en studieresa till New York som var arrangerad av Tryggare Sverige. Syftet med resan var att på plats göra en rad studiebesök för att lära sig mer om hur man de senaste 25 åren arbetat med brottsförebyggande åtgärder. Artikeln om hur NYPD utvecklade sitt arbete för att stävja kriminaliteten och öka tryggheten är en av två texter som vi kan lära av. På plats var Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Effektivisera Polisens metoder

När Rudolph Guiliani tillträdde som borgmästare 1994 var brottsbekämpning högt upp på hans lista över prioriterade frågor. Till sin hjälp hade han en polischef som hette Bill Bratton och som kom att förändra polisens arbetsmetoder. Bratton tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att effektivisera polisens metoder.

Byggde databasen CompStat

Gruppen kom snart fram till att det man nu kunde göra var att dra nytta av relativt billiga datorer. De byggde snart upp den första versionen av CompStat. I den databasen matades alla polisanmälningar in som kom in i hela staden. Varje tisdag morgon klockan 7 kom polischeferna från alla distrikt till Brattons kontor och man gick tillsammans igenom föregående vecka. Distrikt för distrikt. Distriktschefen fick gå fram och redogöra för vad som hade hänt och hur den såg ut jämfört med föregående vecka, föregående år och sedan starten. Han fick berätta vad det berodde på och vad de gör åt det och om de behöver extra resurser.

Brott fallit med 90 procent

Om distriktschefen inte hade koll kunde en animerad Pinocchiofilm spelas upp bakom honom där näsan blev allt längre och hände detta mer än en gång fick den chefen se sig om efter ett nytt jobb. Det ledde till att många chefer blev utbytta och att arbetsmetoden spred sig snabbt inom distrikten. Man fokuserade på att mäta och följa upp. Trots att det nu är 15 000 färre poliser i New York har brottsligheten fallit med över 90 procent.

Real Time Crime Center

2019 är metoderna mer förfinade och de arbetar mycket med analys av data för att finna mönster och sedan några år tillbaka har de en ny enhet som heter Real Time Crime Center. Det är en stödfunktion när det inträffar allvarliga brott.

När larmet kommer åker först en patrull ut och sedan åker detektiverna ut som de alltid gjort. Men samtidigt startar RTCC sitt arbete som går ut på att samla data kring området, brottstypen, kända förövare, man skannar av trafikkameror och tunnelbanekameror för att leta efter avvikande beteenden, bland annat. Det gör att detektiverna, när de kommer till brottsplatsen, i sina telefoner har ett material att utgå ifrån. Detta utvärderas sedan löpande och man gör de förändringar som man ser kan tillföra ytterligare effekt i arbetet.

Kontroll över tunnelbanan

En viktig del i arbetet med att hålla New York säkert är att hålla kontrollen över tunnelbanan. Med nästan 500 stationer och åtta miljoner resenärer varje dygn så händer det saker.

– Men en sak kan man säker på och det är att de som begår brott, de tjuvåker på tunnelbanan också, berättade Joseph Nugent som arbetat 34 år inom tunnelbanepolisen.

Stockholm skulle ha 500 tunnelbanepoliser

De har 2500 poliser som är stationerade att arbeta i tunnelbanan. Om Stockholm, relativt sett, skulle ha samma mängd tunnelbanepoliser skulle det finnas cirka 500 stycken. Idag finns det noll tunnelbanepoliser i Stockholm. Detta, tillsammans med att man har haft en annan syn på plankare gör att tunnelbanan i princip inte har några brott längre att tala om. Framför allt grova brott är mycket sällsynta.

– Genom att hela tiden lagföra plankare, fångar vi upp många andra som är efterlysta, och hittar vapen, stöldgods och droger, sa Nugent.

Inplockad om efterlyst

När en plankare blir stoppad i New Yorks tunnelbana kan en av tre saker hända. Om du identifierar dig och inte är efterlyst får du en bot på 100 dollar som du får betala. Om du identifierar dig och är efterlyst blir du inplockad för det. Om du inte vill eller kan identifiera dig får du vänta med handklovar i en buss utanför stationen till dess att du är identifierad.

– De flesta brukar vara rätt samarbetsvilliga efter några timmar, fortsatte Joseph Nugent.

Mål, planering och uppföljning

Även tunnelbanepolisen använder sig av CompStat och följer upp utvecklingen hela tiden. Det hela fungerar rätt likt hur ett företag jobbar med mål, planer och uppföljning.

– Om någon inte gör det de ska brukar ett år av ”Highway Therapy” fungera bra, det vill säga att du blir stationerad långt ifrån ditt hem. Restiden är ett bra tillfälle att begrunda sin situation, konstaterade Nugent.

Text och foto: Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna

Bildtext:

NYPD arbete handlar till stor del om service. Man hjälper folk tillrätta, visar vägen och tillkallar hjälp om någon blir sjuk. På Brooklynbron måste man använda mycket små fordon för att inte vara i vägen för fotgängarna.