Polisen ignorerar överenskommelse med handelns parter

Den 18 februari bjöds handelns representanter in till ett möte med rikspolischef Anders Thornberg för att diskutera framkomliga vägar att stävja brottsligheten i butikerna.

Sedan dess har inget hänt annat än att Polismyndigheten nyligen bjudit in till regionala träffar. Om samma sak.

I februari i år bjöds Livsmedelshandlarna, liksom ettt stort antal företrädare för handeln såsom Svensk Handel och höga företrädare inom dagligvaruhandeln, in till Rikspolischefen Anders Thornberg, för att gemensamt finna vägar framåt för att komma till rätta med brotten i landets butiker.

– Vi var i stort sett eniga om vilka problem vi hade framför oss liksom hur vi skulle gå vidare för att lösa dem, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Vägar till framgång

Från handelns sida noterade man följande från mötet i februari:

Några punkter som är viktiga för ett framgångsrikt samarbete är:

  • Arbetet måste vara tydligt definierat med klara och mätbara mål.
  • Arbetet måste präglas av långsiktighet. Att vända ett utanförskapsområde kräver förmåga att arbeta målmedvetet i 7 – 10 år.
  • Långsiktighet får inte inkräkta på behovet av omedelbara resultat.

Näringslivet behöver se snabba, konkreta åtgärder och resultat för att orka omfamna detta arbete. Exempel på snabba, enkla resultat kan vara:

° Enkla kontaktvägar till myndigheter (operativa frågor).

° Regelbundna möten av operativ karaktär.

° Snabb återkoppling när myndigheter vidtagit åtgärder som kan påverka näringslivets situation i området.

Dessutom konstaterade handeln att:

Den samverkan som ska ske, såväl på central som lokal nivå, måste kännetecknas av:

  • Klart och tydligt syfte och en gemensam målbild.
  • Tydlig nulägesanalys där prioriteringar tas fram gemensamt.
  • Tydlig fördelning av arbetsuppgifter där alla förväntas leverera för att uppnå gemensamma mål
  • Tydlig återkoppling och utvärdering av utförda åtgärder, uppnådda resultat samt behov av justering/omprioritering.

Samarbete genom inkludering

Så här sammanfattade handeln hur samarbetet skulle ske:

Polisen måste inkludera näringslivet i sina diskussioner. Ett väl fungerande samarbete bygger på att alla kan bidra och att myndigheten är villig att dela med sig av information och ta emot hjälp av näringslivet. Detta måste gälla även längre ner i den polisiära hierarkin.

För att detta ska fungera krävs att samarbetet mellan näringsliv och myndighet intensifieras och formaliseras. Menar polismyndigheten allvar med att skapa denna långsiktiga samverkansmodell måste resurser tillsättas som är dedikerade till detta projekt.

Inget har hänt

Men inget av detta har skett sedan dess. Handelns parter är minst sagt förargade över brustna löften.

– Det jag fick i min hand för bara ett par veckor sedan var en ny lokal inbjudan i Göteborg om precis samma saker. Och då hade vi redan gått igenom och sagt vad som krävdes för att bryta brottsutvecklingen, säger Pär Bygdeson.

Svensk Handels förslag för samverkan

Det handeln, tillsammans med Polisen, kom fram till under mötet i februari var bland annat ett förslag om att tillsätta en person från Polisens sida i Handelns Hus där såväl Svensk Handel som Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel verkar.

Detta för att ha ett närmare samarbete och kortare ramtider för diskussion och beslut.

 

Arbeta brottsförebyggande

Denne person skulle arbeta brottsförebyggande i utsatta områden, jobba med trygg i butik, skydd mot rån i handeln och ha en överblick över handelsrelaterad brottlighet och samverkan med polismyndigheten avseende arbetsmetoder och annat.

– Vi har framfört vårt förslag men vi har inte diskuterat det än tillsammans, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Alla de stora var med

Per Geijer berättar om mötet i februari:

– Alla de stora var med, chefer från Ica, Axfood, Bergendahls och så vidare. Och de är inte lätta att få med sig i en och samma sittning. Även en stor del av sällanköpshandeln var där.

– Vi, medlemmarna i Svensk Handel, undrar nu om det här mötet bara var på skoj, ett spel för gallerierna. Av uppföljning har vi sett noll och intet, säger han.

Hur kraftsamla igen?

Per Geijer menar också att attityden från Polisens högsta ledning efter mötet den 18 februari i år, kan medföra icke önskvärda konsekvenser.

– Alla stora aktörer inom handeln samlades inför detta möte – vilket är svårt nog då de har sina kalendrar mer än överfulla – men nu när de ser att inget händer, hur ska de kunna ta Polismyndigheten på allvar igen?

– Hur ska vi kunna ta fram ett fungerande samarbete mellan handeln och Polisen om myndighetens agerande bara känns som luft?

– Vi hoppas ändå naturligtvis på att se en öppning i detta, så att vi kan kunna gå vidare i vårt samarbete, säger Per Geijer.

Livsviktigt har sökt rikspolischef Anders Thornberg utan resultat.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Wikipedia

 

 

Fakta | Handelns utsatthet för brott

  • Många företag har valt att lägga ner butiker eller bromsa investeringar i områden där otryggheten är hög. Vid beslut om investeringar och nyetableringar ges trygghetsfrågan en allt högre betydelse. Om inte arbetsmiljön kan garanteras så väljs platsen bort.
  • Utsattheten för hot och våld ökar. Svensk Handels senaste Trygghetsbarometer (dec 2018) visar att nästan var fjärde handlare (23 %) varit utsatt för hotfullt beteende från en besökare eller kund den senaste månaden. Detta är riksgenomsnittet. Utsattheten i utanförskapsområden är betydligt högre.
  • Var tredje handlare (33 %) har utsatts för stöld den senaste veckan. 2017 stals det för sex miljarder i svenska butiker. Få stölder polisanmäls. Främsta orsaken är att det upplevs som lönlöst. ”Butiksstölderna har i praktiken avkriminaliserats”, som en handlare uttryckte det.
  • Majoriteten av stölderna utförs av vaneförbrytare som systematiskt stjäl. Åtta av tio tjuvar betalar inte sina böter.
  • Varje år tvingas handeln lägga 11 miljarder på säkerhetsåtgärder. Det motsvarar en halv polisbudget, eller 30 000 heltidsanställningar i handeln. Svensk Handel anser att handeln tvingas fokusera på väktare och larmbågar, istället för att utveckla butiken och anställa fler medarbetare.
  • Handlare vittnar om att polis och andra samhällsaktörer lämnat många orter åt sitt öde. Kvar är boende, näringsliv och en kriminalitet som växer sig allt starkare. De särskilt utsatta områdena har bra med polisiära resurser, behov av polisiär närvaro finns dock på många fler orter.

Källa: Svensk Handel

 

Fakta | Handelns förslag till lösning av brotten

Svensk Handel har lagt fram flera förslag för att vända utvecklingen. Det handlar bland annat om mer resurser till polis och rättsväsendet, men också om att se över påföljderna för olika brott.

  • Ett tillträdesförbud ska kunna dömas ut som ger butiker rätten att kunna säga nej till de som vid upprepade tillfällen trakasserar medarbetare eller stjäl från våra butiker.
  • Straffrabatten måste slopas. Det är ett stort problem att dagens system premierar de som begår många brott mot våra butiker. Samhällets reaktion måste vara mer resolut och påföljderna behöver ses över. Handeln är en inkörsport till grövre kriminalitet.
  • Anpassa straffen efter gärningsmannens förmåga att göra rätt för sig, överväg fängelse eller samhällstjänst som alternativa straff. Det är orimligt att systematiskt döma ut böter till människor som varken har viljan, eller möjligheten att betala sina skulder.
  • Fler synliga poliser på gator och torg är en grundläggande åtgärd för att bryta otryggheten. Därtill krävs satsningar på rättsväsende och sociala insatser.

Källa: Svensk Handel