Studie: Livsmedel inte problemet med mikroplaster

En studie vid Göteborgs universitet visar att människor i större utsträckning utsätts för plast och dess kemikalier på andra sätt än genom den mat vi äter, exempelvis genom kläder gjorda av syntetiskt material.

Den exponering av mikroplast som vi utsätts för i omgivningen kan vara mycket högre än den vi får genom föda och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i. Nu uppmanar forskarna därför till en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.

Plastprodukter innehåller ofta olika kemikalier. Ett exempel är bisfenol A som är en av världens vanligaste plastkemikalier. Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som genom ständig exponeringen kan leda till förhöjda nivåer hos människan och som kan utgöra en hälsorisk.

I en ny studie har en forskargrupp, med forskare från Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet, jämfört den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur (som fått i sig mikroplaster) med andra exponeringsvägar.

40 miljoner högre exponering

Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar än via födan. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment.

Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Det har resulterat i diskussioner, både i media och inom det vetenskapliga fältet, kring eventuella hälsoeffekter av mikroplastens utbredning.

Livsmedel inte den största boven

Diskussionerna är ofta fokuserade på den mängd mikroplast som hittas i individuella livsmedel. Men forskarna vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet har visat att den exponering som vi utsätts för, genom användning av olika plastmaterial, är större.

Våra kläder en föroreningskälla

Plastfibrer är en känd förorening i luft och inomhusmiljöer. De flesta av våra kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt fibrer. Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.

– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson i en kommentar. Hon är doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, som forskar på källor till plast i havet.

– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan. Vi hoppas därför att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet, säger hon.

Källa: Göteborgs Universitet