Polisforskning: Så sviks handeln av rättsstaten

För drygt ett år sedan skrev Livsviktigt om polisforskaren Stefan Holgerssons planer på att studera hur företagare förhåller sig till det alltmer sviktande rättssystemet. I studien skulle även livsmedelshandlares upplevelser ingå och nu har man tagit fram en delraport som bygger på intervjuer av 35 handlare runtom i Sverige. Rapporten kallas I demokratins yttersta gränsland och resultaten presenteras under Almedalsveckan.

Forskningen ska via intervjuerna tydliggöra orsaker till frustrationen över nuvarande rättssystem, men också vad det fått eller kan få för effekter.

Syftet med studien är att fånga exempel på hur handlarna upplever hur rättssystemet fungerar när brott sker i butiken, och om de upplever att de själva, eller tillsammans med andra, måste förebygga och/eller skydda sig mot brott, och i sådana fall hur de går tillväga eller funderar på att gå tillväga.

Egna lösningar

Stefan Holgersson var – och är – särskilt intresserad av att lyfta fram exempel på andra lösningar än det rättsväsendet erbjuder för att komma tillrätta med rättsväsendets upplevda tillkortakommanden.

– När rättsystemet inte klarar av sin uppgift att värna medborgarna vad gör de då för att skydda sig? Vad gör handlarna när snatterierna inte tas på allvar? Jag är ute efter exempel på egna lösningar eller i samverkan med andra, iscensatta eller funderingar på lösningar, sade Stefan Holgersson för ett år sedan.

Anonyma svar

Ämnet är känsligt och för att få så ärliga svar som möjligt är samtliga intervjuade handlare anonymiserade i rapporten. Det ska inte ens gå att lista ut från vilken ort handlarna kommer ifrån.

Redan i höstas startade intervjuarbetet och Stefan Holgersson tog jur. kand. Ossian Grahn till sin hjälp med intervjuerna.

– Hittills har vi talat med cirka 35 handlare och vi fortsätter med intervjuerna ett år till. Vi får se hur många det blir i slutändan. Men redan nu kan man skönja olika mönster. Gemensamt för dem alla är dock deras utsatthet och att deras situation försämrats i enorm takt de senaste 10 åren. Många är också oroliga för utvecklingen men samtidigt vill de ändå fortsätta jobba i butik och de vill inte ha några slutna system som i andra länder, säger Ossian Grahn.

Otryggheten tilltar

Alla typer av brott i butik har eskalerat utom grovt väpnade rån eftersom de allra flesta butiker idag har Cash Guard och dessutom används det mindre kontanter numera.

– Gemensamt för de vi talat med är också känslan av otrygghet och oro för personalen. Handlarna utsätts för mycket hot om våld och även för reellt våld. Värst är det för butiker i de områden som polisen kallar för särskilt utsatta. Där förekommer så gott som dagligen någon form av kriminalitet. Allt från snatterier och stölder till droghandel, hot, våld och även rån, säger han.

Allt färre anmäler brott

Samtidigt är det bara för de riktigt grova brotten som handlarna vänder sig till polisen för en anmälan.

– De flesta anmäler långt mindre idag än tidigare. Vi har uppgifter från Mälardalen att det på 100 anmälningar kan bli en (1) fällande dom så det är ingen vits med att anmäla. Dessutom tar polisen så lång tid på sig att komma att det inte lönar sig att binda upp ett par i personalen för att passa en gärningsperson som dessutom kan vara riktigt farlig. Ingen handlare vill utsätta sin personal för onödiga risker. Sedan vet handlarna också att polisen inte bryr sig om att utreda för ringa stöld när det ligger högar med outredda grövre brott.

Vissa anmäler allt

Men det finns handlare som valt en motsatt strategi.

– De anmäler allting bara för att visa hur hur många tillgrepp som faktiskt görs. Då har de så att säga bevis för hur rättsstaten sviker dem och det väcker sympati hos allmänheten och fungerar också opinionsbildande men framförallt ska det kännas att bli påkommen i butiken och kanske också förhörd av polisen. Då kanske de väljer andra ställen att begå brott på om butiken gör sig känd som ”besvärlig”, säger Ossian Grahn.

Ökad bevakning

Annars är den vanligaste strategin att skydda sig mot brott ökad bevakning i form av kameror, larmbågar, speglar, cash guard och väktare och även vaktbolag vid stängning.

– Men det räcker inte alltid. Ofta känner gärningsmännen till att väktare har begränsade befogenheter jämfört med ordningsvakter och poliser. Det kan kännas tryggt för personalen att ha en väktare omkring sig eller en väktare som man kan kalla på men om det tas fram vapen finns det inte mycket en väktare kan göra.

Har handlarna fler strategier för att skydda sig?

– Ja, dels kan de ingå i samarbeten med andra näringsidkare i närheten, exempelvis vid ett torg eller i en galleria. Samarbeten med kommun, polis och skolor förekommer också.

Tar reda på gärningsmännen själva

– Sedan finns det handlare som skapar kontaktnät med de boende i området för att komma i kontakt med vänner till förövare eller till själva förövaren/-na för att motverka att de begår nya brott och i bästa fall betalar vad de stulit för. En annan strategi är att ta fast gärningsmannen vid själva stölden och begära varans dubbla pris för att denne ska slippa anmälan.

Indirekt beskydd

Andra sätt att skydda sig är att anställa en släkting till en känd gärningsman som ofta begår brott i butiken. Detta för att minska incitamentet att begå brott just där. En typ av indirekt beskydd. Beskyddarverksamhet däremot förekommer inte.

– Ingen handlare av dem vi talat med uppger sig ha blivit pressade på pengar för att slippa brott men däremot säger sig flera känna till andra som är utsatta för det och dessa handlare vill vi gärna komma i kontakt med i våra fortsatta intervjuer.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Pixabay

 

Delta i polisforskning

– berätta hur du som handlare hanterar brott i din butik

BAKGRUND Stefan Holgersson, polis och docent vid Universitetet i Linköping håller på med ett forskningsprojekt tillsammans med jur. kand. Ossian Grahn. Ett tema i detta forskningsprojekt handlar om att polisen/rättsväsendet inte lever upp till samhällskontraktet vad gäller att agera mot tillgrepp/stölder/hot i butik.

Nu söker de fler livsmedelshandlare som vill delta i deras undersökning om rättssystemets brister och konsekvenser.

Syftet är att fånga exempel på:

  • hur handlarna upplever hur rättssystemet fungerar när brott sker i butiken,
  • och om de upplever att de själva, eller tillsammans med andra, måste förebygga och/eller skydda sig mot brott,
  • och i sådana fall hur de går tillväga eller funderar på att gå tillväga.

OM UNDERSÖKNINGEN

  • Studien görs genom att via intervjuer fånga exempel från olika delar av landet. Exemplen anonymiseras så att det inte går att räkna ut var i landet de är hämtade ifrån eller vilka butikskedja det rör sig om.
  • Exemplen är dels tänkta att tydliggöra orsaker till frustrationen över nuvarande rättssystem, men också vad det fått eller kan få för effekter.
  • Intervjuerna genomförs per telefon. Ingen frågemall används utan intervjuerna handlar om att fånga respektive aktörs exempel/erfarenhet.
  • Genomsnittsintervjun beräknas ta 10-15 minuter och i utskriven form omfatta cirka en A4-sida. Eftersom den som intervjuar styr intervjun kommer en del berättelser vara kortare än en halv A4-sida, medan andra överstiger en A4-sida.
  • Renskriva intervjuer kommer att skickas till den som intervjuats för att denne ska kunna kontrollera att intervjun återgetts på ett bra sätt, att anonymiseringen är tillräcklig och för att ge sitt samtycke till att berättelsen återges i en forskningsrapport.
  • Utifrån vad som framkommer i studien kan det finnas anledning att fråga sig (och ansvariga politiker): Vad ska butiksägarna göra när rättssystemet sviker dem? Måste de själva lösa problemet? Vad ingår i samhällskontraktet att staten ska göra vad gäller skydd och förhindra brott?
  • Intervjuerna påbörjades hösten 2018 och fortsätter till 2020.

Är du intresserad av att delta i Stefan Holgerssons forskningsstudie? Mejla red@livsmedelshandlarna.se så förmedlar vi kontakten.