Så nedmonterades Svensk beredskap

Under 1990-talet hade Sverige en god beredskap inför oförutsedda händelser. Civilförsvaret var starkt och beredskapen var tillfredsställande med rejäla lager av allt från industriråvaror till livsmedel och skyddsutrustning som skulle räcka i minst två år. Men allt detta nedmonterades under åren med Göran Persson och Fredrik Reinfeldt som statsministrar. Först nu i elfte timmen talar MSB om att stärka beredskapen igen, med Finland som föredömligt exempel.

I beredskapslagren fanns förutom livsmedel, råvaror för att tillverka läkemedel som antibiotika och smärtlindring, liksom insatsprodukter för att säkerställa svensk livsmedelsproduktion. Men allt detta försvann under 1990-talet.

Det som hände var att regering och riksdag inte ansåg att beredskapslagren behövdes längre efter Sovjetunionens fall.

EU kan alltid hjälpa oss

Tanken var att om det behövdes hjälp kunde man stödja sig mot den nybildade gemensamma marknaden i Europa, EG – numera EU.

Det vi i Sverige inte hade, som civilt försvar i form av beredskapslager och militärt försvar, kunde man kompensera genom stöd inom EU.

Det fanns dock inget direkt beslut om att beredskapslagren skulle avvecklas men i regleringsbreven till olika myndigheter ser man att kraven på livsmedelsberedskap, och annan beredskap som funnits i civilförsvaret, successivt tonades ned till att helt försvinna.

Livsmedelsbranschen utvecklade samtidigt en ny logistisk form som kallades just-in-time. Detta byggde på några få större lager inom Sverige, skapade av de stora branschaktörerna, men som i övrigt handlade om att låta livsmedelslagren vara “på väg” till butikerna i lastbilar och andra fordonssätt.

Just-in-time istället för lager

Så beredskapslagren försvann och just-in-time infördes istället. Trots att det var relativt billigt att behålla livsmedelslagren töms de sista lagren 2002 efter att varorna successivt matats ut till butikerna.

Eftersom även det militära försvaret i stort sett lagts ned vid denna tid så behövdes inte heller några militära sjukhus eftersom det inte fanns några soldater att vårda.

MSB bildas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bildas 2007 men några beslut tas inte för att upprätta någon form av beredskapslager. Istället anses regionerna stå för beredskapslagren.

Därefter inträffar två allvarliga skogsbränder i Sverige.

Den första, och allvarligaste, startade i bergslagen i juli 2014 och den svenska regeringen, inklusive myndigheter såsom MSB, står handfallna då beredskap saknas med det kraftigt nedbantade totalförsvaret.

Hjälp av EU-länder

Med hjälp av svenska frivilliga organisationer som exempelvis FRG (Frivilliga resursgruppen) och resurser (vattenbombande flygplan och brandbilar) från olika EU-länder lyckas bränderna stävjas. Men det var nära ögat och fokus på svensk beredskap höjs på nationell nivå.

“Om krisen eller kriget kommer”

År 2017 börjar så regering och riksdag på nytt prata om beredskap och då nämns det också att det ska finnas beredskap för pandemier. Men några åtgärder för pandemier vidtas inte. Däremot ger MSB ut broschyren “Om krisen eller kriget kommer” 2018 och den distribueras till alla kommuner som uppmanas att sända ut den alla sina invånare.

Återställa svensk krisberedskap

Först nu när krisen är ett faktum igen efter skogsbränderna och sedan Finland öppnat sina beredskapslager, tillstår MSB att beredskapen med nya lager måste återställas.

– Just nu känns det så. Inte minst mot bakgrund hur skakigt det har känts när det gäller det internationella samarbetet och öppenheten och EU:s funktion som inre marknad i det här läget. Bilden har varit att det är en gemenskap vi kan lita på, men tron har nu vacklat en del. Då behöver vi fundera över om vi behöver en egen buffert i alla fall inom de allra viktigaste områdena, säger särskilde rådgivaren Svante Werger till GP i maj 2020.

Text: Marie Hallencreutz

och Claes Hallencreutz

Foto: MSB